Numeriska serier Definition av konvergens J amf orelsesatser Vad skall vi j amf ora med? Absolutkonvergens Leibniz kriterium Dagens amnen 1 / 19
|
|
- Birgitta Johansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dagens ämnen 1 / 19
2 Dagens ämnen Numeriska serier 1 / 19
3 Dagens ämnen Numeriska serier Definition av konvergens 1 / 19
4 Dagens ämnen Numeriska serier Definition av konvergens Jämförelsesatser 1 / 19
5 Dagens ämnen Numeriska serier Definition av konvergens Jämförelsesatser Vad skall vi jämföra med? 1 / 19
6 Dagens ämnen Numeriska serier Definition av konvergens Jämförelsesatser Vad skall vi jämföra med? Absolutkonvergens 1 / 19
7 Dagens ämnen Numeriska serier Definition av konvergens Jämförelsesatser Vad skall vi jämföra med? Absolutkonvergens Leibniz kriterium 1 / 19
8 Numeriska serier 2 / 19
9 Numeriska serier I princip samma teori som för genegraler 2 / 19
10 Numeriska serier I princip samma teori som för genegraler Vad skall vi mena med a k? k=1 2 / 19
11 Numeriska serier I princip samma teori som för genegraler Vad skall vi mena med a k? k=1 Studerar delsummorna s N = N k=1 a k 2 / 19
12 Numeriska serier I princip samma teori som för genegraler Vad skall vi mena med a k? k=1 Studerar delsummorna s N = Vad händer med dessa då N? N k=1 a k 2 / 19
13 Definition 10.1, sid 436 Om gränsvärdet existerar lim s N = lim N N N k=1 a k 3 / 19
14 Definition 10.1, sid 436 Om gränsvärdet existerar, dvs om lim s N = lim N N lim N N k=1 a k N a k = S R k=1 3 / 19
15 Definition 10.1, sid 436 Om gränsvärdet existerar, dvs om så säges lim s N = lim N N lim N N k=1 a k N a k = S R k=1 a k vara konvergent och ha värdet S. k=1 3 / 19
16 Numeriska serier 4 / 19
17 Numeriska serier Hur känner man igen konvergens? 4 / 19
18 Numeriska serier Hur känner man igen konvergens? Sats 10.1, sid436 a k konvergent = lim a n = 0. n k=1 4 / 19
19 Numeriska serier Hur känner man igen konvergens? Sats 10.1, sid436 a k konvergent = lim a n = 0. n k=1 OBS! Håll ordning på logiken! Det är = INTE!!. 4 / 19
20 Numeriska serier Hur känner man igen konvergens? Sats 10.1, sid436 a k konvergent = lim a n = 0. n k=1 OBS! Håll ordning på logiken! Det är = INTE!!. D V S att termerna går mot noll innebär INTE att serien är konvergent. 4 / 19
21 Divergenskriteriet 5 / 19
22 Divergenskriteriet Konvergens kräver att termerna går mot noll. 5 / 19
23 Divergenskriteriet Konvergens kräver att termerna går mot noll. Negera påståendet i föregående sats. 5 / 19
24 Divergenskriteriet Konvergens kräver att termerna går mot noll. Negera påståendet i föregående sats. Då fås: 5 / 19
25 Divergenskriteriet Konvergens kräver att termerna går mot noll. Negera påståendet i föregående sats. Då fås: Om termerna INTE går mot noll så är serien INTE konvergent, d v s divergent. 5 / 19
26 Numeriska serier 6 / 19
27 Numeriska serier Hur visar man konvergens då? 6 / 19
28 Numeriska serier Hur visar man konvergens då? I princip samma teori som för genegraler. 6 / 19
29 Numeriska serier Hur visar man konvergens då? I princip samma teori som för genegraler. Sats 10.4 (Integralkriteriet), sid 442: Antag att f är avtagande för x 1. Då gäller 6 / 19
30 Numeriska serier Hur visar man konvergens då? I princip samma teori som för genegraler. Sats 10.4 (Integralkriteriet), sid 442: Antag att f är avtagande för x 1. Då gäller 1 f(x)dx konvergent 6 / 19
31 Numeriska serier Hur visar man konvergens då? I princip samma teori som för genegraler. Sats 10.4 (Integralkriteriet), sid 442: Antag att f är avtagande för x 1. Då gäller 1 f(x)dx konvergent f(k) konvergent k=1 6 / 19
32 Intergralkriteriet 7 / 19
33 Intergralkriteriet Beviset av integralkriteriet bygger på följande sats: 7 / 19
34 Intergralkriteriet Beviset av integralkriteriet bygger på följande sats: Sats A.1, sid 479 Om a n, n = 1, 2,..., är en växande uppåt begränsad talföljd så existerar lim a n som n ett reellt tal. 7 / 19
35 Sats 10.11, sid 456 (Jämförelsesats I) 8 / 19
36 Sats 10.11, sid 456 (Jämförelsesats I) Antag att 0 f(x) g(x). Då gäller: 8 / 19
37 Sats 10.11, sid 456 (Jämförelsesats I) Antag att 0 f(x) g(x). Då gäller: (a) om b a b a g(x)dx är konvergent så är f(x)dx är konvergent 8 / 19
38 Sats 10.11, sid 456 (Jämförelsesats I) Antag att 0 f(x) g(x). Då gäller: (a) om b (b) om b a g(x)dx är konvergent så är f(x)dx är konvergent a b a b a f(x)dx är divergent så är g(x)dx är divergent 8 / 19
39 Sats 10.6, sid (Jämförelsesats I) 9 / 19
40 Sats 10.6, sid (Jämförelsesats I) Antag att 0 a k b k. Då gäller: 9 / 19
