SOLIVIND EL EKONOMISK FÖRENING * ÅRSREDOVISNING 2016 *TIDIGARE O2 EL EKONOMISK FÖRENING

Transkript

1 SOLIVIND EL EKONOMISK FÖRENING * ÅRSREDOVISNING 2016 *TIDIGARE O2 EL EKONOMISK FÖRENING

2 Innehåll Solivind El Ekonomisk Förening i korthet i sammandrag 4 VD har ordet 6 Marknad: Fortsatt stark utbyggnad av förnybar energi 8 Vindkraften blir alltmer effektiv 14 Solivind El Ekonomisk Förening Sveriges största vindkraftskooperativ 16 Intervju med Mikael Sandmark på kundservice 20 Om OX2 en realisatör av förnybar energi 22 Hållbar utveckling Normal produktion från föreningens vindkraftverk Viktiga händelser 28 Intervju med Anna Engblom, ordförande i Fondstyrelsen Lingbo Byråd 31 Intervju med Per-Enar Hammarstrand, medlem i Solivind El Ekonomisk Förening 32 Förvaltningsberättelse 34 Resultaträkning 36 Balansräkning 37 Tilläggsupplysningar 39 Revisionsberättelse 48 2

3 Fallåsbergets vindpark, där föreningen äger tre vindkraftverk. Foto: OX2. Solivind El Ekonomisk Förening i korthet Sveriges största vindkraftskooperativ med ca medlemmar Tio medlemsägda vindkraftverk på olika platser i Sverige El från vindkraft märkt med Naturskyddsföreningens»Bra Miljöval« i sammandrag Nedan följer några av årets viktigaste händelser: O2 El Ekonomisk Förening ansökte om nytt namn. I april 2017 registrerades namnet Solivind El Ekonomisk Förening. Elcertifikatpriserna nådde rekordlåga nivåer under 2016, vilket påverkade föreningens ekonomi negativt genom minskade intäkter. För att säkra en stabil ekonomi de närmaste åren och ta höjd för att de låga elcertifikatpriserna kan bestå över tid, beslutade styrelsen om ett åtgärdspaket under hösten. Detta inkluderade bland annat en höjning av andelselspriset från 20 öre till 28 öre/kwh fr o m januari Produktionen av el från föreningens vindkraftverk blev cirka 63 GWh, vilket är i linje med förväntad nivå enligt beräknade normalvärden. OX2 har bedrivit påverkansarbete för att få politikerna att förstå att även andelsägd vind och sol bör omfattas av en skattelättnad på motsvarande sätt som när man sätter upp solceller på taket eller ett eget litet vindkraftverk på sin tomt. OX2 har medverkat till flertalet debattartiklar och många medlemmar har gjort sina röster hörda genom att kontakta politiker. Regeringen tillsatte en utredning under 2016 om hur en lättnad för andelsägare skulle kunna bli möjlig års föreningsstämma ägde rum i Malmö den 31 maj. Vid detta tillfälle arrangerades även ett besök vid den havsbaserade vindparken Lillgrund. 3

4 VD har ordet SOLIVIND EL EKONOMISK FÖRENING. Så heter vi numera. Det är så roligt att vi till slut fått vårt nya namn på plats blev ett spännande och minst sagt innehållsrikt år, såväl för oss i föreningen som för energibranschen i stort. Inom världspolitiken kunde vi glädjas åt en ratificering av klimatavtalet och på hemmaplan, inom den nationella politiken, togs historiska beslut kring en blocköverskridande energiöverenskommelse. I och med den har Sveriges politiker säkrat ambitionen för en hållbar omställning av energisystemet. Glädjande nog har man bland annat satt ett mål om 100 procent förnybar elproduktion till år 2040 samt förlängt systemet för elcertifikat. Detta ger oss en tydlig riktning för vart vi gemensamt är på väg. Under 2016 blåste det tack vare ett par vindstarka sista månader som ett normalår. Emellertid nådde priserna på elcertifikat rekordlåga nivåer, vilket har lett till minskade intäkter för föreningen. Under året har vi gjort en rejäl genomlysning av föreningens ekonomi. Vi har lyckats sänka vår kostnadskostym och fattat beslut om en höjning av andelselpriset från januari Prishöjningen är den enskilt viktigaste åtgärden som vi själva kan styra över för att säkra föreningens intäkter framöver. Vi gör även en nödvändig nedskrivning av verkens värde allt för att stå stabilt rustade inför kommande år. Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till föreningens medlemmar för det stora engagemang som jag alltid slås av i kontakten med er. Glöm inte bort att vara stolta Glöm inte bort att vara stolta över det vi gör tillsammans. Det har aldrig varit viktigare än nu. Mycket glädjande var även att regeringen under året till slut tillsatte en utredning kring hur en skattelättnad för andelsägd energiproduktion skulle kunna utformas. Detta efter att föreningen och OX2 arbetat i flera år för att få till stånd en skattelättnad för andelsägd energiproduktion, likt den som finns för privatägda solanläggningar idag. Resultatet från utredningen förväntas tillkännages under 2017 och skulle kunna innebära en stor skillnad i plånboken för oss andelsägare. Men det var inte enbart positiva vindar som blåste under året. Vindkraftsbranschen har haft det tufft ekonomiskt, inte minst de kooperativa vindkraftsföreningarna. Vår förenings intäkter är framför allt beroende av två faktorer: hur mycket el våra vindkraftverk producerar och marknadspriset på de elcertifikat vi tilldelas. över det vi gör tillsammans. Det har aldrig varit viktigare än nu. En andelsägare med 10 vindandelar minskar utsläppen av koldioxid med upp till kg per år. Det är samma sak som om sex personer skulle strunta i att köra sina bensindrivna bilar under ett helt år. Solivind El Ekonomisk Förening har på detta sätt besparat atmosfären upp till 50 miljoner ton CO 2 under Tillsammans gör vi skillnad! Varma hälsningar, vd Stina Yones 4

5 Marknad: Fortsatt stark utbyggnad av förnybar energi Förnybar energi fortsätter att konkurrera ut fossil energi på den globala marknaden, men tillväxten minskade under 2016 jämfört med rekordåret Som enskilt kraftslag hade solkraften en toppnotering och det blåser medvind för havsbaserad vindkraft. På ett politiskt och ekonomiskt plan präglades 2016 av osäkerhet i många länder, inte minst vad gäller utvecklingen för förnybar energiproduktion. I USA tillträdde en ny president Donald Trump som har uttryckt sig negativt om vindkraft och positivt om bland annat kolkraft. Flera europeiska länder, som Tyskland och Frankrike, befann sig i en övergångsfas mellan gamla, ineffektiva stödsystem och mer konkurrenskraftiga auktionsbaserade stödsystem. I Polen valde den nya regeringen att stoppa utbyggnaden av landbaserad vindkraft. Kina tampades med tekniska begränsningar där flaskhalsarna i elnäten utgjorde ett växande problem för fortsatt utbyggnad av förnybar energi. Totalt sett minskade de globala investeringarna i ny förnybar energi med 18 procent under 2016 jämfört med rekordnoteringen året innan. Trenden är dock entydig, förnybar energi fortsätter att konkurrera ut fossil energi i stor skala. Bloomberg Energy Finance förutspår att vind- och solkraft kommer att vara det billigaste sättet att producera el i många länder under 2020-talet och i större delen av världen på 2030-talet. 1) Förutom de ekonomiska incitamenten är även det globala klimatavtalet som trädde i kraft i november 2016 en pådrivande faktor. Världens länder har kommit överens om att begränsa den globala uppvärmningen till under två grader och enligt IEA (International Energy Agency) Installerad vindkraft i EU , kumulativ effekt GW behöver 60 procent av den producerade elen komma från förnybara källor år 2040 för att man ska lyckas nå målet. I slutet av 2015 var den siffran knappt 24 procent. 2) Teknikutveckling och minskade kostnader Produktionskostnaderna för både vind- och solkraft fortsatte att minska under 2016 och havsbaserad vindkraft noterade den största minskningen, dock från en betydligt högre nivå än landbaserad vindkraft och solkraft. Vindkraftverken fortsatte att växa i rotor- och generatorstorlek. 10 MW-turbiner inom havsbaserad vindkraft kommer att vara en realitet inom ett par år. Totalt har produktionskostnaden för ny vindkraft fallit med uppskattningsvis 60 procent och solkraft med hela 80 procent under de senaste sju åren. Kostnaderna för solkraft sjunker snabbare än för vindkraft. Storskalig landbaserad vindkraft beräknas dock fortfarande vara den teknik som i dagsläget har lägst genomsnittlig, global produktionskostnad per MWh av alla kraftslag, både förnybara och icke-förnybara, och som går att bygga ut i stor skala. 3) 1) Bloomberg New Energy Finance 2) Renewables 2016 Global Status Report 3) Recharge, Fortune, Wind Power Monthly Ny elkapacitet i EU, netto MW Landbaserad vindkraft Källa: Wind Europe Havsbaserad vindkraft Sol Källa: Platts, EWEA Vind Bio/Torv/ Avfall Vatten Geotermisk Kärnkraft Gas Olja Kol 5

