PM Kapitel 5 Produktspecifikationer
|
|
- Marianne Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Produktspecifikationer Kapitlet som vi har sammanfattat och diskuterat beskriver två metoder för att definiera produktspecifikationerna. Här kommer kundbehoven från kapitel 4 i boken att användas. Metoderna som förklaras är sätt att översätta verbala kundbehov till tekniska mätbara produktspecifikationer. Åsa Norrby och Elin Engquist
2 KAP 5, PRODUKTSPECIFIKATIONER (KRAVSPECIFIKATION) Kapitlet som vi har sammanfattat och diskuterat beskriver två metoder för att definiera produktspecifikationerna. Här kommer kundbehoven från kapitel 4 i boken att användas. Metoderna som förklaras är sätt att översätta verbala kundbehov till tekniska mätbara produktspecifikationer. Definition: En produktspecifikation består av en benämning och ett metriskt värde som representerar beskrivningar av vad produkten skall uppfylla. Enligt Ulrich och Eppinger borde produktspecifikationerna egentligen fastställas endast en gång tidigt i ett utvecklingsprojekt för att sedan förstskrida med projektet. Detta funkar bara om arbetar med enkla produkter som exempelvis soppa. För teknologiskt komplicerade produkter måste specifikationerna vidareutvecklas minst två gånger. I Kapitel 5 har författarna beskrivit två olika metoder för dessa två olika tillfällen. Den första är mer inriktad på öppna målvärden och den andra metoden är till för att bestämma den slutgiltiga specifikationen efter att produktkonceptet har fastställts. INLEDNING Den första metoden specificerar mätvärdenas gränser i form av max och minvärden. Detta för att lämna konceptutvecklingen så öppen för nya idéer som möjligt. I den andra metoden som utföres efter konceptvalen kommer mätvärdena att specificeras i detalj för möjliggöra ytterligare analyser. I metod 1 börjar man men att bestämma produktspecifikationerna utifrån kundbehoven. Direkt efter att produktspecifikationerna fastställts skall målvärden bestämmas. Dessa motsvarar målsättningarna och förhoppningarna som projektgruppen har på resultatet. Vad som är viktigt att tänka på här är att dessa mål fasställs innan gruppmedlemmarna vet vilka begränsningar som produktens teknik kommer att ha på resultatet. Målvärdena kommer att bli svårare eller lättare att nå beroende på vilket koncept som väljs längre fram i projektet. Därför bör dessa värden justeras utefter konceptvalet i metod 2. Meningen med målvärdena är att i metod 2, tillsammans med de tekniska avgränsningarna och produktionskostnaderna, bestämma de slutgiltiga produktspecifikationerna. Här måste projektgruppen hela tiden göra avvägningar i ambitionsnivån för de olika delarna för att skapa ett uppnåeligt koncept. 2
3 METOD 1 ETABLERA MÅLVÄRDEN Denna metod består av fyra steg och genomförs efter att kundbehoven införskaffats och innan produktkoncept genererats och valts. I detta steg så är det inte bra att sätta för specifika krav. Kraven skall endast fundera som just målvärden. Värdena kommer att specificeras senare i projektet beroende på vilket koncept som väljs. De fyra stegen är : 1. Förbered listan med mätvärden. 2. Samla information om konkurrenter 3. Sätt ideala och marginellt accepterbara målvärden. 4. Reflektera över resultatet och processen. Steg 1. Förbered listan med mätvärden. Värdena som skall föras in i listan skall så bra som möjligt representera kundernas krav på produkten. I detta steg går man igenom kundernas uttalanden och översätter dem till tekniska/metriska termer. Vissa kundkrav kommer påverka flera olika tekniska aspekter av produkten. Ur detta samband kan en QFD utformas. Författarna poängterar här att en vanlig lista duger gott som illustration vid enklare projekt. En QFD kan vara användbar vid komplexa relationer mellan kundbehov och tekniska (metriska) motsvarigheter. Vad som är viktigt att tänka på i detta steg: Kundbehoven ska helt och hållet brytas ner i samtliga tillhörande metriska termer. Termerna får inte vara lösningar utan ska vara helt beroende på koncepval. Detta för att lämna kreativt utrymme och inte av misstag definiera något som först borde utredas. Typen av metrisk värde bör väljas med förnuftighet. Det bör vara ett mätbart värde som kan uppföljas i projektet. Vissa kundbehov som exempelvis status kan vara svåra att översätta. Då kan det metriska värdet vara subjektivt och kan bedömas av någon slags panel. Om det finns recensioner av den aktuella produkten bör de testade metriska värdena föras in i listan. Kunder tenderar i vissa fall att vara observanta till sådana undersökningar. Varje metriskt värde kommer sedan viktas. Författarna skriver här att de anser att gruppmedlemmarna förmodligen är tillräckligt kompetenta att utföra detta genom diskussion utan att ta hjälp av modeller och algoritmer. Om det skulle behövas finns det något som kallas conjoint analysis som kan vara till hjälp. Steg 2. Samla information om konkurrenter. Detta steg är helt enkelt en benchmarkinglistan med de största konkurrenternas produkter. Deras metriska värden på de olika termerna som fastställts i föregående steg förs in i tabellen. 3
