Ett långt arbetsliv förutsätter ett gott arbetsliv

Transkript

1 Ett långt arbetsliv förutsätter ett gott arbetsliv 1

2 2

3 Förord Regeringen har ambitionen att fler ska arbeta längre. Statsminister Fredrik Reinfeldt har uttryckt det som att vi i framtiden måste vara beredda att arbeta tills vi är 75 år. Bakgrunden är ändrade demografiska förhållanden som innebär att i framtiden kommer fler pensionärer som lever allt längre försörjas av allt färre som arbetar. Denna utveckling kommer att få stora konsekvenser både för samhällsekonomin och för samhällsutvecklingen i stort, men även för framtidens pensionärer som i många fall kan få det svårt att få pensionen att räcka till. Samtidigt har allt fler hälsa och ork till att fortsätta att arbeta även efter 65 år och därmed bidra till finansieringen av framtidens välfärdssystem och förbättra sina pensioner. Det gäller inte minst tjänstemän som ofta har arbeten som inte är fysiskt tunga och som genom sin ålder har skaffat sig en erfarenhet och kompetens som behövs i arbetslivet. Därför är frågan om ett längre arbetsliv viktig för Unionen. I den här rapporten presenterar Unionen hur medlemmar i åldrarna år ser på ett längre arbetsliv. Resultaten av genomförda fokusgruppsintervjuer och enkätundersökningar visar att med ändrade förutsättningar skulle många av Unionens medlemmar i åldrarna år kunna tänka sig att stanna kvar längre i arbetslivet. Även om ekonomin är en viktig faktor finns det flera andra faktorer som påverkar hur länge man vill arbeta. Främst efterfrågas ett flexibelt arbetsliv med möjlighet att trappa ned och arbeta färre timmar för att på så vis orka arbeta längre. Även trivseln på arbetet är en viktig faktor. Utgångspunkten för Unionen är att arbetslivet måste vara öppet för alla oavsett ålder. De som orkar och vill stanna kvar i arbetslivet ska kunna göra det. Men det är också viktigt att de som inte orkar eller vill arbeta heltid har möjlighet att trappa ned eller sluta helt. Det är en fråga för den enskilde tjänstemannen hur länge han eller hon vill eller orkar arbeta. Denna rapport har tagits fram av Mikael Dubois och kollegor från enheten för politik, opinion och påverkan och avtalsenheten tillsammans med undersökningsföretaget Ipsos. Cecilia Beskow Samhällspolitisk chef 3

4 Innehåll Förord...3 Inledning...5 Behöver vi arbeta längre?...6 Vad skulle få Unionens medlemmar att arbeta längre? Vilka väljer att arbeta efter 65? Arbetslivet idag och viljan att arbeta efter planerad pensionsålder en fråga om trivsel Vad kan Unionen göra för ett längre arbetsliv? Allmänna trygghetssystem...33 Ersättning vid sjukdom...33 Ersättning vid arbetslöshet...34 Avslutande diskussion...36 Noter...40 Referenser

5 Inledning Regeringen har ambitionen att fler ska arbeta längre. Statsminister Fredrik Reinfeldt har uttryckt det som att vi i framtiden måste vara beredda att arbeta tills vi är 75 år. 1 Bakgrunden är ändrade demografiska förhållanden som innebär att i framtiden kommer fler pensionärer som lever allt längre försörjas av allt färre som arbetar. Denna utveckling kommer att få stora konsekvenser både för samhällsekonomin och för samhällsutvecklingen i stort, men även för framtidens pensionärer som i många fall kan få det svårt att få pensionen att räcka till. Samtidigt har allt fler hälsa och ork till att fortsätta att arbeta även efter 65 år och därmed bidra till finansieringen av framtidens välfärdssystem och förbättra sina pensioner. Det gäller inte minst tjänstemän som ofta har arbeten som inte är fysiskt tunga och som genom sin ålder har skaffat sig en erfarenhet och kompetens som behövs i arbetslivet. Därför är frågan om ett längre arbetsliv viktig för Unionen. I den här rapporten presenterar Unionen hur medlemmar i åldrarna år ser på ett längre arbetsliv. Syftet är att undersöka förutsättningarna för ett längre arbetsliv utifrån hur arbetslivet idag ser ut för de som närmar sig eller har passerat den gamla pensionsåldern på 65 år. 2 Vad anser dessa medlemmar är viktigast för att de ska vilja och orka arbeta längre? Vad ser de som de största hindren för att arbeta längre? Unionen presenterar också mer principiella ställningstaganden när det gäller åldersregler i den allmänna sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Utgångspunkten för Unionen i en diskussion om ett längre arbetsliv är att arbetslivet ska vara öppet för alla oavsett ålder. Precis som att arbetslivet ska vara öppet för alla oavsett var i världen man är född, om man är man eller kvinna, eller vilken sexuell läggning man har. Unionen anser också att det är viktigt att de tjänstemän som inte orkar stanna kvar i arbetslivet har en möjlighet att ta ut pension helt eller delvis när de känner att det är dags. För de som orkar arbeta ska däremot arbetslivet och arbetsmiljön utformas så att det är attraktivare att fortsätta arbeta än att helt sluta. Unionen tar däremot i den här rapporten inte ställning till frågan om samhällsutvecklingen kräver att äldre arbetar längre, eller om det finns alternativa strategier för att upprätthålla de ekonomiska förutsättningarna för dagens välfärdsstat. 3 Rapporten består av fem avsnitt. I avsnitt 2 presenteras en bakgrund till dagens diskussion kring ett längre arbetsliv. Resultaten från fokusgruppsintervjuer och enkätundersökningen presenteras och diskuteras i avsnitt 3. I avsnitt 4 diskuteras betydelsen av regler inom allmänna trygghetssystem, liksom några principiella ställningstaganden när det gäller regler som hänvisar till ålder i allmänna trygghetssystem. Avsnitt 5 avslutar med en sammanfattning av de slutsatser Unionen vill lyfta fram i det fortsatta arbetet med att skapa ett arbetsliv som i högre utsträckning än idag är öppet också för de äldre. 5