6 Installerad elkapacitet i EU, fördelad på driftssättningsår GW Sammanvägd total produktionskostnad för olika kraftslag i Europa EUR/MWh Vind landbaserad Kol Gas Sol PV Biomassa Kärnkraft Vind havsbaserad Solkraft Kärnkraft Vattenkraft Vindkraft Övrigt Kol/Olja Gas Källa: Platts, EWEA Förnybar energi växer mest i EU Nästan 90 procent av all ny elkapacitet i EU kom från förnybara energislag under 2016 (ca 21 GW), varav knappt 60 procent från vindkraft och drygt 32 procent från solkraft. Sett över en längre tidsperiod ( ) har den installerade effekten av vind- och solkraft ökat med 244 GW medan eldningsolja, kol och kärnkraft har minskat med totalt 91 GW. Tyskland installerade under 2016 mest vindkraft i Europa med 5,4 GW. Även Frankrike och Turkiet presenterade stark statistik med cirka 1,5 GW installerad vindkraft per land. Storbritannien installerade mest solkraft i Europa med 1,8 GW, följt av Tyskland på 1 GW. 4) EU:s 2030-mål Målet om i genomsnitt 20 procent av total energikonsumtion från förnybara källor inom EU till 2020 ser ut att uppnås och eventuellt även överträffas på aggregerad nivå. Varje land har individuella, bindande mål att förhålla sig till som sammanlagt uppgår till 20 procent på EU-nivå. Sverige har den överlägset högsta andelen förnybar energi i sin totala energikonsumtion (55 procent år 2014). I oktober 2014 enades EU-länderna om övergripande klimatmål för 2030: förnybar energi ska representera minst 27 procent av unionens totala energikonsumtion, utsläppen av växthusgaser ska vara 40 procent lägre år 2030 jämfört med 1990 och energieffektiviteten ska öka med 27 procent. I slutet av 2016 publicerade EU-kommissionen det så kallade»vinterpaketet«, en färdkarta för hur unionen som helhet och medlemsstaterna ska uppnå dessa tre mål. Vinterpaketet kommer att debatteras i EU-parla- Hög Låg Medel 4) WindEurope, GTM Research 5) Recharge, European Commission 6) Renewable Energy World, Wind Power Monthly Källa: H EMEA LCOE Update Bloomberg New Energy Finance mentet och EU:s ministerråd och behöver därefter godkännas av minst 55 procent av medlemsstaterna för att kunna träda i kraft från den 1 januari ) Utfasning av åldrande kol- och kärnkraftverk En bidragande faktor till den förväntade fortsatta expansionen av förnybara energikällor i Europa är de fossila kraftverk som närmar sig utfasning och som i allt högre utsträckning anses miljömässigt ohållbara. Omkring 200 av 280 kolkraftverk i EU är äldre än 30 år, och deras tekniska livslängd uppskattas till cirka 40 år. Efterfrågan på kol förväntas sjunka med 60 procent inom EU fram till Kol stod för cirka 25 procent av elproduktionen inom EU Även många kärnkraftverk har nått eller håller på att nå slutet av sin livslängd. 131 kärnkraftsreaktorer fördelade på 14 medlemsländer med en kapacitet på 131 GW hade en genomsnittlig ålder på 29 år i början av Utan en förlängning av tillåten drifttid så skulle 90 procent av reaktorerna behöva stängas innan Med förlängd livstid behöver dessa ändå ersättas innan Det skulle uppskattningsvis kosta miljarder euro att ersätta de gamla kärnkraftverken med nya. Nybyggnation av kärnkraftverk sker i endast tre EUländer: Finland, Frankrike och Slovakien. Dessa byggprojekt har alla upplevt stora kostnadsöverdrag och förseningar. Kärnkraften stod för cirka 27 procent av elproduktionen i EU ) 6

7 Sverige vindkraftsutbyggnaden mattas av Utbyggnaden av vindkraft fortsatte att minska under 2016 eftersom det blivit allt svårare att uppnå lönsamhet. Våren 2017 gav regeringen emellertid besked som kommer att säkra utbyggnaden framöver. Förutsättningarna för vindkraftsutbyggnad i Sverige är förmånliga i jämförelse med de flesta länder i EU. De främsta anledningarna är goda vindförhållanden, låg befolkningstäthet (vilket bland annat underlättar för storskaliga projekt med stora turbiner), bra infrastruktur i form av väg, elnät och balanskraft (från vattenkraft) samt en väl fungerande tillståndsprocess. Under 2015 installerades drygt 550 MW vindkraft. Detta är en avmattning jämfört med föregående år, men motsvarar fortfarande en årlig tillväxttakt som är i linje med genomsnittet i EU. Vattenkraft och kärnkraft stod 2016 tillsammans för 80 procent av den svenska elproduktionen som totalt uppgick till 152 TWh. Vindkraftsproduktionen backade jämfört med 2015 på grund av väderleksförhållanden med 1 TWh till 15,4 TWh, vilket motsvarar drygt 10 procent av den svenska elproduktionen. Samtliga svenska kärnkraftverk är mellan 30 och 45 år gamla och fyra av Sveriges nio reaktorer kommer att stängas innan 2020, varav en Oskarshamn 2 har varit ur drift sedan Därmed kommer kapacitet motsvarande 22 TWh elproduktion (baserat på maximal historisk årsproduktion per reaktor) fasas ut från det svenska elsystemet till och med år Energiöverenskommelse med förlängning av elcertifikatsystemet Det svenska elcertifikatsystem som sjösattes 2003 för att ytterligare stimulera utbyggnaden av förnybar energi har fram till idag genererat mer än 6 GW installerad vindkraft. De senaste åren har installationerna minskat på grund av att det blivit allt svårare att uppnå lönsamhet med branta fall på elpriser och elcertifikat. Under 2016 installerades drygt 490 MW ny vindkraft, och det togs beslut om investeringar motsvarande cirka 560 MW ny vindkraft. För 2017 förväntas volymen av nya installationer landa på förhållandevis låga 200 MW. I juni 2016 presenterade den svenska regeringen en energiöverenskommelse med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Överenskommelsen består av följande övergripande mål: Sverige ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045 samt 100 procent förnybar elproduktion år Energiöverenskommelsen innebär vidare att elcertifikatsystemet förlängs med 18 TWh nya elcertifikat till Den 19 april 2017 gav regeringen besked om att ökningen med 18 TWh ska ske med 2 terawattimmar per år från 2022 fram till och med 2030, vilket ger marknaden tydliga spelregler och kommer att säkra en jämn utbyggnadstakt framöver. Regeringen kommer även att snabbare reducera det stora överskottet på elcertifikat som har urholkat lönsamheten för producenter av förnybar el. Svensk Vindenergi menar dock att det krävs mer för att de som investerade tidigt i vindkraft inte ska lida av fortsatta lönsamhetsproblem och förespråkar en mekanism för att hantera de snabbt sjunkande produktionskostnaderna för vindkraft. Utbyggnad vindkraft Sverige Antal verk/mw Kumulativ,* MW Kumulativ,* Antal verk Källa: Energimyndigheten, Svensk Vindenergi *Kumulativ = successivt adderande Årsproduktion, TWh TWh 0 0 t.o.m. År

8 Gemensam elcertifikatmarknad för Sverige och Norge Det svensk/norska elcertifikatsystemet sjösattes 2003 och omfattade endast den svenska marknaden fram till 2012 då även Norge anslöt sig till systemet. Systemet berättigar producenter av förnybar el till elcertifikat för varje producerad MWh förnybar el. Köpare är aktörer med så kallad kvotplikt, främst elleverantörer. Den som är kvotpliktig måste köpa en viss andel elcertifikat i förhållande till sin elförsäljning eller elanvändning. Det nuvarande gemensamma målet är att öka förnybar elproduktion i Sverige och Norge med totalt 28,4 TWh per år mellan åren 2012 och Den svenska energiöverenskommelsen som presenterades sommaren 2016 innebär att elcertifikatsystemet för Sveriges del förlängs med 18 TWh nya elcertifikat till Norge har valt att inte delta i förlängningen av systemet. Källa: Energimyndigheten. Fallåsbergets vindpark. Foto: Albin Bogren. 8