41 Sats 10.6, sid (Jämförelsesats I) Antag att 0 a k b k. Då gäller: (a) om b k är konvergent så är a k konvergent k=1 k=1 9 / 19
42 Sats 10.6, sid (Jämförelsesats I) Antag att 0 a k b k. Då gäller: (a) om b k är konvergent så är a k konvergent (b) om k=1 a k är divergent så är k=1 k=1 k=1 b k divergent 9 / 19
43 Jämförelsesats för positiva serier 10 / 19
44 Jämförelsesats för positiva serier Läs satsen i ord istället för i formler: 10 / 19
45 Jämförelsesats för positiva serier Läs satsen i ord istället för i formler: (a) Om den större serien är konvergent så är den mindre serien också konvergent. 10 / 19
46 Jämförelsesats för positiva serier Läs satsen i ord istället för i formler: (a) Om den större serien är konvergent så är den mindre serien också konvergent. (b) Om den mindre serien är divergent så är den större serien också divergent. 10 / 19
47 Vad skall vi jämföra med? 11 / 19
48 Vad skall vi jämföra med? Sats 10.12, sid 456 (a) 1 1 x αdx är { konvergent om α > 1 divergent om α 1 11 / 19
49 Vad skall vi jämföra med? Sats 10.12, sid 456 (a) 1 1 x αdx är { konvergent om α > 1 divergent om α 1 (b) x αdx är { konvergent om α < 1 divergent om α 1 11 / 19
50 Vad skall vi jämföra med? 12 / 19
51 Vad skall vi jämföra med? Sats 10.5, sid k = α α α α k=1 är { konvergent om α > 1 12 / 19
52 Vad skall vi jämföra med? Sats 10.5, sid k = α α α α k=1 är { konvergent om α > 1 divergent om α 1 12 / 19
53 Jämförelse på (slapp) kvotform Sats 10.13, sid / 19
54 Jämförelse på (slapp) kvotform Sats 10.13, sid 458 f, g 0. Om f(x) g(x) A > 0 då x problemet. 13 / 19
55 Jämförelse på (slapp) kvotform Sats 10.13, sid 458 f, g 0. Om f(x) g(x) A > 0 då x problemet. Då gäller: 13 / 19
56 Jämförelse på (slapp) kvotform Sats 10.13, sid 458 f, g 0. Om f(x) A > 0 då x problemet. g(x) Då gäller: b a g(x)dx konvergent 13 / 19
57 Jämförelse på (slapp) kvotform Sats 10.13, sid 458 f, g 0. Om f(x) A > 0 då x problemet. g(x) Då gäller: b a b a g(x)dx konvergent f(x)dx konvergent 13 / 19
58 Jämförelse på (slapp) kvotform Sats 10.13, sid 458 f, g 0. Om f(x) A > 0 då x problemet. g(x) Då gäller: b a b a g(x)dx divergent f(x)dx divergent 13 / 19
59 Jämförelse på (slapp) kvotform Sats 10.7, sid / 19
60 Jämförelse på (slapp) kvotform Sats 10.7, sid 446 a k, b k 0. Om a k b k A > 0 då k. 14 / 19
61 Jämförelse på (slapp) kvotform Sats 10.7, sid 446 a k, b k 0. Om a k b k A > 0 då k. Då gäller: 14 / 19
62 Jämförelse på (slapp) kvotform Sats 10.7, sid 446 a k, b k 0. Om a k A > 0 då k. b k Då gäller: konvergent k=1 a k 14 / 19
63 Jämförelse på (slapp) kvotform Sats 10.7, sid 446 a k, b k 0. Om a k A > 0 då k. b k Då gäller: konvergent k=1 k=1 a k b k konvergent 14 / 19
64 Jämförelse på (slapp) kvotform Sats 10.7, sid 446 a k, b k 0. Om a k A > 0 då k. b k Då gäller: divergent k=1 k=1 a k b k divergent 14 / 19
65 Absolutkonvergens 15 / 19
66 Absolutkonvergens Jämförelsesatserna kräver att f / 19
67 Absolutkonvergens Jämförelsesatserna kräver att f 0. Vad gör vi om f växlar tecken? 15 / 19
68 Absolutkonvergens Jämförelsesatserna kräver att f 0. Vad gör vi om f växlar tecken? Studera f. 15 / 19
69 Absolutkonvergens Jämförelsesatserna kräver att f 0. Vad gör vi om f växlar tecken? Studera f. Definition. säges b a Om b a f(x) dx är konvergent f(x) dx vara absolutkonvergent 15 / 19
70 Absolutkonvergens Jämförelsesatserna kräver att f 0. Vad gör vi om f växlar tecken? Studera f. Definition. säges b a Om b a f(x) dx är konvergent f(x) dx vara absolutkonvergent (och förstås konvergent). 15 / 19
71 Absolutkonvergens Jämförelsesatserna kräver att a k 0. Vad gör vi om f växlar tecken? Studera f. Definition. säges b a Om b a f(x) dx är konvergent f(x) dx vara absolutkonvergent (och förstås konvergent). 15 / 19
72 Absolutkonvergens Jämförelsesatserna kräver att a k 0. Vad gör vi om a k växlar tecken? Studera f. Definition. säges b a Om b a f(x) dx är konvergent f(x) dx vara absolutkonvergent (och förstås konvergent). 15 / 19
73 Absolutkonvergens Jämförelsesatserna kräver att a k 0. Vad gör vi om a k växlar tecken? Studera a k. Definition. säges b a Om b a f(x) dx är konvergent f(x) dx vara absolutkonvergent (och förstås konvergent). 15 / 19
74 Absolutkonvergens Jämförelsesatserna kräver att a k 0. Vad gör vi om a k växlar tecken? Studera a k. Definition. Om a k är konvergent säges b a k=1 f(x) dx vara absolutkonvergent (och förstås konvergent). 15 / 19
75 Absolutkonvergens Jämförelsesatserna kräver att a k 0. Vad gör vi om a k växlar tecken? Studera a k. Definition. Om a k är konvergent säges k=1 a k förstås konvergent). k=1 vara absolutkonvergent (och 15 / 19