4 Steg 3. Sätt ideala och marginellt accepterbara målvärden. Här ska projektgruppen bestämma idealt och marginellt accepterbara värde på varje metriskt värde utifrån benchmarketingvärdena från steg 2. Det ideala värdet är det som projektgruppen hoppas att uppnå och det marginellt accepterbara är det minsta värde som gör produkten precis godtagbar på marknaden. Således är det ideala värdet maxvärdet och det marginellt accepterbara är minvärdet. Steg 4. Reflektera över resultatet och processen. Detta steg bör utföras efter alla 3 första steg för att säkerställa att projektmålen efterföljs. Gruppmedlemmarna bör ställa sig följande frågor: Är det någon gruppmedlem som medvetet sätter för höga målvärden för att motivera gruppen att jobba hårdare? Bör gruppmedlemmarna överväga att erbjuda flera olika produkter eller åtminstone flera valmöjligheter av produkten för att täcka upp samtliga kundbehov eller är en enda produkt tillräcklig? Saknas några specifikationer? Listar verkligen dessa specifikationer alla karaktäristiska drag hos en produkt som kan lyckas på marknaden? Specifikationerna i metod 1 kommer att fungera som hjälp vid konceptgenerering. Koncepten som valts ut kan sedan ställas upp bredvid konkurrenterna för jämförelse. Även om projektgruppen säkerligen går in i produktutvecklingsprocessen med en idé om hur de vill placera produkten relativt existerande produkter på marknaden (egna och andras), så kommer målspecifikationerna agera språk när projektgruppen diskuterar och kommer överens om den detaljerade positioneringen. 4
5 METOD 2 ATT TA FRAM DE SLUTGILTIGA SPECIFIKATIONERNA När produktutvecklingsgruppen väljer det slutgiltiga konceptet och förbereder sig för efterföljande design och utveckling, återgår de till specifikationerna igen. Specifikationerna som ursprungligen endast var mål uttryckta i ungefärliga siffror blir nu mer detaljerade. Att fullborda specifikationerna är svårt p.g.a. så kallade Trade offs eller avvägningar. Ulrich och Eppinger definierar Trade offs i boken som omvända relationer mellan två specifikationer som ingår i det valda produktkonceptet. Dessa avvägningar uppträder ofta mellan olika tekniska prestandamått och nästan alltid mellan tekniska prestandamått och kostnader. Ett exempel är avvägning mellan produktens kostnad och massa. Om vi har en gaffel så skulle vi kunna minska massan på gaffeln genom att göra vissa delar av den i titan istället för stål. Dock skulle en minskning av massan på det här viset med största sannolikhet innebära en ökning av tillverkningskostnaden på gaffeln. Det svåra med att förfina specifikationerna är alltså att välja hur sådana här avvägningar ska lösas på bästa sätt. För att göra detta föreslår Ulrich och Eppinger en 5 stegsprocess: 1. Utveckla tekniska modeller av produkten. 2. Utveckla en kostnadsmodell för produkten. 3. Förfina specifikationerna och göra avvägningar där det är nödvändigt. 4. Utöka de underordnade specifikationerna på lämpligt sätt. 5. Reflektera över resultatet och processen. Steg 1: Utveckla tekniska modeller av produkten. En teknisk modell av produkten är ett verktyg för att förutse de metriska värdena för en viss uppsättning av designbeslut. Det kan vara bra att göra ett dataprogram som kan simulera hur produkten uppför sig, då det är dyrt att göra många fysiska tester. Generellt sett är det nödvändigt att bygga flera olika fysiska mock ups eller prototyper för att undersöka följderna av olika kombinationer av designvariabler. Det är inte nödvändigt att göra en prototyp som innehåller alla designvariabler, utan man kan bygga en prototyp för att testa hållbarheten i materialet, och en annan för att testa vilka dimensioner som är bäst. På så sätt kan produktutvecklingsgruppen förutse om en viss uppsättning av specifikationer är tekniskt lämpliga. Modellerna kan se väldigt olika ut beroende på vilket koncept man har valt, så teknisk modellering av produkten kan inte ske förens man har valt det slutgiltiga konceptet. 5
6 Steg 2: Utveckla en kostnadsmodell för produkten. Målet med det här steget är att försäkra sig om att produkten kan bli producerad till målkostnaden. Målkostnaden är den tillverkningskostnad som gör det möjligt för företaget och deras återförsäljare att gå med tillräcklig vinst medan de erbjuder en produkt till slutkonsumenten som har ett konkurrenskraftigt pris. För de flesta produkter är den första uppskattningen av tillverkningskostnader baserad på en lista där alla delar som ingår i produkten är med. Där har man sedan beräknat ett inköpspris eller tillverkningskostnad för varje del. Dock är det inte säkert att man vet vilka alla ingående komponenter i produkten kommer att bli i den här fasen av utvecklingsprocessen, men det är ändå viktigt att göra en lista på de komponenter man tror kommer finnas med. Trots att tidiga kostnadsuppskattningar generellt fokuserar på komponentkostnaden, så brukar produktutvecklingsgruppen ofta göra en grov uppskattning av monterings och tillverkningskostnader också. Ett bra sätt att skriva upp kostnadsinformation är att lista siffror uppskattade i under och överkant. Alltså får man för varje komponent en minsta kostnad och en högsta kostnad. När man sedan summerar alla minsta kostnader och alla högsta kostnader får man på så vis en uppfattning om inom vilket område den slutgiltiga kostnaden för hela produkten kommer att hamna. Detta dokument är användbart genom hela produktutvecklingsprocessen och uppdateras regelbundet. Steg 3: Förfina specifikationerna och göra avvägningar där det är nödvändigt. När gruppen har konstruerat tekniska modeller och en preliminär kostnadsmodell, så kan resultatet av dessa användas till att ta fram de slutgiltiga specifikationerna. Detta kan göras i en gruppsession där användbara kombinationer av värden kan bestämmas utifrån de ovannämnda. Gruppen försöker sätta samman de specifikationer som ger produkten störst fördel gentemot konkurrenterna, som kommer att tillfredställa kundernas behov på bästa sätt och som säkerställer en tillräcklig vinst. Ett viktigt verktyg för att stödja den här beslutsprocessen är en konkurrenskarta (the competitive map). På bilden nedan kan ni se ett exempel på en sådan karta för en upphängning (med någon sorts fjäder) där y axeln visar den uppskattade tillverkningskostnaden och x axeln visar fjäderns deformation. Där kan man se att en högpresterande fjäder med låga deformationsvärden också har en hög tillverkningskostnad. På kartan är konkurrenternas produkter utsatta samt ideala och marginella värden. De två kurvorna representerar två olika fjäderkoncept som produktutvecklingsgruppen jobbat med. 6