9 Vindkraften blir alltmer effektiv Vindkraften utvecklas snabbt och idag kan el från vindkraft på allvar konkurrera med traditionella bränslen både när det gäller ekonomi och teknik. När vindkraften kommersialiserades på tidigt 80-tal producerade ett normalstort vindkraftverk el till omkring 30 hushåll. Dagens moderna 3 MW vindkraftverk producerar i ett bra vindläge kwh per år, vilket är storlekarna upp mot 10 MW. Ett 3 MW vindkraftverk har en tornhöjd på 120 meter och en rotordiameter på cirka 115 meter. Svepytan är kvadratmeter, mer än en normal fotbollsplan. Diagram över vindkraftsutbyggnaden i Sverige och teknikutvecklingen räcker till hushållsel för cirka hushåll *. Det säger mycket om hur snabbt utvecklingen går. Framförallt två aspekter avgör vindkraftverkens produktion. Den första är tornhöjden. Ju högre upp turbinen sitter, desto mer blåser det och desto bättre produktionsmöjlighet. Den andra aspekten handlar om hur långa rotorbladen är. Det är rotorbladen som tar emot vinden som driver generatorn, vilken genererar elen. Ju större yta rotorbladen täcker (så kallad svepyta), desto mer energi kan utvinnas ur vinden. Därför har teknikutvecklingen gått snabbt mot allt större rotorer och högre torn. Vilket vindkraftverk som passar på en viss plats har även med förväntad vindstyrka att göra eftersom olika modeller är designade för olika vindklasser: låg/mellan och hög vindstyrka. Ett typiskt vindkraftverk som byggs idag har en effekt på cirka 3 MW. Det finns prototyper i drift på kommersiella vindkraftverk med effekten 6 MW och på ritborden Bra vindlägen Den allra viktigaste förutsättningen för att vindkraften ska vara konkurrenskraftig är kanske självklar, men ändå viktig att poängtera: Tillgången till de bästa vindlägena. Sverige har många blåsiga platser, men för att få ut tillräckligt mycket energi bör det i regel blåsa 7 meter per sekund i medelvind vid vindkraftverkens navhöjd. Ett vindkraftverk börjar producera el när det blåser omkring 4 m/s. Maximal produktion nås när det blåser cirka 12 13m/s. När det blåser över cirka meter per sekund stängs vindkraftverken av på grund av säkerhetsskäl, men på den höjd vingarna sitter är extremt höga vindhastigheter ovanliga och det är sällan vindstilla. Vindkraftverken producerar typiskt mellan procent av tiden. Solivind El Ekonomisk Förening har vindkraftverk i bra vindlägen och de är även spridda geografiskt, vilket ger en jämnare produktion eftersom det blåser olika mycket på olika platser och vid olika tidpunkter. * Ett genomsnittshushåll i Sverige producerar kwh. Källa: SCB. 9

10 Totalhöjd Svepyta Rotor Rotordiameter Navhöjd Torn Fundament 10

11 Solivind El Ekonomisk Förening Sveriges största vindkraftskooperativ Solivind El Ekonomisk Förening består av ca medlemmar som tillsammans äger tio vindkraftverk på olika platser i landet med en samlad årsproduktion på 63 GWh (2016). 11

12 Vilka är vi som arbetar med föreningen? Solivind El Ekonomisk Förening har ingen egen anställd personal. För att göra det enkelt och tryggt att äga vindkraft hanterar OX2 både vindkraftverken och administrationen av Solivind El Ekonomisk Förening. Styrelse Solivind El Ekonomisk Förening har en professionell styrelse som består av medlemmar i föreningen med kompetens och erfarenhet att styra verksamheten på bästa sätt. Styrelsen väljs på föreningsstämman och bestod under 2016 av: Ordförande Anders Malmström, advokat och delägare i Advokatfirman DLA Piper. Anders har en gedigen kunskap och erfarenhet i juridiska frågeställningar, bland annat kopplat till ekonomiska föreningar. Meg Tivéus sitter i ett flertal styrelser, däribland Arkitektkopia och Blomsterfonden. Meg är även medlem i Insynsrådet för Energimyndigheten. Hon har tidigare arbetat som vd för Svenska Spel och som vice vd för Posten. Staffan Appelros, vd i två egna bolag inom cleantech och mikrovågsteknik. Staffan har stor kunskap om politiska processer då han varit aktiv politiker både inom Region Skåne och som riksdagsledamot. Björn-Åke Wilsénius, tidigare vice vd i Handelsbanken och chef för Handelsbanken Norge, samt bland annat styrelsemedlem i Bergen Energi AS under många år. Björn-Åke har därmed stor kunskap om finansiella frågor och energifrågor. Johan Ihrfelt, grundare samt koncern-vd för OX2. Johan har djup kunskap om förnybar elproduktion och över 20 års erfarenhet av att starta, bygga och utveckla verksamheter inom branscher i förändring. 12

13 Operativ administration och förvaltning Stina Yones är vd för Solivind El Ekonomisk Förening och OX2 Vindel. Hon tillträdde sin roll som vd i februari 2016 och kom dessförinnan från Gooh/Lantmännen. Där arbetade hon bland annat som ansvarig för affärsutveckling och som marknadschef. Stina är civil-ekonom med mångårig erfarenhet inom affärsekonomi, kommunikation och marknads-föring med konsumenter som målgrupp. Anna-Karin Andersen är ansvarig för kundserviceenheten på OX2 Vindel, som fått utmärkelsen»sveriges nöjdaste privatkunder inom elhandel«de tre senaste åren. Tillsammans med sina kollegor på kundservice arbetar hon med medlemsadministration, kundkontakter och elleverans. Anna-Karin har en kandidatexamen i ekonomi. Monica Welander är ansvarig för marknadsavdelningen på OX2 som bland annat hjälper föreningen med nyhetsbrev, medlemssidor på hemsidan och årsredovisning. Monica har en magisterexamen i medie- och kommunikationsvetenskap. Innan hon kom till OX arbetade hon som marknadschef på Nordic Green Energy. Ola Friberg var tillförordnad vd för OX2 TCM under Det är detta bolag som sköter föreningens vindkraftverk. Under 2016 tog OX2 hand om totalt 148 vindkraftverk i 20 parker motsvarande en produktion om cirka 1,2 TWh. Bland kunderna kan nämnas t ex IKEA, Polarbröd och Finja. Att föreningen ingår i en stor kundbas innebär en mängd fördelar, inte minst vid olika upphandlingar av t ex försäkringar, drift- och övervakningssystem. En professionell förvaltning borgar för största möjliga lönsamhet och ett problemfritt ägande. Vesna Ekedahl är ansvarig för ekonomiavdelningen på OX2 som har i uppdrag att sköta den ekonomiska rapporteringen för Solivind El Ekonomisk Förening. OX2 hanterar även den ekonomiska rapporteringen för många andra ägare av vindkraftverk t ex det internationella försäkringsbolaget Allianz. Vesna är civilekonom och kom till OX Tidigare arbetade hon under tio år som controller, ekonomiansvarig och ekonomichef på Connecta AB. 13

14 Intervju med Mikael Sandmark på kundservice: Jag tycker om att ge vägledning, särskilt inom ny teknik. I Gamla Stans historiska kvarter i Stockholm sitter OX2:s kundservice. Där jobbar fyra medarbetare med stort kundengagemang och en av dem är Mikael Sandmark, kallad Micke. Här berättar han om sitt arbete och varför han valde att arbeta på just OX2, där han varit sedan Vad har du för arbetsuppgifter? Min tjänst på kundservice innebär mycket direktkontakt med våra kunder och medlemmar kring frågor om till exempel elavtal, fakturor och vindandelar. Jag vägleder gärna kring hur man byter elleverantör eller andra saker som många tycker är krångligt. Tillsammans med mina kollegor sköter jag fakturering och kontroller av elpriser samt mätvärden och kontakter med nätbolag. Vad är roligast i ditt jobb? Mest stimulerande är miljöengagerade kunder som vill diskutera förnybar energi. Det finns ett stort intresse för solceller och det växer. Jag siktar på att bli vår egen expert på de tekniska bitarna, åtminstone när det gäller de frågor som konsumenter kan tänkas ha. Varför valde du att jobba på OX2? Det började som ett extrajobb som fångade mitt intresse vid sidan om studierna. När jag lärde mig mer om OX2 och det genuina miljöengagemang som finns här så valde jag att utöka min tjänst. Dessutom trivs jag väldigt bra med mina underbara kollegor och vi har en fin arbetsmiljö här i Gamla Stan. Bakgrund: Micke har studerat två år till civilingenjör, inriktning Energi och Miljö på KTH. Fritid: Friluftsliv, såsom segling eller kajak-/kanotpaddling och allra helst forspaddling i södra Dalälven. Micke tycker även mycket om att spela gitarr. 14