76 Sats 10.9, sid 450 Systematiserad jämförelse med geometrisk serie. 16 / 19
77 Sats 10.9, sid 450 Systematiserad jämförelse med geometrisk serie. k Rotkriteriet: ak Q då k 16 / 19
78 Sats 10.9, sid 450 Systematiserad jämförelse med geometrisk serie. k Rotkriteriet: ak Q då k Kvotkriteriet: a k+1 a k Q då k 16 / 19
79 Sats 10.9, sid 450 Systematiserad jämförelse med geometrisk serie. k Rotkriteriet: ak Q då k Kvotkriteriet: a k+1 a k Q då k 0 Q < 1 = a k är absolutkonvergent. k=1 16 / 19
80 Sats 10.9, sid 450 Systematiserad jämförelse med geometrisk serie. k Rotkriteriet: ak Q då k Kvotkriteriet: a k+1 a k Q då k 0 Q < 1 = a k är absolutkonvergent. k=1 Q > 1 = a k är divergent. k=1 16 / 19
81 Sats 10.10, sid 452 Leibniz kriterium 17 / 19
82 Sats 10.10, sid 452 Leibniz kriterium Alternerande serie 17 / 19
83 Sats 10.10, sid 452 Leibniz kriterium Alternerande serie, varannan +, varannan. 17 / 19
84 Sats 10.10, sid 452 Leibniz kriterium Alternerande serie, varannan +, varannan. Om a k är alternerande k=1 17 / 19
85 Sats 10.10, sid 452 Leibniz kriterium Alternerande serie, varannan +, varannan. Om a k är alternerande och k=1 (a) a k 0 då k 17 / 19
86 Sats 10.10, sid 452 Leibniz kriterium Alternerande serie, varannan +, varannan. Om a k är alternerande och k=1 (a) a k 0 då k (b) a k a k+1 för alla k 17 / 19
87 Sats 10.10, sid 452 Leibniz kriterium Alternerande serie, varannan +, varannan. Om a k är alternerande och k=1 (a) a k 0 då k (b) a k a k+1 för alla k så är serien konvergent. 17 / 19
88 Sats 10.10, sid 452 Leibniz kriterium Bättre i ord! Om serien är alternerande 18 / 19
89 Sats 10.10, sid 452 Leibniz kriterium Bättre i ord! Om serien är alternerande och termernas belopp avtar mot noll 18 / 19
90 Sats 10.10, sid 452 Leibniz kriterium Bättre i ord! Om serien är alternerande och termernas belopp avtar mot noll så är serien konvergent. 18 / 19
91 Sats 10.10, sid 452 Leibniz kriterium Bättre i ord! Om serien är alternerande och termernas belopp avtar mot noll så är serien konvergent. Felet då serien approximeras med en delsumma är mindre än den första utelämnade termen. 18 / 19
92 Sammanfattning 19 / 19
93 Sammanfattning Termerna går inte mot noll = divergens. 19 / 19
94 Sammanfattning Termerna går inte mot noll = divergens. 1 Jämför med k α. k=1 19 / 19
95 Sammanfattning Termerna går inte mot noll = divergens. 1 Jämför med k α. k=1 Konvergent om α > 1, divergent annars. 19 / 19
96 Sammanfattning Termerna går inte mot noll = divergens. 1 Jämför med k α. k=1 Konvergent om α > 1, divergent annars. Integralkriteriet och jämförelsesatserna 19 / 19
97 Sammanfattning Termerna går inte mot noll = divergens. 1 Jämför med k α. k=1 Konvergent om α > 1, divergent annars. Integralkriteriet och jämförelsesatserna Rot- och kvotkriteriet 19 / 19
98 Sammanfattning Termerna går inte mot noll = divergens. 1 Jämför med k α. k=1 Konvergent om α > 1, divergent annars. Integralkriteriet och jämförelsesatserna Rot- och kvotkriteriet jämförelse med geometrisk serie Leibniz kriterium: 19 / 19
99 Sammanfattning Termerna går inte mot noll = divergens. 1 Jämför med k α. k=1 Konvergent om α > 1, divergent annars. Integralkriteriet och jämförelsesatserna Rot- och kvotkriteriet jämförelse med geometrisk serie Leibniz kriterium: Alternerande 19 / 19
100 Sammanfattning Termerna går inte mot noll = divergens. 1 Jämför med k α. k=1 Konvergent om α > 1, divergent annars. Integralkriteriet och jämförelsesatserna Rot- och kvotkriteriet jämförelse med geometrisk serie Leibniz kriterium: Alternerande, termernas belopp avtar mot noll 19 / 19
101 Sammanfattning Termerna går inte mot noll = divergens. 1 Jämför med k α. k=1 Konvergent om α > 1, divergent annars. Integralkriteriet och jämförelsesatserna Rot- och kvotkriteriet jämförelse med geometrisk serie Leibniz kriterium: Alternerande, termernas belopp avtar mot noll = konvergens 19 / 19
Generaliserade integraler. Definitionen. J amf orelsesatser. Vad skall vi j amf ora med? Absolutkonvergens Dagens amnen 1 / 10
Dagens ämnen 1 / 10 Dagens ämnen Generaliserade integraler. 1 / 10 Dagens ämnen Generaliserade integraler. Definitionen. 1 / 10 Dagens ämnen Generaliserade integraler. Definitionen. Jämförelsesatser. 1
Generaliserade integraler. Definitionen. J amf orelsesatser. Vad skall vi j amf ora med? Absolutkonvergens Dagens amnen 1 / 12
Dagens ämnen 1 / 12 Dagens ämnen Generaliserade integraler. 1 / 12 Dagens ämnen Generaliserade integraler. Definitionen. 1 / 12 Dagens ämnen Generaliserade integraler. Definitionen. Jämförelsesatser. 1
