Vad predicerar äldre personers attityd till sin pension? Sammanfattning

Transkript

1 Vad predicerar äldre personers attityd till sin pension? Sammanfattning Trenden i samhället idag är att det tillbringas kortare tid i arbetslivet samtidigt som det finns ett hot om en framtida arbetskraftsbrist. Syftet med studien var att undersöka faktorer som är av betydelse för äldre medarbetares beslut om tidpunkt för pensionering. Variablerna krav, kontroll, stöd, ekonomisk situation, hälsa och attityd till pension undersöktes genom ett frågeformulär. 117 assistenter i Örebro kommun deltog i undersökningen. Resultatet visade att attityd till pension hade ett negativt samband med hälsa, civilstånd samt ålder. Om människors partner förvärvsarbetar visade sig istället ha ett positivt samband med attityden till pension. Krav, kontroll och stöd hade ingen direkt inverkan på attityd till pension. Däremot hade personer vars arbetsförhållanden karaktäriserades av höga krav, låg kontroll och lågt stöd, en dålig hälsa. Nyckelord. Attityd till pension, krav, kontroll, stöd, hälsa, äldre. Malin Eriksson och Catharina Jalkebo Psykologi D, arbetspsykologi Professor Roland Gustafson VT,

2 Prediktorer för attityd till pension [2] What predicts older people s attitude towards retirement? Malin Eriksson & Catharina Jalkebo Department of Behavioural, Social and Legal Sciences Psychology, Örebro University Abstract There is a trend in the community today that people spend shorter time in working life at the same time as a threat of a future lack of labour exists. The purpouse of this study was to examine the factors that are of significance in the decision of moment for retirement by older coworkers. The variables demand, control, social support, economic situation, health and the attitude towards retirement were examined through a questionaire. 117 assistants in the municipality of Örebro participated in the study. The result showed that health, marital status, and age had a negative relation with the attitude towards retirement. The ocupation of the partner had instead a positive relation with the attitude towards retirement. Demand, control and social support had no instant effect on the attitude towards retirement. However, people with a working situation that had characteristics of high demands, low control and low social support showed a poorer health. Keywords: Attitude towards retirement, demand, control, social support, health, older people Psycholgy D, spring Supervisor: Roland Gustafson

3 Prediktorer för attityd till pension [3] Vad predicerar äldre personers attityd till sin pension? Människor lever idag allt längre medan trenden i samhället går mot att det tillbringas kortare tid i arbetslivet. Antalet ålderspensionärer kommer att öka kraftigt under de närmaste åren samtidigt som pensionering sker allt tidigare i yrkeslivet. Detta resulterar i att antalet yrkesaktiva kommer att minska från 2,1 personer per pensionär till 1,4 personer fram till år 2030 vilket ger en förvarning om en hotande arbetskraftsbrist. Dessa faktorer kommer i framtiden att fresta på samhällsekonomin och motiverar därför att öka andelen äldre i arbetslivet, genom att bättre anpassa arbetsförhållandena efter de äldres arbetsförmåga. (Alm- Stenflo, 2002) Att sluta arbeta före 65 års ålder har visat sig vara ett alternativ som de flesta personer föredrar. Endast en liten andel personer vill arbeta efter 65 år. (Soidre, 2005) Andra resultat har visat att de flesta individer tror att de kommer att arbeta fram till normal pensionsålder (Nylén & Torgén, 2002). Det finns en skillnad mellan att gå i förtidspension och att pensioneras i förtid. Förtidspension, som idag heter sjukersättning, får människor som varit sjuka en längre tid och som har en varaktigt nedsatt arbetsförmåga. Alla möjligheter till återgång i arbetet är här prövade. Att pensioneras i förtid innebär att lämna arbetslivet före 65 år av egen vilja, oberoende av den egna upplevda hälsan. Alla kan välja att gå i pension från 61 år och uppåt. Ju senare tidpunkt som väljs för pensionering, desto högre blir pensionen. (Försäkringskassan, 2005; Försäkringskassan, 2006) Karasek och Theorell (1990) har med sin krav-kontroll-stöd modell undersökt sambandet mellan psykosocialt arbete och stressrelaterad sjukdom. En arbetssituation med höga krav och låg kontroll kallas enligt modellen för en spänd situation. Att arbeta i denna typ av arbete kan leda till stressreaktioner och upplevelser av hot. Detta till skillnad från avspända

4 Prediktorer för attityd till pension [4] arbetssituationer, med låga krav och hög kontroll, som istället främjar hälsa och välmående. (Karasek & Theorell, 1990) Forskning har visat att kvinnor med aktiva eller spända arbeten i större utsträckning vill gå i förtidspension/få sjukersättning, jämfört med dem som har avspända arbetsförhållanden. Arbeten med höga krav utgör en påfrestning som kan leda till förtidspensionering/sjukersättning trots att kontrollen är hög. Detta gäller dock inte för män. Att vilja förtidspensioneras/få sjukersättning har däremot inget samband med passiva arbeten där både kraven och kontrollen är låga. (Cohen-Birman, 2004) Motsatta förhållanden har även visat sig genom att låg kontroll i arbetet har ett samband med tankar om tidig pensionering. Detta samband var starkast bland respondenter som upplever höga arbetskrav. (Elovainio et al., 2005) Större egenkontroll över arbetet och mer kontroll över att själv bestämma hur arbetet ska utföras visade sig vara ett viktigt skäl till att kunna arbeta till 65 år eller längre (Bengtsson & Nilsson, 2004; Nilsson, 2004; Nilsson, 2005a). För hög arbetstakt och att inte hinna med att utföra sina arbetsuppgifter har visat sig vanligt förekommande på arbetsplatser. Känslor av frustration uppkommer då individer inte hinner utföra det de har planerat. Förlust av kontroll har även förekommit genom att endast ha få möjligheter till paus och att inte kunna styra över när paus ska ske. (Nilsson, 2004; Nilsson, 2005a) Kontroll genom att få användning av sina förmågor har en negativ korrelation med förväntad pensionsålder (Beehr, Glazer, Nielson & Farmer, 2000). Krav-kontroll-stöd modellen predicerar att höga krav och låg kontroll i arbetsförhållandena medför större risk för psykologisk påfrestning och fysisk sjukdom (Karasek & Theorell, 1990). Forskning stödjer detta samband genom att personer som upplever höga krav i sitt arbete samt önskar mer kontroll lider av ohälsa (Nilsson, 2005b). Höga krav upplevdes genom ett högt arbetstempo medan låg kontroll upplevdes genom få möjligheter till paus samt genom för låg kompetens för de egna arbetsuppgifterna (Nilsson,

