Kapitel 6 Konceptgenerering Product Design and Development

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kapitel 6 Konceptgenerering Product Design and Development"

Transkript

1 Akademin för Innovation, Design och Teknik Kapitel 6 Konceptgenerering Product Design and Development Produkt- och processutveckling, KPP306 3 högskolepoäng, avancerad nivå Produkt- och processutveckling, Mälardalens Högskola Civilingenjörsprogrammet Innovation och produktdesign Emilia Klint Nadja Suonperä Presentationsdatum: 1 Mars 2011 Handledare (högskola): Rolf Lövgren Seminariegrupp: Grupp 2

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Konceptgenerering... 3 Femstegsmetoden... 4 Steg 1 Förtydliga problemet... 4 Steg 2 Sök externt... 5 Steg 3 Sök internt... 6 Steg 4 Utforska systematiskt... 7 Steg 5 Reflektera över lösningarna och processen... 9 Diskussion Seminariefrågor ( 11 )

3 Inledning Detta PM är ett delmoment kursen product- and processdevelopment på Mälardalens Högskola. Det är en seminareuppgift och enligt kursplanen är syftet att kvalitetssäkra att en studentgrupp dels effektivt kan sammanfatta och dels kritiskt reflektera över och i seminarieform diskutera befintliga PUmodeller, verktyg och processteg. Det här PM:et behandlar kapitel 6 i boken Product, Design and Development av Ullrich K. & Eppinger S. Detta PM innehåller först och främst en sammanfattning av kapitlet, därefter följer en diskussion och analys över innehållet. Avslutningsvis följer ett antal seminarifrågor som ska diskuteras i klassen under seminariet. Konceptgenerering En produkts koncept är en ungefärlig beskrivning om hur en produkt ska tillfredsställa kundernas behov. Ett koncept berättar om produktens form och om teknologin bakom. Det presenteras ofta i som en grov skiss, eller som en enkel 3D-modell med en kort sammanfattning av egenskaper. Ett koncepts kvalitet avgör därför hur bra produkten uppfyller kundernas önskemål. Konceptgenerering i relation till andra steg i produktutvecklingsprocessen är relativt billigt. Eftersom konceptgenerering kostar så lite kan och bör mycket arbete läggas ner under denna fas. Konceptgenereringsprocessen börjar med att ett visst antal kundkrav och en kravspecifikation ska uppfyllas med hjälp av produktkoncept som utvecklingsgruppen genererar fram. I de flesta fall kommer grupper fram till flera hundra koncept, varav endast ett fåtal koncept väljs för vidare utveckling. En väl genomförd konceptgenereringsprocess ska resultera i att utvecklingsgruppen har en bred bild över alla möjliga lösningar för produkten. Att undersöka alla de olika lösningarna tidigt i processen minskar risken för att gruppen hittar en bättre lösning när det kan vara för sent. 3 ( 11 )

4 Femstegsmetoden Boken tar upp en metod för konceptgenerering som kallas för femstegsmetoden. Kortfattat går metoden ut på att konceptgenereringen delas in i fem små steg. Som visas i figuren nedan. Figur 1 Femstegsmetoden Metoden kan användas för att hitta ett överskådligt koncept på helt nya produkter men kan även, och bör, användas vid flera steg i utvecklingsprocessen. Den kan användas i flera nivåer i processen och kan med fördel användas för att finna koncept för undersystem och specifika komponenter i produkten. Steg 1 Förtydliga problemet Förtydliga problemet innebär att skapa en gemensam och allmän förståelse för vad problemet egentligen är. Det är viktigt att definiera kundkrav, kundbehov och kravspecifikation. Dessa är vanligtvis fortfarande under bearbetning när själva konceptgenereringen sätter igång. Det är en fördel om alla medlemmar i gruppen är med under framtagningen av kraven och behoven, men är inte det möjligt bör de i efterhand bli insatta i vad de är innan konceptgenereringen i gruppen startar. Bryt ner problemet i enklare underproblem Många problem är stora och komplexa och det kan vara nödvändigt att bryta ner det i underproblem. Denna nedbrytning kan framställas grafiskt på flera sätt, som exempelvis ett funktionsdiagram eller funktionsträd. 4 ( 11 )

5 Boken tar upp en nedbrytningsmetod som kallas black box modellen, i korta drag handlar det om att lista input- och output flöden i form av energi, material och signaler. Emellan input och output finns en black box som är själva huvudfunktionen. Huvudfunktionen ska därefter delas upp i flera mindre delfunktioner, det brukar generellt sett blir 3 10 stycken. Det är viktigt att gruppen inte låser sig vid någon specifik funktion och hittar lösningar, detta eftersom de enbart befinner sig en den första delen av processen. Steg 2 Sök externt Med att söka externt menas att hitta befintliga lösningar på både det övergripande problemet och de underproblem som hittades i det föregående steget. Att söka externt är i den här femstegsmetoden listad som steg två men det påpekas att söka externt är något som bör göras kontinuerligt under hela utvecklingsprocessen. Att använda en befintlig lösning till det övergripande problemet är ett snabbare och billigare alternativ än att hitta på en helt ny lösning och därmed fokusera den kreativa energin på att lösa ett kritiskt underproblem. När extern sökning genomförs så samlas information in och det finns främst fem stycken bra sätt att göra detta på enligt boken. De sätten är: intervjua huvudanvändarna, konsultera med experter, söka patent, söka publicerad litteratur och granska befintliga produkter. Intervjua huvudanvändarna När kundbehoven identifierades kanske gruppen även hittade de användare av produkten som klassas som huvudanvändare. Huvudanvändare i det här sammanhanget är the användare som upptäcker behov flera månader eller ibland till och med år innan majoriteten av de övriga användarna och är de som drar störst fördel av att produkten förändras (von Hippel, 1988). Det kan vara så att dessa användare redan har hittat på egna lösningar till problemet så att det ska uppfylla deras behov. Konsultera med experter Experter med kunskap om en eller flera underproblem kan inte bara bidra med lösningar på koncept utan kan också leda vidare sökandet in på mer produktiva områden. Det kan vara svårt att hitta på experterna men det tar nästan alltid mindre tid än att på egen hand återskapa den kunskap som redan finns att hämta från dessa. Söka patent Patent är ett lätt och framgångsrikt sätt att hitta teknisk information som innehåller detaljerade ritningar och förklaringar av hur många produkter fungerar. En stor nackdel med att söka efter information bland patent är att de är skyddade och det kan även vara en royalty som måste betalas om informationen ska användas. Men det kan ändå vara ett bra sätt att se vilka koncept som redan finns och är skyddade och på så sätt undvika dem. Söka publicerad litteratur Litteratur finns i flera olika format och är väldigt lättillgängligt, det är därför en mycket fruktsam källa för att finna befintliga lösningar. Det allra lättaste och effektivaste sättet att finna litteraturen är elektroniskt. Det kan vara en bra start att söka på Internet men man får då vara lite källkritisk eftersom resultaten som hittas kan skifta väldigt kvalitetsmässigt. Det är då bättre att söka på en databas som är mer strukturerad. Det kan vara lite krångligt att söka i databaser eftersom de innehåller så många dokument, det gäller dock att vara noga med vilka sökord som används så att sökningen blir lyckad. 5 ( 11 )