TATA42: Föreläsning 5 Serier ( generaliserade summor )
TATA42: Föreläsning 5 Serier ( generaliserade summor ) Johan Thim 0 januari 207 En funktion s: N R brukar kallas talföljd, och vi skriver ofta s n i stället för s(n). Detta innebär alltså att för varje
gränsvärde existerar, vilket förefaller vara en naturlig definition (jämför med de generaliserade integralerna). I exemplet ovan ser vi att 3 = 3 n n
TATA42: Föreläsning 5 Serier ( generaliserade summor ) Johan Thim 5 mars 208 En funktion s: N R brukar kallas talföljd, och vi skriver ofta s n i stället för s(n). Detta innebär alltså att för varje heltal
TATA42: Föreläsning 6 Potensserier
TATA4: Föreläsning 6 Potensserier Johan Thim januari 7 Vi ska nu betrakta serier där termerna inte längre är konstanter. Speciellt ska vi studera så kallade potensserier. Dessa definieras som a k x k a
Serier. egentligen är ett gränsvärde, inte en summa: s n, där s n =
Serier Serier eller oändliga summor har flyktigt behandlats redan i tidigare kurser. Vi ska nu gå igenom teorin på ett lite mer systematiskt sätt. I många fall spelar det ingen roll om termerna a k är
TATA42: Föreläsning 10 Serier ( generaliserade summor )
TATA42: Föreläsning 0 Serier ( generaliserade summor ) Johan Thim 5 maj 205 En funktion s: N R brukar kallas talföljd, och vi skriver ofta s n i stället för s(n). Detta innebär alltså att för varje heltal
Tentamen i Envariabelanalys 2
Linköpings universitet Matematiska institutionen Kurskod: TATA42 Provkod: TEN Tentamen i Envariabelanalys 2 206 0 8, 4 9 Inga hjälpmedel. Lösningarna ska vara fullständiga, välmotiverade, ordentligt skrivna
Om konvergens av serier
Om konvergens av serier Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Sammanfattning I den här artikeln diskuteras några av de grundläggande satserna som hjälper oss att avgöra om en serie
SF1625 Envariabelanalys
Föreläsning 18 Institutionen för matematik KTH 12 december 2017 Idag Talföljder Serier Jämförelse med integraler (Cauchy s integralkriterium) Andra konvergenskriterier (jämförelsekriterier) Mer i morgon
12. Numeriska serier NUMERISKA SERIER
122 12 NUMERISKA SERIER 12. Numerisa serier Vi har tidigare i avsnitt 10.9 sett ett samband mellan summor och integraler. Vi har ocså i avsnitt 11 definierat begreppet generaliserade integraler och för
Instuderingsfrågor i Funktionsteori
Instuderingsfrågor i Funktionsteori Anvisningar. Avsikten med dessa instuderingsfrågor är att ge Dig möjlighet att fortlöpande kontrollera att Du någorlunda behärskar kursens teori. Om Du märker att Du
ANDREAS REJBRAND 2014-04-25 Matematik http://www.rejbrand.se. Numeriska serier. Andreas Rejbrand, april 2014 1/29
Numeriska serier Andreas Rejbrand, april 2014 1/29 1 Inledning Författarens erfarenhet säger att momentet med numeriska serier är ganska svårt för många studenter i inledande matematikkurser på högskolenivå.
Lösningsförslag till TATA42-tentan
Lösningsförslag till TATA-tentan 8-6-.. Då ekvationen är linjär av första ordningen löses den enklast med hjälp av integrerande faktor (I.F.). Skriv först ekvationen på standardform. (+ )y y + y + + y
Besökstider: ca och 17.00
MATEMATIK Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet Tentamen i Matematisk analys, fortsättningskurs F/TM, TMA976, 2015-01-14, TID(14.00-18.00) Inga hjälpmedel, förutom penna och linjal, är tillåtna,
Meningslöst nonsens. November 19, 2014
November 19, 2014 Fråga 1. Om f (x) är begränsad kommer F(x) = x 0 f (t)dt att vara kontinuerlig? Deriverbar? Fråga 1. Om f (x) är begränsad kommer F(x) = x 0 f (t)dt att vara kontinuerlig? Deriverbar?
Lösningar till MVE016 Matematisk analys i en variabel för I yy 1 + y 2 = x.
Lösningar till MVE6 Matematisk analys i en variabel för I 7-4-. a Division ger yy + y x. Ekvationen är alltså separabel. Integration av vänstra ledet ger y + y dy ln + y Efter integration blir det alltså
TNA004 Analys II Tentamen Lösningsskisser
TNA004 Analys II Tentamen 20-06-0 Lösningsskisser. a) De båda kurvorna skär varandra i x 0 och x. På intervallet 0 x är x x. Området D är då det skuggade i figuren nedan, där även en tunn rektangel är
Institutionen för Matematik, KTH Lösningar till tentamen i Analys i en variabel för I och K (SF1644) 1/ e x h. (sin x) 2 1 cos x.
Institutionen för Matematik, KTH Lösningar till tentamen i Analys i en variabel för I och K (SF644) /6 29. Bestäm med derivatans definition d dx ex. Derivatans definition är f (x) = lim h h ( f(x + h)
ÖVN 6 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF Nyckelord och innehåll. a n (x x 0 ) n.