15 Om OX2 en realisatör av förnybar energi OX2, som administrerar föreningen och sköter föreningens vindkraftverk, har tagit sig an en av vår tids största utmaningar. Genom att öka tillgången på förnybar energi och främja en cirkulär ekonomi driver bolaget ständigt utvecklingen mot ett gemensamt mål en hållbar framtid. OX2 är en av de ledande aktörerna inom landbaserad vindkraft i Norden. Satsningen på just vindkraft sträcker sig drygt 20 år tillbaka i tiden då OX2 började bygga upp spetskompetens inom hela värdekedjan av en vindkraftsetablering från projektutveckling, via finansiering, försäljning och byggnation fram till teknisk och kommersiell förvaltning. Under resans gång har bolaget byggt upp en gedigen industriell branscherfarenhet och goda kundrelationer med köpare som t ex IKEA, Polarbröd, Allianz och ett stort antal kommuner. De flesta kunder som köper vindkraftsanläggningar av OX2 väljer också att anlita bolaget för teknisk och kommersiell förvaltning. Under 2016 tog OX2 hand om 148 vindkraftverk i 20 parker åt olika ägare. Förmågan att leverera de bästa projekten, finansiell kompetens och förnyat förtroende bland kunderna har visat sig vara avgörande framgångsfaktorer på en allt tuffare global energimarknad. Vindkraft är OX2:s kärnprodukt och det i dagsläget mest konkurrenskraftiga energislaget, men i takt med att övriga förnybara energislag blir alltmer konkurrenskraftiga breddar OX2 verksamheten successivt och har för närvarande verksamhet även inom sol-, bio- och geoenergi. Ett helt förnybart energisystem OX2 driver omställningen mot ett helt förnybart energisystem och en fossilfri fordonsflotta. Bolaget ser det som en förutsättning för ett hållbart samhälle i tillväxt. Dessutom öppnar förnybar energi upp för fler och nya ägarstrukturer, vilket i förlängningen också ger en positiv konkurrens inom energisektorn och en bred uppslutning kring omställningen mot en hållbar framtid. Vindandelar, solceller och förnybar el OX2 Vindel administrerar Solivind El Ekonomisk Förening och erbjuder elkonsumenter i Sverige möjligheten att investera i vindandelar och solceller, samt köpa förnybar el märkt med Naturskyddsföreningens»Bra Miljöval«. Kunderna är privatpersoner, bostadsrättsföreningar och mindre företag. Förutom att OX2 Vindel erbjuder solceller inklusive installation, hjälper bolaget även solelsproducenter att hantera ansökan om och försäljning av elcertifikat samt uppköp av överskottsel. Vid slutet av 2016 hade drygt hundra kunder tagit steget till att bli så kallade mikroproducenter. OX2:s bolag inom vindkraft Solivind El Ekonomisk Förening OX2 Wind Projektutveckling, försäljning och byggnation av vindkraftverk OX2 TCM Drift och förvaltning av vindkraftverk OX2 Vindel Försäljning av el, vindandelar och solceller. Admin av Solivind El Ek Förening Ca 4100 medlemmar som äger tio vindkraftverk 15

16 Att etablera vindkraft en process i flera steg OX2 arbetar med alla steg i värdekedjan av en vindkraftsetablering; från projektutveckling, via finansiering, försäljning och uppförande, fram till teknisk och kommersiell förvaltning. Screening I screeningfasen identifieras en lämplig plats för projektering med avseende på vind, elnät, markägarförhållanden och skyddsområden. I denna fas ingår även att modellera och dimensionera en potentiell vindkraftsanläggning på området baserad på produktion och driftskostnad samt investering. Projektutveckling, förvärv och försäljning av projekträttigheter I projektutvecklingsfasen startar vindmätningar med master och sodarsystem. Produktionsberäkningar utförs och elnätet designas. Optimering av parklayout/turbinval utförs i syfte att få ut mesta möjliga produktion till lägsta möjliga kostnad. Markarrenden tecknas och en öppen dialog och förankring sker med närboende via möten och informationsmaterial. Tillståndsansökningar med bland annat miljökonsekvensbeskrivning lämnas in till berörda myndigheter. Projektutvecklingsfasen består av fyra huvudaktiviteter: Vindmätningar och produktionsberäkningar Markarrenden och lokal dialog Tillståndsprocess Säkra nätanslutningar Utöver egen projektutveckling utvärderar och köper OX2 även projekträttigheter från andra utvecklare samt ingår i samarbeten om utveckling av projekt. Om ett projekt bedöms ha bra potential kan OX2 förvärva projektet och säkerställa en effektiv realisering. Det förekommer även att OX2 säljer projekträttigheter. Försäljning och finansiering Försäljning sker av en hel anläggning eller enstaka verk. Utifrån investerarnas finansieringspreferenser, till exempel förekomst av egenkapital och/eller behov av bankfinansiering, strukturerar OX2 affären. Idag är det vanligt att OX2 bistår investeraren att säkra intäkterna från anläggningen via så kallade PPA:s (Power Purchase Agreements) som tecknas med en stor elförbrukare. Upphandling och byggnation OX2 upphandlar bland annat vindkraftverk, infrastruktur och fundament för sina projekt genom ett traditionellt anbudsförfarande som vänder sig till etablerade entreprenörer och leverantörer. Förfarandet sker i enlighet med internationella krav och standarder. Därefter projektleder OX2 byggnationen av vindkraftsanläggningen med totalentreprenadansvar gentemot köparen. Byggtiden är normalt månader. Förvaltning av vindkraftsanläggningar OX2 hanterar alla de frågor som är viktiga för vindkraftsägaren, till exempel driftövervakning, produktionsoptimering, besiktningar, avtalsförvaltning, ekonomi och administration. Syftet är att maximera lönsamheten genom att säkerställa en hög produktion och tillgänglighet. Screening Projektutveckling Försäljning & finansiering Upphandling & byggnation Förvaltning 16

17 Hållbar utveckling OX2 beskriver hållbarhetsarbetet genom att utgå från tre dimensioner av hållbar utveckling: ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Hållbar utveckling har till mål att människan ska kunna leva på en planet med begränsade resurser. Levnadsvillkor och resursanvändning ska kunna möta mänskliga behov utan att äventyra hållbarheten i ekosystem och miljö så att även framtida generationer kan få sina behov tillgodosedda. Lika självklart som att OX2 vill verka för en hållbar samhällsutveckling är det att bedriva ett hållbart företagande. OX2 strävar efter att tillgodose kundernas såväl som egna behov, men alltid med hänsyn tagen till långsiktiga effekter och kommande generationer. Lokal nytta och förankring OX2:s verksamhet syftar till att bygga ut och öka mängden förnybar energi. Det innebär ett ansvar att ta hänsyn till de intressenter som direkt eller indirekt berörs av verksamheten. Att föra en öppen dialog med närboende, minimera intrånget i miljön och bidra med lokal nytta till exempel genom arbetstillfällen och förbättrad infrastruktur är för OX2 att ta ett självklart samhällsansvar. Vid vindkraftsetableringar i Sverige tillämpar OX2 en så kallad bygdepeng, vilket innebär att en del av vindkraftens intäkter går till lokala projekt för en positiv utveckling i den berörda bygden. Mottagare kan till exempel vara ett byalag, en sockenförening eller hembygdsförening. Hur detta regleras sker i samråd med berörd bygd och kommun så att det blir så demokratiskt förankrat som möjligt samtidigt som det ger mesta möjliga positiva effekt. Utsläppsminskningar från vindkraft Det finns olika sätt att räkna på hur mycket koldioxidutsläpp som undviks tack vare en ökad vindkraftsproduktion. En ofta använd metod kallas marginalelsmetoden. Utsläppsminskningen styrs enligt denna metod av vad som händer på marginalen i elsystemet, det vill säga den elproduktionsteknik som tillkommer respektive försvinner vid en ökad eller minskad efterfrågan på el. Eftersom Sveriges elnät sitter ihop med elnätet i övriga Norden och Europa ligger oftast utsläppsintensiv kolkraft på marginalen och det är alltså kolkraftens produktion som undviks vid ett ökat utbud av vindkraft. Ett vindkraftverk som producerar 7 GWh per år möjliggör en koldioxidbesparing med upp till 5600 ton koldioxid per år. 1) 1) Svenska Miljöinstitutet 2) Vestas Wind Systems A/S Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Hållbar utveckling Social hållbarhet Ekologisk hållbarhet Sedan 2010 är OX2 certifierade enligt den globala miljöledningsstandarden ISO Det innebär att OX2 systematiskt kartlägger risker och möjligheter, men också arbetar mot tydliga och verifierbara miljömål. Miljömålen speglar dock bara en del av förbättringsarbetet. I alla projekt och verksamheter arbetar OX2 alltid för att optimera resursanvändandet. Det krävs för att kunna konkurrera ut äldre tekniker och för att kunna realisera moderna och hållbara projekt. Denna optimering minskar självklart negativ miljöpåverkan direkt, men driver också hela energibranschen mot en allt högre ekologisk hållbarhet. Miljöprestationer 2016 OX2 arbetar långsiktigt efter två övergripande miljömål: 1. Öka mängden förnybar energi i världen 2. Uppmuntra företagets intressenter att arbeta mot hållbarhet. Energiåterbetalningstid Ett vindkraftverk är energineutralt efter cirka åtta månader vilket innebär att efter denna tid har vindkraftverket producerat så mycket energi som går åt under hela vindkraftverkets livscykel från tillverkning till skrotning. 2) Vindkraftens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Sett ur ett livscykelperspektiv uppstår vindkraftens största miljöpåverkan vid tillverkningen av själva vindkraftverket. Bygg- och driftsfasen har en betydligt lägre påverkan. De viktigaste insatserna OX2 kan göra för att minska vindkraftens miljöpåverkan är därför att ställa hårda krav på turbintillverkarna för att säkerställa att de negativa miljöaspekterna minimeras. 17