6 Behöver vi arbeta längre? Ett svar som regeringen främst har valt att lyfta fram är att försörjningsbördan blir ohållbar om äldre som lever allt längre slutar att arbeta allt tidigare. I Pensionsåldersutredningens delbetänkande Längre liv, längre arbetsliv förutsättningar och hinder för äldre att arbeta längre, skriver utredaren Ingemar Eriksson: De flesta inser antagligen att när vi lever längre måste vi arbeta längre, annars blir försörjningsbördan efter hand omöjlig för dem som arbetar. Om sysselsättnings graden fortsätter att minska i samma takt som under de senaste 30 åren kommer 100 sysselsatta att behöva försörja 100 icke sysselsatta 15 år och äldre inklusive pen sionärer som ca 20 år. Det är svårt att föreställa sig hur ett sådant alternativ skulle fungera. 4 En ohållbar försörjningsbörda hotar en uthållig finansiering av välfärden, vilket i framtiden kan innebära att vi är tvungna att dra ned på välfärden. Det kan handla om neddragningar inom den offentliga sjukvården eller äldreomsorgen, eller annan offentlig konsumtion som vi idag ser som en del av välfärden. Men det kan också handla om att vi i framtiden inte längre kommer att ha råd med en kontinuerlig standardhöjning inom välfärden exempelvis inom vård och äldreomsorg. 5 I denna utveckling finns också en regional aspekt då försörjningsbördan varierar mellan olika kommuner. Det är främst i glesbygdskommuner som försörjningsbördan ökar i framtiden, medan storstadsregioner troligen kommer att klara sig bättre. 6 Det finns också andra skäl till varför det är önskvärt att äldre stannar kvar längre i arbetslivet som har lyfts fram i debatten. För många äldre kommer fler år i arbetslivet bli en förutsättning för en rimlig pension. Pensionsmyndigheten har räknat på den så kallade alternativa pensionsåldern, vilket är till den ålder personer inom en given åldersgrupp måste arbeta för att få en pension som motsvarar den pension en person är född 1930 och som gick i pension 1995 fick. Tabellen nedan visar alternativ pensionsålder och tid som pensionär för olika åldersgrupper. 6

7 Alternativ pensionsålder och tid som pensionär Inga delningstal har fastställts för årskull 1930 eftersom deras pensioner helt beräknas enligt ATP-systemets regler. Årskull fyller 65 år Förväntad livslängd vid år och 5 mån år och 7 mån år och 3 mån år och 9 mån år och 2 mån år och 7 mån Alternativ pensionsålder Tid som pensionär (=Förväntad återstående livslängd vid alternativ pensionsålder) 65 år 17 år och 5 mån - 65 år och 2 mån 65 år och 9 mån 66 år och 4 mån 67 år och 2 mån 67 år och 6 mån år 67 år och 9 mån år och 3 mån år och 7 mån år och 10 mån 18 år och 5 mån 1 år..jämfört med årskull år och 8 mån 1 år och 3 mån 18 år och 8 mån 1 år och 3 mån 18 år och 5 mån 1 år 18 år och 7 mån 1 år och 2 mån 18 år och 8 mån 1 år och 3 mån 68 år 18 år och 9 mån 1 år och 4 mån 68 år och 3 mån 68 år och 5 mån år 68 år och 7 mån år och 3 mån år och 5 mån 68 år och 8 mån 68 år och 10 mån Källa: Pensionsmyndigheten: Orange rapport 2011, s år och 10 mån 1 år och 5 mån 18 år och 11 mån 1 år och 6 mån 18 år och 11 mån 1 år och 6 mån 19 år och 1 mån 1 år och 8 mån 19 år och 1 mån 1 år och 8 mån För att en person som är född 1995 ska få en pension som är jämförbar med den pension den får som är född 1930 och går i pension 1995 måste han eller hon arbeta fram till 68 år och 10 månader. Det är värt att notera att ett längre arbetsliv inte behöver innebära färre år i pension. Exempelvis kan de som är födda 1995 fortfarande se fram emot en längre tid i pension än de som var födda 1930 på grund av den ökande livslängden. 7

8 Det finns även andra argument för att äldre bör arbeta längre. Inte minst är det för många äldre bra socialt och hälsomässigt att arbeta längre då arbete för många innebär att de ingår i ett socialt sammanhang där de får möjlighet att upprätthålla sina fysiska och mentala förmågor. Ett längre arbetsliv förutsätter emellertid att äldre har haft ett arbetsliv som inte har slitit ut dem och att arbetena är utformade på så sätt att äldre har möjlighet att arbeta vidare utan att slitas ut. Erfarenheten visar emellertid att det finns stora skillnader mellan olika grupper när det gäller förutsättningar och möjligheter att stanna kvar längre i arbetslivet. Anders Klevmarken har i rapporten Vem arbetar efter 65 års ålder? (SOU 2010:85) funnit att utbildningsnivå och egenföretagande var positivt korrelerat med längre arbetsliv. En bidragande förklaring till utbildningsnivåns betydelse är att personer med högre utbildning i högre utsträckning har bättre hälsa än personer med lägre utbildning. Personer med högre utbildning har också generellt mer stimulerande arbeten och större möjligheter att själva utforma sitt arbete efter sina behov och önskemål. 7 Utbildningsnivå och utträdesålder Utbildning År Förgymnasial utbildning 61,7 Gymnasieutbildning kortare än 3 år 62,5 Gymnasieutbildning 3 år 62,9 Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år 63,2 Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre 63,5 Forskarutbildning 65,0 Källa: SOU 2012:28, s Gifta och samboende har en högre sannolikhet att sluta arbeta än ensamstående. Gifta och samboende har också en benägenhet att anpassa sin pensionering till varandra. Klevmarken fann också att före 65 års ålder finns det en positiv korrelation mellan inkomst och förvärvsarbete, men efter 65 år är det den grupp som har det svårast att få sin ekonomi att gå ihop som har den högsta förvärvsfrekvensen, vilket antyder att det finns en grupp som är tvungna att fortsätta att arbeta för att få sin ekonomi att gå ihop. I vilken utsträckning äldre stannar kvar i arbetslivet är också konjunkturkänsligt. Under perioder av högre arbetslöshet ökar sannolikheten för äldre att sluta arbeta. Då utträde ur arbetslivet tenderar att vara permanent innebär det att perioder av högre arbetslöshet tenderar att pressa ut äldre permanent från arbetslivet. Klevmarken sammanfattar resultaten av rapporten som att Sammanfattningsvis, och med viss förenkling, kan man säga att den som förvärvsarbetar efter 65 års ålder är en välutbildad ensamstående man med god hälsa, och som är egen företagare och har turen att möta en arbetsmarknad med låg arbetslöshet