5 Prediktorer för attityd till pension [5] 2005b). Ohälsa har visat sig vara en betydande faktor för personers beslut om att pensionera sig eller stanna kvar i arbetet. Mental hälsa har en negativ relation till psykosocial stress samt en positiv relation till kontroll. Samtidigt har fysisk hälsa en positiv relation till fysiska krav. Äldre personer upplever mer depressiva symptom samt känner sig olyckligare om de arbetar i psykologiskt stressande arbeten än de som har mindre stressande arbeten. (Herzog, House & Morgan, 1991) Individer som känner att de både kan och vill arbeta till 65 år eller längre har visat sig uppleva sin hälsa och den fysiska och psykiska arbetsmiljön som bra. De anser att de har hög kontroll i arbetet eftersom de kan bestämma över sin arbetssituation, kan ta paus vid behov samt har möjlighet att använda sin kompetens i arbetet. (Nilsson, 2005b) Det har även visat sig att personer som tror att de kommer att arbeta fram till normal pensionsålder har god arbetsförmåga och god hälsa samt upplever ett bra socialt arbetsklimat. Männens arbete utmärktes här av låg kontroll och låga krav vilket inte utmärkte arbetsförhållandena hos de män som hade tankar på att arbeta efter normal pensionsålder. (Nylén & Torgén, 2002) Individer som istället kan men inte vill arbeta till 65 år eller längre hade god fysisk arbetsmiljö och led inte av ohälsa (Nilsson, 2005b). Hälsa har visat sig vara den viktigaste faktorn för att personer ska kunna arbeta till 65 år eller längre (Nilsson, 2005a). I en undersökning ansåg en femtedel av respondenterna att deras ohälsa är orsakad av arbetsförhållandena samt att den hindrar dem i deras arbete. Respondenterna kände sig främst utarbetade på grund av psykisk utmattning vilket gör att de inte tror sig kunna arbeta fram till 65 år. (Nilsson, 2005a) Det har också framkommit att hälsa har en positiv relation med pensionsålder då individer med dålig hälsa visade större benägenhet att vilja gå i pension vid en tidig ålder (Elovainio et al., 2005; Taylor & McFarlane-Shore, 1995). Även när det gäller förtidspensionering/sjukersättning var dålig hälsa en prediktor för viljan att förtidspensionera sig/få sjukersättning (Cohen-Birman, 2004).

6 Prediktorer för attityd till pension [6] Andra studier har dock visat att hälsa inte har någon betydelse för pensionsålder (Adams, 1999; Beehr, Glazer, Nielson & Farmer, 2000). Det har även framkommit att de personer som är sjukpensionerade och sjukskrivna upplever sin hälsa som dålig (Nylén & Torgén, 2002). Viljan att arbeta till 65 år eller längre har visat sig styras av upplevelsen av att ha goda arbetsvillkor, t.ex. hög grad av social belöning. Att vilja sluta arbeta före 65 år har istället med dåliga arbetsförhållanden att göra, t.ex. att arbeta under hög påfrestning. Gällande social belöning på arbetsplatsen syns en skillnad mellan män och kvinnor. Män visade en tendens till att vilja arbeta längre om den sociala faktorn är hög, dock endast fram till 65 års ålder. Den sociala faktorn är alltså en pullmekanism som gör att de stannar längre i arbetet. Hos kvinnor hade den sociala faktorn ingen betydelse för när de ville gå i pension. Påfrestande arbete har den effekten att kvinnor vill sluta arbeta tidigare, vilket inte syntes hos männen, och är alltså en pushmekanism för kvinnor. Viljan att arbeta efter 65 års ålder ökade både hos män och hos kvinnor av mental stimulans i arbetet. (Soidre, 2005) Högt socialt stöd kan få arbetstagare att trivas på sin arbetsplats samt ha en bra hälsa trots låg kontroll och höga krav. Samtidigt kan ett lågt socialt stöd ha en negativ inverkan på hälsa och trivsel hos arbetstagare med ett aktivt arbete där både kontrollen och kraven är höga. (Karasek & Theorell, 1990) Det har visats att en viktig källa för socialt stöd på arbetsplatsen är arbetskamrater. Personer som går i pension förlorar ofta detta stöd i och med att de pensioneras. (Bossé, Aldwin, Levenson, Workman-Daniels & Ekerdt, 1990) Arbetskamraterna är därför många gånger ett skäl till att stanna kvar i arbetet (Nilsson, 2004). Även cheferna, liksom arbetskamraterna, är viktiga på arbetsplatsen genom att ge stöd och omtanke vilket leder till ökad arbetsglädje (Bengtsson & Nilsson, 2004; Nilsson, 2004). I en annan undersökning framkom resultatet att kvinnor som hade tankar på att arbeta efter normal pensionsålder hade arbeten som karaktäriserades av ett bra socialt klimat och en god

7 Prediktorer för attityd till pension [7] arbetsförmåga (Nylén & Torgén, 2002). Interaktion med andra på arbetet har även visat sig ha en negativ korrelation med förväntad pensionsålder (Beehr, Glazer, Nielson & Farmer, 2000). Den förväntade pensionsåldern är också beroende av individernas attityder till sin pension. I en undersökning hade planerad pensionering endast ett samband med individers anpassningsförmåga till sin pension. Faktorer som positiv attityd till sin fritid visade inget samband. (Taylor & McFarlane-Shore, 1995) Annan forskning har visat att de som förväntar sig att delta i mer aktiviteter efter sin pensionering mindre troligt går tidigt i pension (Beehr, Glazer, Nielson & Farmer, 2000). Motsatta resultat har dock framkommit genom att en positiv attityd till livet utanför arbetet ökar viljan att sluta arbeta i förtid. En positiv attityd till arbetet ökar istället viljan att arbeta till 65 år eller längre. (Nilsson, 2005a; Nilsson, 2005b; Soidre, 2005) En undersökning gjord på fakultetspersonal visade samma resultat då de som har många fritidsintressen vill pensionera sig tidigare (Bahrami, 2001). Det har även framkommit att attityder till pension inte har något samband med pensionsålder (Adams, 1999). Ekonomiska förhållanden har stor betydelse för om personer kan och vill arbeta kvar till 65 år eller längre (Beehr, Glazer, Nielson & Farmer, 2000; Nilsson, 2005b). Många personer som varken känner att de kan eller vill arbeta till 65 år eller längre, skulle sluta arbeta om bara deras ekonomiska situation tillåtit det. Dessa personer planerar ändå att gå i pension tidigt trots att ersättningen blir sämre. (Nilsson, 2005b) Frågan om samma levnadsstandard kan behållas efter pension är en ekonomisk aspekt som har stor betydelse för när personer kan pensioneras. Därför har en del människor angett att de sparar för att kunna sluta arbeta före 65 år. (Nilsson, 2005a) I en annan studie har det framkommit att personer som tror att de kommer att arbeta fram till normal pensionsålder inte sparar för att kunna sluta arbeta i förtid. En del av dessa respondenter hade tankar på att arbeta efter normal pensionsålder. (Nylén & Torgén, 2002) Forskning har visat att fakultetspersonal som anser att de har en tillräckligt stor