6 Granska befintliga produkter Granskning av befintliga produkter leder till kunskap om hur liknande problem blivit lösta tidigare. Det ger även en insikt i styrkor och svagheter hos konkurrerande produkter. Vid den här tidpunkten är gruppen troligtvis redan bekant med sina konkurrenter och liknande produkter som redan finns. Det kan dock vara svårt att hitta produkter i andra marknadsområden som har liknande funktioner som ens egen. Boken tar upp en lösning på det här problemet och det är Thomas Register of American Manufacturers som kan nås via Internet. Det är ett lexikon över tillvärkare av produkter sorterade efter produkttyp. Steg 3 Sök internt Att söka internt innebär att utnyttja de resurser som finns hos personalen och gruppens kunskap och kreativitet för att generera konceptlösningar. Detta steg är den mest kreativa i utvecklingen av en ny produkt. Internt sökande ska användas för att hämta eventuella lösningar på problemen bland gruppmedlemmarnas tidigare erfarenheter. Det kan ske gemensamt i gruppen eller att deltagarna arbetar individuellt. Det finns fyra riktlinjer som ska förbättra det interna sökandet: Vänta med beslut I vardagen är det ofta viktigt att ta snabba beslut för att allt ska flyta på bra. Att välja kläder på morgonen och bestämma sig för vad man ska äta till frukost ska inte ta lång tid. Då de flesta beslut som tas går på några få minuter, har det blivit en vara att ta snabba beslut. Konceptgenerering är annorlunda. Det är viktigt att tid läggs ner på de beslut som tas. Vi måste leva med det beslut som tagits i produktutveckling i flera år. Därför är det värt att vänta med att ta beslut, för att undvika att för hastiga beslut tas. Generera många idéer De flesta experter är överens om att det lönar sig att generera många idéer för att försäkra sig om att alla möjliga lösningar utforskas. Då kvantitet eftersträvas sänks förväntningarna på idéernas kvalitet är det lättare för gruppmedlemmarna att framföra idéer som annars inte ses som värda att nämnas. Välkomna idéer som verkar omöjliga Idéer som i början verkar omöjliga kan ofta förbättras genom att de rättas till tillsammans med andra gruppmedlemmar. Ju mer omöjlig en idé verkar vara från början, desto mer kan den tänja på gränserna för alternativa lösningar. Därför är omöjliga idéer värdefulla. Använd grafiska och fysiska media Att uttrycka fysisk och geometrisk information i ord är svårt. Text och tal är inte särskilt användbara verktyg för att beskriva fysiska enheter. Skum, lera, kartong och andra tredimensionella media hjälper att lösa problem som kräver djupare förståelse för form. Både individuellt arbete och grupparbete kan vara nyttigt Studier visar att om gruppmedlemmar löser problem på egen hand, finner de både fler och bättre idéer än vad gruppen skulle göra tillsammans under samma period (McGrath, 1984). Gruppmedlemmarna bör därför spendera en del av konceptgenereringsfasen på skilda håll. Dock är gruppmöten viktiga för att skapa samstämmighet och för att förfina idéerna tillsammans. En annan fördel med att gruppen arbetar tillsammans är att se till att alla medlemmar avsätter den tiden till att faktiskt arbeta med problemet, vilket är svårt när arbete på olika platser sker. 6 ( 11 )

7 Råd inför generering av konceptlösningar Erfarna produktutvecklingsgrupper kan ofta genast börja generera bra koncept. De har utvecklat tekniker och det har blivit ett naturligt sätt för dem att tänka på. Det finns några tips som kan vara användbara: - Gör liknelser Erfarna designers frågar sig själv om problemet som de ska lösa finns i större eller mindre dimensioner. Liknande funktioner undersöks inom andra områden och andra produkter. - Önska och undra Att börja en mening som Jag önskar att vi kunde eller Jag undrar vad som skulle hända om vi hjälper gruppen att överväga nya möjligheter. - Använd relaterad stimulans Ett exempel på relaterad stimulans kan vara att gruppmedlemmarna skriver ner sina idéer på papper som de sedan skickar vidare till det till sin granne. Att reflektera över någon annans idéer leder ofta till att personen i fråga kommer på nya idéer. Relaterad stimulans kan också vara kundkrav eller bilder på produktens användningsmiljö. - Använd orelaterad stimulans Orelaterad stimulans kan vara effektivt sätt att främja nya idéer. Ett exempel på det kan vara att titta på slumpmässiga bilder som inte har någon direkt koppling till problemet för att hitta gemensamma nämnare, som kan vara bra lösningar. - Sätt upp kvantitativa mål Eftersom det är utmattande att generera många koncept kan det vara en fördel att sätta upp mål som motiverar gruppmedlemmarna sitt arbete för att uppnå dem. - Använd gallerimetoden Alla idéer sätts t ex upp på papperslappar i arbetsrummet där alla gruppmedlemmar kan gå runt och titta på alla koncept som gruppen kommit fram till. Då kan alla idéer vara under diskussion samtidigt. Steg 4 Utforska systematiskt När produktutvecklingsgruppen har sök internt och externt bör de ha tio- eller hundratals lösningar till underproblemen. Att utforska systematiskt ska hjälpa gruppen att navigera bland alla möjliga lösningar. Det är bra att komma på flera koncept för alla underproblem. Ett sätt att hantera alla koncept är att se på alla kombinationer av alla lösningar på underproblem, vilket dock kan vara omöjligt om det finns hundratals lösningar. Det märks också snabbt att alla kombinationer inte är vettiga. Boken beskriver två verktyg som ska underlätta att organisera alla tankar som utvecklingsgruppen har. De två verktygen har vi valt att kalla konceptindelningsträd och konceptkombinationstabell. Konceptindelningsträd Syftet med att använda ett konceptindelningsträd är att dela in alla möjliga lösningar i mindre grupper för att underlätta jämförelse och gallring av lösningar. Konceptindelningsträdet har fyra fördelar. Den första handlar om att gallring av sämre lösningar för att kunna fokusera mer på de lovande grenarna i konceptindelningsträdet. Att gallra bort vissa grenar kräver eftertanke och försiktighet. Dock är det viktigt att se till de resurserna som finns för produktutvecklingen och ta beslut utifrån det. 7 ( 11 )