18 2016 Normal produktion från föreningens vindkraftverk Årets totalproduktion från föreningens vindkraftverk uppnådde cirka 63 GWh, vilket är i linje med förväntad produktion för ett normalår. Total produktion Solivind El Ekonomisk Förening 2016 kwh Total produkdon O2 El Ekonomisk Förening GWh 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec UKall 2016 NormalårsprodukDon Ack. ukall 2016 Ack. normalårsprodukdon ,0 Det blåser olika mycket varje år och en normal årsvariation i vindkraftsproduktionen är +/- 15 procent. Vanligtvis är det starka vindar under de kalla vintermånaderna och svaga vindar under sommaren kännetecknades av en svag inledning och stark återhämtning under årets två sista månader. Vindvariationerna kan vara stora inom landet, vilket föreningen har en fördel av eftersom vindkraftverken är placerade på flera olika ställen. Under 2016 var oktober exempelvis var en sådan månad där det i inlandet var lägre vindar än vanligt och samtidigt blåste det upp på Gotland, där föreningens vindkraftverk hade årets bästa månad sett till både vind och produktion. Förväntad genomsnittlig normalårsproduktion beräknas för varje vindkraftverk baserat på läge, turbin och vindmätningar. Den är konstant varje år och anger vad den genomsnittliga årliga produktionen för just det verket bör vara efter 20 år. Faktiskt utfall beror på hur mycket det blåser och om verket är i drift. Föreningen har försäkringar som täcker upp för produktionsbortfall om vindkraftverket skulle skadas. Om man jämför med det ovanligt blåsiga året 2015 var medelvinden i de olika anläggningarna omkring 8 12 procent lägre Den tekniska tillgängligheten, det vill säga den tid då turbinerna varit i drift eller redo för drift i väntan på vind, var 98 procent, vilket är något högre än föregående år. 18

19 Föreningens produktion över tid Föreningens totala produktion har ökat över åren, i takt med att Solivind El Ekonomisk Förening och antalet verk har vuxit. Grafen visar hur produktionen har ökat sedan starten. Här jämförs faktisk produktion för föreningens alla vindkraftverk med den förväntade genomsnittliga normalårsproduktionen för föreningens alla vindkraftverk. Eftersom vindarna varierar år efter år varierar även produktionen, men sammantaget ligger den faktiska ackumulerade produktionen i linje med förväntad normalårsproduktion. Produktion Solivind El Ekonomisk Förening över tid Pruduktion per år GWh 70 Ackumulerad produktion GWh Utfall Normalårsprod. Ack utfall Ack normalårsprod. Elproduktion 2016 Andelsel 67% Överskottsel 33% Under 2016 levererades 67 procent av den producerade elen till medlemmarna i form av andelsel. 33 procent var överproduktion som såldes på elbörsen Nord Pool. De intäkter föreningen får för den överproduktion som inte används till andelsel bestäms av elpriset på elbörsen Nord Pool. 19

20 2016 Viktiga händelser Under året fattades beslut kring ett ekonomiskt åtgärdspaket för att säkra en stabil ekonomi framöver. Påverkansarbetet för att få andelsägd vind och sol att omfattas av skattelättnader intensifierades. Föreningsstämman gick av stapeln den 31 maj i Malmö. Ekonomiskt åtgärdspaket för att säkra en stabil ekonomi Elcertifikatpriserna nådde rekordlåga nivåer under 2016 vilket påverkade föreningens ekonomi negativt genom minskade intäkter. För att säkra föreningens ekonomi de närmaste åren beslutade styrelsen om ett åtgärdspaket som presenterades under hösten Det handlade om att sänka kostnaderna och öka intäkterna. På kostnadssidan förhandlade föreningen fram bättre villkor med leverantörerna. På intäktssidan beslutades om att höja priset på andelselen från 20 öre till 28 öre/kwh från och med 1 januari Utredning kring skattereduktion för andelsägd el I januari 2015 infördes en skattereduktion för mikroproducerad el. De som har egna solceller på taket eller ett vindkraftverk på tomten får en skattereduktion på 60 öre per kilowattimme för den el som matas in på elnätet och den el fastigheten själv producerar och direkt förbrukar är befriad från energiskatt. De som äger andelar i gemensamma anläggningar har inte samma möjligheter. OX2 har under flera år arbetat för att få politikerna att förstå att även andelsägd vind och sol bör omfattas av en skattereduktion. Detta är viktigt inte minst av rättviseskäl. Genom att andelsägande inkluderas skulle även lägenhetsinnehavare få möjlighet till en skattereduktion. Därutöver finns även stora samhällsekonomiska och miljömässiga fördelar med att många hushåll gemensamt äger andelar i större anläggningar som placeras i gynnsamma lägen. Ett beslut om slopad energiskatt skulle ge andelsägare drygt drygt 40 öre per kwh andelsel, inklusive moms. För en andelsägare med 10 andelar betyder det minst kr extra i plånboken varje år. Under 2016 har OX2 bedrivit påverkansarbete genom kontakter med politiker och debattartiklar i media. Många andelsägare har också gjort sin röst hörd genom att kontakta politiker direkt. Regeringen tillsatte under 2016 en utredning om hur en lättnad för andelsägare skulle kunna bli möjlig. Resultatet förväntas tillkännages under Föreningsstämma i Malmö. Foto: OX2. 20

21 Föreningsstämma i Malmö Den 31 maj hölls årets föreningsstämma i Malmö. Ett fyrtiotal deltagare var närvarande. Johan Ihrfelt, styrelsemedlem i föreningen och koncern-vd på OX2, höll en inspirerande presentation om trender och marknadsläget i energisektorn. Dagen avslutades med ett studiebesök vid den havsbaserade vindparken Lillgrund. Namntävling och nytt namn En namntävling utlystes under våren för att välja ett nytt namn till föreningen. Ett vinnande bidrag korades: Solavind El Ekonomisk Förening. Namnet röstades igenom på såväl ordinarie stämma som en extra föreningsstämma. Trots att arbetet föregicks av egna, utförliga undersökningar där inget hinder för en registrering upptäcktes meddelade Bolagsverket vid den formella ansökan att ett bolag i Tyskland har ett skyddat varumärke som anses vara för likt Solavind. Efter en mindre justering av namnet till Solivind gick registreringen igenom och i april 2017 godkände Bolagsverket formellt namnet. Utflykt till vindparken Lillgrund. Foto: OX2. Vd Stina Yones överlämnar priset till vinnaren i föreningens namntävling: Per-Enar Hammarstrand. Foto: OX2. 21