9 Hur ser då utvecklingen ut när det gäller äldre i arbetslivet? Vid vilken ålder slutar äldre att arbeta för att de går i pension? När pensionsålder diskuteras är det viktigt att veta att i dagens system finns ingen egentlig pensionsålder utan den enskilde kan själv bestämma när han eller hon vill träda helt ut ur arbetslivet och endast leva på pension. Trots det kvarstår 65 år, då man tidigast kan ta ut garantipensionen, som en allmän uppfattning om den ålder då man förväntas gå i pension. Och de flesta går i pension några år innan de fyller 65. Medelpensioneringsåldern för män och kvinnor mellan åren ändrades mycket lite, från 63,4 år till 63,7 år för kvinnor, och från 63,5 år till 63,8 år för män. 10 Även för Unionens medlemmar framstår 65 år som den ålder kring vilken de flesta träder ut ur arbetslivet (eller åtminstone är det kring den åldern många lämnar Unionen som yrkesverksam medlem). Medlemsstatistik från 2011 visar att antalet yrkesverksamma medlemmar inom olika ålderskategorier minskar drastiskt mellan 63 år (6743 medlemmar) och 66 år (472 medlemmar). Pensionsåldersutredningen har också tagit fram uppgifter kring utträdesålder för olika avtalsområden där en individ har utträtt ur arbetsmarknaden det år som förvärvsinkomsten permanent är lägre än ett prisbasbelopp. 11 Detta redovisas i tabellen nedan, där det framgår att nära hälften av tjänstemänen i det privata näringslivet träder ut ur arbetslivet mellan år. Födda som har lämnat arbetsmarknaden permanent vid olika åldrar. Procent per avtalsområde, kvinnor och män. Stat Kommuner och landsting Arbetare privat sektor Tjänstemän privat sektor Kvinnor Före 61 13,6 10,8 11,3 9, ,5 46,3 45,2 51, ,7 28,9 30,5 23,5 66 eller senare 13,2 14,0 13,0 15,9 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 Män Före 61 18,4 11,3 9,7 8, ,5 35,7 41,6 50, ,5 29,9 32,6 24,1 66 eller senare 15,7 21,1 16,1 17,4 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 Källa: SCB, LINDA. Källa: SOU 2012:28, s

10 Samtidigt har spridningen när det gäller vid vilken ålder pension tas ut ökat allt fler tar ut pension innan de fyllt 65 år och allt fler stannar kvar i arbete efter 65 år utan att ta ut pension. Den förra gruppen är dock större än den senare. Diagrammet nedan åskådliggör utvecklingen att allt fler tar ut ålderspension innan de har fyllt 65 år: Andelen åringar som har tagit ut inkomstrelaterad ålderspension. Decembervärde per år Kvinnor Män Källa: Ds 2011:42, s. 14. Källa: Ds 2011:42, s. 14. Samtidigt ökar antalet äldre som inte tar ut någon pension trots att de har fyllt 65 år. År 2003 tog omkring 7 procent av männen som var 65 år inte ut någon pension, år 2009 tog strax under 12 procent av männen som var 65 år inte ut någon pension. Motsvarande procentsatser för 65-åriga kvinnor var strax under 6 procent respektive strax under 10 procent. Även andelen män och kvinnor som var 67 år och inte tog ut pension ökade också under dessa år. År 2003 tog omkring 1 procent av männen och kvinnorna som var 67 år inte ut någon pension, och år 2009 var motsvarande procentsatser strax över 2 procent för män och strax under 2 procent för kvinnor. 12 Utvecklingen går med andra ord mot att allt fler äldre börjar ta ut delar av sin pension innan 65 år, men även att allt fler äldre stannar kvar i arbetslivet efter att de har fyllt 65 år och inte tar ut någon pension. Som kommer att framgå av nästa avsnitt är det också många av Unionens medlemmar som skulle kunna tänka sig att stanna kvar i arbetslivet efter att de har fyllt 65 år givet de rätta förutsättningarna. Men även om allt fler väljer att stanna kvar längre i arbetslivet är dagens arbetsliv och trygghetssystem utformade på ett sätt som antingen direkt försvårar för äldre att stanna kvar i arbetslivet, eller som ger äldre drivkrafter att sluta arbeta tidigare. Pensionsåldersutredningen 10

11 pekar ut vad utredningen uppfattar som en rad hinder för äldre att stanna kvar längre i arbetslivet. Bland dessa finns att vägarna bort från arbetslivet beskrivs som breda där många har de ekonomiska möjligheterna att träda ut ur arbetslivet. Men Pensionsåldersutredningen lyfter också fram bristande arbetsmiljö och negativa attityder till äldre och deras kompetens från arbetsgivare

12 Vad skulle få Unionens medlemmar att arbeta längre? Unionen har i samarbete med undersökningsföretaget Ipsos under november 2012 och januari februari 2013 genomfört fokusgruppsintervjuer och enkätundersökningar som vänt sig till nyligen pensionerade medlemmar och yrkesverksamma medlemmar i åldern år för att ställa frågor kring pensionsbeslut och längre arbetsliv. Fokusgruppsintervjuer genomfördes i november 2012 med fyra grupper pensionärs- medlemmar som delats in i män och kvinnor respektive högre och lägre tjänstemän. 14 Resultaten från fokusgruppsintervjuerna låg sedan till grund för den enkätundersökning som under januari-februari riktats till slumpvist utvalda yrkesverksamma medlemmar i åldrarna år och slumpvist utvalda yrkesverksamma medlemmar i åldrarna år. I den yngre gruppen var antalet respondenter 532 med en svarsfrekvens på 38 procent, och i den äldre gruppen var antalet respondenter 120 med en svarsfrekvens på 58 procent. Vilka väljer att arbeta efter 65? En blick på de två grupperna ger en bild av vilka medlemmar som både kan och väljer att arbeta längre. Fördelningen mellan män och kvinnor var relativt jämn i den yngre gruppen, 55 respektive 45 procent, medan män var överrepresenterade i den äldre gruppen med 73 procent män och 27 procent kvinnor. Den äldre gruppen har en högre utbildningsnivå och har varit längre på sin arbetsplats än den yngre gruppen. Diagrammet nedan visar fördelningen av svaren på frågan vilken är din högsta genomförda utbildning i de olika åldersgrupperna. Högsta utbildningsnivå Svar på frågan: Vilken är din högsta genomförda utbildning? Grundskola/Folkskola 10 8 Gymnasieskola, Realskola eller folkhögskola Högskola eller Universitet - upp till 3 år Högskola eller Universitet - 3 år eller längre Annan Utbildning 8 10 Vet ej/vill ej svara