8 Att identifiera självständiga lösningar på problemet är den andra fördelen. Varje gren i trädet kan ses som en unik lösning på hela problemet. Vissa lösningar kan vara helt oberoende av varandra. Då är det lätt se hur mycket jobb det finns bakom de olika lösningarna. Utvecklingsgruppen kan lätt jämföra två lovande lösningar med varandra när de vet vad som krävs, och då ställs de olika lösningarna automatiskt i konkurrens mot varandra. Konceptindelningsträdet ger också en bra överblick över alla lösningarna, vilket hjälper till att förstå om lika mycket tid har lagts ner på att undersöka alla möjliga lösningar. Den sista fördelen är att det sättet att arbeta på underlättar om gruppen väljer att förfina nedbrytningen av de problem som ska lösas när gruppen då väljer att endast fokusera på de problem som behövs lösas för den speciella grenen. Figuren nedan illustrerar ett konceptindelningsträd för en spikpistol. Figur 2 Exempel på ett konceptindelningsträd Konceptkombinationstabell För att enkelt kunna överväga kombinationerna av de olika lösningarna systematiskt kan en konceptkombinationstabell vara användbar. Kolumnerna i tabellen motsvarar de funktioner konceptet kräver. Raderna ska svara på vilka olika sätt det går att lösa funktionen i den kolumnen, som gruppen har kommit fram till då de har sökt internt och externt. Möjliga lösningar på problemet i sin helhet fås då genom att kombinera olika lösningar med varandra. Att kombinationer av de olika lösningarna görs, betyder inte att alla är lösningar på hela problemet. Istället är det bra att gruppen tvingas att tänka på alla möjliga kombinationer. Det blir kreativa sammansättningar av lösningar som gruppen förmodligen inte hade gjort annars. Nedan visar figuren ett exempel på en konceptkombinationstabell för utveckling av en spikpistol. 8 ( 11 )

9 Figur 3 Konceptkombinationstabell Att kombinera på olika lösningarna med varandra får gruppen att inse hur bra de olika lösningarna passar ihop. Det kan visa sig att något alternativ inte passar att kombineras med något annat, vilket leder till att den lösningen kan elimineras och då har gruppen genast några färre kombinationer att undersöka. En konceptkombinationstabell förlorar sin användbarhet om kolumnerna överstiger tre eller fyra. Att använda sig av konceptindelningsträd och konceptkombinationstabeller inom konceptgenerering är ett sätt att strukturera upp alla idéer och ha ramar för det kreativa arbetet. Ofta används de båda verktygen för att se problemet från flera olika synvinklar, att det görs flera olika träd och tabeller. Resultatet är mer en grund för vidare kreativt tänkande i utvecklingsprocessen, än en slutgiltig lösning. Steg 5 Reflektera över lösningarna och processen Reflektionssteget är placerat som det femte och sista steget i konceptgenereringsprocessen. Dock ska reflektion ske kontinuerligt under hela processen. Frågor som bör besvaras: Är det utvecklingsgruppen övertygade om att alla lösningar utforskats? Finns det alternativa funktionsdiagram? Finns det alternativa sätt att bryta ner problemet? Har externa källor fullständigt följts upp? Har allas idéer blivit accepterade och integrerats i processen? 9 ( 11 )

10 Diskussion I början av ett projekt är det viktigt att alla i gruppen är överens om VAD det är för problem som ska lösas. Precis som boken säger så är det viktigt att tidigt identifiera kraven och behoven, för att konceptgenereringen ska kunna fortskrida på ett smidigt sätt är det bra om alla i gruppen är insatta i dessa. Då gruppen ska generera koncept och söka efter lösningarna externt, d. v. s. utifrån befintlig kunskap sparar de tid och pengar och kan lägga den kreativa energin på att lösa kritiska underproblem istället. Man eliminerar risken av att lägga ner energi på att komma fram till nya koncept som sedan visar sig redan finnas. När man söker information extern är det av stor vikt att kritiskt granska källan och försöka komma så nära primärkällan som möjligt. När gruppen ska generera koncept och söka efter lösningarna internt, d.v.s. utifrån den kunskap och de erfarenheter gruppmedlemmarna har kan det diskuteras om det är en fördel eller en nackdel att gruppmedlemmarna arbetar individuellt under vissa perioder. I boken sägs det att studier visar att personer som är ensamma genererar fler idéer än vad de skulle göra tillsammans som en grupp under samma tidsperiod. Det kan kanske bero på att alla personer, oberoende av vilken roll de har i gruppen vågar generera idéer. I grupp kan en eller några personer vara mer utåtriktade, vilket kan leda till att alla deltagarnas idéer inte kommer fram lika tydligt. Det nämndes det också om att det är en fördel att arbeta i grupp för att se till att alla lägger ner den avsedda tiden för arbetet. Att telefonen ringer och att medlemmarna blir störda i sitt arbete händer inte bara när deltagarna arbetar ensamma. Det kan lika väl hända när gruppen arbetar tillsammans. Då utvecklingsgruppen helst ska komma på så många lösningar som möjligt på underproblemen, tycker bokens författare att gruppen ska utforska de olika lösningarna systematiskt. Syftet är att sortera och klassificera alla koncept så att en bättre överblick fås. Det verktyget som boken föreslår är ett konceptindelningsträd. Att samla alla idéer på ett och samma ställe är positivt. Detta minskar risken för att något koncept glöms bort, vilket kan hända lättare om koncepten inte sorteras. I boken nämns också konceptkombinationstabeller. Det är ett verktyg som ska styra det kreativa tänkandet genom att gruppen systematiskt går igenom alla kombinationer av lösningar på underproblemen. Här är den största fördelen densamma som för konceptindelningsträdet att det undviks att vissa kombinationer värda att undersökas glöms bort. Dock kan dessa strikta ramar leda till att gruppen låser dörrarna för fler idéer senare i projektet. Kanske läggs för stor fokus på att hitta kombinationer av de lösningar som finns, att gruppen inte tillåts att komma med nya lösningar. Självklart måste produktutvecklingsutvecklingsgruppen vid något tillfälle bestämma sig för vilka förslag de ska arbeta vidare på, men det kan vara värt att hålla dörrarna öppna för nya idéer ganska länge. Det är trots allt de bra idéerna som räknas i slutändan, oberoende på om de kom sent eller tidigt i processen. Att reflektera över lösningarna och processen är enligt boken det sista steget i konceptgenereringsprocessen. Givetvis ska gruppen under hela processen reflektera över de beslut som tas. Att författarna har valt att ha reflektionen som en rubrik i slutet av kapitlet kan handla om att de vill lyfta fram det som en ett eget stycke, för att det är en så viktig punkt. Dock påpekar de att en kontinuerlig reflektion under processen är nödvändig. 10 ( 11 )