8 Prediktorer för attityd till pension [8] pension är mer angelägna att pensionera sig än andra (Bahrami, 2001). Annan forskning stödjer resultatet att tillfredsställelse med pensionens storlek gör att personer planerar en tidigare pensionering (Adams, 1999). Motsatta resultat har även framkommit där ekonomiskt välstånd inte har någon betydelse för pensionsålder (Taylor & McFarlane-Shore, 1995). Ekonomiska aspekter har inte heller visat sig ha någon inverkan på kvinnors tankar om pensionsålder, för män däremot ökar viljan att sluta arbeta i förtid om de har en ekonomisk situation som gör att de måste arbeta (Soidre, 2005). För gifta män och kvinnor ökar sannolikheten att själv gå i pension om deras partner är pensionerad (Talaga & Beehr, 1995). Att pensioneras samtidigt som sin partner har i en undersökning visat sig stå för ungefär 20 % av orsaker till tidpunkt för pensionering (Nilsson, 2005a). Män som hade pensionerade partners arbetade färre timmar i veckan än kvinnor som hade pensionerade partners. Kvinnor och män arbetar dock lika mycket när deras partners också arbetar. (Talaga & Beehr, 1995) Andra studier har dock inte visat något samband mellan viljan att förtidspensioneras/få sjukersättning och individers civilstånd (Adams, 1999; Cohen-Birman, 2004; Elovainio et al., 2005). Utbildning är relevant för förtidspensionering/sjukersättning då högutbildade män har lägre vilja att förtidspensionera sig/få sjukersättning än lågutbildade män (Cohen-Birman, 2004). Utbildningsnivå har även, i en annan studie, visat ett signifikant resultat med tankar om tidig pensionering (Elovainio et al., 2005). Även ålder hade betydelse för när individer planerar att pensionera sig, äldre personer planerade att pensionera sig senare än yngre personer (Adams, 1999; Elovainio et al., 2005; Taylor & McFarlane-Shore, 1995). Män önskar förtidspension/sjukersättning i större grad än kvinnor. Trots detta får kvinnor förtidspension/sjukersättning i större utsträckning än män. (Cohen-Birman, 2004) Det har dock framkommit att kön hade liten eller ingen betydelse för pensionsålder (Adams, 1999; Beehr, Glazer, Nielson & Farmer, 2000; Elovainio et al., 2005).

9 Prediktorer för attityd till pension [9] Med hänvisning till tidigare forskning är syftet med denna studie att undersöka vilken inverkan krav, kontroll och stöd har på äldres attityd till pension. Även hälsa, ekonomisk situation samt om en person vill, orkar eller har möjlighet att pensioneras före eller efter 65 år kommer att undersökas i samband med attityd till pension. Sysselsättningsgrad, sjukskrivning, civilstånd, partnerns sysselsättning, pensionering i samband med partner, ålder, kön och utbildningsnivå har i tidigare forskning i vissa fall haft ett samband med pensionering. I denna studie ska därför dessa variabler kontrolleras för att säkra samband ska kunna påvisas. Föreliggande undersökning är en kvantitativ studie som kommer att genomföras med hjälp av ett frågeformulär. Populationen består av assistenter anställda i Örebro kommun som är 55 år eller äldre. Orsaken till att en kvantitativ studie har valts är att denna möjliggör ett mer generaliserbart resultat. Hypoteserna till denna studie är följande: Hypotes 1. Personer vars arbete karaktäriseras av höga krav och låg kontroll, så kallade spända arbetsförhållanden, har i större utsträckning en positiv attityd till pension. Stöd har en push/pull effekt på attityden till pension. Ett högt stöd får människor att vilja stanna i arbetet längre medan ett lågt stöd trycker ut människor ur arbetslivet tidigare än vid pensionsålder. Hypotes 2. Personer med dålig hälsa har en positiv attityd till pension, vilket även personer med en bra ekonomisk situation har. Hypotes 3. Personer som inte vill, orkar eller har möjlighet att arbeta efter 65 år har en mer positiv attityd till pension. Metod Deltagare Föreliggande undersökning är en totalundersökning av alla assistenter som är 55 år och äldre, anställda i Örebro kommun (n = 156). Assistenterna har blandade administrativa

10 Prediktorer för attityd till pension [10] arbetsuppgifter och arbetar bland annat som skolassistent, löneassistent, biblioteksassistent eller ekonomiassistent. Deltagarna hade tio arbetsdagar på sig att besvara frågeformuläret. Då svarstiden hade gått ut hade 61 % svarat och efter en påminnelse svarade ytterligare 14 % (total svarsfrekvens 75 %, n = 117). Av respondenterna var 106 kvinnor och 11 män. Deltagarna delades in i tre åldersgrupper (vid 33,33 och 66,67 percentilen), år (n = 41), år (n = 50) och år (n = 18). Medelåldern i undersökningen var 60 år (M = 60,23, Sd = 2,54). 34,2 % av deltagarna hade utbildning högre än gymnasienivå. Bortfallet kan bland annat förklaras med att vissa personer var sjukskrivna, andra hade bytt arbetsplats, en person bad om att få utebli från undersökningen då hon nyligen blivit änka. Efter en bortfallsanalys, med ett chi 2 test, konstaterades att bortfallet för män var 27 % och för kvinnor 25 %, vilket inte var en signifikant skillnad mellan könen (χ 2 =,00, fg = 1, p >,05). Det konstaterades även att bortfallet i de olika åldersgrupperna inte skiljde sig signifikant åt (χ 2 =,95, fg = 2, p >,05). Bortfallsanalysen tyder på att bortfallet inte var selektivt. Material Materialet som använts för föreliggande studie är ett frågeformulär (se bilaga 1) bestående av 89 frågor/påståenden. Första delen i frågeformuläret tar upp bakgrundsvariabler som ålder, kön, utbildningsnivå, sysselsättningsgrad, om respondenten uppbär sjukpenning/sjukersättning, skattning av framtida pensionsålder, civilstånd samt frågor om partners sysselsättning. Svarsalternativen till frågan om utbildningsnivå dikotomiserades till två alternativ, upp till gymnasieutbildning och högre än gymnasieutbildning. För frågorna om sjukpenning/sjukersättning dikotomiserades svarsalternativen till ja och nej. Svarsalternativen för frågorna om skattning av den framtida pensionsåldern dikotomiserades till före 65 år och 65 år samt 65 år eller senare. För frågan om partnern förvärvsarbetade dikotomiserades svarsalternativen till ja, nej och har ingen partner.