13 Medlemmarna fick frågan om de kände sig som arbetare, lägre tjänstemän, högre tjänstemän, egenföretagare eller annat. Svaren visar att den äldre åldergruppen i högre utsträckning består av dem som anser sig vara högre tjänstemän än den yngre åldersgruppen, som istället i högre utsträckning består av dem som anser sig vara lägre tjänstemän (när det i fortsättningen refereras till arbetare, lägre tjänsteman eller högre tjänsteman refereras det till vad de som har svarat själva har ansett sig vara). Dessa skillnader är statistiskt signifikanta. Tillhörighet efter åldersgrupp Svar på frågan: Vad känner du dig mest som? Arbetare eller tjänsteman? (siffror med fetstil anger statistiskt signifikanta samband) Åldersgrupp Åldersgrupp Arbetare 8 5 Lägre Tjänstemän Högre Tjänstemän Egen företagare 2 7 Annat 2 1 Vet ej/vill inte svara 3 6 Siffror med tecknen +/- anger statistiska samband med riktning. Den äldre gruppen arbetar också deltid i högre utsträckning än den yngre gruppen. Heltid/deltid och anställningsform bland åldersgrupperna Svar på frågan: Vilken är din huvudsakliga sysselsättning just nu? Svar i procent Arbetar heltid, fast anställning/ tillsvidareanställning Arbetar deltid, fast anställning/ tillsvidareanställning Arbetar heltid, visstidsanställing/ projetkanställning/vikariat Arbetar deltid, visstidsanställning/ projektanställning/vikariat Egenföretagare utan anställda Sjukskriven Sysselsättningsgraden är också en aning lägre i den äldre åldersgruppen jämfört med den yngre åldersgruppen. 13

14 Sysselsättningsgrad bland åldersgrupperna Svar på frågan: Vilken är din sysselsättningsgrad? Ange ditt svar i % Procent Vet ej/vill ej svara > 100 Sysselsättningsgrad i procent Det framkom inga större skillnader i fördelningen mellan olika löneintervall när de två åldersgrupperna jämförs även om de i den äldre åldersgruppen generellt tycks ha en något högre månadslön än de i den yngre åldersgruppen. Löneintervall mellan åldersgrupperna Svar på frågan: Inom vilket av följande intervall ligger din månadslön före skatt? Procent Löneintervall Det tycks finnas några större skillnader i månadslön mellan de två åldersgrupperna trots att de äldre i högre utsträckning arbetar deltid och även har en generellt lägre sysselsättningsgrad. En trolig förklaring till detta är att de som stannar kvar i arbetslivet också har en relativt hög lön som både gör mödan värd och ekonomiskt möjligt att gå ned i tid för att på så vis kunna stanna kvar i arbetslivet och samtidigt få tid till annat. 14

15 Lite grovt kan det sägas att bland Unionens medlemmar är det främst män som är högre tjänstemän med hög lön och hög utbildning, och som arbetar deltid med relativt låg sysselsättningsgrad, som fortsätter att arbeta efter 65 år. 15 Arbetslivet idag och viljan att arbeta efter planerad pensionsålder en fråga om trivsel Medelåldern för utträde ur arbetsmarknaden var 2010 omkring 63 år i Sverige. Dock finns det relativt stora skillnader i pensionsålder mellan olika grupper. Högutbildade går i pension senare än lågutbildade, omkring 65 år jämfört med 61,7 år. Egenföretagare och högre tjänstemän går generellt i pension senare än lägre tjänstemän och arbetare. Svaren på frågan när de planerar att gå i pension visar att de i den yngre åldersgruppen planerar att gå i pension vid 65 år medan de i den äldre åldersgruppen planerar att gå i pension vid 68 år. 16 Skillnaden i planerad pensionsålder mellan män och kvinnor är relativt liten. Den planerade pensionsåldern är också relativt oberoende av om man uppfattar sig som egenföretagare, arbetare, lägre tjänsteman eller högre tjänsteman. Planerad pensionsålder Svar på frågan: Vid vilken ålder planerar du att gå i pension? Målgrupp Planerad pensionsålder (medelvärde) Man 65,62 Kvinna 65, år 64, år 68,08 Arbetare 65,02 Lägre tjänstemän 65,22 Högre tjänstemän 65,62 Egenföretagare 66,17 Utifrån enkätsvaren verkar också arbetsgivare och arbetstagare vara i stort sett överens om när det är dags att gå i pension även om det särskilt i den yngre åldersgruppen är en relativt stor andel som inte vet eller inte vill svara på frågan om deras arbetsgivare vill att de går i pension tidigare än vad de hade planerat. 15

16 Arbetsgivare och arbetstagares syn på pensionsålder Svar på frågan: Vill din arbetsgivare att du går i pension tidigare än vad du tänkt dig? Procent Ja 13 I viss utsträckning Att det kan vara svårt att på förhand veta hur arbetsgivare egentligen ställer sig till att äldre stannar kvar i arbetslivet var också en erfarenhet som kom fram i fokusgruppsintervjuerna. Det var relativt vanligt att deltagarna hade fått ett fördelaktigt pensionserbjudande från sin arbetsgivare så fort de nämnt att de skulle kunna tänka sig gå i pension trots att de egentligen inte hade bett om något och hade tänkt arbeta längre. Och när erbjudandet väl har kommit kan det vara svårt att tacka nej. Nej 7 Vet ej/vill ej svara Röster från fokusgrupperna: Jag hade tänkt jobba till 67 år, så jag bara fortsatte. Men när de fick klart för sig att jag skulle fortsätta efter 65 så sa de lite jaha och ojdå. Sen orkade jag ett år till och då blev jag ganska less så sen slutade jag. Jag fick ett erbjudande, ett avgångsvederlag 2 år tidigare än jag hade tänkt gå i pension. Jag tog emot det. Det kändes bra men jag saknar det sociala med att jobba. På Ericsson har det varit några omgångar med avgångsvederlag, så jag var ganska beredd. Även om det kändes tidigt [58 år] så vågade jag inte vänta nu finns det pengar för sånt här, men tänk om jag tackar nej och sedan vill gå vid 62 och då kommer det inget erbjudande. Hur intresserade är då Unionens medlemmar av att arbeta ytterligare några år efter planerad pensionsålder? Intresset att arbeta ytterligare några år skiljer sig mellan olika grupper av medlemmar. Män är i högre utsträckning än kvinnor intresserade av att arbeta ytterligare några år efter planerad pensionsålder, och de som uppfattar sig som högre tjänstemän är intresserade av att arbeta längre än till den planerade pensionsåldern i högre utsträckning än 16