11 Seminariefrågor Kapitlet handlar mycket om att man bör använda sig av strukturerade metoder inom konceptgenerering. Tycker ni att man ska sätta upp ramar för det kreativa tänkandet? Är det nödvändigt för nybörjare att ha en mall att följa? Vilka verktyg/metoder har ni använt er av i konceptgenereringsfasen? Vilka föredrar ni? Vilka fördelar och nackdelar finns det med att låta gruppmedlemmar konceptgenerera ensamma under vissa perioder i processen? Är det nödvändigt att generera hundratals koncept för att endast några få av dem är av bra kvalitet? Kan man verkligen ha en linjär process som boken presenterar? Varför ser den ut som den gör? Vilka fördelar och nackdelar finns i den? 11 ( 11 )

KONCEPTGENERERING KPP306

KONCEPTGENERERING KPP306 KONCEPTGENERERING KPP306 HANDLEDARE: ROLF LÖVGREN, RAGNAR TENGSTRAND UTFÖRT AV: SGRP 2 : MIKAEL MATTSSON, HENRIK TROLLVAD, DANIEL FLODQVIST PROGRAM: INPRE 4 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad menas

Läs mer

Konceptgenerering. Kapitel 6 - Product Design and Development, av Ulirch & Eppinger

Konceptgenerering. Kapitel 6 - Product Design and Development, av Ulirch & Eppinger Akademin för Innovation, Design och Teknik Konceptgenerering Kapitel 6 - Product Design and Development, av Ulirch & Eppinger 2012-02-27 SEM1 Seminarie-PM KPP306 Produkt-, och processutveckling Skrivet

Läs mer

Concept Selection Chaper 7

Concept Selection Chaper 7 Akademin för Innovation, Design och Teknik Concept Selection Chaper 7 KPP306 Produkt och processutveckling Grupp 2 Johannes Carlem Daniel Nordin Tommie Olsson 2012 02 28 Handledare: Rolf Lövgren Inledning

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

Min syn på koncepthantering generering och utvärdering

Min syn på koncepthantering generering och utvärdering Min syn på koncepthantering generering och utvärdering Linus Granström KN3060, Produktutv. med formgivning Mälardalens högskola 2007-04-25 Inledning Denna essä beskriver författarens syn på de steg i produktutvecklingsprocessen

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

Integrering av formgivningsprocessen i en produktutvecklingsprocess

Integrering av formgivningsprocessen i en produktutvecklingsprocess Integrering av formgivningsprocessen i en produktutvecklingsprocess KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens Högskola INPRE 4 2006-04-24 Index Inledning... 2 Den klassiska PU-processen... 2

Läs mer

F2 Konceptutveckling. Konceptutvecklingsprocessen och några stödjande metoder

F2 Konceptutveckling. Konceptutvecklingsprocessen och några stödjande metoder F2 Konceptutveckling Konceptutvecklingsprocessen och några stödjande metoder Disposition Introduktion Konceptgenerering Kreativa verktyg Presentation av koncept Konceptval Allmänt om koncept Ett koncept

Läs mer

Prissättning. En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå

Prissättning. En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå Prissättning En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå Produkt och processutveckling Innovation och produktdesign Jeanette Jönsson

Läs mer

MÄLARDALENS HÖGSKOLA. Kravspecifikation KPP017

MÄLARDALENS HÖGSKOLA. Kravspecifikation KPP017 MÄLARDALENS HÖGSKOLA Kravspecifikation KPP017 Annika Henrich, Claes Eriksson, Emma Johansson, Nadja Suonperä 091006 Inledning En kravspecifikation är ett slags kontrakt som upprättas mellan uppdragsgivare

Läs mer

Min syn på ledarskap i PUprocessen

Min syn på ledarskap i PUprocessen Min syn på ledarskap i PUprocessen KPP306 Produkt och processutveckling 2012-04-10 Innehåll Inledning... 2 Definitioner av ledarskap... 3 Ledarens roll i ett projekt... 3 Olika typer av ledarskap... 4

Läs mer

Introduktion - Metodik i Produktutveckling

Introduktion - Metodik i Produktutveckling Introduktion - Metodik i Produktutveckling Innehåll i denna föreläsning Allmänt om kursen Produktutvecklingsprocessen Behovet av samarbete vid PU Olika aktörer i PU-processen Kursens mål Efter godkänd

Läs mer

EFTER TRE ÅRS SÖKANDE PÅ CARL MALMSTEN FURNITURE STUDIES HAR JAG FÅTT INSIKT I HUR MIN VÄG TILL EN FÄRDIG PRODUKT KAN SE UT.