11 Prediktorer för attityd till pension [11] Alla Cronbach s alpha värden (α) nedan är beräknade från detta sampel. Den andra delen av frågeformuläret består av sex påståenden som utarbetades till denna studie för att undersöka attityder till pension (α =,74). Exempelvis Jag ser fram emot min pension. Dessa besvarades på en femgradig Likertskala från instämmer inte alls till instämmer helt där höga värden visar på positiv attityd till pension. Påståendena 17, 18 och 20 var negativt uttryckta item, dvs. höga värden visar på negativ attityd till pension, dessa vändes därför, vid analyserna, för att gå i samma riktning som de andra påståendena. Frågeformuläret innehåller även tre grupper av frågor som hämtats från QPS Nordic (Dallner et al., 2000), nämligen krav (α =,68), kontroll (α =,72) och stöd (α =,65). En fråga om stöd (nr 61) eliminerades i analysen (α =,73). En femgradig skala användes med alternativen: mycket sällan eller aldrig, ganska sällan, ibland, ganska ofta och mycket ofta eller alltid. Dessutom ingår frågor om hälsa (α =,88) och ekonomisk situation (α =,64) hämtade från Nilsson (2005a). En fråga om ekonomisk situation (nr 88) eliminerades i analysen (α =,70). Påståendena besvarades på en femgradig skala från instämmer inte alls till instämmer helt där höga värden visar en god hälsa respektive god ekonomisk situation. Alla hälso- och ekonomifrågor utom fråga 62, 63, 67, 77, 81, 85 och 89 var negativt uttryckta item, höga värden visar en dålig hälsa eller ekonomisk situation. Dessa vändes, vid analyserna, för att alla item i gruppen vid ett högt värde ska visa en bra ekonomisk situation. Procedur Ett frågeformulär med ett personligt brev (se bilaga 1) skickades ut till alla deltagare. Brevet informerade deltagarna om syftet med uppsatsen och konfidentialiteten samt frivilligheten med deltagandet. Deltagarna hade tio arbetsdagar på sig att besvara enkäten. Efter detta skickades en påminnelse ut som gav dem ytterligare sju arbetsdagar att svara på enkäten.

12 Prediktorer för attityd till pension [12] Deltagarna fick besvara enkäten under arbetstid. De fick sedan returnera det ifyllda frågeformuläret i ett anonymt svarskuvert. Statistiska analyser Alla statistiska analyser har genomförts i SPSS 12.0 for Windows. Deskriptiv statistik och frekvens statistik har använts för att beskriva och jämföra de olika variablerna. Chi 2 analyser gjordes för att påvisa relationer mellan de kategoriska variablerna. För att undersöka sambanden och beskriva styrkan och riktningen av sambanden mellan de kontinuerliga variablerna, krav, kontroll, stöd, hälsa, ekonomisk situation och attityd till pension, gjordes Pearson korrelationer. Sedan utfördes även partialkorrelationer för att kontrollera att sambanden mellan attityd till pension och hälsa inte influerades av ytterligare variabler. För att besvara hypoteserna gjordes multipla regressioner. Kontrollvariablerna som användes var: sysselsättningsgrad, sjukskrivning, civilstånd, partnerns sysselsättning, pensionering i samband med partner, ålder, kön och utbildningsnivå. Resultat Resultatet visade, angående viljan att pensioneras före eller efter 65 år, att 51,7 % av respondenterna ville pensioneras före 65 års ålder och 48,3 % av respondenterna efter 65 års ålder. Gällande möjlighet och ork att pensioneras före eller efter 65 år visade resultatet istället att 80 % av respondenterna både hade ork och möjlighet att arbeta efter 65 års ålder. 20 % av deltagarna visade sig vara hel- eller deltidssjukskrivna samtidigt som 31,6 % svarade att de arbetar deltid. Av deltagarna var 76,1 % gifta eller sammanboende, 6,8 % särbo och 17,1 % ensamstående. 48,3 % svarade att de hade en partner som förvärvsarbetar. Av dem som hade partner svarade 64,7 % att de inte planerar att pensionera sig samtidigt som sin partner. Det fanns en signifikant skillnad mellan åldersgrupperna när det gäller att vilja (χ 2 = 10,97, fg = 2, p <,01) och att orka (χ 2 = 7,03, fg = 2, p <,05) pensioneras före eller efter 65 års ålder. Den yngre åldersgruppen (n = 41) ville gå i pension innan 65 år men trodde sig orka

13 Prediktorer för attityd till pension [13] arbeta efter 65 år medan den äldsta åldersgruppen (n = 18) både ville och trodde sig orka arbeta efter 65 år. Det fanns dock ingen signifikant skillnad mellan åldersgrupperna när det gäller möjligheten att pensioneras före eller efter 65 års ålder. Resultatet visade (se tabell 1) att hälsa har en svag till medelstark signifikant korrelation med de övriga kontinuerliga variablerna. De som upplevde sin hälsa som bra, upplevde även hög kontroll, högt stöd och en bra ekonomisk situation. Att hälsa hade en negativ korrelation med krav tyder på att de med höga krav upplever en sämre hälsa. Tabell 1 Pearsonkorrelationer mellan attityden till pension, arbetskrav, kontroll, stöd, hälsa och ekonomisk situation. Attityd till pension Krav Kontroll Stöd Hälsa Ekonomisk situation Attityd till pension,19 (103) -,01 (109) -,14 (108) -,31** (105) -,11 (100) Krav -,08 (104) -,08 (103) -,20* (101),00 (100) Kontroll,28** (109),29** (106),16 (102) Stöd,35** (104),27** (102) Hälsa,38** (100) Ekonomisk situation Not. Värden inom parantes representerar antal personer inkluderade i respektive korrelation. p <,05 = *; p < = **,01 Hypotes 1 Resultatet av en standard multipel regression visade att krav, kontroll och stöd inte predicerar attityden till pension (F (3, 99) = 1,83, p >,05, Adjusted R 2 =,024). Hypotes 1 har därför inte fått stöd. Hypotes 2 Resultatet av korrelationerna visade att hälsa har ett medelstarkt samband med attityd till pension (se tabell 1), vilket indikerar att de som har sämre hälsa har en mer positiv attityd till