17 de som uppfattar sig som arbetare eller lägre tjänstemän. Kanske inte så förvånande är också den äldre åldersgruppen i högre utsträckning intresserad av att arbeta längre, medan den yngre åldersgruppen i högre utsträckning var mindre intresserad av att arbeta ytterligare några år efter planerad pensionsålder. Intresse att arbeta längre än till planerad pensionsålder Svar på frågan: Som du jobbar idag, hur intressant är det för dig att jobba ytterligare några år efter tänkt pension? Siffrorna i tabellen anger fördelning av svar i procent. 17 Tecknen +/- anger signifikanta samband med riktning. Målgrupp Svarat helt ointressant eller ganska ointressant Svarat ganska intressant eller mycket intressant Man Kvinna år år Arbetare Lägre tjänstemän Högre tjänstemän Vad gör att vissa kan tänka sig att arbeta ytterligare några år efter planerad pensionsålder, medan andra inte kan tänka sig att göra det? Ett viktigt svar är trivsel. De som trivs på sitt arbete och i arbetslivet är mycket mer intresserade av att stanna kvar längre i arbetslivet än till den planerade pensionsåldern, medan de som trivs sämre också är mindre intresserade av att stanna kvar i arbetslivet. Intresse att arbeta efter planerad pensionsålder och trivsel inom gruppen år Intresse att arbeta efter planerad pensionsålder och trivsel inom gruppen år. Trivsel anges på en skala 1-10 där 1 innebär att den som svarar trivs mycket dåligt på sitt arbete och 10 att den som svarar trivs mycket bra på sitt arbete Procent Trivs med arbetslivet 1-7 Trivs med arbetslivet Helt/ganska ointressant Ganska/Mycket intressant De som trivs i sitt arbete tänker sig också generellt gå i pension senare än dem som trivs sämre. 17

18 Planerad pensionsålder och trivsel inom gruppen år Planerad pensionsålder och trivsel inom gruppen år. Trivsel anges på en skala 1-10 där 1 innebär att den som svarar trivs mycket dåligt på sitt arbete och 10 innebär att den som svarar trivs mycket bra på sitt arbete Procent Trivs med arbetslivet Trivs med arbetslivet år 65 år >65 år Planerad pensionsålder På frågor kring trivsel framkommer att de i den äldre åldersgruppen generellt trivs bättre på sitt arbete än de i den yngre åldersgruppen. Män trivs också något bättre än kvinnor, men skillnaden är inte signifikant. 18 Vad får oss att trivas på arbetet? Även om det i mångt och mycket är individuellt vad som får oss att trivas på vårt arbete visar erfarenheten att vissa faktorer har större betydelse än andra. En första sådan faktor är i vilken utsträckning vi själva kan välja hur och när vi arbetar. Därför ställde vi frågor kring i vilken utsträckning tjänstemännen kunde påverka sin arbetssituation, exempelvis i vilken utsträckning de kunde välja vilken ordning de utför sina arbetsuppgifter eller i vilken utsträckning de kan påverka när de arbetar. Diagrammet nedan visar att bland dem som är ganska eller mycket intresserade av att arbeta längre än till planerad pensionsålder anger en större andel att de har stor eller mycket stor möjlighet att påverka sin arbetssituation inom olika frihetsgrader än dem som är helt eller ganska ointresserade av att arbeta längre

19 Intresse att arbeta längre än till planerad pensionsålder och frihetsgrad Samband mellan frihetsgrad och intresse att jobba längre än till planerad pensionsålder. Andel i procent som anser att de i stor eller mycket stor utsträckning har möjlighet att påverka sitt arbetsliv enligt olika frihetsgrader. Procent Själv välja arbete nästa timme själv välja i vilken ordning du skall utföra dina arbetsuppgifter börja senare och jobba igen själv förlägga semester jobba hemma flexibel arbetstid Helt/ganska ointressant att jobba längre Ganska/mycket intressant att jobba längre ta 5 minuters paus utan lov ta ledigt 1 timme utan löneavdrag bli uppringd av privat samtal ringa privat samtal Intresset för att arbeta längre ökar med frihetsgraden i arbetet. Högre tjänstemän har större frihet i sitt arbete än arbetare och lägre tjänstemän, vilket troligen är en delförklaring till att högre tjänstemän i högre utsträckning är intresserade av att arbeta längre än till planerad pensionsålder. Enkäterna ställde också frågor kring andra faktorer som vanligen påverkar hur tjänstemännen trivs med sitt arbete, exempelvis arbetsbelastning och chefer. Svaren visar att framförallt arbetsbelastning påverkar trivsel i arbetet, och därmed även intresset att arbeta längre än till planerad pensionsålder. Att ha en bra chef är också en viktig faktor för att vara intresserad av att arbeta längre än till planerad pensionsålder. 19

20 Intresse att arbeta längre och faktorer som påverkar trivsel Andelen bland dem som är ointresserade respektive intresserade av att arbeta längre än till planerad pensionsålder som har svarat i stor utsträckning eller i mycket stor utsträckning på frågor kring trivsel och arbetsbelastning. Procent Upplever du att du har en för arbetsbelastning/tempo? Jobbar du övertid? Trivs du med dina kollegor? Helt/ganska ointressant att jobba längre Ganska/mycket intressant att jobba längre Tycker du att du har en bra chef? Högre tjänstemän anger i högre utsträckning än arbetare och lägre tjänstemän att de i stor eller mycket stor utsträckning jobbar övertid och att de upplever att de har en hög arbetsbelastning och arbetstempo. De som anger att de har en hög arbetsbelastning och tempo uppger också i mindre utsträckning att de trivs ganska eller mycket bra på arbetet, och i mindre utsträckning att de är ganska eller mycket intresserade att arbeta längre än till planerad pensionsålder. Detta samband är statistiskt signifikant. Liknande samband har dock inte hittats mellan att arbeta övertid och intresse att arbeta längre. De som anger att de har en bra chef anger också i högre utsträckning att de trivs ganska eller mycket bra och att de är ganska eller mycket intresserade av att arbeta längre. Dessa samband är tydliga och statistiskt signifikanta. Även i fokusgrupperna lyfter många av deltagarna fram att cheferna har en stor betydelse för trivseln på arbetet. Röst från fokusgrupperna: Här på slutet hade jag en riktigt dålig chef. Det gjorde att det var väldigt enkelt att acceptera erbjudandet när det kom. Även andra faktorer påverkar trivsel på arbetat och därmed intresset för att stanna kvar längre i arbetslivet. En sådan faktor är om man har blivit utsatt för åldersdiskriminering. Sammantaget 24 procent anger att de har blivit utsatt för någon form av åldersdiskriminering. Diagrammet nedan visar fördelningen av olika former av åldersdiskrimminering som de som svarat anger att de har blivit utsatta för. 20