7 Generellt tar man fram tre till fyra stycken sådana här kartor med olika parametrar som är intressanta för produkten. För relativt mogna produktkategorier där konkurrensen är baserad på prestationsförmågan jämfört med en handfull välförstådda prestandavärden, kan en förenad analys (conjoint analysis) vara användbar för att förfina produktspecifikationerna. En förenad analys använder data från kundundersökningar för att ta fram en modell över vad kunderna föredrar. Genom att använda kundernas svar kan en förenad analys dra slutsatser om hur viktigt varje produktegenskap är för kunden. Därefter kan dessa data användas till att förutse vilken produkt en kund skulle välja när han/hon blir erbjuden en hypotetisk kombination av produktegenskaper. Genom en såhär analys kan man uppskatta vilka värden på specifikationerna som skulle ge störst marknadsandel. 7
8 Steg 4: Utöka de underordnade specifikationerna på lämpligt sätt. Om en produkt är komplex och har ett flertal delsystem som är utvecklade av olika produktutvecklingsgrupp är det extra viktigt att ta fram specifikationer. Dessa ligger då till grund för utvecklingsmålen för varje delsystem likväl som för produkten i sin helhet. Utmaningen är då att utöka (Flow Down) de övergripande specifikationerna till specifikationer för varje delsystem. Till exempel, de övergripande specifikationerna för en bil innehåller mätvärden som bränsleåtgång, tiden för acceleration från km/h, och svängradie. Men man behöver även specifikationer för de dussintals stora delsystem som ingår i en bil. Det inkluderar kaross, motor, växellåda, bromsar och hjulupphängning. Specifikationerna för motorn inkluderar mätvärden som toppeffekt, toppmoment och bränsleåtgång vid toppeffekt etc. En utmaning är att säkerställa att specifikationerna för delsystemet faktiskt speglar de övergripande produktspecifikationerna, dvs. om specifikationerna för delsystemet uppnås, så uppnås också specifikationerna för hela produkten. En annan utmaning är att säkerställa att vissa specifikationer för olika delsystem är lika svåra att uppnå, så att ingen liknande specifikation är överdrivet mycket svårare att upp nå än någon annan. Om det händer så är det troligt att kostnaderna för produkten blir högre än nödvändigt. En del komponentspecifikationer kan tas fram genom ett budgetanslag medan andra specifikationer måste tas fram genom en större förståelse för hur delsystemens prestanda relaterar till den övergripande produktprestandan. T.ex. är bränsleförbrukning en relativt komplex funktion av fordonets vikt, rullmotstånd, luftmotstånd, frontarea och motoreffekt. Steg 5: Reflektera över resultatet och processen. Som alltid är det sista steget i metoden att reflektera över resultatet och processen. En del frågor som produktutvecklingsgruppen kanske vill överväga är: Är produkten en vinnare? Produktkonceptet borde tillåta gruppen att sätta specifikationer på ett sätt som gör att produkten möter kundernas behov och överträffar konkurrenterna. Om det inte gör det borde gruppen återvända till konceptgenereringsoch urvalsfasen eller överge projektet. Hur stor osäkerhet finns det i de tekniska modellerna och kostnadsmodellen? Om framgången beror på mätvärden som det råder mycket osäkerhet omkring, kan gruppen önska förfina de tekniska modellerna eller kostnadsmodellen för att öka sannolikheten att uppfylla specifikationerna. Är konceptet som är valt av gruppen det som är bäst lämpat för målmarknaden, eller kan det bäst användas till en annan marknad? Det valda konceptet kan faktiskt vara för bra. Om gruppen har tagit fram ett koncept som är helt överlägset konkurrenternas produkter, kan det vara bra att överväga att använda konceptet i ett mer krävande, och potentiellt mer lönsamt, marknadssegment. Kan företaget göra en ansträngning för att ta fram bättre tekniska modeller på vissa aspekter av produktens prestanda för framtida användning? Ibland kan gruppen upptäcka att de inte riktigt förstår den underliggande teknologin i produkten väl nog för att ta fram anländbara prestandamodeller. Under sådana omständigheter kan en ingenjörsmässig ansträngning att utveckla bättre förståelse och modeller vara användbart i efterföljande produktutvecklingsprojekt. 8
9 SAMMANDRAG För få riktlinjer för hur en produkt ska designas och utvecklas, tar produktutvecklingsgruppen fram specifikationer för projektet. Dessa talar om i detalj vad produkten måste klara av för att bli kommersiellt framgångsrik. Specifikationerna måste återspegla kundernas behov, urskilja produkten från konkurerande produkter och vara tekniskt och ekonomiskt genomförbara. Direkt efter att ha identifierat kundbehoven sätter gruppen upp målspecifikationer. Efter konceptvalet och testning tar gruppen fram slutgiltiga specifikationer. Målspecifikationerna representerar gruppens strävan och hopp, men de är fastställda innan gruppen vet vilka begränsningar produktteknologin kommer att medföra. 1. Processen för att fastställa målspecifikationer består av fyra steg: 2. Förbered listan med mätvärden. 3. Samla information om konkurrenter 4. Sätt ideala och marginellt accepterbara målvärden. 5. Reflektera över resultatet och processen. De slutgiltiga specifikationerna är utvecklade genom att uppskatta de faktiska teknologiska begränsningarna och den förväntade produktionskostnaden med hjälp av analytiska och fysiska modeller. 1. De fem stegen för att förfina specifikationerna är: 2. Utveckla tekniska modeller av produkten. 3. Utveckla en kostnadsmodell för produkten. 4. Förfina specifikationerna och göra avvägningar där det är nödvändigt. 5. Utöka de underordnade specifikationerna på lämpligt sätt. 6. Reflektera över resultatet och processen. Eftersom det behövs bästa möjliga kännedom om; marknaden, kundbehoven, core product technology, och den inblandade kostnaden för designalternativ, kräver specifikationsprocessen aktivt deltagande från gruppmedlemmar som representerar marknadsföring, design och tillverkningsdelarna i företaget. 9