ÖVN 6 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF683 HTTP://KARLJODIFFTRANS.WORDPRESS.COM KARL JONSSON Nyckelord och innehåll Potensserielösningar Analytiska funktioner Konvergensradie Rot- och
Sammanfattning TATA42
Sammanfattning TATA4. TILLÄMPNINGAR INTEGRALER. Funktionskurva, y=f(). Polär form 5.3 Guldins regler och Tyngdpunkt 8. MACLAURIN- OCH TAYLORUTVECKLINGAR. Maclaurinutvecklingar. Tillämpning av Lagranges
SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF165 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 01-1-10 DEL A 1. Låt funktionen f ha definitionsmängden D f =]0, [ och ges av f(x) = e x 1 x. (a) Finn f:s invers f 1. ( p) (b) Finn inversens värdemängd
SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A. e x2 /4 2) = 2) =
SF625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 22-2- DEL A. Bestäm värdemängden till funktionen f(x) = xe x2 /4. Lösningsförslag. Standardgränsvärdet xe x, då x ger att lim f(x) = lim x x ± x ± e
Repetition, Envariabelanalys del
Repetition, Envariabelanalys del 2 209 Lars Alexandersson Ulf Janfalk Tomas Sjödin Johan Thim Här har vi samlat vissa grundläggande delar av kursen. Notera att detta INTE är en fullständig genomgång av
Lektioner Datum Lokal Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Avsnitt
Föreläsning 8.15-10.00 Lektioner 10.15-12.00 Datum Lokal Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Avsnitt ons-3-dec Hörsal G C: 5.1-5.2 tor-4-dec Hörsal G N210 A302 A303 MC413 C: 5.3-5.4 fre-5-dec Hörsal G C: 2.10,
Dagens ämnen. Potensserier
Dagens ämnen 1 / 6 Dagens ämnen Potensserier 1 / 6 Dagens ämnen Potensserier Definition 1 / 6 Dagens ämnen Potensserier Definition Var konvergerar potensserien? 1 / 6 Dagens ämnen Potensserier Definition
SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 211-1-18 DEL A 1. Låt x och y vara två tal vars summa är 6. Ange det minimala värdet som uttrycket 2x 2 + y 2 kan anta. Lösningsförslag. Eftersom vi
TNA004 Analys II. för ED, KTS, MT. Litteraturkommentarer till föreläsningarna
för ED, KTS, MT till föreläsningarna VT2 2017 TNA004 FÖ 1 Kap 7.1 7.2. Kommentarer 7.1 Plan area Area mellan funktionskurvor. Figurerna och texten på sid. 311 313 är viktigt för förståelsen av hela detta
a k . Serien, som formellt är följden av delsummor
Kapitel S Mer om serier I dettapitel sall vi fortsätta att studera serier, ett begrepp som introducerades i Kapitel 9.5 i boen, framförallt sa vi bevisa ett antal onvergensriterier. Mycet ommer att vara
1 Föreläsning 14, följder och serier
Föreläsning 4, följder och serier. Följd I en följd {a n } n= sriver vi istället elementen som f(n). Följden {sin(n)} n= är begränsad, ty sin n. Följden {/ n} n= är onvergent mot 0: { Följden 2n 2 3n }
Lösningsmetodik för FMAF01: Funktionsteori
Lösningsmetodik för FMAF0: Funktionsteori Johannes Larsson, I2 0 mars 204 Allmänt Detta är lösningsmetoder för de vanligaste tentauppgifterna, grupperade efter hur ofta de kommer på tentan och därmed också
Matematisk kommunikation för Π Problemsamling
Problemsamling Charlotte Soneson & Niels Chr. Overgaard september 200 Problem. Betrakta formeln n k = k= n(n + ). 2 Troliggör den först genom att exempelvis i summan +2+3+4+5+6 para ihop termer två och
Fourieranalys. Anders Holst
Fourieranalys Anders Holst Mars 24 Förord Detta kompendium bygger i stor utsträckning på tidigare material som behandlat motsvarande stoff då kursorganisationen var annorlunda. Kapitel ett, om serier,
Fixpunktsiteration. Kapitel Fixpunktsekvation. 1. f(x) = x = g(x).
Kapitel 5 Fixpunktsiteration 5.1 Fixpunktsekvation En algebraisk ekvation kan skrivas på följande två ekvivalenta sätt (vilket innebär att lösningarna är desamma). 1. f(x) = 0. En lösning x kallas en rot
5B1147. Envariabelanalys. MATLAB Laboration. Laboration 1. Gränsvärden och Summor
5B47 MATLAB Laboration Laboration Gränsvärden och Summor joycew@kth.se uvehag@kth.se Innehåll Uppgift a... Problem... Lösning... Grafisk bestämning av gränsvärden... Beräkning av gränsvärden...2 Uppgift
Kontinuerliga funktioner. Ytterligare en ekvivalent formulering av supremumaxiomet
Kontinuerliga funktioner. Ytterligare en ekvivalent formulering av supremumaxiomet är följande: SATS. (Intervallinkapslingssatsen) Låt I k = [a k, b k ], k = 1, 2,... vara en avtagande följd av slutna
Föreläsning 1. X kallas för funktionens definitionsmängd, mängden av funktionens alla värden kallas funktionens värdemängd.
Föreläsning 1 Kursinformation All viktig information om kursen ska kunna läsas på kursens hemsida http://www.math.uu.se/ rikardo/ envariabelanalys/huvudsidor/index.html Funktioner En funktion f, från mängden
Lösningsförslag envariabelanalys
Lösningsförslag envariabelanalys 2 28-8-3. Evationen är linjär och har det arateristisa polynomet p(r) r 3 r 2 + 4r 4 (r 2 + 4)(r ). Således ges lösningarna till den homogena evationen p(d)y h av y h C
Numerisk Analys, MMG410. Lecture 10. 1/17
Numerisk Analys, MMG410. Lecture 10. 1/17 Ickelinjära ekvationer (Konvergensordning) Hur skall vi karakterisera de olika konvergenshastigheterna för halvering, sekant och Newton? Om f(x x k+1 x ) = 0 och
Tillämpningar av integraler: Area, skivformeln för volymberäkning, båglängd, rotationsarea, integraler och summor
Tillämpningar av integraler: Area, skivformeln för volymberäkning, båglängd, rotationsarea, integraler och summor Areaberäkningar En av huvudtillämpningar av integraler är areaberäkning. Nedan följer ett
Lösningsförslag envariabelanalys
Lösningsförslag envariabelanalys 09-06-05. Ekvationen är linjär och har det karakteristiska polynomet pr) = r 4 + r 3 + 5r = r r + r + 5) = r r + i)r + + i). Således ges lösningarna till den homogena ekvationen
ALA-a Innehåll RÄKNEÖVNING VECKA 7. 1 Lite teori Kapitel Kapitel Kapitel Kapitel 14...
ALA-a 2005 Innehåll 1 Lite teori 3 RÄKNEÖVNING VECKA 7 1.1 Kapitel 7....................................... 3 1.2 Kapitel 12....................................... 3 1.3 Kapitel 13.......................................
SF1625 Envariabelanalys Tentamen Lördagen den 11 januari, 2014
SF65 Envariabelanalys Tentamen Lördagen den januari, 04 Skrivtid: 9:00-4:00 Tillåtna hjälpmedel: inga Examinator: Bengt Ek, Maria Saprykina Tentamen består av nio uppgifter som vardera ger maximalt fyra
MVE500, TKSAM Avgör om talserierna är konvergenta eller divergenta (fullständig motivering krävs). (6p) 2 n. n n (a) n 2.