EFTER TRE ÅRS SÖKANDE PÅ CARL MALMSTEN FURNITURE STUDIES HAR JAG FÅTT INSIKT I HUR MIN VÄG TILL EN FÄRDIG PRODUKT KAN SE UT. EFTER TRE ÅRS SÖKANDE PÅ CARL MALMSTEN FURNITURE STUDIES HAR JAG FÅTT INSIKT I HUR MIN VÄG TILL EN FÄRDIG PRODUKT KAN SE UT. FÖR MIG ÄR TECKNANDET ETT UNIVERSELLT SPRÅK TILLGÄNGLIGT FÖR ALLA. BOKEN ÄR

Läs mer

Måndag 12:e September 13:15 16:00 Föreläsning 3, PPU204 Produktutveckling 1

Måndag 12:e September 13:15 16:00 Föreläsning 3, PPU204 Produktutveckling 1 Måndag 12:e September 13:15 16:00 Föreläsning 3, PPU204 Produktutveckling 1 Eftermiddagens agenda Konceptutveckling: frontprocessen Konceptgenerering, kapitel 7 Kort paus, 10 min Konceptval, kapitel 8

Läs mer

Min syn på kvalitetssäkring av Produktutvecklingsprocessen En essä om kvalitetssäkring

Min syn på kvalitetssäkring av Produktutvecklingsprocessen En essä om kvalitetssäkring Min syn på kvalitetssäkring av Produktutvecklingsprocessen En essä om kvalitetssäkring 2012-04-10 KPP306 Produkt- och Processutveckling 15hp Mikael Knutsson Inledning I kursen KPP 306 Produkt och Processutveckling

Läs mer

FMEA. Failure Mode and Effects Analysis. Kurs: KPP017 Produktutveckling 2 Handledare: Rolf Lövgren Program: Innovation och produktdesign 2010-10-06

FMEA. Failure Mode and Effects Analysis. Kurs: KPP017 Produktutveckling 2 Handledare: Rolf Lövgren Program: Innovation och produktdesign 2010-10-06 2010-10-06 FMEA Failure Mode and Effects Analysis Grupp 1: Fredrik Nyberg Robin Rudberg Pontus Ramström Petra Kellokumpu Noor Abdulamir Junior Ndiaye Kurs: KPP017 Produktutveckling 2 Handledare: Rolf Lövgren

Läs mer

3-D Skrivare. Individuellt arbete, produktutveckling 3. 1,5 högskolepoäng, avancerad nivå. Produkt- och processutveckling

3-D Skrivare. Individuellt arbete, produktutveckling 3. 1,5 högskolepoäng, avancerad nivå. Produkt- och processutveckling Akademin för Innovation, Design och Teknik 3-D Skrivare Individuellt arbete, produktutveckling 3 1,5 högskolepoäng, avancerad nivå Produkt- och processutveckling Innovation och produktdesign Mikael Knutsson

Läs mer

Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt

Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt Bakgrund Denna bakgrundspresentation har till syfte att förtydliga vad som ligger till grund för min problemformulering. Begreppen

Läs mer

PM Kapitel 5 Produktspecifikationer

PM Kapitel 5 Produktspecifikationer Produktspecifikationer Kapitlet som vi har sammanfattat och diskuterat beskriver två metoder för att definiera produktspecifikationerna. Här kommer kundbehoven från kapitel 4 i boken att användas. Metoderna

Läs mer

Essä. - Min syn på att nå en optimal start av en Produktutvecklingsprocess. KPP306 Produkt- och processutveckling

Essä. - Min syn på att nå en optimal start av en Produktutvecklingsprocess. KPP306 Produkt- och processutveckling Akademin för Innovation, Design och Teknik Essä - Min syn på att nå en optimal start av en Produktutvecklingsprocess Civilingenjörsprogrammet Innovation och produktdesign Skriven av Examinator: Rolf Lövgren

Läs mer

Seminarieuppgift. Product Design and Development, 4th edi. Kapitel 4: Identifying Customers Needs

Seminarieuppgift. Product Design and Development, 4th edi. Kapitel 4: Identifying Customers Needs Seminarieuppgift Product Design and Development, 4th edi. Kapitel 4: Identifying Customers Needs Sophie Danilov & Malin Lindblom 2/28/2012 Identifiera kundbehov I detta kapitel beskrivs den del i produktutvecklingsprocessen

Läs mer

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition 2013 Anna Danielsson Håkan Regnér Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition Tolkningar av studien: Besluts- och

Läs mer

Modul 2. Förstå engagemang & åtgärdsstrategier. Arbetsbok

Modul 2. Förstå engagemang & åtgärdsstrategier. Arbetsbok Modul 2 Förstå engagemang & åtgärdsstrategier Arbetsbok Detta projekt medfinansieras av Europeiska kommissionen. Denna publikation är uteslutande författarens ansvar. Europeiska kommissionen ansvarar inte

Läs mer

Min syn på visuella verktyg i produktutvecklingsprocessen

Min syn på visuella verktyg i produktutvecklingsprocessen Mälardalens Högskola Min syn på visuella verktyg i produktutvecklingsprocessen KPP306 Produkt- och processutveckling Joakim Vasilevski 10/4/2012 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Skisser... 3

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen Progressionstabellen Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för

Läs mer

Namn: Program: Studieår: Kontakt: Lycka till med studierna!

Namn: Program: Studieår: Kontakt: Lycka till med studierna! Kompetensloggboken Namn: Program: Studieår: Kontakt: Lycka till med studierna! Att använda din kompetensloggbok Under hela din studietid kommer du att samla på dig en mängd värdefull kompetens i form av

Läs mer

KREATIVA PROCESSER FÖR ALLA. Ett konkret exempel steg för steg

KREATIVA PROCESSER FÖR ALLA. Ett konkret exempel steg för steg KREATIVA PROCESSER FÖR ALLA Ett konkret exempel steg för steg Foldern du håller i har sitt ursprung i ett projekt som genomfördes i Kultur i Västs regi tillsammans med produktdesignern Robert Maksinen

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

Kursplan i svenska grundläggande kurs X kursplan svenska x.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs X Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet CAD Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I ämnet är geometri grunden för att, via skiss och ritteknik,

Läs mer

KONSTFACK Institutionen för design, inredningsarkitektur och visuell kommunikation KURSPLAN

KONSTFACK Institutionen för design, inredningsarkitektur och visuell kommunikation KURSPLAN KONSTFACK Institutionen för design, inredningsarkitektur och visuell kommunikation KURSPLAN Breddning av industridesign Broadening of Industrial design 27,5 högskolepoäng / 27,5 credits Kurskod: IDK215

Läs mer

Process- och metodreflektion Grupp 5

Process- och metodreflektion Grupp 5 Process- och metodreflektion Grupp 5 IDM Grupp 5 Anders Fougstedt, Anders Green, Lay Truong, Anna Sjödin, Tobias Kask Val av metoder Det första steget i vår designprocess var att bestämma vilka metoder