14 Prediktorer för attityd till pension [14] pension. Partialkorrelationer visade att krav (r = -,28, p <,01), kontroll (r = -,32, p <,001), stöd (r = -,28, p <,01) och ekonomisk situation (r = -,29, p <,01) inte hade någon effekt på detta samband. Efter att, i en hierarkisk multipel regression, kontrollerat för kontrollvariablerna (F (8, 89) = 2,95, p <,01, Adjusted R 2 =,14, R 2 =,21), visade sig hälsa och ekonomisk situation predicera attityd till pension (F (10, 87) = 4,05, p <,001, Adjusted R 2 =,24, R 2 =,11). Hälsa och ekonomisk situation förklarade tillsammans 11 % av variansen i attityd till pension. En undersökning av betavärdena visade att hälsa (B = -,12, β = -,28, p <,01), civilstånd (B = - 3,34, β = -,55, p <,001) samt ålder (B = -1,53, β = -,23, p <,05) var signifikanta prediktorer för attityd till pension. Ekonomisk situation har därmed inte någon effekt på vilken attityd deltagarna har till pension. Resultatet indikerar att personer med dålig hälsa har en mer positiv attityd till pension samt att äldre personer har en mer negativ attityd till pension än yngre. Resultatet indikerar även att gifta eller sammanboende personer har en mer positiv attityd till pension än ensamstående. Resultatet stödjer delvis hypotes 2 genom att personer med dålig hälsa har en mer positiv attityd till pension. Resultaten stödjer dock inte att personer med bra ekonomisk situation har en mer positiv attityd till pension då ekonomisk situation inte visade sig ha någon betydelse. Hypotes 3 Att vilja, att ha möjlighet och att orka pensioneras före eller efter 65 år visade sig predicera attityden till pension (F (11, 94) = 6,92, p <,001, Adjusted R 2 =,38, R 2 =,23) även efter att, i en hierarkisk multipel regression, kontrollerat för kontrollvariablerna (F (8, 97) = 3,39, p <,01, Adjusted R 2 =,15, R 2 =,22). Variablerna förklarade tillsammans 23 % av variansen i attityden till pension. En undersökning av betavärdena visade att vilja (B = -4,15, β = -,45, p <,001), ork (B = -2,68, β = -,25, p <,05), civilstånd (B = -5,83, β = -,47, p <,001) samt om

15 Prediktorer för attityd till pension [15] partnern förvärvsarbetar (B = 1,82, β =,29, p <,05) var signifikanta prediktorer för attityden till pension. Möjligheten att gå i pension före eller efter 65 år har därmed inte någon effekt på vilken attityd deltagarna har till pension. Att vilja och att orka gå i pension före eller efter 65 år har effekt på attityden till pension, vilket indikerar att de som inte vill och/eller inte orkar gå i pension efter 65 års ålder har en positiv attityd till pension. Resultatet indikerar även att gifta eller sammanboende har en mer positiv attityd till pension än ensamstående och att personer som har en partner som förvärvsarbetar tenderar att ha en negativ attityd till pension. Resultatet stödjer delvis hypotes 3 genom att de som inte vill och inte orkar arbeta efter 65 år har en mer positiv attityd till pension. Då det inte fanns något samband mellan attityd till pension och möjligheten att arbeta till 65 år eller längre får denna del av hypotes 3 inte stöd. Diskussion Andelen äldre i arbetslivet kommer att minska kraftigt i framtiden och det är därför av stor vikt att förstå de faktorer som är betydande för människors val att stanna kvar eller träda ur arbetslivet (Alm-Stenflo, 2002). Föreliggande studie har därför undersökt individuella och organisatoriska faktorer som kan ha betydelse för individers attityd till pension. Resultatet visar tvärt emot den uppställda hypotesen att krav, kontroll och stöd inte har någon betydelse för vilken attityd personer har till pension. Dock visade sig hälsa vara en faktor som kan förutsäga individers attityd, då personer som upplever en dålig hälsa har en mer positiv attityd till pension. Hälsa visade sig även ha ett samband med krav, kontroll och stöd där individer med höga krav, låg kontroll och lågt stöd upplever sämre hälsa. Det finns därmed ett tre-variabel-samband mellan krav, kontroll och stöd samt hälsa och attityden till pension. En person har inte en positiv attityd till pension på grund av höga krav, låg kontroll och lågt stöd utan för att höga krav, låg kontroll och lågt stöd skapar sämre hälsa hos personen. Detta gör i sin tur att personen känner större längtan efter sin pension. Det kan även vara så att det är en persons hälsa som har inverkan på hur denne upplever krav, kontroll och

16 Prediktorer för attityd till pension [16] stöd. Detta skulle innebära att en person med dålig hälsa kan uppleva att kraven är höga samt att kontrollen och det sociala stödet är lågt. Samtidigt som en person med bra hälsa istället upplever låga krav, hög kontroll och högt stöd. Hypotesen om att personer med en bra ekonomisk situation har en mer positiv attityd till pension fick inte stöd då den ekonomiska situationen inte visade sig ha någon betydelse för hur personer ser på sin pension. Detta kan t.ex. förklaras med att deltagarna har liknande ekonomisk situation då deras arbeten är relativt lika. De som inte vill och inte känner att de orkar arbeta efter 65 år visade sig ha en mer positiv attityd till pension. Detta var ett förväntat resultat då personers vilja att sluta arbeta före eller efter 65 år borde ha en inverkan på vilken attityd personen har till sin pension. Personer som vill sluta arbeta tidigare ser mer fram emot sin pension än personer som vill arbeta efter 65 års ålder. Detsamma gäller för personer som inte känner att de orkar arbeta efter 65 år. Möjligheten att arbeta efter 65 år hade dock ingen betydelse för attityden till pension vilket var ett oväntat resultat. Resultatet kan förklaras med att deltagarna har liknande arbete samt samma arbetsgivare vilket gör att de även har samma möjligheter att sluta arbeta innan eller efter pensionsålder. Civilstånd visade sig också ha betydelse för attityden till pension då gifta eller sammanboende hade en mer positiv attityd till pension än ensamstående personer. Detta kan bero på att personer som inte har en partner i större utsträckning ser arbetet som det som gör livet meningsfullt för dem, medan de som har en partner istället ser fritiden som det som är mest meningsfullt i livet. Även om deltagarnas partner förvärvsarbetar visade sig vara betydande för attityden till pension. Människor med en arbetande partner hade en mer negativ attityd till pension än personer med en partner som inte arbetar. Detta är ett relativt givet resultat då personer med en partner som inte arbetar borde vara mer benägna att träda ur arbetslivet då de har någon att dela sin lediga tid med. En annan betydande faktor för