MATEMATIK Hjälpmedel: inga Chalmers tekniska högskola Datum: 07-08-4 kl. 4.00 8.00 Tentamen MVE500, TKSAM- Telefonvakt: Anders Hildeman 03 77 535 Tentan rättas och bedöms anonymt. Skriv tentamenskoden
Matematisk kommunikation för Π Problemsamling
Problemsamling Niels Chr. Overgaard & Johan Fredriksson 3 september 205 Problem 0. Skriv följande summor mha summationstecken. ( Dvs på formen q k=p a k där k är en räknare som löper med heltalssteg mellan
M0038M Differentialkalkyl, Lekt 15, H15
M0038M Differentialkalkyl, Lekt 15, H15 Staffan Lundberg Luleå Tekniska Universitet Staffan Lundberg M0038M H15 1/ 15 Repetition Lekt 14 Bestäm följande gränsvärden cos x tan x lim x 0 x x + ln ( e 2x
Läsanvisningar till kapitel
Läsanvisningar till kapitel 5. 5.8 5. Följder och serier Detta avsnitt är repetition, och jag hoppas att ni snart kan snappa upp det som står däri. Speciellt viktigt är det att komma ihåg vad en geometrisk
1 Föreläsning 12, Taylors formel, och att approximera en funktion med ett polynom
red Föreläsning, Taylors formel, och att approximera en funktion med ett polynom. Taylorpolynom. Fakultet 0! =, läses noll-fakultet.! =. Vidare är! = = och 3! = 3 =. Allmänt fˆr n =,,,..., n! =... n n.
Material till kursen SF1679, Diskret matematik: Lite om kedjebråk. 0. Inledning
Matematik, KTH Bengt Ek november 207 Material till kursen SF679, Diskret matematik: Lite om kedjebråk 0 Inledning Talet π (kvoten mellan en cirkels omkrets och dess diameter) är inte ett rationellt tal
10x 3 4x 2 + x. 4. Bestäm eventuella extrempunkter, inflexionspunkter samt horizontella och vertikala asymptoter. y = x 1 x + 1
TM-Matematik Mikael Forsberg Pär Hemström Övningstenta Envariabelanalys ma034a ovnt--vt0 Skrivtid: 5 timmar. Inga hjälpmedel. Lösningarna skall vara fullständiga och lätta att följa. Börja varje ny uppgift
Kap. P. Detta kapitel utgör Inledande kurs i matematik. I kapitlet beskrivs vilka bakgrundskunskaper som förutsätts.
5B1103, Differential och integralkalkyl II, del 1. LÄSANVISNINGAR TILL R.A. ADAMS, CALCULUS, A COMPLETE COURSE, 4TH ED. OMFATTNING: kapitel 1.1 1.5, Appendix III, 2, 3.1 3.4, 3.5 till def. 13, 17.7 t.o.m.
TATA42: Tips inför tentan
TATA42: Tips inför tentn John Thim 25 mj 205 Syfte Tnken med dett kort dokument är tt ge lite extr studietips inför tentn. Kursinnehållet definiers så klrt fortfrnde v kursplnen och kurslitterturen så
Svar till S-uppgifter Endimensionell Analys för I och L
Svar till S-uppgifter Endimensionell Anals för I och L S a) ja, ja, ja, nej, ja S4 N = A(I σ MZ), Z = I (σ A N), A = I MA S5 Du har väl inte verkligen multiplicerat ut alla termer? a) resp. b) 4 resp.
Repetitionsfrågor i Flervariabelanalys, Ht 2009
Repetitionsfrågor i Flervariabelanalys, Ht 2009 Serier 1. Visa att för en positiv serie är summan oberoende av summationsordningen. 2. Visa att för en absolutkonvergent serie är summan oberoende av summationsordningen.
Meningslöst nonsens. December 14, 2014
December 4, 204 Fråga. Hur visar man att sin(x) x tan(x)? Fråga. Hur visar man att sin(x) x tan(x)? Fråga 2. Hur visar man att a > lim n a n =? Fråga 2. Hur visar man att a > lim n a n =? Röd: Det är ett
Lösningsförslag till tentan i 5B1115 Matematik 1 för B, BIO, E, IT, K, M, ME, Media och T,
Institutionen för Matematik, KTH. Lösningsförslag till tentan i 5B5 Matematik för B, BIO, E, IT, K, M, ME, Media och T, 8.. Visa att påståendet P n : n + n < 4 n är sant för n =,, 4.... (a) P : + = 4 +
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson, Sebastian Pöder
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson, Sebastian Pöder Tentamen ENVARIABELANALYS M 204-2-08 SVAR OCH ANVISNINGAR UPPGIFTER. e 3x2 lim = e x2 ( 3x 2 +...) = lim ( x 2 +...) = lim
Kontinuitet och gränsvärden
Kapitel Kontinuitet och gränsvärden.1 Introduktion till kontinuerliga funktioner Kapitlet börjar med allmänna definitioner. Därefter utvidgar vi successivt familjen av kontinuerliga funktioner, genom specifika
SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 2015-01-12 DEL A 1. Betrakta funktionen f som ges av f(x) = xe 1/x. A. Bestäm definitionsmängden till f. B. Beräkna de fyra gränsvärdena lim x ± f(x)
BEGREPPSMÄSSIGA PROBLEM
BEGREPPSMÄSSIGA PROBLEM Större delen av de rekommenderade uppgifterna i boken är beräkningsuppgifter. Det är emellertid även viktigt att utveckla en begreppsmässig förståelse för materialet. Syftet med
Maclaurins och Taylors formler. Standardutvecklingar (fortsättning), entydighet, numerisk beräkning av vissa uttryck, beräkning
Maclaurins och Taylors formler Standardutvecklingar (fortsättning), entydighet, numerisk beräkning av vissa uttryck, beräkning av gränsvärden Standardutvecklingar Vid beräkningar där man inte behöver någon
RIEMANNSUMMOR. Den bestämda integralen definieras med hjälp av Riemannsummor. Låt vara en begränsad funktion,, reella tal och. lim.