Läs mer

Sammanställning av kursutvärdering

Sammanställning av kursutvärdering Umeå universitet Inst för informatik P O Ågren Annakarin Nyberg Sid 1 (7) Sammanställning av kursutvärdering Beteendevetenskapliga programmet med inriktning mot IT-miljöer Framtidens IT-miljöer, 7,5 hp,

Läs mer

P R O J E K T : D I C E

P R O J E K T : D I C E P R O J E K T : D I C E Ett projektarbete i svenska, entreprenörskap och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2013. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av utvecklingsprocessen

Läs mer

KVALITET ARBETSBOK FÖR GRUPPDISKUSSION

KVALITET ARBETSBOK FÖR GRUPPDISKUSSION KVALITET ARBETSBOK FÖR GRUPPDISKUSSION KVALITET För oss refererar ordet kvalitet ofta till operativ kvalitet. Det innebär att vi alltid levererar utlovade produkter eller tjänster i utlovad tid. När vi

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

MÄLARDALENS HÖGSKOLA INDUSTRIDESIGN EN SAMMANFATTNING AV KAPITEL 10 I BOKEN PRODUCT AND PROCESS DEVELOPMENT. Patrick Luthardt Marie Norling

MÄLARDALENS HÖGSKOLA INDUSTRIDESIGN EN SAMMANFATTNING AV KAPITEL 10 I BOKEN PRODUCT AND PROCESS DEVELOPMENT. Patrick Luthardt Marie Norling MÄLARDALENS HÖGSKOLA INDUSTRIDESIGN EN SAMMANFATTNING AV KAPITEL 10 I BOKEN PRODUCT AND PROCESS DEVELOPMENT Patrick Luthardt Marie Norling 2/23/2011 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Kapitel 10

Läs mer

Rapport för Andrew Jones

Rapport för Andrew Jones Rapport för Andrew Jones Datum för ifyllande 0/1/201 INSTÄLLNING Säker BESLUT Problemlösande INNOVATION Uthållig Utåtriktad Optimistisk Beslutsam Samverkansorienterad Riskvillig Tempo Öppen/reflekterande

Läs mer

Lös fler supportärenden med en tydlig strategi för självbetjäning

Lös fler supportärenden med en tydlig strategi för självbetjäning Whitepaper Lös fler supportärenden med en tydlig strategi för självbetjäning En steg-för-steg guide 2 Lös fler supportärenden med en tydlig strategi för självbetjäning En ny tjänst eller verktyg gör inte

Läs mer

Labrapport över Rumbokningssytemet Grupp:1

Labrapport över Rumbokningssytemet Grupp:1 Fakulteten för ekonomi, kommunikation, IT & data Labrapport över Rumbokningssytemet Grupp:1 Kurskod: DVGC18 Kursnamn: Software Engineering Inlämningsdatum: 2009 10 28 Scrummaster: Martin Blom Projektmedlemmar:

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Gruppsammansättning inom PU-processen

Gruppsammansättning inom PU-processen Gruppsammansättning inom PU-processen KPP306 Produkt- och processutveckling Christoffer Löfstrand 4/10/2012 Handledare: Rolf Lövgren Ett delmoment I kursen KPP306 Process- och Produktutveckling är att

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

Redigeringsteknik och postproduktion

Redigeringsteknik och postproduktion Interaktionsdesign- Process Olika förhållningssätt till designprocessen: Utgångspunkter- perspektiv på design Övergripande processen Detaljerat förfarande- iterativ och konceptuell design Introducera en

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

MIN SYN PÅ KUNDINVOLVERING I PRODUKTUTVECKLINGSPROCESSER

MIN SYN PÅ KUNDINVOLVERING I PRODUKTUTVECKLINGSPROCESSER MIN SYN PÅ KUNDINVOLVERING I PRODUKTUTVECKLINGSPROCESSER Erik Eriksson Institutionen för Innovation, Design och Produktutveckling IDP Mälardalens högskola, Eskilstuna, Sverige Erik Eriksson Eskilstuna,

Läs mer

Verksamhetsplanering

Verksamhetsplanering Verksamhetsplanering Verksamhetsplanering 1/1 1/3 1/5 1/7 1/9 1/11 VO-planering Respektive VO VO-plan Prel. Budget Konsoliderad DSF-planering Danssporten vill Styrande dokument Verksamhetsinriktning Ekonomiansvarig

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet CAD Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I ämnet är geometri grunden för att, via skiss och ritteknik,

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Feedback till vardags Din guide till utvecklingssamtal med flyt

Feedback till vardags Din guide till utvecklingssamtal med flyt Feedback till vardags Din guide till utvecklingssamtal med flyt Innehållsförteckning 1. 2.. 4. 5. INLEDNING Bli expert på utvecklingssamtal BYGG MOTIVATION och engagera med utvecklingssamtal GRUNDPELARNA

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Examensarbeten vid civilingenjörsutbildningen i Energisystem. Information till företaget

Examensarbeten vid civilingenjörsutbildningen i Energisystem. Information till företaget Examensarbeten vid civilingenjörsutbildningen i Energisystem Information till företaget Förord Först ett tack för att vår civilingenjörsstudent får göra sitt examensarbete i Ert företag och under Er handledning.

Läs mer

Manual HSB Webb brf 2004 03 23

Manual HSB Webb brf 2004 03 23 TERMINOLOGI I Polopoly används ett antal grundläggande begrepp för publicering och hantering av information, eller innehåll som det också benämns. Nedan följer en kort genomgång av denna grundläggande

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

MentorRing. Gör verklighet av din idé! Utveckla din innovation och ingå i ett kreativt nätverk.

MentorRing. Gör verklighet av din idé! Utveckla din innovation och ingå i ett kreativt nätverk. Gör verklighet av din idé! Utveckla din innovation och ingå i ett kreativt nätverk. MentorRing ger struktur och värdefulla kunskaper i innovationsprocessen MentorRing ett koncept för kvinnliga uppfinnare*

Läs mer

Managing Projects. Sammanfattning och kritisk diskussion av Product design and Development, Ullrich & Eppinger 4th ed Kapitel 16.