22 OX2 VINDEL SVERIGES NÖJDASTE PRIVATKUNDER ELHANDEL 2016 Nöjdast elkunder i Sverige tredje året i rad Svenskt Kvalitetsindex (SKI) har gjort sin årliga undersökning och i slutet av året stod det klart att OX2 Vindel, som administrerar föreningen och dess medlemmar, för tredje året i rad har de nöjdaste elkunderna på privatmarknaden i Sverige. Företaget får bäst betyg i samtliga delkategorier inom kundnöjdhet. Det är tredje gången som OX2 deltar i SKI:s undersökning och företaget har sedan dess intagit en stabil förstaplats i kundernas rankning. SKI har ställt frågor inom kategorierna kundnöjdhet, lojalitet, prisvärdhet, image, förväntningar, produktkvalitet och service. OX2 fick bäst betyg i samtliga kategorier och ett genomsnittligt index på 80,2 av 100 (2015: 79,3). Utdelning av bygdepeng lokal nytta Bygdepengen innebär att en del av de årliga produktionsintäkterna från föreningens vindkraftverk går tillbaka till lokalsamhället där vindkraftverken är uppförda. Syftet med pengarna är att gynna en positiv utveckling i den berörda bygden. Bygdepengen har funnits med sedan OX2 etablerades för över 20 år sedan och är en självklar del av OX2:s hållbarhetsarbete. Vad pengarna ska användas till är det upp till bygden själv att bestämma. Oftast är det ett byalag, en bygdegårdsförening eller en annan aktiv och demokratiskt förankrad lokal förening som fördelar pengarna. Solivind El Ekonomisk Förening har under 2016 delat ut drygt kr till olika projekt i syfte att utveckla Grännabygden (Brahehus), Offerdal (Råshön), Herrö (Brickan/Sveg), Ore (Hedbodberget) samt Lingbo (Fallåsberget). Bygdepengen har bland annat bidragit till en ny cykelväg i Lingbo. Foto: Ockelbo kommun. 22

23 Intervju med Anna Engblom, ordförande i Fondstyrelsen, Lingbo Byråd: Bygdepengen ger guldkant och mervärde! Bygdepengen från vindkraftverken på Fallåsberget gick till fyra projekt under Mest pengar satsades på en gång- och cykelväg samt en ny kiosk i Lingboparken. Gång och cykelvägen går från ett ytterområde söder om Lingbo fram till en befintlig cykelväg i Lingbo på den gamla banvallen. Bygdepengen har bekostat röjning, grus och utjämning av vägen. Det har tagit några år. Nu när den är klar slipper barn och vuxna cykla på den smala riksvägen där det går mycket tung trafik. Många promenerar där också. Det är en bra motionsslinga, säger Anna Engblom. Det andra större projektet som får bygdepeng är Lingboparken som ligger Lingboborna varmt om hjärtat och används sommartid till exempel vid midsommarfirande. Parken är gammal och håller på att renoveras. Med hjälp av bygdepengen kunde vi byta ut den ruttnande kiosken förra året. Det känns väldigt bra med en uppfräschning av parken, säger Anna. Ägarna till vindkraftverken på Fallåsberget delade ut totalt kr under 2016, varav Solivind El Ekonomisk Förening bidrog med kr. Bygdepengen är mycket viktig. Den ger guldkant för hela byn och skapar mervärde! Den gör att vi kan förverkliga projekt som inte ingår i den vanliga driften, avslutar Anna. Anna Engblom, ordf. i Fondstyrelsen, Lingbo Byråd. Foto: Privat. 23

24 Intervju med Per-Enar Hammarstrand, medlem i Solivind El Ekonomisk Förening: Det är naturligt att ta tillvara på det som finns i naturen. Per-Enar Hammarstrand, vinnaren i föreningens namntävling, äger sju vindandelar och ett tjugotal bikupor. Två utmärkta exempel på hur man kan ta tillvara på de resurser som finns i naturen. Vi hälsade på honom hemma i hans hus utanför Gävle. Per-Enar har varit medlem i föreningen sedan När det utlystes en namntävling för att hitta ett nytt namn till föreningen var han pigg på att bidra. Hans två förslag till tävlingen var Solvind El och Solavind El. Eftersom Bolagsverket inte godkände det vinnande bidraget Solavind fick namnförslaget justeras till Solivind, vilket är föreningens namn sedan april Sol och vind är naturnära energikällor och ursprunget till allt; växter, natur, till och med årstiderna, säger Per-Enar. Naturvårdsintresset och grundrespekten för naturen fick han av sin mamma. Jag var ute med mamma i skogen och efter att vi hade ätit vår matsäck såg jag henne peta ner de kalkrika äggskalen i jorden. Det var så naturligt för henne att ta tillvara på det man hade på den tiden, säger Per-Enar när vi träffar honom och hans fru Kristina hemma i Valbo. Att allt hänger ihop i ett kretslopp är självklart även för Per-Enar. Han berättar att han bland annat har komposterat för träd och buskar enligt en speciell metod. Det går till så att man borrar med jordborr och sen fyller hålet med bland annat köksavfall. I flera år hämtar rötterna näring från detta och ingen lukt uppstår. Bakom huset har Per-Enar ett tjugotal bikupor. Han fick sin första bikupa i 60-årspresent. Idag är han 79 år och säljer den närproducerade honungen under namnet»kaptens bidrag«. Att producera honung från bin följer samma slags logik som att producera el från sol och vind. Jag började med vindandelar som en förberedelse inför att eventuellt skaffa solceller. På väggen i vardagsrummet hänger FN-flaggan från Per-Enars militärtjänstgöring när de var stationerade på Cypern i slutet av 1980-talet. För sin insats blev han tilldelad Alfred Nobels Fredspris för FN:s fredsbevarande styrkor. Han tjänstgjorde 33 år i försvarsmakten, men i Gävle är han kanske mest känd för sina insatser i miljönämnden där han i 16 år kämpat för att bevara stadens grönområden. Däribland Gävles äldsta och Norrlands största äppelträd från 1800-talet. Jag är glad över att mitt arbete har värnat Gävles park- och naturområden. Med hjälp av kompetenta tjänstemän och engagerade medborgare är det oftast möjligt att hitta andra ställen att bygga på. Finns vilja finns hopp! 24

25 Solivind El Ekonomisk Förening, Org.nr Förvaltningsberättelse Styrelse och verkställande direktör för Solivind El Ekonomisk Förening avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret Verksamhet Solivind El Ekonomisk förening (tidigare O2 El Ekonomisk Förening) bildades 2006 och har sedan dess verkat med syftet att äga förnybar kraftproduktion och tillhandahålla den producerade elen till självkostnadspris till föreningens medlemmar. Föreningen har under året inte haft några anställda, utan föreningen har ett samarbetsavtal med OX2 Vindel AB som sköter administration och elleverans. OX2 sköter även drift och övervakning av föreningens vindkraftverk. Ägandeinformation Solivind El Ekonomisk Förening har ca medlemmar och ca inbetalade andelar per den 31 december Styrelsen har under verksamhetsåret utgjorts av ordförande Anders Malmström, Meg Tivéus, Staffan Appelros, Björn-Åke Wilsénius samt Johan Ihrfelt. Framtida utveckling Med det ständigt ökande intresset bland individer att själva, aktivt, göra en miljöinsats i kombination med de stora svängningarna på elpriset över tid finns goda förutsättningar för att efterfrågan på vindandelar kan öka. Väsentliga händelser De låga elpriserna under året har lett till att det varit en låg nyförsäljning av vindandelar. Under året har privatpersoner, bostadsrättsföreningar och företag tecknat 45 vindandelar till ett värde om 301 Tkr. Totalt inbetalt andelskapital är 268,4 Mkr. Föreningen har ett samlat låneavtal med Swedbank. Vid årets slut uppgick föreningens lån till 78,4 Mkr. Lånefinansieringen avser de andelar som ägs av föreningen och inte av medlemmarna. Beslut om lånefinansiering fattades på föreningsstämman Syftet var att säkra en viss överproduktion i föreningen, vilket borgar för leveranssäkerhet även under dåliga vindår, och för att föreningen skall erhålla intäkter genom försäljning av el på elbörsen Nord Pool. Resultat och ställning På grund av marknadens förändrade prisnivåer för projektering av nya verk har föreningen sett över värderingen av föreningens vindkraftverk. En nedskrivning om 65,0 Mkr har beslutats, utöver den planenliga avskrivningen. Detta ligger i linje med andra marknadsaktörers värderingar och nedskrivningar. Årets resultat är 5 Mkr före planenliga avskrivningar och årets nedskrivning och 74,8 Mkr efter. Intäkterna till föreningen styrs av elproduktionen, priset på elcertifikat samt priset på el för den överskottsproduktion som säljs ut på elbörsen Nord Pool. Dessutom får föreningen intäkter för levererad andelsel till medlemmarna. Marknadspriset på el har varit fortsatt lågt under 2016 och priserna för elcertifikat nådde rekordlåga nivåer. Båda dessa faktorer påverkade föreningens ekonomi negativt. Föreningens intäkter för elcertifikat har under året varit i snitt 194 kronor per styck, vilket är högre än det genomsnittliga spotpriset under året, som låg på 137 kr per certifikat. Detta har uppnåtts genom att föreningen gjort fördelaktiga säkringar avseende elcertifikat. Vindkraftsproduktionen under 2016 uppgick till totalt cirka 63 GWh. Ett initialt vindsvagt 2016 medförde att produktionen merparten av årets månader var lägre än förväntan. Dock resulterade mycket starka vindar under årets sista månader i att produktionen totalt räknat blev i nivå med förväntan. Förväntad produktion för föreningens tio verk var 63 GWh. Omkring 67 procent av den producerade elen under 2016 har gått till medlemmarna i form av andelsel. Cirka 33 procent var överproduktion som föreningen har sålt på elbörsen Nord Pool, och som genererat en intäkt till föreningen. Under hösten aviserades en höjning av priset för andelsel, från 20 till 28 öre/kwh, exklusive moms. Prishöjningen fick genomslag årsskiftet 16/17. Den tekniska tillgängligheten för verken var hög, 98 procent. Verkens tillgänglighet avser tiden som vindkraftverken har varit i drift eller redo för drift i väntan på vind, i relation till antal möjliga timmar på året. Tillgängligheten är en viktig parameter för ekonomin och miljönyttan. Kostnaderna för föreningen är till stor utsträckning förutsägbara och består av återköp av andelsel från föreningens medlemmar samt kostnader för att driva och underhålla vindkraftverken och föreningen. Utöver det har föreningen finansiella kostnader för den delen av produktionen som inte är finansierad av sålda andelar, utan genom lån. 25