RIEMANNSUMMOR Låt vara en begränsad funktion,, reella tal och. Den bestämda integralen definieras med hjälp av ä ä, ; lim. Om funktionen har en elementär primitivfunktion då är insättningsformeln (Newton-
DERIVATA. = lim. x n 2 h h n. 2
DERIVATA Läs avsnitten 6.-6.5. Lös övningarna 6.cd, 6.2, 6.3bdf, 6.4abc, 6.5bcd, 6.6bcd, 6.7, 6.9 oc 6.. Läsanvisningar Allmänt gäller som vanligt att bevisen inte ingår i kursen, men det är mycket nyttigt
1 Tal, mängder och funktioner
1 Tal, mängder och funktioner 1.1 Komplexa tal Här skall vi snabbt repetera de grundläggande egenskaperna hos komplexa tal. För en mera utförlig framställning hänvisar vi till litteraturen i Matematisk
Enklare matematiska uppgifter
Elementa Årgång 49, 966 Årgång 49, 966 Första häftet 2555. Visa att 4 n + n + 8 ej kan vara primtal för något heltal n 0. 2556. Man vill göra en behållare utan lock, som rymmer m 3, i form av en rätvinklig
Tentamen: Numerisk Analys MMG410, GU
Tentamen: Numerisk Analys MMG41, GU 17-6- 1. Ge kortfattade motiveringar/lösningar till nedanstående uppgifter! Ett korrekt svar utan motivering ger inga poäng! a) Antag att vi arbetar med fyrsiffrig decimal
Institutionen för matematiska vetenskaper Chalmers tekniska högskola. Skissartade lösningsförslag till tentamen TMA976.
Institutionen för matematisa vetensaper Chalmers tenisa högsola Sissartade lösningsförslag till tentamen TMA976 Datum: 2015 01 14 1. Lös differentialevationen y y = e x (x + e x ) y(0) = 1 y (0) = 0 Differentialevationen
TNA004 Analys II, 6 hp för ED, KTS och MT Kursinformation VT Sixten Nilsson,
TNA004 Analys II, 6 hp för ED, KTS och MT Kursinformation VT-017 Sixten Nilsson, sixten.nilsson@liu.se 1. Mål och innehåll Se studiehandboken. Kurslitteratur Forsling-Neymark: Matematisk analys, en variabel,
Laboration 3. Ergodicitet, symplektiska scheman och Monte Carlo-integration
Laboration 3 Ergodicitet, symplektiska scheman och Monte Carlo-integration Hela labben måste vara redovisad och godkänd senast 3 januari för att generera bonuspoäng till tentan. Kom väl förberedd och med
LMA515 Matematik, del B Sammanställning av lärmål
LMA515 Matematik, del B Sammanställning av lärmål Lärmål för godkänt Funktion, gränsvärde, kontinuitet, derivata. Förklara begreppen funktion, definitionsmängd och värdemängd, och bestämma (största möjliga)
MER TOPOLOGI OCH KONVERGENS
MER TOPOLOGI OCH KONVERGENS SVANTE JANSON 1. Kompakta mängder Definition. En delmängd av R n kallas kompakt om den är sluten och begränsad. Sats 1. Om K är en kompakt mängd i R n och {x i } är en följd
Lösningar till MVE017 Matematisk analys i en variabel för I x 3x y = x. 3x2 + 4.
Lösningar till MVE07 Matematisk analys i en variabel för I 8-0-0. (a Division ger y + 5x x 2 + 4 y x x2 + 4. 5x x 2 + 4 dx 5 2 ln(x2 + 4, vilket ger den integrerande faktorn (x 2 + 4 5/2. Ekvationen multipliceras
Frågorna 1 till 6 ska svaras med sant eller falskt och ger vardera 1
TM-Matematik Mikael Forsberg ovntenta Envariabelanalys ma3a Skrivtid: ::. Inga hjälpmedel. Lösningarna skall vara fullständiga och lätta att följa på de uppgifter som kräver lösning. Frågorna till 6 ska
c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.
P Potesserier Med e potesserie mear vi e serie av type c x, där c, c, c,... är giva (reella eller komplexa) kostater, s.k. koefficieter, och där x är e (reell eller komplex) variabel. För varje eskilt
Matematik för ingenjörer. Version fortsättningskurs, 3mi32a. Föreläsningar, VT Mikael Forsberg
Matematik för ingenjörer fortsättningskurs, 3mi32a Föreläsningar, VT 26 Mikael Forsberg Version.4 VT 26 2 Stockholm 26 c Mikael Forsberg Innehåll Förord v Talföljder och serier. Talföljder................................2
TAMS79: Föreläsning 10 Markovkedjor
TAMS79: Föreläsning 0 Markovkedjor Johan Thim december 08 0. Markovkedjor Vi ska nu betrakta en speciell tidsdiskret diskret stokastisk process, nämligen Markovkedjan. Vi börjar med en definition Definition.
Fourierserier: att bryta ner periodiska förlopp
Analys 36 En webbaserad analyskurs Funktionsutvecklingar Fourierserier: att bryta ner periodiska förlopp Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Fourierserier: att bryta ner periodiska
Fourieranalys. Lars-Åke Lindahl
Fourieranalys Lars-Åke Lindahl 21 Fourieranalys c 21 Lars-Åke Lindahl, Matematiska institutionen, Uppsala universitet Innehåll Förord................................. vii 1 Värmeledningsekvationen 1 2
Svar till S-uppgifter Endimensionell Analys för I och L
Svar till S-uppgifter Endimensionell Anals för I och L - 00 S 600 = 3 3 5 3850 = 5 7 847 = 7 största gemensamma delare till 600 och 3850: 5 minsta gemensamma multipel till 3850 och 847: 5 7 S a) +6+9 b)
Euler-Mac Laurins summationsformel och Bernoulliska polynom
46 Euler-Mac Laurins summationsformel och Bernoulliska polynom Lars Hörmander Lunds Universitet Datorer gör det möjligt att genomföra räkningar som tidigare varit otänkbara, exempelvis att beräkna summan
SF1625 Envariabelanalys
Kursmål och pluggtips Institutionen för matematik KTH Kursmål Kursmålen står på sidan Kursplan mm (länk i menyn). De anger vad man ska kunna för att bli godkänd på kursen. I den här pdf:en går jag igenom
SF1625 Envariabelanalys Tentamen Måndagen den 12 januari 2015
SF1625 Envariabelanalys Tentamen Måndagen den 12 januari 2015 Skrivtid: 08:00-13:00 Tillåtna hjälpmedel: inga Examinator: Lars Filipsson Tentamen består av nio uppgifter som vardera ger maximalt fyra poäng.