21 Olika slags åldersdiskriminering bland dem som anger att de har blivit utsatta för åldersdiskriminering Procent Sämre löneutveckling än kollegor 16 Mindre kompetensutveckling 9 Svårt att söka/få nytt jobb 7 Får inte vara med och Vet ej/vill inte svara 6 6 Serie1 Byte till mindre kvalificerade 4 Negativa attityder från chefer Negativa attityder från kollegor 3 3 Annat 1 Sämre löneutveckling än kollegor är den vanligaste formen av åldersdiskriminering. Denna form av åldersdiskriminering drabbar också i högre utsträckning lägre tjänstemän jämfört med högre tjänstemän. Kvinnor anger i högre utsträckning än män att de har svårt att söka och få nytt jobb. Det finns ett tydligt samband mellan åldersdiskriminering och längre arbetsliv. Bland dem som är nöjda med arbetslivet i stort har 19 procent upplevt åldersdiskriminering. Bland de missnöjda anger 56 procent att de har upplevt åldersdiskriminering. De som anger att de inte trivs i sitt arbete anger också i högre utsträckning än de som trivs att de får mindre kompetensutveckling, sämre löneutveckling och att de inte får vara med och tycka till. Åldersdiskriminering påverkar också intresset för att stanna kvar i arbetslivet. 19 procent bland de yngre anger att åldersdiskriminering har haft stor eller mycket stor påverkan på viljan/möjligheten att stanna kvar i arbetslivet. Bland de äldre är denna siffra 7 procent. Röster från fokusgrupperna: Åldersdiskrimineringen börjar redan vid 50 års ålder, då man får höra att ens lönesättningen inte kan höjas. Man blir lätt förbigången eftersom man inte längre är en framtidsman. Kvinnor över 50 år har svårare att få sina röster hörda i arbetslivet om de inte är väldigt högt uppsatta. 21

22 En annan faktor som påverkar trivseln på arbetet är förändringar. För Unionen är förändringar i arbetsorganisationen och tekniska hjälpsystem och hur dessa påverkar arbetstagarnas arbetsmiljö och arbetssituation en viktig fråga. Bland annat har Unionen genom den årliga Arbetsmiljöbarometern ställt frågor om det har genomförts riskbedömningar vid större förändringar, något som tyvärr visat sig inte alltid genomförs. Och även om en riskbedömning genomförs är det inte alltid som hänsyn tas till psykosociala riskkällor. I Unionens Arbetsmiljöbarometer för 2012 anger 69 procent av de arbetsmiljöombud som svarat på undersökningen att arbetsgivarna tar hänsyn till psykosociala riskkällor när de genomför riskbedömningar. 20 Omkring 90 procent av de som svarat på enkätundersökningarna angav att de hade varit med om minst en förändring på sin arbetsplats under de senaste fem åren. Resultaten i enkätundersökningarna visar att för de flesta påverkar inte förändringar trivseln, om hänsyn inte tas till antalet förändringar. Ställs trivsel mot antalet förändringar visar det sig att trivseln försämras med ökande antal förändringar. Antalet förändringar och påverkan på trivsel Samband mellan trivsel och antal förändringar. Procent Total Jag trivs mycket sämre 2 En förändring Ingen påverkan på trivsel förändringar Jag trivs mycket bättre Vet ej 4 eller fler förändringar I fokusgruppsintervjuerna lyfte främst kvinnor inom lägre tjänstemannayrken fram förändringar i både arbetsorganisationen och tekniska hjälpsystem som en faktor som påverkat arbetsmiljön negativt och resulterat i ökad stress. Svaren på enkäterna visar också att lägre tjänstemän i högre utsträckning än högre tjänstemän anger att förändringar på arbetsplatsen har påverkat deras trivsel negativt, medan högre tjänstemän trivs bättre. 21 Däremot verkar antalet förändringar inte vara nära kopplat till viljan att arbeta längre. Omorganisationer ger också arbetsgivare tillfälle att bli av med de äldre medarbetare som ofta får ett erbjudande om pension i samband med omorganisationer. 22

23 Röst från fokusgrupperna: Alla omorganisationer gör att det nästan bara är yngre kvar på arbetsplatsen när man går i pension. Det kan skapa en känsla av att nu är det nog dags. En annan faktor som påverkar trivsel är arbetsplatsens utformning. Även om eget rum är vanligast bland dem som svarat på enkäten i båda åldersgrupperna, är det många som arbetar i kontorslandskap. Arbetsplatsens utformning och åldersgrupper Fördelningen av olika arbetsplatsutformningar inom de två åldersgrupperna Procent Flertalet studier inom arbetsmiljöforskningen har visat att kontorslandskap ofta påverkar arbetsmiljön negativt. 22 Det är exempelvis svårare att få det lugn och den tystnad som krävs för arbetsuppgifter som kräver långvarig koncentration i ett kontorslandskap jämfört med eget rum. Att arbeta i ett kontorslandskap medför också flera störningar och avbrott i arbetet och det är svårare att få arbeta i fred och få arbetsro. Röst från fokusgrupperna: Kontorslandskap är problematiskt, mycket surr kan vara störande speciellt när man är äldre och har sämre hörsel. Enkätundersökningen visar också att de med eget rum trivs bäst, medan de som sitter i kontorslandskap trivs sämre än de som sitter i eget rum eller delat rum. 23

24 Arbetsplatsens utformning och trivsel Svar på frågan: Utformning av arbetsplasten kan vara viktig för trivsel. Hur trivs du med lokalernas utformning kring din arbetsplats? Bas: Total 652 IP, Eget rum 324 IP, Kontorslandskap 164 IP, Delat rum 95 IP, Inga fasta platser 36 IP, Annat 33 IP. Då andelen som svarat vet ej har utelämnats blir summan inte alltid 100 (exempelbis för mobilt kontor ). 0% 20% 40% 60% 80% 100% Total Eget rum Jag trivs mycket dåligt Delat rum Kontorslandskap Jag trivs mycket bra Mobilt kontor Annat Hur mycket man trivs med hur den egna arbetsplatsen är utformad påverkar också i vilken utsträckning man är intresserad av att arbeta längre. Detta samband var statistiskt signifikant. 23 En annan faktor som påverkar trivsel är om arbetsgivaren uppskattar ens kompetens och arbete. Det visar sig exempelvis i att osäkerhet och otydlighet kring arbetsgivarnas planer för kompetensöverföring påverkar hur man trivs med arbetslivet. De som anger att deras arbetsgivare har en plan för kompetensöverföring i samband med pensionering anger i högre utsträckning att de trivs med sitt arbetsliv och att de är intresserade av att arbeta längre. Från fokusgrupperna vet vi också att en plan för kompetensöverföring ökar känslan av att den egna kompetensen är värdefull. 24

25 Arbetsgivaren har en plan för kompetensöverföring Svar på frågan: Uppfattar du att din arbetsgivare har en plan för kompetensöverföring i samband med din pension? Procent Ja Nej Vet ej/vill ej svara Röst från fokusgrupperna: Jag var den ende hos oss som gjorde det här, men det anställdes ingen som skulle ta över. Och de har inte ringt i efterhand och frågat hur jag gjorde. Som framgår av diagrammet anger en större andel i den äldre åldersgruppen att deras arbetsgivare har en plan för kompetensöverföring i samband med deras pension. Svaren visar också att arbetsgivare i högre utsträckning har en plan för män och högre tjänstemän, vilket kan delvis förklara skillnaderna mellan åldersgrupperna då de som fortsätter att arbeta efter 65 i högre utsträckning är män och högre tjänstemän. De i den äldre åldersgruppen anger också i högre utsträckning än de i den yngre ålderskruppen att deras arbetsgivare har en plan för kompetensöverföring i samband med deras pension. Att 50 procent i den yngre åldersgruppen svarar att deras arbetsgivare saknar en plan för kompetensöverföring i samband med deras pension är inte bara en fråga som berör hur vi trivs på arbetet. Det visar också att många arbetsgivare inte tar till vara den erfarenhet och den kompetens som äldre medarbetare har. Att kompetens och erfarenhet inte tas tillvara är givetvis en förlust för arbetsgivarna och ett slöseri med humankapital. 25