26 Solivind El Ekonomisk Förening, Org.nr FLERÅRSÖVERSIKT Beloppen i flerårsöversikten är angivna i tusental svenska kronor om inte annat anges Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Rörelsemarginal % Negativ Negativ Negativ Negativ Negativ Avkastning på Negativ Negativ Negativ Negativ Negativ eget kapital % Balansomslutning Soliditet % Rörelsemarginal: Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen. Soliditet: Justerat eget kapital i procent av totalt kapital. Avkastning på eget kapital: Resultat efter finansiella poster i procent av justerat eget kapital. FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL Andelskapital Balanserat resultat Årets resultat Totalt Belopp vid årets ingång Resultatdisposition enligt föreningsstämman: Balanseras i ny räkning Värdeförändring andelar Årets inbetalda andelar Återförda beslutade utträden Årets resultat Belopp vid årets utgång RESULTATDISPOSITION Styrelsen föreslår att den ansamlande förlusten behandlas enl. följande: Balanserad förlust Årets förlust Totalt Ansamlad förlust behandlas enligt följande: Överförs i ny räkning Totalt Föreningens resultat och ställning framgår av efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. Alla belopp uttrycks i svenska kronor där ej annat anges. 26

27 Solivind El Ekonomisk Förening, Org.nr RESULTATRÄKNING Not Rörelseintäkter, lagerförändring m.m. Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter, lagerförändringar m.m Rörelsekostnader Direkta elproduktionskostnader Övriga externa kostnader 5, 6, Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar Summa rörelsekostnader Rörelseresultat Finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa finansiella poster Resultat efter finansiella poster Resultat före skatt Skatter Skatt på årets resultat 0 0 Årets resultat

28 Solivind El Ekonomisk Förening, Org.nr BALANSRÄKNING Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Markanläggningar Vindkraftverk Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 11 Andra långfristiga fordringar Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank Kassa och bank Summa kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

29 Solivind El Ekonomisk Förening, Org.nr BALANSRÄKNING Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Inbetalda insatser Summa bundet eget kapital Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa fritt eget kapital Summa eget kapital Obeskattade reserver Ackumulerade överavskrivningar Summa obeskattade reserver Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Aktuella skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

30 Solivind El Ekonomisk Förening, Org.nr Tilläggsupplysningar Not 1 Allmänna upplysningar Solivind El Ekonomisk förening (tidigare O2 El Ekonomisk Förening) med organisationsnummer är en förening registrerad i Sverige med säte i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Lilla Nygatan 1, Stockholm. Solivind El Ekonomisk Förening bildades 2006 och har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen samt deras intresse av att köpa el som producerats på ett förnybart sätt. Not 2 Redovisningsprinciper och värderingsprinciper Föreningen tillämpar Årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (»K3«). Intäkter Intäkter redovisas till det verkliga värdet av den ersättning som erhållits eller kommer att erhållas, med avdrag för mervärdeskatt, rabatter, returer och liknande avdrag. Solivind El Ekonomisk förenings intäkter består i huvudsak av försäljning av producerad el från vindkraftverk. Varuförsäljning Intäkter från försäljning av varor redovisas när varorna levererats och äganderätten har överförts till kunden, varmed samtliga villkor nedan är uppfyllda: föreningen har överfört de väsentliga risker och fördelar som är förknippade med varornas ägande, föreningen inte längre har något sådant engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägande och utövar inte heller utövar någon reell kontroll över de sålda varorna, inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen sannolikt kommer att tillfalla föreningen, och de utgifter som uppkommit eller som förväntas uppkomma till följd av transaktionen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Leasingavtal Ett finansiellt leasingavtal är ett avtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Övriga leasingavtal klassificeras som operationella leasingavtal. Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Leasetagare Leasingavgifter vid operationella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden, såvida inte ett annat systematiskt sätt bättre återspeglar användarens ekonomiska nytta över tiden. Låneutgifter Låneutgifter redovisas i resultaträkningen i den period de uppkommer. Säkringsredovisning Föreningen tillämpar säkringsredovisning för sina elcertifikat i syfte att minska fluktuationer i resultatet. Elcertifikat som tilldelas från Energimyndigheten (tidigare Svenska Kraftnät) prissäkras löpande enligt en säkringspolicy, 80 procent av elcertifikaten värderas till säkrat pris och 20 procent värderas på balansdagen till spotpris. Posten ingår i föreningens nettoomsättning och bokas i samma månad som produktionen sker. Solivind El Ekonomisk Förenings riskfilosofi bygger på säkerhet före risktagande men med beaktande av handelsmöjligheter i marknaderna. Därmed påverkas föreningens verksamhet på både kort och lång sikt av hur terminsmarknaden för el och elcertifikat utvecklas. 30

31 Solivind El Ekonomisk Förening, Org.nr På balansdagen har föreningen i balansen elcertifikat, genom OX2 Vindel AB, Org.nr , till ett värde av tkr. Elcertifikaten är en finansiell tillgång och tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras. Elcertifikaten i föreningen tas bort från balansen genom överföring av elcertifikat och erhållande av betalning. Föreningen innehar derivatkontrakt i form av ränteswappar. Ränterisk Med ränterisk avses risken att verkligt värde eller framtida kassaflöden fluktuerar till följd av ändrade marknadsräntor. Föreningen är huvudsakligen exponerad för ränterisk genom dess lånefinansiering. Lånen löper med rörlig ränta, vilket innebär att föreningens framtida finansiella kostnader påverkas vid ändrade marknadsräntor. Utestående lån är säkrade till 100 procent med ränteswappar. Föreningens samtliga ränteswappar som innebär att rörlig ränta swappas till fast ränta är identifierade som kassaflödessäkringar, innebärande säkring av föreningens kassaflöde hänförligt till lån som löper med rörlig ränta. Finansiella instrument En finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas i balansräkningen enligt instrumentets avtalsenliga villkor. En finansiell tillgång bokas bort från balansräkningen när den avtalsenliga rätten till kassaflödet från tillgången upphör. En finansiell skuld, eller del av finansiell skuld, bokas bort från balansräkningen när den avtalade förpliktelsen fullgörs eller på annat sätt upphör. Vid det första redovisningstillfället värderas omsättningstillgångar och kortfristiga skulder till anskaffningsvärde. Långfristiga fordringar samt långfristiga skulder värderas vid det första redovisningstillfället till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde för en finansiell tillgång eller skuld är det finansiella instrumentets förväntade kassaflöden diskonterade med den effektivränta som beräknades vid anskaffningstillfället. Vid värdering efter det första redovisningstillfället värderas omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip, det vill säga det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningen på balansdagen. Kortfristiga skulder värderas till nominellt belopp. Långfristiga skulder värderas efter det första redovisningstillfället till upplupet anskaffningsvärde. Föreningen innehar ränteswappar för att säkra kassaflöden hänförligt till lån som löper med rörlig ränta. Vid kassaflödessäkring redovisas erlagd respektive erhållen ränta på säkringsinstrumentet i samma period som räntan på säkrade posten redovisas. Likvida medel Likvida medel består av ingår kassamedel och disponibla tillgodohavanden hos banker. Nedskrivning av finansiella instrument Vid varje balansdag analyseras de redovisade värdena för finansiella anläggningstillgångar för att fastställa om det finns indikation på att dessa tillgångar minskat i värde. Exempel på sådana indikationer är finansiella svårigheter hos låntagaren, avtalsbrott eller om det är sannolikt att låntagaren kommer att försättas i konkurs. För finansiella anläggningstillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas nedskrivningen som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av föreningens bästa uppskattning av framtida kassaflöden. Diskontering sker med en ränta som motsvarar tillgångens ursprungliga effektivränta. Beträffande tillgångar med rörlig ränta används den på balansdagen aktuella räntan. För finansiella anläggningstillgångar som inte värderas till upplupet anskaffningsvärde beräknas nedskrivningen som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nuvärdet av föreningens bästa uppskattning av de framtida kassaflödena som tillgången förväntas generera. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. 31