17 Prediktorer för attityd till pension [17] personers attityd till pension var ålder där äldre personer har en mer negativ attityd än yngre. En förklaring till detta är att yngre personer har längre tid kvar till sin pension och därför längtar mer efter att få sluta arbeta. Äldre personer däremot är närmare sin pension och kan då känna att de faktiskt vill arbeta några år till. De äldsta deltagarna som redan fyllt 65 år har redan fattat beslutet att stanna kvar i arbetet efter 65 år och känner därmed ingen längtan efter sin pension, då de vill skjuta upp den så länge så möjligt. Denna studie undersöker sambandet mellan attityd till pension, krav, kontroll och stöd, något som få studier tidigare har undersökt. I föreliggande studie har attityd till pension använts som ett mått för tidpunkt för pensionering eftersom attityd och tidpunkt visats sig ha ett samband i både tidigare forskning och föreliggande undersökning. Därför är det ändå möjligt att koppla samman denna studies resultat med andra undersökningar som har tidpunkt för pensionering som sin beroende variabel. Tidigare forskning har visat att krav, kontroll och stöd har betydelse för när individer tänker sig gå i pension (Beehr, Glazer, Nielson & Farmer, 2000; Bengtsson & Nilsson, 2004; Cohen-Birman, 2004; Elovainio et al., 2005; Nilsson, 2004; Nilsson, 2005a). Föreliggande studie skiljde sig dock från dessa resultat då krav, kontroll och stöd inte hade något direkt samband med attityd till pension. Som kan ha förväntats visar resultatet i enlighet med krav-kontroll-stöd modellen (Karasek & Theorell, 1990) ett samband mellan krav, kontroll, stöd och hälsa (Nilsson, 2005b). Detta visade sig genom att deltagare med höga krav, låg kontroll och lågt stöd upplevde sin hälsa som dålig. När det gäller sambandet mellan hälsa och pensionsålder har tidigare forskning visat skilda resultat. Föreliggande undersökning stämmer överens med resultatet att personer med dålig hälsa visar större benägenhet att vilja pensioneras tidigt (Elovainio et al., 2005; Taylor & McFarlane-Shore, 1995). Samtidigt skiljer sig resultatet i denna undersökning från tidigare studier där hälsa inte haft någon relation med pensionsålder (Adams, 1999; Beehr, Glazer, Nielson & Farmer, 2000). Även gällande sambandet mellan ekonomisk situation och

18 Prediktorer för attityd till pension [18] pensionsålder går resultatet både emot och i samma riktning som tidigare forskning. I denna studie hade deltagarnas ekonomiska situation ingen betydelse för deras attityd till pension vilket även varit fallet i andra studier (Taylor & McFarlane-Shore, 1995). Det har dock även tidigare visat sig att ekonomiska förhållanden har stor betydelse för pensionsålder (Beehr, Glazer, Nielson & Farmer, 2000; Nilsson, 2005b). Ålder visade sig i likhet med tidigare studier vara avgörande för individers planerade pensionering då äldre individer planerar en senare pensionsavgång än yngre (Adams, 1999; Elovainio et al., 2005; Taylor & McFarlane- Shore, 1995). Resultatet för utbildningsnivå, kön och att pensioneras i samband med sin partners pension stämmer inte överens med tidigare forskning då dessa variabler i denna studie inte visat sig ha något samband med attityd till pension vilket de tidigare haft (Cohen- Birman, 2004; Elovainio et al., 2005; Nilsson, 2005a; Talaga & Beehr, 1995). Detta kan förklaras med att deltagarna hade liknande utbildning, att de flesta var kvinnor och att många hade en partner som inte förvärvsarbetade. I likhet med tidigare studier har civilstånd och partnerns sysselsättning visat sig vara betydande för när personer planerar att pensionera sig (Talaga & Beehr, 1995). Dock har tidigare studier även visat att civilstånd inte haft någon betydelse för pensionsålder (Adams, 1999; Cohen-Birman, 2004; Elovainio et al., 2005). Att ekonomisk situation inte hade någon betydelse för attityd till pension var ett oväntat resultat då ekonomi i tidigare studier visat sig vara en viktig faktor. Pengar är även en grundpelare i samhället och en förutsättning för människors överlevnad. För att samma levnadsstandard ska kunna behållas vid förtida utträde ur arbetslivet krävs en god ekonomi. Därför borde den ekonomiska situationen ha varit en betydande faktor för människors attityd till pension. Ytterligare ett förvånande resultat var att krav, kontroll och stöd inte hade något direkt samband med attityd till pension. Förväntningen var att höga krav, låg kontroll och lågt stöd skulle ha den inverkan att individer vill gå i pension i förtid då ett påfrestande arbete kan göra att personer t.ex. inte trivs på arbetsplatsen.

19 Prediktorer för attityd till pension [19] Det finns vissa begränsningar med denna studie som bör påpekas. Deltagarna ingick i samma yrkeskategori vilket gör att resultatet inte kan generaliseras till andra yrkesgrupper utan endast kan ses som gällande för assistenter som har likartad arbetssituation. En annan svaghet med studien är att planerad pensionering har använts som mått för den faktiska pensioneringen. Detta innebär att det inte med säkerhet går att säga att deltagarnas attityd till pension kommer vara densamma vid senare tillfälle, eftersom det är individernas känslor och tankar för stunden som ligger till grund för beslutet. För att säkra slutsatser ska kunna dras skulle en undersökning behöva göras i samband med att deltagarna går i pension, vilket skulle medföra att de verkliga orsakerna till pensionering framkommer. Detta skulle kunna göras genom en longitudinell studie där deltagarna följs över en längre tid. Människors hälsa kan förändras relativt fort och bli en utstötande faktor som tvingar dem ut ur arbetslivet. Därför är det även av denna anledning bra att göra en longitudinell studie för att kunna säkerhetsställa att samma variabler är orsak till planerad pension som för den faktiska pensioneringen. De flesta av deltagarna i undersökningen var kvinnor vilket utgör en begränsning i studien. Detta gör att inga säkra slutsatser kan dras när det gäller könsskillnader i undersökningen och kan även vara anledningen till att inga könsskillnader kommit fram. En styrka med studien är att grupperna med frågor i frågeformuläret visar hög reliabilitet eftersom Cronbach s alpha värdena var höga. Även en hög validitet finns då frågorna i formuläret använts i flera tidigare forskningar som visat liknande resultat. Ytterligare en styrka är att svarsfrekvensen i studien var hög. Detta gör att bortfallet med stor sannolikhet inte påverkar resultatet, vilket även bortfallsanalyserna visar. Föreliggande studie visar att hälsa kan vara en avgörande faktor för äldre personers beslut att stanna kvar i arbetet eller pensionera sig i förtid. Detta är ett viktigt resultat att ta tillvara på i arbetslivet då andelen arbetande äldre måste öka på grund av den hotande arbetskraftsbristen. Åtgärder måste vidtas för att säkerhetsställa att de anställdas hälsa inte