10 REFLEKTIONER När vi analyserat kapitlet så fick vi en bild av att författarna hade en relativt sund bild av projektgruppens nivå av kompetens. Tidigare litteratur som vi läst har överöst projektet med modeller och tabeller som i stort sett glömt gruppmedlemmarnas faktiska kompetens att själva se det uppenbara. Det var i stort sett omöjligt att glömma något eftersom allting gicks igenom i flera olika steg om och om igen. Nu säger vi inte att det är dåligt med verktyg, dock har vi vid upprepade tillfällen arbetat mycket med dessa under studietiden, så det var en frisk fläkt att läsa en bok som faktiskt litade på gruppmedlemmarnas kunnande och sunda förnuft. Vi observerade att det som förklarades i kapitlet i stort sett representerar delar av det vi lärt oss förut. Vi kände igen oss i de flesta formuleringar och motiveringar som förekom när modeller skulle förklaras. Del 1 kan nästintill helt och hållet (med vissa tillägg) förklaras med hjälp av att säga; använd QFD. Del 2 känner vi igenom som processen att ta fram en kravspecifikation med fasta värden. I boken så står det att dessa två metoder utförs vid framförallt två tillfällen i projektet. Vi anser att det borde poängteras ytterligare att det bör ske en kontinuerlig uppdatering av specifikationerna under projektets gång. När information tillkommer så ändras kraven och därför bör även målvärden och specifikationer ändras. Att översätta kundbehov till relevant terminologi kan i många fall vara svårt. I boken ges inte mycket tips om hur man skall undvika att göra misstag här. Kanske borde de referera till lämplig litteratur i hur man bäst förstår kundernas språk. Vi kan alltså säga att kapitel 5 förklarar den process att ta fram en kravspecifikation som vi redan har lärt oss, men förklarad på ett nytt sätt med specifika steg. Vi tycker det var lättförståeligt att hänga med i processen eftersom de delat upp denna process på ett nytt sätt. Vi har tidigare sett det hela som en enda massa. Kapitel 5 delade upp arbetet och gav konkreta förslag på hur man bör arbeta. Detta utan att märkbart påtvinga modeller och analysverktyg. De fanns fortfarande där men var inte så påtagligt utmärkande utan flöt mer in i texten. Detta gjorde allting mer lättsmält. SEMINARIEFRÅGOR 1. Varför är det viktigt att ha öppna krav innan konceptutveckling? 2. Varför är det viktigt att specificera exakta krav efter konceptvalet? 3. Hur kan QFD gynna ett projekt? 4. Tycker ni att metoderna för att ta fram exakta produktspecifikationer som presenteras i är användbara i de projekt vi jobbar med och i så fall hur? 5. Skall man göra en konkurrentanalys även om produkten är en nyhet inom ett nytt marknadssegment, och i så fall hur? 10
Produktspecifikationer och QFD. Specifikationer för produktutveckling samt QFD metodik för kravhantering
Produktspecifikationer och QFD Specifikationer för produktutveckling samt QFD metodik för kravhantering Innehållet i presentationen Målspecifikation (target specification) Vad ska man tänka på vid kravställning?
Läs merConcept Selection Chaper 7
Akademin för Innovation, Design och Teknik Concept Selection Chaper 7 KPP306 Produkt och processutveckling Grupp 2 Johannes Carlem Daniel Nordin Tommie Olsson 2012 02 28 Handledare: Rolf Lövgren Inledning
Läs merTorsdag 3:e September 13:15 17:00 Föreläsning 2, PPU204 Produktutveckling 1
Torsdag 3:e September 13:15 17:00 Föreläsning 2, PPU204 Produktutveckling 1 Eftermiddagens agenda Allmän kursinfo Sammanfattning av kapitel 1-3 Produktplanering, kapitel 4 Kort paus, 10 min Identifiering
Läs merIdentifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp
2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning
Läs merIdentifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development
Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med
Läs merVälkommen till ProduktProcessUtveckling AB - en kort repetition om vad som hänt
Välkommen till ProduktProcessUtveckling AB - en kort repetition om vad som hänt PPU AB (PPU 204) En kurs HT1 på 7,5 p halvfart Företagsledning: Janne Färm och Niklas Friedler Repetitionsföreläsning 2015-10-29
Läs merKapitel 6 Konceptgenerering Product Design and Development
Akademin för Innovation, Design och Teknik Kapitel 6 Konceptgenerering Product Design and Development Produkt- och processutveckling, KPP306 3 högskolepoäng, avancerad nivå Produkt- och processutveckling,
Läs merKONCEPTGENERERING KPP306
KONCEPTGENERERING KPP306 HANDLEDARE: ROLF LÖVGREN, RAGNAR TENGSTRAND UTFÖRT AV: SGRP 2 : MIKAEL MATTSSON, HENRIK TROLLVAD, DANIEL FLODQVIST PROGRAM: INPRE 4 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad menas
Läs merUpprop & Lediga tjänster
Upprop & Lediga tjänster Det finns 60 lediga tjänster på PPU AB Välj en ledig tjänst vid första bordet PPU AB har 4 avdelningar vid huvudkontoret i Eskilstuna samt vid Västeråsfilialen: Marknadsavdelning,
Läs merDavid A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4
David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3 IKOT Grupp B4 Innehållsförteckning Kartläggning av användarens röst... 3 Marknadssegment... 3 Kundkedja... 4 Kundundersökning...
Läs merSeminarieuppgift. Product Design and Development, 4th edi. Kapitel 4: Identifying Customers Needs
Seminarieuppgift Product Design and Development, 4th edi. Kapitel 4: Identifying Customers Needs Sophie Danilov & Malin Lindblom 2/28/2012 Identifiera kundbehov I detta kapitel beskrivs den del i produktutvecklingsprocessen
Läs merTvättfat. Produktframtagning och projektgrupper. Tips. Vattenkran. Engreppsblandare. Blandare. Claes Tisell. Maskinkonstruktion.