32 Solivind El Ekonomisk Förening, Org.nr Anskaffningsvärdet består av inköpspriset och utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet för att bringa den på plats och i skick att användas. Tillkommande utgifter inkluderas endast i tillgången eller redovisas som en separat tillgång, när det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med posten kommer att tillfalla föreningen och att anskaffningsvärdet för densamma kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla övriga kostnader för reparationer och underhåll samt tillkommande utgifter redovisas i resultaträkningen i den period då de uppkommer. Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar kostnadsförs så att tillgångens anskaffningsvärde, eventuellt minskat med beräknat restvärde vid nyttjandeperiodens slut, skrivs av linjärt över dess bedömda nyttjandeperiod. Om en tillgång har delats upp på olika komponenter skrivs respektive komponent av separat över dess nyttjandeperiod. Avskrivning påbörjas är den materiella anläggningstillgången kan tas i bruk. Materiella anläggningstillgångars nyttjandeperioder uppskattas till: Markanläggningar 25 år Vindkraftverk 25 år Bedömda nyttjandeperioder och avskrivningsmetoder omprövas om det finns indikationer på att förväntad förbrukning har förändrats väsentligt jämfört med uppskattningen vid föregående balansdag. Då föreningen ändrar bedömning av nyttjandeperioder, omprövas även tillgångens eventuella restvärde. Effekten av dessa ändringar redovisas framåtriktat. Borttagande från balansräkningen Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort från balansräkningen vid utrangering eller avyttring, eller när inte några framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången eller komponenten. Den vinst eller förlust som uppkommer när en materiell anläggningstillgång eller en komponent tas bort från balansräkningen är skillnaden mellan vad som eventuellt erhålls, efter avdrag för direkta försäljningskostnader, och tillgångens redovisade värde. Den realisationsvinst eller realisationsförlust som uppkommer när en materiell anläggningstillgång eller en komponent tas bort från balansräkningen redovisas i resultaträkningen som en övrig rörelseintäkt eller övrig rörelsekostnad. Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar Vid varje balansdag analyserar föreningen de redovisade värdena för materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar för att fastställa om det finns någon indikation på att dessa tillgångar har minskat i värde. Om så är fallet, beräknas tillgångens återvinningsvärde för att kunna fastställa värdet av en eventuell nedskrivning. Där det inte är möjligt att beräkna återvinningsvärdet för en enskild tillgång, beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader är det pris som föreningen beräknar kunna erhålla vid en försäljning mellan kunniga, av varandra oberoende parter, och som har ett intresse av att transaktionen genomförs, med avdrag för sådana kostnader som är direkt hänförliga till försäljningen. Om återvinningsvärdet för en tillgång (eller kassagenererande enhet) fastställs till ett lägre värde än det redovisade värdet, skrivs det redovisade värdet på tillgången (eller den kassagenererande enheten) ned till återvinningsvärdet. En nedskrivning kostnadsförs omedelbart i resultaträkningen. Vid varje balansdag gör föreningen en bedömning om den tidigare nedskrivningen inte längre är motiverad. Om så är fallet återförs nedskrivningen delvis eller helt. Då en nedskrivning återförs, ökar tillgångens (den kassagenererande enhetens) redovisade värde. Det redovisade värdet efter återföring av nedskrivning får inte överskrida det redovisade värde som skulle fastställts om ingen nedskrivning gjorts av tillgången (den kassagenererande enheten) under tidigare år. En återföring av en nedskrivning redovisas direkt i resultaträkningen. 32

33 Solivind El Ekonomisk Förening, Org.nr Not 3 Uppskattningar och bedömningar Upprättandet av bokslut och tillämpning av redovisningsprinciper, baseras ofta på ledningens bedömningar, uppskattningar och antaganden som anses vara rimliga vid den tidpunkt då bedömningen görs. Uppskattningar och bedömningar är baserade på ett antal faktorer, som under rådande omständigheter anses vara rimliga. Resultatet av dessa används för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder, som inte annars framgår tydligt från andra källor. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Nedskrivningsprövning Fastställande om en anläggningstillgång skall skrivas ned eller ej kräver bedömning av återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högsta av tillgångens nyttjandevärde eller verkliga värde med avdrag för försäljningskostnader. Beräkning av nyttjandevärdet kräver bedömningar av framtida kassaflöden och diskonteringsränta. Sådana bedömningar innefattar av naturliga skäl alltid en viss osäkerhet. Under året har Solivind El Ekonomisk Förening sett över värderingen av föreningens vindkraftverk sett till marknadens förändrade prisnivåer. Bedömningen av nedskrivningen baserades på en mindre benchmarkinganalys av andra bolag/koncerner inom samma bransch samt en marknadsvärdering från extern part. Not 4 Nettoomsättning Producerad el Elcertifikat Andelsel Hyra andelsel Summa Not 5 Arvode och kostnadsersättning BDO, Revisionsuppdrag Summa Med revisionsuppdrag avser revisorns ersättning för den lagstadgade revisionen. Arbete innefattar granskningen av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt arvode för revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget. Not 6 Leasingkostnader Framtida leasingavgifter avseende arrende är rörliga och baseras på budgeterad omsättning och skall erläggas enligt följande: Inom ett år Senare än ett år inom fem år Senare än fem år Summa Operationella leasingavtal leasetagare Företaget är leasetagare genom operationella leasingavtal avseende arrende av mark. Summan av årets kostnadsförda leasingavgifter avseende operationella leasingavtal uppgår till SEK ( SEK). 33

34 Solivind El Ekonomisk Förening, Org.nr Not 7 Personalkostnader Föreningen har under året inte haft några anställda och några löner eller andra ersättningar har ej betalats ut. Not 8 Räntekostnader och liknande resultatposter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Not 9 Markanläggningar Ingående anskaffningsvärden Utgående anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Förändringar av avskrivningar Årets avskrivningar Utgående avskrivningar Ingående nedskrivningar 0 0 Förändringar av nedskrivningar Årets nedskrivningar Utgående nedskrivningar Redovisat värde Not 10 Vindkraftverk Ingående anskaffningsvärden Utgående anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Förändringar av avskrivningar Årets avskrivningar Utgående avskrivningar Ingående nedskrivningar 0 0 Förändringar av nedskrivningar Årets nedskrivningar Utgående nedskrivningar Redovisat värde

35 Solivind El Ekonomisk Förening, Org.nr Not 11 Finansiella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärden Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Utgående redovisat värde Not 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Producerad el Försäljning andelsel Arrende Försäkring Elcertifikat Service och drift Bankkostnader Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 13 Obeskattade reserver Vindkraftverk Not 14 Skulder till kreditinstitut Förfaller inom 1 år från balansdagen Förfaller 2-5 år från balansdagen Summa skulder till kreditinstitut Not 15 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut Under 2016 ansökte föreningen om ett nytt namn och i april 2017 godkände Bolagsverket namnet Solivind El Ekonomisk Förening. 35

36 Solivind El Ekonomisk Förening, Org.nr Not 16 Ställda säkerheter Vindkraftverk för lån, checkräkningskredit och garantier Underskrifter Stockholm Stina Yones VD Anders Malmström Styrelseordförande Meg Tivéus Staffan Appelros Björn-Åke Wilsenius Johan Ihrfelt Min revisionsberättelse har lämnats Stockholm Thomas Näsfeldt Auktoriserad revisor 36

37

38