26 Sammanfattning av faktorer som leder till ett längre arbetsliv: Ett långt arbetsliv förutsätter ett gott arbetsliv de som trivs på sitt arbete är intresserade av att arbeta längre än till tänkt pensionsålder. De som trivs i sitt arbete planerar också i högre utsträckning att gå i pension senare än de som inte trivs. Vad får oss att trivas/inte trivas på vårt arbete? De som i högre utsträckning kan bestämma när och hur de arbetar trivs bättre. Hög arbetsbelastning och tempo minskar trivseln i arbetet. De som anser att de har en bra chef trivs bättre på arbetet och är i högre utsträckning intresserade av att arbeta längre än till planerad pensionsålder. De som har blivit utsatta för åldersdiskriminering trivs sämre med arbetslivet och är mindre intresserade av att arbeta längre än till planerad pensionsålder. De som har genomgått flertalet förändringar på sitt arbete trivs sämre än dem som har genomgått inga eller fåtal förändringar. Att sitter i kontorslandskap påverkar generellt trivseln negativt. De som sitter i eget rum trivs bäst. De som anger att deras arbetsgivare har en plan för kompetensöverföring i samband med deras pensionering trivs bättre på arbetet och är mer intresserade av att arbeta längre än till planerad pensionsålder än dem som anger at deras arbetsgivare inte har en sådan plan. Vad kan Unionen göra för ett längre arbetsliv? Som redogjorts för i introduktionen har regeringen ambitionen att äldre ska stanna kvar i arbetslivet längre om än kanske inte tills de fyller 75 år som statsminister Reinfeldt uttryckte det. Som framgått av enkätundersökningarna ligger också den planerade pensionsålder bland de av Unionens medlemmar som svarat på frågorna nära 65 år i den yngre åldersgruppen, vilket är högre än den faktiska pensionsåldern som idag i medeltal ligger omkring 63 år. Samtidigt kommer den alternativa pensionsåldern att ligga avsevärt över 65 år i framtiden. För allt fler kommer därför ett längre arbetsliv vara nödvändigt för att få en pension som ger de ekonomiska förutsättningarna för att upprätthålla den levnadsstandard man hade innan pensionen och för att kunna förverkliga sina planer och drömmar när man inte längre arbetar. Många är inte intresserade av att jobba ytterligare några år efter planerad pension om de fortsätter att jobba som idag även om, som visats ovan, svaren skiljer sig mellan olika grupper av tjänstemän. 26

27 Intresse för att arbeta längre än planerad pensionsålder inom de olika åldersgrupperna Svar på frågan: Som du jobbar idag, hur intressant är det att jobba ytterligare några år efter tänkt pension? (Andelen som svarat vet ej redovisas inte i figuren). Procent Ointressant Ganska ointressant Ganska intressant Mycket intressant För att få en bild av vad som skulle få tjänstemännen att arbeta längre har Unionen ställt frågor kring vilka hinder som medlemmarna ser för att stanna kvar längre i arbetslivet. Svaren varierar. Medan omkring 18 % egentligen inte ser några hinder för att jobba längre, anger nästan var tredje (29 %) den egna viljan och motivationen som största hindret. Man vill helt enkelt inte mer, man vill ha tid för annat. Hälsa påverkar (23 %), liksom ålder (2 %). Arbetstid (8 %) och stress/ork (10 %) framhålls som hinder liksom arbetsuppgifter (5 %) och då både att de är för avancerade/krävande och för enkla. Diskriminering (3 %) och andra faktorer (10 %) som arbetsgivarnas regler och inställning och att man tycker unga ska få jobb istället framhålls också som skäl för att inte arbeta längre än till planerad pensionsålder. Röster från fokusgrupperna: Det kändes skönt att gå i pension, man har ju jobbat i så många år. Jag var mentalt förberedd och inställd på pensionen så för mig kändes det kanon. Efter 55 märktes det och efter 60 tycker jag det blev jobbigare och jobbigare att orka med jobbet. Närminnet blir sämre. Men det kan man jobba med. Jag antecknar allt numera. Det har blivit mer stress i arbetslivet idag. Efter 60 år orkar man inte med den på samma sätt. Man kan nog inte förvänta sig att folk kan jobba 100 till 110 procent när de är upp emot 70 år. 27

28 Om villkoren i arbetslivet ändras skulle dock betydligt fler tjänstemän kunna tänka sig att arbeta ytterligare några år efter tänkt pensionsålder. Exempelvis kan flertalet av de som svarat på enkäterna tänka sig fortsätta arbeta ytterligare några år efter planerad pensionsålder om de fick möjlighet att gå ned i tid i kombination med en mindre reducering av lönen och ingen påverkan på pensionen (det som kallas och som finns i den del lokala överenskommelser mellan Unionen och arbetsgivare). Intresse att arbeta längre med möjlighet att trappa ned Svar på frågan: Om du kunde minska din arbetstid och lön, t.ex. arbeta 80 procent i tid med 90 procent av lönen och med 100 procent premieinbetalning till pension, skulle du då stanna kvar längre i arbetslivet än vad du annars hade tänkt? Procent Nej Troligtvis inte Kanske Ja, absolut Vet ej Även andra faktorer kan påverka viljan att arbeta ytterligare några år efter planerad pensionsålder. När Unionen frågar medlemmarna vilka förslag eller förändringar som skulle kunna motivera dem att arbeta längre träder en rad olika faktorer fram. 28

29 Faktorer som påverkar intresset för ett längre arbetsliv Svar på frågan: Nedan följer en lista på förslag som andra har lyft fram som viktiga för viljan att jobba längre. Välj de som bäst skulle motivera dig att jobba ytterligare några år efter tänkt pension. Klicka för upp till 5 förslag Pensionsmässigt lönsamt att arbeta längre Flexiblare arbetstider för äldre Ökade möjligheter till deltid för äldre Bättre löneutveckling för äldre Ökade möjligheter att jobba hemma Byta arbetsuppgifter när man är äldre Ändrade åldersregler inom sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna Lägre arbetsbelastning för äldre Bättre attityd mot äldre från chefer/arbetsgivare Möjlighet att jobba som egenföretagare Höjd Las-ålder Bättre tillgång till kompetensutveckling för äldre Lägre krav på tillgänglighet utanför arbetstid Bättre tillgång till kompetensutveckling under hela arbetslivet Bättre attityd mot äldre från yngre kollegor Lägre arbetsbelastning under hela arbetslivet Bättre ljudmiljö på arbetsplatsen Kortare restid/enklare ta sig till och från arbetet Bättre ljusmiljö på arbetsplatsen Arbete som är mindre fysiskt krävande Annat Vet ej Vill ej svara Att det lönar sig pensionsmässigt att arbeta längre kommer överst bland de faktorer som kan få Unionens medlemmar att arbeta längre. Sambandet mellan pensionsmässiga fördelar och intresse att arbeta längre är starkt. Även bättre löneutveckling för äldre kommer högt bland faktorerna på fjärde plats. 24 Men allt handlar inte om ekonomi. Det är slående att ökad flexibilitet i arbetslivet och ökade möjligheter att trappa ned gradvis exempelvis genom olika former av delpension kommer högt bland de faktorer som skulle kunna få Unionens medlemmar att arbeta längre. 29

30 Röster från fokusgrupperna: I avtalen borde de förbättra och påverka nedtrappningen av arbetet innan pensionen. Idag får man jobba till man är 67 år, men då måste man jobba heltid. Det borde finnas rätt till deltid och nertrappning. Även lägre arbetsbelastning och arbetstempo rankas högt bland de faktorer som skulle kunna få äldre att stanna kvar längre i arbetslivet främst i den yngre åldersgruppen. De som anger att de inte är intresserade av att arbeta längre än till planerad pensionsålder anger också i högre utsträckning att ett lägre arbetstempo skulle kunna motivera dem att arbeta längre än planerat. Röst från fokusgrupperna: Förr fick jobb fick ta tid, man prioriterade snygg dokumentation och kontakt. Samma jobb som förr fick ta tio dagsverken får nu bara ta fyra. Det är ett skäl till att jag pensionerade mig. Det blev svårt att prestera jobb som drog in pengar. Väldigt mycket stressigare idag. Ändrade åldersregler i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna är däremot främst en faktor som är viktig för den äldre åldersgruppen. Röst från fokusgrupperna: Varför får man inte ha a-kassa om man fortfarande är yrkesverksam efter 67? En mer positiv attityd från chefer och arbetsgivare mot äldre är också främst en faktor som den äldre åldersgruppen lyfter fram. 25 Att arbetsgivarnas attityd ses som en viktigare faktor är kollegors attityd visar på betydelsen av ett gott ledarskap och bra chefer för att behålla äldre i arbetslivet. I fokusgrupperna var det också flera deltagare som uttryckte att yngre chefer är för oerfarna för att göra ett bra jobb och att de inte lyssnar på mer erfarna äldre kollegor. Röster från fokusgrupperna: Att ha en yngre chef spelar en jätteroll! Man möts inte på samma nivå! Som att pratar olika språk. Yngre chefer är naiva. De tror att de förstår allt och röjer runt. 30

31 Att den fysiska arbetsmiljön kommer relativt långt ned bland faktorer för ett längre arbetsliv beror troligen på att de som svarat på enkäterna är tjänstemän som har en relativt god fysisk arbetsmiljö. Men det betyder inte att den fysiska arbetsmiljön är oviktig. Exempelvis är trivsel på arbetet kopplat till om man har ett eget rum eller sitter i kontorslandskap. Kontorslandskap är i många fall förknippade med sämre ljudmiljö som leder till ökad trötthet och sämre koncentrationsförmåga, vilket i sin tur påverkar om man orkar arbeta längre. 26 Den fysiska arbetsmiljön kan på olika sätt påverka hur tjänstemännen orkar med arbetslivet. Även kompetensutveckling kommer relativt långt ned på listan över faktorer som skulle kunna få tjänstemännen att arbeta längre än vad de hade tänkt. Det behöver dock inte betyda att kompetensutveckling är oviktigt. I ett arbetsliv där de äldre efterfrågar möjlighet att trappa ned och lägre arbetstempo kan det för många vara svårt att finna tid till kompetensutveckling. Det kan också noteras att möjlighet att arbeta med andra arbetsuppgifter kommer relativt högt på listan av faktorer som skulle kunna få tjänstemännen att arbeta längre än vad de planerat. Det är framförallt de som inte är intresserade av att arbeta längre än till planerad pensionsålder som lyfter fram byte av arbetsuppgifter, vilket skulle kunna tolkas som att de som inte är intresserade av att arbeta längre än till planerad pensionsålder inom sitt nuvarande arbete kan tänka sig att arbeta längre i något annat arbete. Byte av arbetsuppgifter förutsätter dock i många fall olika former av kompetensutveckling. Omgivningens attityd till äldres kompetens påverkar också intresset för kompetensutveckling. Som diskuterats ovan anger hälften inom den yngre åldersgruppen att deras arbetsgivare inte har en plan för kompetensöverföring i samband med deras pension, och 28 procent att de inte vet om deras arbetsgivare har en sådan plan. Det är troligt att ett lågt intresse från arbetsgivare för äldres kompetens (eller det som upplevs som ett lågt intresse) påverkar äldres vilja att utveckla sin kompetens. Många av Unionens yrkesverksamma medlemmar i åldrarna år kan tänka sig att stanna kvar längre i arbetslivet än vad de hade planerat. Även om ekonomin är en viktig faktor för viljan att arbeta längre är också andra faktorer viktiga. Främst efterfrågas ett flexibelt arbetsliv med möjlighet att trappa ned. Genom att trappa ned och arbeta färre timmar exempelvis genom att vara ledig en dag i veckan får man vilja och ork att stanna kvar längre i arbetslivet. Vid vissa arbetsplatser har Unionens medlemmar också genom olika lokala överenskommelser fått möjlighet att trappa ned när de blivit äldre exempelvis att gå ned 80 procent i tid, 90 procent i lön med full pensionsinbetalning. Unionen har också i avtalsrörelsen framgångsrikt drivit kravet att medlemmarna får ökade möjligheter till delpension från 60 eller 62 år beroende på vilket kollektivavtal tjänstemannen omfattas av. Delpensionen finansieras genom utökade premieinbetalningarna till den kollektivavtalade Industrins och handelns tilläggspension (ITP). 27 De som har fyllt 60 eller 62 år och vill trappa ned kan använda dessa kompletterande premieinbetalningar som delpension för att kompensera för minskad inkomst på grund av lägre sysselsättningsgrad. Även om lägre inkomst också innebär att tid i delpension ger lägre premiein- 31