Tvättfat Produktframtagning och projektgrupper Maskinkonstruktion Vattenkran Tips Blandare Engreppsblandare 1 Termostatblandare Nyrenoverat 6000 sek Tunga Resväskor Resväskor på hjul Stabila resväskor
Läs merMin syn på koncepthantering generering och utvärdering
Min syn på koncepthantering generering och utvärdering Linus Granström KN3060, Produktutv. med formgivning Mälardalens högskola 2007-04-25 Inledning Denna essä beskriver författarens syn på de steg i produktutvecklingsprocessen
Läs merUtvecklingsmetodik MMKF01
Utvecklingsmetodik MMKF01 Servicetorn för Nederman 2012-03-01 Rasmus Anderberg Michael Andersson Sofia Beets Ying Liu Marie Mattsson Handledare: Robert Bjärnemo Uppdragsformulering Produktbeskrivning Konkurrensfördelar
Läs mer5 Skapa ett vinnande koncept. 5.1 Skapa alternativa koncept med högre kundvärde
IKOTTME040 2009 03 01 GruppB6 5 Skapaettvinnandekoncept 5.1 Skapaalternativakonceptmedhögrekundvärde Förattfåutstörstamöjligakundvärdehosproduktenböralternativakoncepttasframsomärbättre änreferenslösningen.ettkonceptärvanligenenskiss,ettdokumentellerenenkelprototyp,somger
Läs merPRODUKT OCH PROCESSUTVECKLING MIN SYN PÅ ANVÄNDANDET AV QFD I PRODUKTUTVECKLINGSPROCESSEN. Mälardalens Högskola Natalie Karlsson
PRODUKT OCH PROCESSUTVECKLING MIN SYN PÅ ANVÄNDANDET AV QFD I PRODUKTUTVECKLINGSPROCESSEN Mälardalens Högskola Natalie Karlsson D Min syn på användandet av QFD i Produktutvecklingsprocessen enna essä bygger
Läs merToyotas produktdesign- och utvecklingsprocess
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Toyotas produktdesign- och utvecklingsprocess En sammanfattning av artikeln Toyota s Principles of Set-Based concurrent Engineering Philip Åhagen och Anders Svanbom 2/23/2011 Bakgrund
Läs merSeminarium PM. Kapitel 7: Konceptval. Produkt och processutveckling KPP306. Grupp 5 Helena Bäckström Anna Ericsson Emma Lindgren
Akademin för Innovation, Design och Teknik Seminarium PM Kapitel 7: Konceptval Produkt och processutveckling KPP306 Grupp 5 Helena Bäckström Anna Ericsson Emma Lindgren 2010 02 09 Innehållsförteckning
Läs merBedömningsprotokoll XX-programmet
Utgåva 1.1 Datum 2013-03-25 Bedömningsprotokoll XX-programmet Principer för kvalitetsgranskning Kvalitet Programrelevans Genomförbarhet Nyttiggörande Projekttitel Diarienummer Projekttid Sökande organisation
Läs merDavid A, Niklas G, Magnus F, Pär E, Christian L 2011-02-02 CHALMERS INLÄMNING1. IKOT Grupp B4
David A, Niklas G, Magnus F, Pär E, Christian L 2011-02-02 CHALMERS INLÄMNING1 IKOT Grupp B4 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Intressenter... 3 Mål... 4 Spelregler... 4 Leveranser... 5 Avgränsningar...
Läs merInlämning 3 IKOT 2011. Gruppmedlemmar. Marcus Anemo Simon Hall Kristoffer Johnsen Abedin Karalic Lian Hong Zheng. Handledare.
IKOT 2011 Gruppmedlemmar Marcus Anemo Simon Hall Kristoffer Johnsen Abedin Karalic Lian Hong Zheng Handledare Göran Brännare 2 Innehållsförteckning 1 Voice of the Customer... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Resultat
Läs merVad är en designprocess?
Vad är en designprocess? En designprocess är organisation och ledning av människor och den information och kunskap de tar fram vid utvecklingen av en produkt Vilka variabler kan vi kontrollera? Hur mäter
Läs merSeminarieuppgift i Produkt och Processutveckling KPP306
Seminarieuppgift i Produkt och Processutveckling KPP306 Product Design and Development, Ulrich och Eppinger 2008 Kapitel 12 Sebastian Englund Victor Asting Syfte och metod Syftet med detta PM är att en
Läs merOnsdag 5:e Oktober 13:15 16:00 Föreläsning 6, PPU204 Produktutveckling 1
Onsdag 5:e Oktober 13:15 16:00 Föreläsning 6, PPU204 Produktutveckling 1 Eftermiddagens agenda Tillverkningsanpassad konstruktion, DFM, kapitel 13 Paus 5min Prototypframtagning, kapitel 14 Robust konstruktion,
Läs merMÄLARDALENS HÖGSKOLA INDUSTRIDESIGN EN SAMMANFATTNING AV KAPITEL 10 I BOKEN PRODUCT AND PROCESS DEVELOPMENT. Patrick Luthardt Marie Norling
MÄLARDALENS HÖGSKOLA INDUSTRIDESIGN EN SAMMANFATTNING AV KAPITEL 10 I BOKEN PRODUCT AND PROCESS DEVELOPMENT Patrick Luthardt Marie Norling 2/23/2011 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Kapitel 10
Läs merUndersökning av hjulupphängning och styrning till ett fyrhjuligt skotarkoncept. Emil Larsson
Undersökning av hjulupphängning och styrning till ett fyrhjuligt skotarkoncept Emil Larsson MF2011 Systems engineering Skolan för industriell teknik och management Mars 2009 Sammanfattning Efter i tabell
Läs merBlue Ocean Strategy. Blue Oceans vs Red Oceans. Skapelse av Blue Oceans. Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne
Blue Ocean Strategy Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne Artikeln belyser två olika marknadstillstånd som företag strävar efter att etablera sig inom. Dessa kallar författarna för Red Ocean
Läs merIntroduktion - Metodik i Produktutveckling
Introduktion - Metodik i Produktutveckling Innehåll i denna föreläsning Allmänt om kursen Produktutvecklingsprocessen Behovet av samarbete vid PU Olika aktörer i PU-processen Kursens mål Efter godkänd
Läs mer11. Jag är bra på att se till så att saker och ting fungerar. Jag blir ofta ombedd att leda grupper och projekt.
RESILIENCE ATTITUDES Det finns inget riktigt bra svenskt ord för resilience. Det betyder ungefär: återhämtning/spänstighet/motståndskraft. Resilience kan liknas vid fjädringen på en bil. Fjädern pressas
Läs merTDDC74 - Projektspecifikation
TDDC74 - Projektspecifikation Projektmedlemmar: Namn Efternamn abcde123@student.liu.se Namn Efternamn abcde123@student.liu.se Handledare: Handledare handledare@ida.liu.se eller handledare@student.liu.se
Läs merLiTH Syllabus Ver 2.0 1
LiTH Syllabus Ver 2.0 1 1 ÄMNESKUNSKAPER 1.1. KUNSKAPER I GRUNDLÄGGANDE MATEMATISKA OCH NATURVETENSKAPLIGA ÄMNEN 1.2. KUNSKAPER I GRUNDLÄGGANDE TEKNIKVETENSKAPLIGA ÄMNEN 1.3. FÖRDJUPADE KUNSKAPER, METODER
Läs merAnledning: Generellt så undviker QUPER att göra fullständiga förutsägelser för relationerna mellan ett systems fördelar, kostnad och kvalitet.
Fråga 1. QUPER Påstående: QUPER är en modell för att elicitera krav Anledning: Generellt så undviker QUPER att göra fullständiga förutsägelser för relationerna mellan ett systems fördelar, kostnad och
Läs merBESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM
NORDSCRUM BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM NORDSCRUM BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM INNEHÅLLSFÖRTECKNING inledning... 3 SCRUM... 3 Bakgrund... 3 Faser... 3 Ramverket... 3 Nordscrum... 4 StudentProjekt...
Läs merPRODUKT- OCH PROCESSUTVECKLING
PRODUKT- OCH PROCESSUTVECKLING Seminarie-PM KPP306 D-nivå 15hp Mälardalens högskola februari 2008 Akademin för innovation, design och teknik, IDT Cecilia Grubbström, Inpre 4 Sandra Karlsson, Inpre 4 Innehållsförteckning
Läs merVi tror på unga människor och vi vill att de ska tro på sin egenföretagsamhet.
STIPENDIet Presenteras i samarbete med: Vi tror på unga människor och vi vill att de ska tro på sin egenföretagsamhet. Genom startkapital, mentorskap och kontorsplatser ger stipendiet en unik möjlighet
Läs merDeadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén
Deadline 3 Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén 1 3. Kartlägg kundens röst För att få en klar bild av kundens nuvarande och kommande behov definieras marknaden
Läs mer3.1 Kartläggning och formulering av kritiska kundkrav. Kundkedja. Kundundersökning. IKOT TME040 Grupp A7 CHALMERS 2009-02-16
3.1 Kartläggning och formulering av kritiska kundkrav Kundkedja Kundkedjan följer produktens fysiska resa från tillverkare till avvecklare och kapitalflödet som den orsakar. Aktörerna påverkas av myndigheternas
Läs merAVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL
AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL Maj 29, 2015 OMDÖMES RAPPORT John Doe ID UH565474 2014 Hogan Assessment Systems Inc. SAMMANFATTNING Denna rapport utvärderar John Does omdömes- och sstil genom att analysera
Läs merDesign för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk
Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och
Läs merInlämning 2 - Tentamensfrågor
Lunds Universitet, Lunds Tekniska Högskola, LTH Inlämning 2 - Tentamensfrågor Projektgrupp B Sofie Eliasson, ic08se8@student.lth.se Maja Håkansson, dt08mh9@student.lth.se Olle Klang, ic09ok5@student.lth.se
Läs merMÄLARDALENS HÖGSKOLA. Kravspecifikation KPP017
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Kravspecifikation KPP017 Annika Henrich, Claes Eriksson, Emma Johansson, Nadja Suonperä 091006 Inledning En kravspecifikation är ett slags kontrakt som upprättas mellan uppdragsgivare
Läs merFöreläsning 2 Metodik i PU. Avrundning av föreläsningen produktutvecklingsprocessen samt produktplanering
Föreläsning 2 Metodik i PU Avrundning av föreläsningen produktutvecklingsprocessen samt produktplanering Kostnader under PU-processen Kostnaderna för de sena faserna är betydligt högre än för de inledande
Läs merEXJOBBSOPPOSITION. Rapportförfattare: Hanif Farahmand Mokarremi Ashkan Jahanbakhsh
EXJOBBSOPPOSITION Rapportförfattare: Hanif Farahmand Mokarremi Ashkan Jahanbakhsh Rapportens titel: Domän-Webb-Applikations-Fuzzer(DWAP) introduktion och implementation Opponent: Viktor Gummesson Var det
Läs merKravspecifikation Fredrik Berntsson Version 1.1
Kravspecifikation Fredrik Berntsson Version 1.1 Status Granskad FB 2016-02-01 Godkänd FB 2015-02-01 Dokumenthistorik Version Datum Utförda ändringar Utförda av Granskad 1.0 2015-02-01 Första versionen
Läs merPussel DISC/Morot Kombination
Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International
Läs merEn ny funktionellmodell som motsvarar det valda konceptet flytbojen, har skapats för att kunna dela in konceptet i moduler, se figur 1.
Ikot grupp C4 Veckorapparort 7 (lv3) 240310 7.1 Systemarkitektur Modulisering av produkten Genom modularisering av konceptet delas olika delsystem in i sammanhängande grupper, moduler. En modul kan testas
Läs merIntroduktion till projektledning
Introduktion till projektledning OL108A Fredrik Björk Hur hänger projektledning och SHE ihop? Projekt: förändringsfokus Många SHE- ini?a?v startas med projektstöd Som projektledare oba Ent. Egenskaper
Läs merFÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth
FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets
Läs merAtt komma igång rätt i en projektgrupp Utdrag ur och sammanfattning av ett arbetsschema.
PIE. IEI. Linköpings universitet. 1 Artikel A1 i serien Att komma igång och bli klar i tid Att komma igång rätt i en projektgrupp Utdrag ur och sammanfattning av ett arbetsschema. ALLMÄN BESKRIVNING Tänka-fasen
Läs merRIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT
RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla
Läs merPrissättning. En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå
Prissättning En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå Produkt och processutveckling Innovation och produktdesign Jeanette Jönsson
Läs merIngenjörsinriktad yrkesträning - Softhouse Crossmedia Avenue. Ronny Roos, 85-02-27 4098 d04rr
Ingenjörsinriktad yrkesträning - Softhouse Crossmedia Avenue Ronny Roos, 85-02-27 4098 d04rr Inlämnad: 16 januari 2008 1 Softhouse - Crossmedia Avenue Crossmedia Avenue, är ett svenskt företag som ingår
Läs mer5 Skapa ett vinnande koncept
5 Skapa ett vinnande koncept 5.1 Idégenerering Varje gruppmedlem har idégenererat egna koncept som löser huvudfunktionerna innan ett idégenereringsmöte genomfördes. Under idégenereringsmötet presenterades
Läs merThree Monkeys Trading. Tänk Just nu
Three Monkeys Trading Tänk Just nu Idag ska vi ta upp ett koncept som är otroligt användbart för en trader i syfte att undvika fällan av fasta eller absoluta uppfattningar. Det är mycket vanligt att en
Läs merMagnus Evertsson Sandvik Mining & Construction
3. Kartlägg kundens röst Kundkedja Grupp D6 Produktutvecklare Elisabeth Lee Magnus Evertsson Sandvik Mining & Construction Tillverkare Användare Myndighet Opinionsbildare Tekniker Distributör Köpare Avvecklare
Läs merHållbar utveckling A, Ht. 2014
Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny
Läs merMin syn på optimal kommunikation i en PU-process
Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.
Läs merRepetition L1-L4 Övergripande designprocessen
Repetition L1-L4 Övergripande designprocessen 1. Definiera behov/kundnytta 2. Planera hur problemet skall lösas 3. Förstå problemet genom att ta fram kravspec 4. Generera många lösningsförslag (koncept)
Läs merKoll på kapitalet? Nu räknar dom stålar igen!
Koll på kapitalet? Nu räknar dom stålar igen! Mätsystem för ökad lönsamhet En god lönsamhet är ett självklart mål för varje framgångsrik affärsverksamhet. Att nöjda kunder, motiverade medarbetare och starka
Läs merEssä. - Min syn på att nå en optimal start av en Produktutvecklingsprocess. KPP306 Produkt- och processutveckling
Akademin för Innovation, Design och Teknik Essä - Min syn på att nå en optimal start av en Produktutvecklingsprocess Civilingenjörsprogrammet Innovation och produktdesign Skriven av Examinator: Rolf Lövgren
Läs merInledning SÅ HÄR GÅR ÖVNINGEN TILL:
T I L L V Ä X T Inledning Ekonomisk tillväxt är något vi nästan kommit att ta för givet. Vi är vana vid att lönerna stiger, att arbetsmarknaden hela tiden skapar nya typer av jobb och att företagen utvecklar
Läs merUtvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem
Datavetenskap Opponenter: Anders Heimer & Jonas Seffel Respondenter: Daniel Jansson & Mikael Jansson Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem Oppositionsrapport, C-nivå 2006:10 1 Sammanfattat
Läs merInlämning 2 - Tentafrågor. Projektgrupp A 1 december 2010
Inlämning 2 - Tentafrågor Projektgrupp A 1 december 2010 Fråga \ Inlärningsmål Svar: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Fråga 1: LAU5 D x x Fråga 2: LAU6 C x x x Fråga 3: LAU6 A x x x Fråga 4: LAU6 E x x x Fråga 5: LAU7
Läs mer5. Övningen Försäljning, marknadsföring och bemötandet av kunden. TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi
5. Övningen Försäljning, marknadsföring och bemötandet av kunden TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi Övningarnas innehåll 6. Analyser och framtid Harjoitusty ö 5. Försäljning, marknadsföring och kundens
Läs merSammanfattning. Inledning
Business relationship alignment: on the commensurability of value capture and mutuality in buyer and supplier exchange Andrew Cox Sammanfattning Inledning Artikeln syftar till att ge ytterligare klarhet
Läs merAffärsplan. Produkten. Affärsidén. Marknaden. Kunder. Konkurrenter
Affärsplan En affärsplan är en strategisk plan för hur ett företag ska förverkliga sin affärsidé. Detta är ett bra verktyg för att planera framåt. Den hjälper dig också att tänka långsiktigt när du stöter
Läs merAnalytisk Felsökning, AFS
Man använder ofta ordet "problem" i många olika betydelser - produktionsstörningar, beslut man måste fatta, planer som skall genomföras m.m. denna mångfald kan skapa en stor förvirring när man skall kommunicerar
Läs merTolkhandledning 2015-06-15
Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och
Läs merProgrammering = modellering
Programmering = modellering Ett datorprogram är en modell av en verklig eller tänkt värld. Ofta är det komplexa system som skall modelleras I objektorienterad programmering består denna värld av ett antal
Läs merOm man googlar på coachande
Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.
Läs merSammanfattning av Workshop om validering 15 november
2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november
Läs merBakgrund. Presentation av uppgiften. Flygbolaget ger er i uppgift att: Målanalys. Tänk igenom. Syfte med målanalys
Presentation av uppgiften Varje tillfälle startar med att en person i gruppen redovisar kort om veckans arbete inför alla Syftet med uppgiften är att lära/testa en metod för att skapa användbara system
Läs merEvenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version
Evenemangstrategi för Region Skåne Sammanfattad förkortad version Bakgrund Evenemang är en viktig del av Region Skånes varumärke. Målsättningen att vara en attraktiv och innovativ region kombineras med
Läs mercampus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning
campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning En rapport från CATD-projektet, januari-2001 1 2 Förstudie Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning Bakgrund Bland de grundläggande
Läs merProjektarbete och projektmodell
PROJEKTET Innehåll Projektarbete och projektmodell... 2 Initiering... 2 Planering... 2 Genomförande... 2 Uppföljning... 2 Projektplan... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Avgränsningar... 3 Strategier...
Läs merDen hållbara entreprenören
Den hållbara entreprenören Lina Gustavssons passion för miljöfrågor blev för stor för hennes anställning, och idag driver hon ett eget företag. Hennes Sustainable Studio AB har gått från ett sidoprojekt
Läs merSmakprov ur 4 råd, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se
O innehåll förord 5 ledarskap, styrelse och strategi 6 4 råd för att bli en bättre ledare 7 4 råd för att skapa framgångsrika team 11 4 råd om att leda i en förändring 14 4 råd för att engagera medarbetare
Läs merWLTP. Worldwide harmonised Light vehicles Test Procedure
WLTP Worldwide harmonised Light vehicles Test Procedure Vad är WLTP? WLTP står för Worldwide harmonised Light vehicles Test Procedure som är den nya mätmetoden för laboratorietester av bilars bränsleförbrukning
Läs merNyckeln till lönsam tillväxt
Nyckeln till lönsam tillväxt Anders Ekdahl Strategisk rådgivning Affärsutveckling Inspiration Hej Anders, Det går bra för Bosch Rexroth och det gör oss stolta, men vi vill fortsätta bli ännu bättre. Vi
Läs merRiktlinjer för styrdokument
Riktlinjer för styrdokument Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-12-15, 135 Diarienummer: 2014-000378 För revidering ansvarar: Kommunchef För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunchef
Läs merIntegrering av formgivningsprocessen i en produktutvecklingsprocess
Integrering av formgivningsprocessen i en produktutvecklingsprocess KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens Högskola INPRE 4 2006-04-24 Index Inledning... 2 Den klassiska PU-processen... 2
Läs merBilagor 103. Bilaga 1 - Krav på styrande och redovisande dokument 104 i QSReg (21 CFR 820)
Innehåll Kapitel Sida Inledning 5 1 Myndigheternas roll och inspektionsverksamhet 12 2 Kvalitetsarbete och kvalitetsledning 15 3 Organisationen och personal 19 4 Utveckling av medicintekniska produkter
Läs merEssä Min syn på modulariseringstänkande i PU-processen
Essä Min syn på modulariseringstänkande i PU-processen KN 3060 Produktutveckling med formgivning 10 p D-nivå Utfört av: Hanna Forsberg Examinator: Rolf Lövgren Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.2
Läs merResultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014
Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges
Läs merConferatorloopen från idé till resultat
Conferatorloopen från idé till resultat Conferatorloopen bygger på the S. Haeckel & R. Nolan s Business Learning Loop vilken är en teoretisk modell för effektiv inlärning. Det tar fyra steg söka, reflektera,
Läs merGrupp C5. Här beskrivs de olika koncept som tagits fram och vilka metoder som använts vid framtagningen.
5 Skapa ett vinnande koncept 5.1 Koncept framtagning Här beskrivs de olika koncept som tagits fram och vilka metoder som använts vid framtagningen. Koncepten har tagits fram genom att använda de sex olika
Läs merProcess- och metodreflektion. Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist
Process- och metodreflektion Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist Planeringen Redan från början av projektet bestämde vi oss i gruppen för att planera utförande
Läs merPLANRITNING FÖR EN STARKARE KLUBB
PLANRITNING FÖR EN STARKARE KLUBB PLANRITNING FÖR EN STARKARE KLUBB Det är ingen hemlighet. De mest effektiva lionklubbarna identifierar regelbundet sätt för att utöka effekten av deras humanitära service,
Läs merFakta om robotar VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR. Lärarmaterial EVA MOSEGAARD AMDISEN
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken får vi en presentation av robotar. Det finns många olika sorters robotar med olika funktioner och utseende. Det som alla robotar har gemensamt är att
Läs merHär ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna.
ACPU 2006 Experter Årets tema handlar om tekniska stöd åt experter. Vi vill att ni ska koncenterar er på människor som har en konkret och specifik kompetens inom ett avgränsat område. Denna kunskap kan
Läs merBRIEFMALL FÖR DIGITALA PROJEKT
BRIEFMALL FÖR DIGITALA PROJEKT En brief är kort och gott din beskrivning av vad du vill att vi som byrå ska hjälpa dig att genomföra och uppnå. För att hjälpa dig att komma igång med detta arbete har vi
Läs merInnehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25
Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod
Läs merPottstorleksfilosofin ett exempel
Kapitel fem Pottstorleksfilosofin ett exempel Säg att du spelar ett no limit-spel med mörkar på $2-$5 och $500 stora stackar. Du sitter i stora mörken med Någon inleder satsandet ur mittenposition med
Läs merProduktutveckling. Uppsala Universitet Erik Treskog
Produktutveckling II Uppsala Universitet Erik Treskog Industriell produktutveckling En produkt består av olika system Ledning Projekt Referensgr. Styrgrupp SW Mekanik Realtid Design Beräkningar Formbundet
Läs merMänniska- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete
Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras
Läs merAtt använda accelerationssensorn i en smarttelefon/surfplatta för att göra mätningar
Att använda accelerationssensorn i en smarttelefon/surfplatta för att göra mätningar Mats Braskén (Åbo Akademi) och Ray Pörn (Yrkeshögskolan Novia) Accelerationssensorn Accelerationssensorn mäter accelerationen
Läs merChaos om datorprojekt..
Systemutveckling och användbarhet Användarcentrerad systemutveckling, gränssnitt och prototyper. Referens till avsnitt i kursboken Dix kapitel 6 Gulliksen, Göransson: Användarcentrerad systemdesign, kapitel:
Läs merMed den här boken får du: Författaren:
Innehåll Kapitel Sida Inledning 5 1 Myndigheternas roll och inspektionsverksamhet 12 2 Kvalitetsarbete och kvalitetsledning 15 3 Organisationen och personal 19 4 Utveckling av medicintekniska produkter
Läs merSolution Profiler. Tips till att publicera en framgångsrik lösning
Solution Profiler Tips till att publicera en framgångsrik lösning Innehållsförteckning Så här börjar du... 2 1. Grundinformation... 3 1.1 Lösningens namn... 3 1.2 Lösningens beskrivning... 3 1.3 Lösningens
Läs merSänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt
Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Kravhantering / Testprocess - Agenda AGENDA Grundläggande kravhanteringsprocess. Insamling, dokumentation, prioritering, Test och förvaltning
Läs mer