20 Prediktorer för attityd till pension [20] influeras negativt av arbetsförhållandena. I och med att resultatet visat att krav, kontroll och stöd inverkar på arbetstagarnas hälsa är det viktigt att beakta dessa faktorer. Enligt kravkontroll-stöd modellen ökar risken för ohälsa av en arbetssituation med höga krav, låg kontroll och lågt stöd (Karasek & Theorell, 1990). Därför är det viktigt att öka kontrollen för arbetstagarna genom att de får möjlighet att själva bestämma i vilken ordning arbetsuppgifterna ska utföras samt när de kan ta paus och rast. Kontrollen kan även ökas genom att arbetstagarna får befogenheter att själva fatta beslut vilket förutsätter att cheferna delegerar mer ansvar. Detta kräver dock att arbetstagarna har tillräckliga kunskaper för att utföra sina arbetsuppgifter. Det är även viktigt att öka stödet för arbetstagarna då det sociala stödet har visat sig vara viktigt för att upprätthålla en bra hälsa genom att det skyddar mot stress (Karasek & Theorell, 1990). Även om det är så att personer med dålig hälsa upplever högre krav, lägre kontroll och lägre stöd är det viktigt att åtgärda situationen. Personerna behöver en förändring av sin arbetssituation för att kunna arbeta till 65 år eller längre oavsett om det är deras egna upplevelser av situationen det handlar om. Även civilstånd, partners sysselsättning och ålder var betydande faktorer för attityden till pension. Dessa faktorer är dock inte påverkbara för arbetsgivare. Eftersom tidigare forskning och föreliggande studie visar skilda resultat är det här ett angeläget område att fortsätta studera. Detta för att med säkerhet kunna säga vilka arbetsrelaterade faktorer som är av betydelse för äldre medarbetares beslut om tidpunkt för pensionering. Äldre medarbetare kan många gånger vara en grupp som hamnar i skymundan och det läggs inte ned lika mycket tid för att de ska trivas och må bra på arbetsplatsen. Detta kan ha att göra med att äldre personer ändå snart försvinner från arbetsplatsen i och med pensionering. Många arbetsgivare kan anse att det inte är någon mening att satsa på denna grupp genom t.ex. kompetensutveckling. Inte heller orsaker till de äldres ohälsa undersöks

21 Prediktorer för attityd till pension [21] utan istället skylls detta på åldern och de krämpor som ålderdomen för med sig. Detta trots att ohälsan många gånger kan vara orsakad av arbetet. Något som är viktigt att uppmärksamma är all den kompetens som förloras i samband med pensionsavgångar. Därför är det angeläget att arbetsgivare blir medvetna om detta och tar tillvara på sina äldre medarbetare så att de vill och kan arbeta fram till 65 års ålder eller längre. Arbetsgivare kommer att gagnas genom att kompetensen stannar i företaget vilket gör att nyanställda kan få lära sig t.ex. nya arbetsuppgifter genom kompetensöverföring från sina äldre och mer erfarna arbetskamrater. Detta istället för att skickas iväg på en dyr utbildning som kanske inte ger den praktiska kompetens som behövs för att klara av ett specifikt arbete. Kompetensöverföring innebär även att de yngre medarbetarna ska överföra sin kompetens till de äldre för att kunna utveckla arbetsuppgifter och rutiner så att det inte blir stagnation i organisationen. Även hotet om en framtida arbetskraftsbrist kommer att minska om alla arbetsgivare i samhället uppmärksammar de äldre medarbetarna och deras arbetssituation så att de både vill och kan stanna kvar längre i arbetslivet.

22 Prediktorer för attityd till pension [22] Referenser Adams, G. A. (1999). Career-Related Variables and Planned Retirement Age: An Extension of Beehr s Model. Journal of Vocational Behavior, 55, Alm-Stenflo, G. (2002). Arbetskraft- en framtida bristvara. VälfärdsBulletinen, 2, Bahrami, B. (2001). Factors affecting faculty retirement decisions. The Social Science Journal, 38(2), Beehr, T. A., Glazer, S., Nielson N. L., & Farmer S. J. (2000). Work and Nonwork Predictors of Employees Retirement Ages. Journal of Vocational Behavior, 57, Bengtsson, E., & Nilsson, K. (2004). Äldre medarbetare. En kvalitativ studie om medarbetares villkor i arbetslivet inom hälso- och sjukvården. Arbetslivsinstitutet, sociologiska institutionen, Lund. Bossé, R., Aldwin, C. M., Levenson, M. R., Workman-Daniels, K., & Ekerdt, D. J. (1990). Differences in Social Support Among Retirees and Workers: Findings From the Normative Aging Study. Psychology and Aging, 5(1), Cohen-Birman, M. (2004). Vem önskar lämna arbetslivet med förtidspension? Riksförsäkringsverket, 2004:7. Sjuhäradsbygdens tryckeri. Dallner, M., Lindström, K., Elo, A-L., Skogstad, A., Gamberale, F., Hottinen, V., Knardahl, S., & Ørhede, E. (2000). Användarmanual för QPSNordic. Arbetslivsrapport, 2000:19. Elovainio, M., Forma, P., Kivimäki, M., Sinervo, T., Sutinen, R., & Laine, M. (2005). Job demands and job control as correlates of early retirement thoughts in Finnish social and health care employees. Work & Stress, 19(1), Försäkringskassan (2005). Om du är sjuk länge. Hämtad den 22 maj 2006, från Försäkringskassan (2006). Pensionssystemet. Hämtad den 22 maj 2006, från Herzog, A. R., House, J. S., & Morgan, J. N. (1991). Relation of Work and Retirement to Health and Well-Being in Older Age. Psychology and Aging, 6(2), Karasek, R., & Theorell, T. (1990). Healthy work: Stress, productivity, and reconstruction of working life. New York: Basic Books. Nilsson, K. (2004). Arbetstillfredsställelse hos äldre läkare och sjuksköterskor. Arbetslivsinstitutet. Malmö. Just Nu. Nilsson, K. (2005a). Pension eller arbetsliv? Medarbetare 55 år och äldre inom hälso- och sjukvården. Förlängt arbetsliv.