Envariabelanalys 5B1147 MATLAB-laboration Derivator
Envariabelanalys 5B1147 MATLAB-laboration Derivator Sanna Eskelinen eskelinen.sanna@gmail.com Sonja Hiltunen sonya@gmail.com Handledare: Karim Dao Uppgift 15 Problem: Beräkna numeriskt derivatan till arctan
7 november 2014 Sida 1 / 21
TANA09 Föreläsning 2 Talrepresentation i datorer. Flyttalssystem. Datoraritmetik och Beräkningsfel. Beräkningsfelsanalys och Kancellation. Serier och Resttermsuppskattningar. Tillämpning - Beräkning av
Frågorna 1 till 6 ska svaras med sant eller falskt och ger vardera 1
ATM-Matematik Mikael Forsberg OvnTenta Matematik Skrivtid. Inga hjälpmedel. Lösningarna skall vara fullständiga och lätta att följa. Börja varje ny uppgift på ny sida. Använd ej baksidor. Skriv namn på
SF1625 Envariabelanalys
Modul 4: Tillämpningar av derivata Institutionen för matematik KTH 22-23 september 2015 Översikt över några viktiga derivatatillämningar 1. Förändringstakt. Derivata mäter förändringstakt, till exemel
Satser om gränsvärden med bevis som saknas
Satser om gränsvärden med bevis som saknas i Adams. Struktur av alla bevis här är likadan. Varje bevis består av tre steg. Först formulerar vi om villkor i satsen i termer av olikheter som måste gälla.
Funktionsserier och potensserier. som gränsvärdet av partialsummorna s n (x) =
Funktionsserier och potensserier Viktiga exempel på funktionsföljder är funktionsserier. Summan s(x) av f k (x) definieras som gränsvärdet av partialsummorna s n (x) = n f k (x) för varje fixt x I. Serien
SF1664 Tillämpad envariabelanalys med numeriska metoder Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF1664 Tillämpad envariabelanalys med numeriska metoder Lösningsförslag till tentamen 015-01-1 DEL A 1. Låt f(x) = xe 1/x. A. Bestäm definitionsmängden till f. B. Beräkna de fyra gränsvärdena lim x ± f(x)
Matrisexponentialfunktionen
U.U.D.M. Project Report 206:2 Matrisexponentialfunktionen Neda Farzaneh Examensarbete i matematik, 5 hp Handledare: Martin Herschend Examinator: Jörgen Östensson Juni 206 Department of Mathematics Uppsala
4. Bestäm arean av det begränsade område som precis innesluts av kurvorna. och y = x 2. h(x) = e 2x 3,
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Avdelningen för tillämpad matematik Examinator: Lars-Göran Larsson TENTAMEN I MATEMATIK MAA151 Envariabelkalkyl, TEN1 Datum: 014-1-04
MAA7 Derivatan. 2. Funktionens egenskaper. 2.1 Repetition av grundbegerepp
MAA7 Derivatan 2. Funktionens egenskaper 2.1 Repetition av grundbegerepp - Det finns vissa begrepp som återkommer i nästan alla kurser i matematik. Några av dessa är definitionsmängd, värdemängd, största
SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A
Institutionen för matematik SF66 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 4-9-6 DEL A. Betrakta följande tre områden i planet: D = {(x, y): x y < 4}, D = {(x, y): x + y }, D 3 = {(x, y): 4x + 3y
Tentamen, SF1629, Differentialekvationer och Transformer II (del 2) 11 april 2017 kl. 8:00-13:00
KTH, Matematik Tentamen, SF1629, Differentialekvationer och Transformer II (del 2) 11 april 2017 kl. 8:00-13:00 Tentamen består av åtta uppgifter där vardera uppgift ger maximalt fyra poäng. Preliminära
Analys 360 En webbaserad analyskurs Analysens grunder. Om de reella talen. MatematikCentrum LTH
Analys 60 En webbaserad analyskurs Analysens grunder Om de reella talen Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Om de reella talen () Introduktion Den matematiska analysen är intimt förenad
TMA 671 Linjär Algebra och Numerisk Analys. x x2 2 1.
MATEMATISKA VETENSKAPER TMA67 8 Chalmers tekniska högskola Datum: 8--8 kl - 8 Examinator: Håkon Hoel Tel: ankn 38 Hjälpmedel: inga TMA 67 Linjär Algebra Numerisk Analys Tentan består av 8 uppgifter, med
Metriska rum, R och p-adiska tal
Metriska rum, R och p-adiska tal Tony Johansson 1MA239: Specialkurs i Matematik II Uppsala Universitet VT 2018 När vi säger avståndet mellan punkt X och punkt Y där X och Y är punkter i planet (säg) är
Läsanvisningar till kapitel
Läsanvisningar till kapitel 2.3 2.5 2.3 Analytiska funktioner Analytiska funktioner, eller holomorfa funktioner som vi kommer kalla dem, är de funktioner som vi komer studera så gott som resten av kursen.
Bisektionsalgoritmen. Kapitel Kvadratroten ur 2
Kapitel 4 Bisektionsalgoritmen Vi ska konstruera lösningar till algebraiska ekvationer av formen f(x) = 0 med hjälp av bisektionsalgoritmen (intervallhalveringsmetoden). På samma gång ska vi se hur man
Kursens Kortfrågor med Svar SF1602 Di. Int.
Kursens Kortfrågor med Svar SF62 Di. Int. Allmänt om kortfrågor: Kortfrågorna är ett viktigt sätt för er att engagera matematiken. De kommer att dyka upp på kontrollskrivningar. Syftet är att ni ska gå