Managing Projects. Sammanfattning och kritisk diskussion av Product design and Development, Ullrich & Eppinger 4th ed Kapitel 16. Seminarie PM Managing Projects Sammanfattning och kritisk diskussion av Product design and Development, Ullrich & Eppinger 4th ed. 2008. Kapitel 16. Alina Ekström, Annika Henrich & Axel Hällström 2011-02-24

Läs mer

Seminarieuppgift i Produkt och Processutveckling KPP306

Seminarieuppgift i Produkt och Processutveckling KPP306 Seminarieuppgift i Produkt och Processutveckling KPP306 Product Design and Development, Ulrich och Eppinger 2008 Kapitel 12 Sebastian Englund Victor Asting Syfte och metod Syftet med detta PM är att en

Läs mer

Användning Dessa rollkort kan användas som stöd i produktutvecklingsprocessen. De beskriver olika yrken och vilken roll personerna med dessa yrken

Användning Dessa rollkort kan användas som stöd i produktutvecklingsprocessen. De beskriver olika yrken och vilken roll personerna med dessa yrken Rollkort Användning Dessa rollkort kan användas som stöd i produktutvecklingsprocessen. De beskriver olika yrken och vilken roll personerna med dessa yrken har haft i processen att ta fram prototypen Watt-lite

Läs mer

Processinriktning i ISO 9001:2015

Processinriktning i ISO 9001:2015 Processinriktning i ISO 9001:2015 Syftet med detta dokument Syftet med detta dokument är att förklara processinriktning i ISO 9001:2015. Processinriktning kan tillämpas på alla organisationer och alla

Läs mer

PRODUKT- OCH PROCESSUTVECKLING

PRODUKT- OCH PROCESSUTVECKLING PRODUKT- OCH PROCESSUTVECKLING Seminarie-PM KPP306 D-nivå 15hp Mälardalens högskola februari 2008 Akademin för innovation, design och teknik, IDT Cecilia Grubbström, Inpre 4 Sandra Karlsson, Inpre 4 Innehållsförteckning

Läs mer

METOD INKLUSIVE UPPSATSSAMORDNING, SK1313. Kursrapport HT18. Kursansvarig: Birgitta Niklasson

METOD INKLUSIVE UPPSATSSAMORDNING, SK1313. Kursrapport HT18. Kursansvarig: Birgitta Niklasson METOD INKLUSIVE UPPSATSSAMORDNING, SK1313 Kursrapport Kursansvarig: Birgitta Niklasson Denna kursrapport bygger på enkätsvar från 23 studenter. Totalt antal studenter på kursen denna termin var 38, vilket

Läs mer

Studiehandledning för kursen - Undervisning och lärande för hållbar utveckling, 7,5 hp

Studiehandledning för kursen - Undervisning och lärande för hållbar utveckling, 7,5 hp Studiehandledning för kursen - Undervisning och lärande för hållbar utveckling, 7,5 hp Kursen ges helt på distans vilket betyder att vi endast kommer att mötas på internetbaserade media. Det övergripande

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Pedagogiskt café. Problemlösning

Pedagogiskt café. Problemlösning Pedagogiskt café Problemlösning Vad är ett matematiskt problem? Skillnad mellan uppgift och problem - Uppgift är något som eleven träffat på tidigare, kan lösa med vanliga standardmetoder - Matematiskt

Läs mer

TEKNISKA SYSTEM LÄRARHANDLEDNING ÅRSKURS 5

TEKNISKA SYSTEM LÄRARHANDLEDNING ÅRSKURS 5 TEKNISKA SYSTEM LÄRARHANDLEDNING ÅRSKURS 5 Välkommen till årets avtalsbesök för åk 5 på Visualiseringscenter C. Under ett besök hos oss bjuder vi in till att lära sig mer om tekniska system; vad de är,

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Essä Min syn på modulariseringstänkande i PU-processen

Essä Min syn på modulariseringstänkande i PU-processen Essä Min syn på modulariseringstänkande i PU-processen KN 3060 Produktutveckling med formgivning 10 p D-nivå Utfört av: Hanna Forsberg Examinator: Rolf Lövgren Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.2

Läs mer

version 2.5 CONTENTO SVENSKA AB Introduktion till Kursbyggarverktyg

version 2.5 CONTENTO SVENSKA AB Introduktion till Kursbyggarverktyg version 2.5 CONTENTO SVENSKA AB Introduktion till Kursbyggarverktyg Introduktion till kursbyggarverktyg Contento Svenska AB Hornsgatan 103 117 28 Stocholm Table of Contents KAPITEL 1 Introduktion 2 Begrepp

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Inlämning etapp 4 IKOT 2011. Grupp B.5. INNEHÅLL Inlämning av etapp 4 IKOT 2011-02-23. André Liljegren Martin Johansson Katrin Wahlstedt

Inlämning etapp 4 IKOT 2011. Grupp B.5. INNEHÅLL Inlämning av etapp 4 IKOT 2011-02-23. André Liljegren Martin Johansson Katrin Wahlstedt Inlämning etapp 4 IKOT 2011 Grupp B.5 INNEHÅLL Inlämning av etapp 4 IKOT 2011-02-23 Louise Fransson Helena Hellerqvist André Liljegren Martin Johansson Katrin Wahlstedt Handledare: Joakim Johansson Innehållsförteckning

Läs mer

Deadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén

Deadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén Deadline 3 Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén 1 3. Kartlägg kundens röst För att få en klar bild av kundens nuvarande och kommande behov definieras marknaden

Läs mer

Consump. Om du kör miljövänligt så visar den grön text och kör du inte miljövänligt så visar rött, kör du något där emellan visar den gult.

Consump. Om du kör miljövänligt så visar den grön text och kör du inte miljövänligt så visar rött, kör du något där emellan visar den gult. Consump Consump är en produkt som ska få dig att köra miljövänligare. Den består av en display som visar hur mycket din bil drar och priset per mil. Den har tre olika lägen som lyser grönt, gult eller

Läs mer

Likhetstecknets innebörd

Likhetstecknets innebörd Modul: Algebra Del 5: Algebra som språk Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner (2012) översatta och bearbetade text bygger på boken: Carpenter, T. P., Franke, M. L. & Levi, L. (2003). Thinking

Läs mer

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete

Läs mer

Fråga 1 Skriv in vilken kravnivå kravet tillhör i rutan under varje krav.