23 Prediktorer för attityd till pension [23] Nilsson, K. (2005b). Vem kan och vill arbeta till 65 år eller längre? Arbete och hälsa, 2005:14. Nylén, L., & Torgén, M. (2002). Under vilka förhållanden vill äldre personer yrkesarbeta? Arbetslivsrapport, 2002:2. Soidre, T. (2005). Vill vi jobba till 65 eller kanske längre? Arbetsmarknad och arbetsliv, 11(2). Talaga, J. A., & Beehr, T. A. (1995). Are There Gender Differences in Predicting Retirement Decisions? Journal of Applied Psychology, 80(1), Taylor, M. A., & McFarlane-Shore L. (1995). Predictors of Planned Retirement Age: An Application of Beehr s Model. Psychology and Aging, 10,

24 Bilaga 1 [1] Hej! Har Du någonsin funderat över vad som kan göras för att äldre medarbetare ska vilja och kunna arbeta till 65 år eller längre? Vi är två studenter som heter Catharina Jalkebo och Malin Eriksson och går programmet för personal- och arbetslivsfrågor på Örebro universitet. Just nu läser vi Psykologi D och ska skriva ett examensarbete om bakomliggande orsaker till varför pensionering planeras till en viss tidpunkt. Syftet med uppsatsen är att se om det finns något samband mellan krav, kontroll, stöd och tidpunkt för pensionering. Vi har valt att rikta in oss på alla assistenter anställda i Örebro kommun som är 55 år eller äldre. Undersökningen kommer att genomföras med en enkät som omfattar 89 frågor. Enkäterna är kodade i syfte att veta vilka som har svarat så att vi vid behov kan skicka ut en påminnelse och för att vi sedan ska kunna göra en bortfallsanalys. Resultatet samt alla personuppgifter hanteras konfidentiellt och kommer att förstöras efter att uppsatsen är färdig. Deltagandet är helt frivilligt, men för att vi ska kunna genomföra undersökningen på ett korrekt sätt vore vi tacksamma om Du lägger ner några minuter på att besvara dessa frågor. Förhoppningsvis kan ditt deltagande även vara till nytta för dig själv då resultatet eventuellt kommer att användas för att förbättra din arbetssituation. Om Du vill ta del av resultatet kommer hälsoutvecklare Mona Öhrn att få en färdig kopia av uppsatsen. Enkäten är uppbyggd genom olika frågor, där de flesta är påståenden med en skala som svarsalternativ. Du svarar genom att kryssa för det alternativ som bäst motsvarar hur Du vanligen tycker alltså inte vad Du tycker just nu. Exempel Stämmer inte alls (1) (2) (3) (4) Stämmer precis (5) Jag känner mig ofta sugen på godis Lägg den ifyllda enkäten i det bifogade svarskuvertet och returnera senast fredagen den 7 april till Mona Öhrn, Stadskansliet Örebro, Box , Örebro. Där kommer vi sedan att hämta kuverten utan att någon har öppnat dem. Om Du har några frågor är Du välkommen att kontakta oss: Catharina Jalkebo XX@hotmail.com Tel. XXX Malin Eriksson XX@hotmail.com Tel. XXX Tack på förhand! Med vänliga hälsningar Catharina Jalkebo och Malin Eriksson 1

25 Bilaga 1 [2] Allmänna uppgifter 1. Jag är Kvinna Man 2. Jag föddes år Skolutbildning (antal år) Kryssa i det alternativ som passar bäst. Grundskola (1-9 år) Gymnasieskola (10-12 år) Eftergymnasial icke akademisk utbildning/universitets/högskoleutbildning (13-16 år) Högre akademisk forskarutbildning (mer än 16 år) 4. Jag arbetar inom förvaltningen.. 5. Min yrkestitel är. 6. Min nuvarande sysselsättningsgrad är Heltid Deltid 7. För närvarande uppbär jag sjukpenning/sjukersättning Ja, 100 % Ja, 75 % Ja, 50 % Ja, 25 % Nej 8. Jag har under det senaste året, under längre tid än 1 månad (sammanhängande tid), uppburit sjukpenning/sjukersättning Ja, till 100 % Ja, till 75 % Ja, till 50 % Ja, till 25 % Nej 9. Jag skulle vilja gå i pension när jag är Mellan 55 och 59 år Mellan 60 och 64 år 65 år Mer än 66 år 10. Jag upplever att jag har möjlighet att arbeta tills jag är Mellan 55 och 59 år Mellan 60 och 64 år 65 år Mer än 66 år 2

26 Bilaga 1 [3] 11. Jag upplever att jag orkar arbeta tills jag är Mellan 55 och 59 år Mellan 60 och 64 år 65 år Mer än 66 år 12. Mitt civilstånd är Gift/Sambo Särbo Ensamstående 13. Min partner förvärvsarbetar Ja, heltid Ja, deltid Nej Har ingen partner Om du svarade alternativet Har ingen partner, gå direkt vidare till fråga Jag kommer att sluta arbeta före 65 år i anslutning till att min partner slutar arbeta. Instämmer inte alls (1) (2) (3) (4) Instämmer helt (5) Pension 15. Jag ser fram emot min pension. 16. Efter min pension kommer jag att ersätta arbetet med något annat som känns meningsfullt. 17. Jag vill skjuta upp min pension så länge som möjligt. 18. Det är arbetet som gör livet meningsfullt för mig. 19. Jag vill gå i pension så fort som möjligt. 20. Jag känner ingen längtan efter min pension. Instämmer inte alls (1) (2) (3) (4) Instämmer helt (5) 3

27 Bilaga 1 [4] Arbetskrav 21. Är din arbetsmängd så ojämnt fördelad att arbetet hopar sig?... Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid 22. Måste du arbeta övertid? Måste du arbeta i mycket högt tempo? Har du för mycket att göra? Kräver ditt arbete fysisk uthållighet? Kräver ditt arbete snabba beslut? Är dina arbetsuppgifter för svåra för dig? Kräver ditt arbete maximal uppmärksamhet? Kräver ditt arbete att du utför rörelser med stor precision? Förekommer det störande avbrott i ditt arbete? Är ditt arbete enformigt? Måste du upprepa samma arbetsmoment med få minuters mellanrum? Utför du arbetsuppgifter som du skulle behöva mer utbildning för? Är dina kunskaper och färdigheter till nytta i ditt arbete? Innebär ditt arbete positiva utmaningar? Tycker du att ditt arbete är meningsfullt? Kräver ditt arbete att du skaffar dig nya kunskaper och färdigheter? Är det möjligt för dig att ha social kontakt med arbetskamrater medan du arbetar?... 4