Fråga 1 Skriv in vilken kravnivå kravet tillhör i rutan under varje krav. Fråga 1 Skriv in vilken kravnivå kravet tillhör i rutan under varje krav. Kravnivåer: 1-Goal-level 2-Domain-level 3-Product-level 4-Design-level R1: Man ska kunna använda både mus och tangentbord till

Läs mer

Vardagsfärdigheter hos vuxna

Vardagsfärdigheter hos vuxna 1(6) Vardagsfärdigheter hos vuxna Lena Walleborn är arbetsterapeut på Aspergercenter för vuxna i Stockholm. Hon träffar dagligen personer som har svårigheter att klara av sitt vardagsliv. Med sina kunskaper

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

Varianter: 20 p. D-nivå (för magisterexamen) 10 p. C-nivå (för kandidatexamen) 10 p. C-nivå + 10 p. D-nivå (för magisterexamen) Delar:

Varianter: 20 p. D-nivå (för magisterexamen) 10 p. C-nivå (för kandidatexamen) 10 p. C-nivå + 10 p. D-nivå (för magisterexamen) Delar: Varianter: 20 p. D-nivå (för magisterexamen) 10 p. C-nivå (för kandidatexamen) 10 p. C-nivå + 10 p. D-nivå (för magisterexamen) 1 För uppsatskurserna i datorlingvistik gäller generellt att de består av

Läs mer

Föreläsning 12 Inspektionsmetoder. Rogers et al. Kapitel 15

Föreläsning 12 Inspektionsmetoder. Rogers et al. Kapitel 15 Föreläsning 12 Inspektionsmetoder Rogers et al. Kapitel 15 Inspektionsmetoder Metoder som genomförs utan användare En eller helst flera experter utför en inspektion eller granskning Man utgår ifrån vedertagna

Läs mer

Relativ närhet - på fel och rätt sätt ETT DETALJERAT EXEMPEL

Relativ närhet - på fel och rätt sätt ETT DETALJERAT EXEMPEL Relativ närhet - på fel och rätt sätt ETT DETALJERAT EXEMPEL Sammanfattning Vid skolplaceringar till kommunala skolor används ofta en princip som kallas relativ närhet. Relativ närhet är tänkt att säkerställa

Läs mer

7. Konstruera Koncept

7. Konstruera Koncept 7. Konstruera Koncept 7.1 Systemarkitektur För att bestämma delar i konstruktionen som kommer att utvecklas in-house eller externt skapas nedan funktionsmodeller och ett träddiagram för att se över alla

Läs mer

Hållbar utveckling A, Ht. 2014

Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING 3. CAD & 3D-ritning. Erik Almers 2011-01-10

PRODUKTUTVECKLING 3. CAD & 3D-ritning. Erik Almers 2011-01-10 PRODUKTUTVECKLING 3 CAD & 3D-ritning PM Erik Almers 2011-01-10 Detta fördjupningsarbete handlar om hur man kan använda sig utav 3d-modelering i en produktutvecklingsprocess. Betonar även vikten av 3d-modeleringen

Läs mer

Redovisning 1. Daniel Nordström

Redovisning 1. Daniel Nordström Redovisning 1 Daniel Nordström Agenda Ämnesplanens upplägg Ämnesplanen för Redovisning 1 Betygsskalan Värdeorden i kunskapskraven Betygsmatris Bedömning Betygsättning Mina förväntningar Era förväntningar

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Joakim Vasilevski 2011-01-16

Joakim Vasilevski 2011-01-16 PM - CAM KPP039 Produktutveckling 3 2011-01-16 Examinator: Rolf Lövgren Mälardalens Högskola Förord I kursen KPP039 Produktutveckling 3 har vi i uppgift skriva ett inviduellt PM om ett lämpligt ämne i

Läs mer

Masterprogrammet i industridesign med inriktning mot avancerad produktdesign

Masterprogrammet i industridesign med inriktning mot avancerad produktdesign Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr 514-926-07 Datum 2012-03-05 Sid 1 (6) Masterprogrammet i industridesign med inriktning mot

Läs mer

Toyotas produktdesign- och utvecklingsprocess

Toyotas produktdesign- och utvecklingsprocess MÄLARDALENS HÖGSKOLA Toyotas produktdesign- och utvecklingsprocess En sammanfattning av artikeln Toyota s Principles of Set-Based concurrent Engineering Philip Åhagen och Anders Svanbom 2/23/2011 Bakgrund

Läs mer

Återkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman

Återkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman Återkoppling att få gruppen att arbeta Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman Grupparbete inom kursen Aktiva studenter i grupparbeten våren 2007 Inledning I denna rapport beskriver vi återkoppling

Läs mer

HANTVERK. Ämnets syfte

HANTVERK. Ämnets syfte HANTVERK Ämnet hantverk behandlar hantverkstekniker och material, verktyg, maskiner och annan utrustning inom det hantverksområde som eleven har valt. Det behandlar också yrkesetik under arbetsprocessen

Läs mer

Industridesign. Mälardalens Högskola. KPP306 Produkt- och processutveckling

Industridesign. Mälardalens Högskola. KPP306 Produkt- och processutveckling Mälardalens Högskola Industridesign KPP306 Produkt- och processutveckling Seminariegrupp 6: Christoffer Löfstrand, Jan-Peter Rosén, Joakim Vasilevski 2012-02-28 Innehållsförteckning Inledning... 2 Vad

Läs mer

Björn Åstrand

Björn Åstrand HÖGSKOLAN I HALMSTAD Examensarbete Instruktioner Halvtidseminarium 2014 HT Björn Åstrand 2014-10-08 Björn Åstrand 2014 1 Halvtidsseminarium Vid halvtidsseminariet presenteras hittills uppnådda resultat

Läs mer

Torsdag 3:e September 13:15 17:00 Föreläsning 2, PPU204 Produktutveckling 1

Torsdag 3:e September 13:15 17:00 Föreläsning 2, PPU204 Produktutveckling 1 Torsdag 3:e September 13:15 17:00 Föreläsning 2, PPU204 Produktutveckling 1 Eftermiddagens agenda Allmän kursinfo Sammanfattning av kapitel 1-3 Produktplanering, kapitel 4 Kort paus, 10 min Identifiering

Läs mer

SKOLFS. beslutade den maj 2015.

SKOLFS. beslutade den maj 2015. Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:244) om ämnesplan för ämnet cad i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den maj 2015. Med stöd av

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y kursplan svenska y.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs Y Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer