o2 El Ekonomisk Förening Årsredovisning 2015

Transkript

1 o2 El Ekonomisk Förening Årsredovisning 2015

2 Innehåll O2 El Ekonomisk Förening i korthet i sammandrag 4 VD har ordet 6 Vindkraft i världen: Globalt klimatavtal sätter ramen 8 Vindkraft i Sverige: Tillväxten mattades av Vindkraften blir alltmer effektiv 14 O2 El Ekonomisk Förening. Sveriges största vindkraftskooperativ 16 Vilka är vi som arbetar med föreningen? 18 Intervju med nya VD:n Stina Yones 20 Om OX2 en realisatör av framtidens energi 22 Hållbar utveckling Hög produktion från föreningens verk Viktiga händelser 28 Medlemsbesök: Vår drivkraft är och förblir miljön 32 Förvaltningsberättelse 34 Resultaträkning 36 Balansräkning 37 Tilläggsupplysningar 40 Revisionsberättelse 48 Fallåsbergets vindpark, Ockelbo kommun. Foto: Lina Westman. 2 3

3 Hedbodbergets vindpark. Foto: OX2. O2 El Ekonomisk Förening i korthet Sveriges största vindkraftskooperativ med ca medlemmar Föreningsstämma för O2 El Ekonomisk Förening på Universeum i Göteborg. Foto: Universeum. Tio medlemsägda vindkraftverk på olika platser i Sverige Vindkraftsproduktion märkt med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval 2015 i sammandrag Nedan följer några av årets viktigaste händelser: Produktionen av el från föreningens vindkraftverk blev över 73 miljoner kilowattimmar (jfr 57 miljoner 2014), vilket är 16 procent över beräknad helårsproduktion. OX2 har bedrivit påverkansarbete för att få politikerna att förstå att även andelsägd sol och vind bör omfattas av en skattereduktion på motsvarande sätt som man får en skattereduktion om man sätter upp solceller på taket eller bygger ett eget litet vindkraftverk. Den 6 maj hölls 2015 års föreningsstämma för O2 El Ekonomisk Förening på Universeum i Göteborg. Den 12 november anordnades en välbesökt solcellsträff på Grillska Huset i Stockholm. Medlemmar som är intresserade av solceller fick svar på sina frågor var ett blåsigt år. Foto: OX2. Solcellsträff på Grillska Huset, Stockholm. Foto: OX2. 4 5

4 VD har ordet Aldrig tidigare har vi haft ett så självklart fokus i Sverige och världen på vår miljö och vårt klimat. I december 2015 tecknades det första globala klimatavtalet i världshistorien. Därmed finns bättre förutsättningar än vi någonsin haft för att få politiker och makthavare att fokusera på klimatfrågan. Detta lovar gott för oss som långsiktigt investerar i en mer hållbar framtid. Vi ska vara enormt stolta över den miljöinsats som vi gör tillsammans! För varje kilowattimme vindel som kommer in i elsystemet så kan upp till 0,8 kilo koldioxid undvikas. En andelsägare med 10 vindandelar minskar utsläppen av koldioxid med upp till kg per år. Det är att likställa med att sex personer skulle strunta i att ett stort överskott av elcertifikat på marknaden. Under 2015 beslutade riksdagen om en teknisk justering av systemet och satte ett nytt högre mål för förnybar energi till Detta bör ge en positiv effekt på elcertifikatpriset framöver. Även elpriset var rekordlågt under 2015, vilket inneburit låga intäkter för föreningen. Detta är inte en permanent situation men det är svårt att sia om när elpriserna åter kommer att stiga. En grundläggande anledning till att elpriset är så lågt just nu beror på att omvärlden befinner sig i en lågkonjunktur, vilket i sin tur påverkar de faktorer som påverkar elpriset. Dessutom fungerar inte EU:s system med handel för utsläppsrätter som det var tänkt, Jag klev på som vd för föreningen i februari 2016 och jag ser oerhört mycket fram emot den fortsatta resan tillsammans med er. köra sina bensindrivna bilar under ett år. Tillsammans bidrar vi aktivt till Sveriges omställning mot en förnybar energiförsörjning utan koldioxidutsläpp eller farligt avfall för kommande generationer att ta hand om var ett härligt, blåsigt år med hög produktion i våra verk. Den totala produktionen från föreningens vindkraftverk blev över 73 miljoner kilowattimmar (jfr 57 miljoner under 2014) vilket är 16 procent över beräknad helårsproduktion. Elcertifikatpriset (stödet för att främja investeringar i förnybar energi) var mycket lågt under året, vilket har påverkat föreningens ekonomi. Orsaken till det låga elcertifikatpriset beror bland annat på att det har varit vilket har lett till att det kostar alldeles för lite att släppa ut koldioxid i atmosfären. Klimatavtalet i Paris bör förhoppningsvis leda till åtstramningar i systemet. Avslutningsvis vill jag hälsa nya medlemmar välkomna till O2 El Ekonomisk Förening. En av de nya medlemmarna är faktiskt jag själv. Jag klev på som vd för föreningen och för OX2 Vindel i februari 2016 och jag ser oerhört mycket fram emot den fortsatta resan tillsammans med er. Varma hälsningar, vd Stina Yones Foto: Christian Gustavsson. 6 7

5 Vindkraft i världen: Globalt klimatavtal sätter ramen 2015 var ett historiskt år då världens länder för första gången enades om ett globalt klimatavtal. Det var även ett rekordår för en global utbyggnad av förnybara energikällor drivet av Kina och där tillväxten i många utvecklingsländer nu tagit ordentlig fart. I december 2015 tecknades det första globala klimatavtalet i världshistorien. En juridiskt bindande överenskommelse som innebär att den globala uppvärmningen ska begränsas till under två grader, med en ambition att nå 1,5 grader. Avtalet innehåller tre viktiga punkter: långsiktighet, transparens och en översynsmekanism. Ländernas klimatplaner ska uppdateras vart femte år från Därmed finns mycket goda förutsättningar för att politiker och makthavare kommer att fokusera på klimatfrågan, vilket främjar vidare satsningar på förnybar energi. På marknadsarenan präglades 2015 av globalt fallande råvarupriser, en trend som påbörjades redan under Detta har dock inte haft någon väsentlig effekt på utbyggnaden av förnybar energi som tvärtom har accelererat sedan förra året (181 GW installerat 2015 vs 126 GW 2014). 1) Under 2015 installerades 64 GW vindkraft och 57 GW solkraft globalt, en ökning med nästan 30 procent jämfört med Kina, Afrika, USA, Latinamerika och Indien stod för de största investeringarna i förnybar energi och utbyggnaden av förnybar elproduktion tog på allvar tog fart i många utvecklingsländer med spektakulära tillväxtsiffror som följd. Solceller (PV) har tagit stora kliv framåt med sjunkande produktionskostnader, ökande effektivitet med stark tillväxt som följd (30 procent tillväxt globalt 2015). I gynnsamma förhållanden kan solkraften idag på allvar konkurrera med vindkraft som det mest kostnadseffektiva energislaget. Bibehållen stark tillväxt av förnybar energi i EU Under 2015 nettoinstallerades 24,9 GW förnybar energi i EU vilket innebär en ökning om ca 1 GW från föregående år. Den installerade effekten av vindkraft ökade med 13,9 GW, motsvarande en tillväxt om 10,9 procent. 2) Detta innebär ytterligare accelerering från föregående år samt i nivå med den genomsnittliga tillväxttakten de senaste fem åren. Förnybar energi representerar därmed idag mer än 25 procent av den totala elproduktionen och 15 procent av den totala energikonsumtionen i EU. 3) Målet om i genomsnitt 20 procent av total energikonsumtion från förnybara källor inom EU till 2020 ser med allt större sannolikhet ut att uppnås. EUländerna har enats om nya klimatmål för 2030 där förnybar energi ska representera minst 27 procent av unionens totala energikonsumtion. Utfasning av åldrande elproduktion i Europa En bidragande faktor till den förväntade fortsatta expansionen av förnybara energikällor i Europa är den existerande andelen elproduktionskapacitet som närmar sig utfasning. Cirka 85 procent av de installerade kolkraftverken och 70 procent av kärnkraftverken i EU är idag äldre än 30 år vilket tillsammans motsvarar ca 300 GW i installerad kapacitet. 4) Hittills har renovering av befintlig kapacitet varit ekonomisk försvarbar då nybyggnation oavsett teknologi varit för dyr. Samtidigt har förnybara energikällor kontinuerligt ökat sin kostnadseffektivitet och konkurrerar idag ut traditionella energikällor. Idag är det inte längre bara miljömässigt utan också strikt ekonomiskt försvarbart att bygga förnybar elproduktion, vilket säkrar en fortsatt stark tillväxt inom överskådlig framtid. Sammanvägd total produktionskostnad för olika kraftslag i Europa EUR/MWh På väg mot en gemensam europeisk energimarknad EU-kommissionen har en tydlig agenda för en ökad marknadsintegrering och en gemensam europeisk energimarknad. I februari 2015 lanserade EU-kommissionen en strategi om en energiunion, som ska ta ett samlat grepp om energifrågorna. Samarbetet över gränserna för både den fysiska elinfrastrukturen och den finansiella elhandeln väntas öka för varje år. Efterfrågan på förnybar elproduktion kan därmed i allt högre grad tillgodoses genom ökad import och export vilket i tillägg jämnar ut säsongsvariationer och nationella skillnader i elpris. De europeiska stamnätsoperatörerna presenterar regelbundet gemensamma utvecklingsplaner för elnäten och de nordiska tillsynsmyndigheterna har presenterat en färdplan för en gemensam nordisk slutkundsmarknad för el. 1) Bloomberg New Energy Finance 2) Bloomberg New Energy Finance 3) 2013, Eurostat 4) The Future of Carbon Capture and Storage in Europe, European Commission, 2013 Installerad elkapacitet i EU, fördelad på driftssättningsår GW Historisk utbyggnad av vindkraft i EU Netto, ny elkapacitet i EU GW t.o.m Kumulativ, GW Andel av EUs elkonsumtion, % % MW Sol Vind Bio/Torv/ Avfall Vatten Geotermisk Kärnkraft Gas Olja Kol Vind onshore Hög Låg Medel Kol Gas Sol PV Biomassa Kärnkraft Vind offshore Solkraft Vindkraft Kol/Olja Kärnkraft Övrigt Gas Vattenkraft Källa: EWEA, Eurostat. Källa: EWEA Källa: H EMEA LCOE Update Bloomberg New Energy Finance Källa: Platts, EWEA 8 9

6 Vindkraft i Sverige: Tillväxten mattades av 2015 Förutsättningarna för vindkraftsutbyggnad i Sverige är förmånliga i jämförelse med de flesta länder i EU. Under 2015 installerades drygt 550 MW. Detta är en avmattning jämfört med föregående år, men motsvarar fortfarande en årlig tillväxttakt som är i linje med genomsnittet i EU. Sverige har goda grundförutsättningar för förnybar energi genom sin vattenkraft som idag utgör drygt 45 procent av landets installerade kapacitet. Det certifikatsystem som sjösattes 2003 för att ytterligare stimulera utbyggnaden av förnybar energi har idag genererat mer än 5.5 GW installerad kapacitet av vindkraft. Under 2015 installerades drygt 550 MW vilket är en avmattning jämfört med föregående år, men det motsvarar fortfarande en årlig tillväxttakt om 11 procent. Detta är i linje med genomsnittet i EU. Vidare ökade vindkraftsproduktionen från 11,5 till 16,5 TWh, motsvarande ca 12 procent av den svenska elanvändningen. 5) Förutsättningarna för vindkraftsutbyggnad i Sverige är förmånliga i jämförelse med de flesta länder i EU. De främsta anledningarna är goda vindförhållanden, låg befolkningstäthet, bra infrastruktur i form av väg, elnät och reglerkraft (från vattenkraft) samt en väl fungerande tillståndsprocess. 6) Sveriges nuvarande officiella mål för ny förnybar elproduktion är 30 TWh till Med dagens utbyggnadstakt av framförallt vindkraft och existerande stödsystem förväntas detta mål uppfyllas. I ett längre perspektiv bedöms förutsättningarna för ytterligare utbyggnad av vindkraft vara goda. En betydande andel av Sveriges energimix idag, omkring 27 procent, består av kärnkraft, som uteslutande är mellan år gammal och behöver ersättas. 5) Svensk Vindenergi, Svensk Energi 6) Europe s onshore and offshore wind energy potential, EEA, 2009 Utbyggnad vindkraft Sverige Antal verk/mw TWh År t.o.m Kumulativ,* MW Kumulativ,* Antal verk Årsproduktion, TWh Källa: Energimyndigheten, Svensk Vindenergi *Kumulativ = successivt adderande Glötesvålens vindpark med 30 vindkraftverk i Härjedalens kommun byggdes av OX2 åren Ägs av IKEA. Foto: Jann Lipka

7 Gemensam elcertifikatmarknad för Sverige och Norge Det svensk/norska elcertifikatsystemet sjösattes 2003 och omfattade endast den svenska marknaden fram till 2012 då även Norge anslöt sig till systemet. Systemet berättigar producenter av förnybar el till ett elcertifikat för varje producerad MWh. Elproducenterna kan sedan sälja elcertifikaten på en öppen marknad (t ex Nord Pool Spot) där priset bestäms mellan säljare och köpare. Elcertifikaten ger på så sätt en extra intäkt till den förnybara elproduktionen, utöver den vanliga elförsäljningen. Köpare är aktörer med så kallad kvotplikt, främst elleverantörer. Den som är kvotpliktig måste köpa en viss andel elcertifikat i förhållande till sin elförsäljning eller elanvändning. Kvotplikten definieras av lagstiftarna i Sverige och Norge. De energikällor som kan få certifikat är: vindkraft, solenergi, vågenergi, geotermisk energi, biobränslen, vattenkraft samt torv i kraftvärmeverk. Nybyggda anläggningar är berättigade till elcertifikat 15 år efter utfärdande, dock senast till Under 2015 gick 66 procent av elcertifikaten till vindkraft, 18 procent till småskalig vattenkraft och 15 procent till biobränslen. 1) I Sverige ska elcertifikatsystemet bidra till byggnation av 30 TWh förnybar el från år 2002 fram till år 2020 (vilket inkluderar en nationell ambitionshöjning om 5 TWh som beslutades i den svenska riksdagen under 2015). Tillsammans med Norge ska ytterligare 13,2 TWh förnybar el produceras mellan åren 2012 och Ur lagstiftarnas perspektiv har systemet varit lyckat i bemärkelsen att det har medfört en snabb utbyggnad av förnybara energikällor till en relativt låg kostnad för samhället. Det marknadsbaserade elementet säkerställer resurseffektivitet och driver industrin framåt. Vindparker som byggs i Sverige är bland de mest kostnadseffektiva i världen. I Norge har utbyggnaden nu börjat ta fart och flera större projekt är nu nära byggstart i en marknad som väntas accelerera under de kommande åren. Liksom i övriga Europa har fallande elpriser de senaste åren satt press på elproducenter och investerare i förnybar elproduktion gjordes en offentlig utredning, kallad Kontrollstation 2015, kring elcertifikatsystemets funktionalitet. Utredningen kom fram till att en justering av kvotplikten borde genomföras för att uppnå Sveriges och Norges mål för I enlighet med detta fastslogs under 2015 att kvoterna höjs med 8 TWh per år , vilket väntas ha en positiv inverkan på priset av elcertifikat. 2) 1) Energimyndigheten 2) Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015, Energimyndigheten, 2014 Bösjövardens vindpark i Mora kommun. Parken har en spridd ägarstruktur med Polarbröd och Sollentuna kommun som största ägare. Foto: Joakim Lagercrantz 12 13

8 Vindkraften blir alltmer effektiv Vindkraften utvecklas snabbt och idag kan el från vindkraft på allvar konkurrera med traditionella bränslen både när det gäller ekonomi och teknik. När vindkraften kommersialiserades på tidigt 80-tal producerade ett normalstort vindkraftverk el till omkring 30 hushåll. Dagens moderna 3 MW vindkraftverk producerar i ett bra vindläge kwh per år, vilket räcker till hushållsel för cirka hushåll (5 000 kwh/ år). Det säger mycket om hur snabbt utvecklingen går. Totalhöjd Svepyta Diagram över vindkraftsutbyggnaden i Sverige och teknikutvecklingen Rotor Rotordiameter Navhöjd Torn Framförallt två aspekter avgör vindkraftverkens produktion. Den första är tornhöjden. Ju högre upp man kommer, desto mer blåser det. Den andra handlar om hur långa rotorbladen är. Det är rotorbladen som tar emot vinden som driver generatorn, vilken genererar elen. Ju större yta rotorbladen täcker (så kallad svepyta), desto mer energi kan utvinnas ur vinden. Ett typiskt vindkraftverk som byggs idag har en effekt på ca 3 MW. Det finns prototyper i drift på kommersiella vindkraftverk med effekten 6 MW och på ritborden är storlekarna upp mot 10 MW. Ett 3 MW vindkraftverk har en tornhöjd på 120 meter och en rotordiameter på ca 115 meter. Svepytan är kvadratmeter, mer än en normal fotbollsplan. Bra vindlägen Den allra viktigaste förutsättningen för att vindkraften ska vara konkurrenskraftig är kanske självklar, men ändå viktig att poängtera: Tillgången till de bästa vindlägena. Sverige har många bra blåsiga platser, men för att få ut tillräckligt mycket energi bör det i regel blåsa 7 meter per sekund i medelvind vid navhöjd. Ett vindkraftverk börjar producera el när det blåser omkring 4 m/s. Maximal produktion nås när det blåser ca 12-13m/s. När det blåser över ca meter per sekund stängs vindkraftverken av pga säkerhetsskäl, men på den höjd vingarna sitter är extremt höga vindhastigheter ovanliga och det är sällan vindstilla. Vindkraftverken producerar mellan procent av tiden. Fundament O2 El Ekonomisk Förening har vindkraftverk i bra vindlägen och de är även spridda geografiskt, vilket ger en jämnare produktion eftersom det blåser olika mycket på olika platser och vid olika tidpunkter

9 O2 El Ekonomisk Förening. Sveriges största vindkraftskooperativ. O2 El Ekonomisk Förening består av ca medlemmar som tillsammans äger tio vindkraftverk på olika platser i landet med en samlad årsproduktion på 63 GWh. Grötlingbo. Foto: OX2. Hedbodberget. Foto: OX2. Brickan (Sveg). Foto: OX2. Råshön. Foto: OX2. Brahehus. Foto: Patrick Miller. Fallåsberget. Foto: Albin Bogren

10 Vilka är vi som arbetar med föreningen? O2 El Ekonomisk Förening har ingen egen anställd personal. För att göra det enkelt och tryggt att äga vindkraft hanterar OX2 både vindkraftverken och administrationen av O2 El Ekonomisk Förening. Styrelse O2 El Ekonomisk Förening har en professionell styrelse som består av medlemmar i föreningen med kompetens och erfarenhet att styra verksamheten på bästa sätt. Styrelsen väljs på föreningsstämman och består av: Operativ administration och förvaltning Ordförande Anders Malmström, advokat och delägare i Advokatfirman DLA Piper. Anders har en gedigen kunskap och erfarenhet i juridiska frågeställningar, bland annat kopplat till ekonomiska föreningar. Den 1 februari 2016 tog Stina Yones över som vd efter Linda Burenius Magnusson. Stina Yones kommer senast från Gooh/Lantmännen där hon bland annat har arbetat som ansvarig för affärsutveckling och som marknadschef. Hon är civilekonom med mångårig erfarenhet inom kommunikation och marknadsföring med konsumenter som målgrupp. Meg Tivéus, medlem i flertalet styrelser för bland annat Arkitektkopia och Swedish Match. Meg sitter som medlem i Insynsrådet för Energimyndigheten. Meg har tidigare arbetat som vd för Svenska Spel och som vice vd för Posten. Anna-Karin Andersen är ansvarig för kundserviceenheten på OX2 Vindel, som fått utmärkelsen Sveriges nöjdaste privatkunder inom elhandel de två senaste åren. Tillsammans med sina kollegor på kundservice arbetar hon med medlemsadministration, kundkontakter och elleverans. Anna-Karin har en kandidatexamen i ekonomi från Uppsala universitet. Staffan Appelros, vd i två egna bolag inom cleantech och mikrovågsteknik. Staffan har stor kunskap om politiska processer då han varit aktiv politiker både inom Region Skåne och som riksdagsledamot. Monica Welander är ansvarig för marknadsavdelningen på OX2 som bl a hjälper föreningen med nyhetsbrev, medlemssidor på hemsidan och årsredovisning. Monica har en magisterexamen i medie- och kommunikationsvetenskap. Innan hon kom till OX arbetade hon som marknadschef på Nordic Green Energy. Björn-Åke Wilsénius, tidigare vice vd i Handelsbanken och chef för Handelsbanken Norge, samt bland annat styrelsemedlem i Bergen Energi AS under många år. Björn-Åke har därmed stor kunskap om finansiella frågor och energifrågor. Ola Friberg tillförordnad vd för teknisk och kommersiell förvaltning av vindkraftsanläggningar på OX2, som även sköter föreningens vindkraftverk. Under 2015 tog OX2 hand om 180 vindkraftverk i 23 parker åt olika ägare t ex IKEA, Polarbröd och ett stort antal kommuner. Att föreningen ingår i en stor kundbas innebär stora fördelar, inte minst vid olika upphandlingar t ex försäkringar, drift- och övervakningssystem. En professionell förvaltning borgar för största möjliga lönsamhet och ett problemfritt ägande. Johan Ihrfelt, grundare samt koncern-vd för OX2. Johan har djup kunskap om förnybar elproduktion och över 20 års erfarenhet av att starta, bygga och utveckla verksamheter inom branscher i förändring. Vesna Ekedahl är ansvarig för ekonomiavdelningen på OX2 som har i uppdrag att sköta den ekonomiska rapporteringen för O2 El Ekonomisk Förening. OX2 hanterar även den ekonomiska rapporteringen för många andra ägare av vindkraftverk t ex det internationella försäkringsbolaget Allianz. Vesna är civilekonom och kom till OX Tidigare arbetade hon under 10 år som controller, ekonomiansvarig och ekonomichef på Connecta AB

11 Intervju med vd Stina Yones: Hela energisektorn står med tåspetsarna i framtiden Stina Yones är ny vd för OX2 Vindel och O2 El Ekonomisk Förening. Hon lämnade ett framgångsrikt jobb i dagligvaruhandeln för att jobba med vindkraft och förnybar energi. Orsak: det känns viktigt och spännande. Vad har du för bakgrund? Jag kommer närmast från Lantmännen där jag jobbat med affärsutveckling och marknadsföring mot konsumentmarknaden. Innan dess var jag kommunikationskonsult och är i botten är jag civilekonom. Du går från mat till el, hur kommer det sig? Elbranschen är onekligen en ny bransch för mig, men jag har jobbat mycket med att paketera produkter och kommunicera med konsumenter. Jag var tidigt med på resan med färdigmatsföretaget Gooh. När vi lanserade Gooh brett i dagligvaruhandeln 2008 handlade det om att bygga en ny kategori i ett segment som stått stilla ganska länge. Jag ser faktiskt tydliga paralleller till det som händer just nu på energimarknaden. Gamla»sanningar«förkastas och man tvingas tänka nytt. Det gillar jag. Från att ha varit en mycket trögrörlig bransch med ett fåtal tunga aktörer händer det plötsligt massor. Omställningen till mer förnybar energi, konsumenter som blir producenter, nya lagringsmöjligheter o s v. Hela energisektorn står med tåspetsarna i framtiden och det känns spännande och viktigt att vara med på den resan. På vilket sätt är det viktigt med vad som händer inom energisektorn? Energisektorn är på något vis den minsta gemensamma nämnaren för alla oss samhällsmedborgare. Ingen klarar sig utan el, och i och med det har vi alla ansvar för den miljöpåverkan som vår elförbrukning medför. Klimatförändringarna påverkar oss alla och i och med att du och jag tar ett aktivt beslut att köpa eller producera vår egen el från förnybara källor tar vi också ett viktigt steg för att ställa om till ett mer hållbart samhälle. Har du själv gjort ett aktivt val av el? Jag är sedan ett par veckor tillbaka stolt andelsägare och medlem i föreningen. Mitt andelsbevis sitter faktiskt till och med inramat på väggen hemma! Vad har du fått i uppdrag att åstadkomma på OX2? Mitt uppdrag är att främja andelsägd vind och att utveckla OX2:s framtida erbjudanden till konsumenter. I dagsläget ger vi alla möjlighet att bli så kallade prosumenter, via andelar i vindkraftverk och/eller genom att installera egna solceller. Det här är erbjudanden som vi kan utveckla och kanske också komplettera med helt nya. Vad har du för visioner kring ditt nya jobb? Att fler privatpersoner ska inse vikten av att styra sin elkonsumtion till helt förnybara källor. Om fler tar ställning och gör aktiva val kan vi tillsammans förändra Sveriges energisystem. Som det gamla fina Bamse-citatet säger:»ingen kan göra allt men alla kan göra något.«foto: Christian Gustavsson. Hur är du som ledare? Jag hoppas att jag är entusiasmerande. Brinner vi för det vi gör, har roligt och är snälla mot varandra gör vi generellt ett bättre jobb tillsammans. Jag vill gärna hjälpa mina medarbetare att lyfta blicken och se den större bilden varför vi gör det vi gör och förändringen vi bidrar till i stort. Vad gör du helst på fritiden? Lagar god mat och pussar på mina två barn. När tillfälle ges älskar jag också att resa, segla, dyka och åka utförsskidor

12 Om OX2 en realisatör av framtidens energi OX2, som administrerar föreningen och sköter föreningens vindkraftverk, är den enskilt största realisatören av landbaserad vindkraft i Norden. Satsningen på just vindkraft sträcker sig drygt 20 år tillbaka i tiden då OX2 började bygga upp spetskompetens inom hela värdekedjan av en vindkraftsetablering - från projektutveckling via finansiering, försäljning och byggnation fram till teknisk och kommersiell förvaltning. Under resans gång har bolaget byggt upp en gedigen industriell branscherfarenhet och goda kundrelationer med köpare som t ex IKEA, Polarbröd, Allianz och ett stort antal kommuner. De flesta kunder som köper vindkraftsanläggningar av OX2 väljer också att anlita bolaget för teknisk och kommersiell förvaltning. Under 2015 tog OX2 hand om 180 vindkraftverk i 23 parker åt olika ägare. Förmågan att leverera de bästa projekten, finansiell kompetens och förnyat förtroende bland kunderna har visat sig vara avgörande framgångsfaktorer på en allt tuffare global energimarknad. Vindkraft är OX2:s kärnprodukt och det i dagsläget mest konkurrenskraftiga energislaget, men i takt med att övriga förnybara energislag blir alltmer konkurrenskraftiga breddar OX2 verksamheten successivt och har för närvarande verksamhet även inom sol-, bio- och geoenergi. OX2 Koncernen Ett helt förnybart energisystem OX2 driver omställningen mot ett helt förnybart energisystem och en fossilfri fordonsflotta. Inte för att det är ett alternativ, utan för att det är en förutsättning för ett hållbart samhälle i tillväxt. Dessutom öppnar förnybar energi upp för fler och nya ägarstrukturer, vilket i förlängningen också ger en positiv konkurrens inom energisektorn och en bred uppslutning kring omställningen mot en hållbar framtid. Försäljning av vindandelar, solceller och miljömärkt el OX2 erbjuder elkonsumenter i Sverige möjligheten att investera i vindandelar och solceller samt köpa förnybar el märkt med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval. De som köper vindandelar blir medlemmar i O2 El Ekonomisk förening som är Sveriges största vindkraftskooperativ. OX2 administrerar föreningen och driver föreningens vindkraftverk. O2 El Ekonomisk Förening Att etablera vindkraft - steg för steg Etableringen av ett vindkraftsprojekt är en process i många olika steg som kräver allt från stor teknisk kompetens, till förståelse för hur olika intressen ska samverka. OX2 arbetar sedan lång tid tillbaka med samtliga steg som kan delas upp i fem faser. 1. Screening Ett mycket viktigt inledande skede, där OX2 hittar en lämplig plats för projektering. Vindförhållanden, befintligt elnät, markägarförhållanden och eventuella skyddsområden analyseras och utvärderas. 2. Projektutveckling alternativt förvärv av projekträttigheter Den andra fasen består av vindmätningar och produktionsberäkningar på plats, kontakter med markägaren, dialog med de boende, tillståndsprocess, samt att förbereda nätanslutningar. Ett alternativ till egen projektutveckling är att OX2 köper projekträttigheter eller samarbetar med en annan projektutvecklare. 3. Försäljning och finansiering I den tredje fasen fastställs hur vindkraftsanläggningens ägarstruktur kommer se ut. Försäljningen sker sedan av hela anläggningen, av enstaka verk, delade verk, eller genom vindandelar. 4. Upphandling och byggnation OX2 upphandlar vindkraftverk, omkringliggande infrastruktur, samt fundament. I upphandlingen använder OX2 etablerade tillverkare och lokala entreprenörer. Därefter projektleder OX2 byggnationen av vindkraftsanläggningen. 5. Förvaltning av vindkraftsanläggningar I den avslutande fasen överlämnar OX2 den färdiga vindkraftsanläggningen till ägarna. Ansvaret övergår nu till att för varje ägares räkning hantera och optimera alla frågor som rör förvaltningen. Projektutveckling Försäljning och byggnation Drift och förvaltning Försäljning av el, vindandelar och solceller. Admin av O2 El Ek Förening Ca 4100 medlemmar som äger tio vindkraftverk Screening Projektutveckling Försäljning & Finansiering Upphandling & byggnation Förvaltning av vindkraftsanläggningar 22 23

13 Hållbar utveckling OX2 utgår från tre dimensioner av hållbar utveckling: ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. I det följande beskrivs ett antal viktiga aspekter i detta arbete Hög produktion från föreningens vindkraftverk Lokal nytta och acceptans Att föra en öppen dialog med närboende, minimera intrånget i miljön och bidra med lokal nytta t ex genom arbetstillfällen och förbättrad infrastruktur är för OX2 att ta ett självklart samhällsansvar. Vid vindkraftsetableringar i Sverige tillämpar OX2 en så kallad bygdepeng, vilket innebär att en del av vindkraftens intäkter går till lokala projekt för en positiv utveckling i den berörda bygden. Det betyder att alla ägare, exempelvis O2 El Ekonomisk Förening, IKEA och Polarbröd, årligen delar ut en summa från produktionsintäkterna till den berörda bygden. Utsläppsminskningar från vindkraft Det finns olika sätt att räkna på hur mycket koldioxidutsläpp som undviks tack vare en ökad vindkraftsproduktion. En ofta använd metod kallas marginalelsmetoden. Utsläppsminskningen styrs enligt denna metod av vad som händer på marginalen i elsystemet, det vill säga den elproduktionsteknik som tillkommer respektive försvinner vid en ökad eller minskad efterfrågan på el. Eftersom Sveriges elnät sitter ihop med elnätet i övriga Norden och Europa ligger oftast utsläppsintensiv kolkraft på marginalen och det är alltså kolkraftens produktion som undviks vid ett ökat utbud av vindkraft. Ett vindkraftverk som producerar 7 GWh per år möjliggör en koldioxidbesparing med upp till 5600 ton koldioxid per år. 1) Miljöcertifiering Sedan 2010 är OX2 certifierade enligt den globala miljöstandarden ISO Det innebär att OX2 systematiskt utvärderar betydande miljöaspekter, men också arbetar mot tydliga och verifierbara miljömål. OX2 arbetar efter tre övergripande miljömål: 1. Öka mängden förnybar el i det nordiska elsystemet 2. Göra så litet intrång i naturen som möjligt 3. Påverka leverantörer att leverera miljömässigt säkra produkter och material. Energiåterbetalningstid Ett vindkraftverk är energineutralt efter ca åtta månader vilket innebär att efter denna tid har vindkraftverket producerat så mycket energi som går åt under hela vindkraftverkets livscykel från tillverkning till skrotning. 2) Vindkraftens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Sett ur ett livscykelperspektiv uppstår vindkraftens största miljöpåverkan vid tillverkningen av själva vindkraftverket. Bygg- och driftfasen har en betydligt lägre påverkan. De viktigaste insatserna OX2 kan göra för att minska vindkraftens miljöpåverkan är därför att ställa hårda krav på turbnitillverkarna för att säkerställa att de negativa miljöaspekterna minimeras var ett år med starka vindar och hög produktion. Produktionen från föreningens vindkraftverk blev över 73 miljoner kilowattimmar (jfr 57 miljoner under 2014) vilket är 16 procent över beräknad helårsproduktion. Total produktion O2 El Ekonomisk Förening 2015 kwh jan feb mar apr maj Utfall 2015 Normalårsprod. Ack utfall 2015 Ack normalårsprod. Förväntad genomsnittlig normalårsproduktion beräknas för varje vindkraftverk baserat på läge, turbin och vindmätningar. Den är konstant varje år och anger vad den genomsnittliga årliga produktionen för just det verket bör vara efter 20 år. Faktiskt utfall beror på hur mycket det blåser och om verket är i drift. Det finns försäkringar som täcker upp för produktionsbortfall om vindkraftverket skulle skadas. Det blåser olika mycket varje år och en normal årsvariation i vindkraftsproduktionen är +/- 15 procent. Den tekniska tillgängligheten 2015 (d v s den tid då turbinerna varit i drift eller redo för drift i väntan på vind) var 96,7 procent. jun jul aug sep okt nov dec GWh Föreningens produktion över tid Föreningens produktion har ökat över åren i takt med att O2 El Ekonomisk Förening har vuxit. Grafen på nästa sida visar hur produktionen har ökat sedan starten. I grafen jämförs faktisk produktion för föreningens alla vindkraftverk med den förväntade genomsnittliga normalårsproduktionen för föreningens alla vindkraftverk. Eftersom vindarna varierar år efter år så varierar även produktionen, men sammantaget ligger den faktiska ackumulerade produktionen i linje med förväntad normalårsproduktion ) Svenska Miljöinstitutet 2) Vestas Wind Systems A/S 24 25

14 Produktion O2 El Ekonomisk Förening över tid kwh GWh Utfall Normalårsprod. Ack utfall Ack normalårsprod. Under 2015 har 57 procent av den producerade elen levererats till medlemmarna i form av andelsel. 43 procent har varit överproduktion som föreningen har sålt på elbörsen Nord Pool. De intäkter föreningen får för den överproduktion som inte används till andelsel bestäms av elpriset på elbörsen Nord Pool och av priset för elcertifikaten (se faktaruta om elcertifikatsystemet på sida 12). Elproduktion 2015 Andelsel 57 % Överskott 43 % Brahehus vindpark. Foto: OX

15 2015 Viktiga händelser Under året bedrevs viktigt påverkansarbete för att få andelsägd sol och vind att omfattas av skattelättnader. Föreningsstämman gick av stapeln den 6 maj i Göteborg och erbjudande om solceller skapade stort intresse. Skattereduktion för andelsägd el I januari 2015 infördes en skattereduktion för mikroproducerad el. De som har egna solceller på taket eller ett vindkraftverk på tomten får en skattereduktion på 60 öre per kilowattimme för den el som matas in på elnätet. De som äger andelar i gemensamma anläggningar har inte samma möjligheter. OX2 har under flera år arbetat för att få politikerna att förstå att även andelsägd sol och vind bör omfattas av en skattereduktion. Detta är viktigt inte minst av rättviseskäl. Genom att andelsägande inkluderas skulle även lägenhetsinnehavare få möjlighet till en skattereduktion. Därutöver finns även stora samhällsekonomiska och miljömässiga fördelar med att många hushåll gemensamt äger andelar i större anläggningar som placeras i gynnsamma lägen, jämfört med om hushållen sätter upp egna och mindre effektiva sol- och vindkraftverk. Almedalen ett tillfälle att påverka och knyta kontakter OX2 närvarade under Almedalsveckan på Gotland i månadsskiftet juni/juli. Linda Burenius Magnusson passade på att träffa politiker och andra påverkare för att prata om vikten av införa skattereduktion för andelsägd vindkraft. Hon var även inbjuden talare på olika seminarium, bland annat på Volkswagens seminarium om elbilar samt på Swedegas seminarium om energi och klimat. Uppskattad solcellsträff i Gamla stan Många medlemmar har önskat kombinera sina vindandelar med solceller. Den 12 november anordnades en välbesökt solcellsträff på Grillska Huset i Gamla stan i Stockholm. Michael Abaji från Solar Supply var på plats och berättade om hur det går till att installera solceller och Anna-Karin Andersen från OX2 berättade bland annat om hur man kan sälja överskottet av sin egenproducerade solel. Ett sextiotal engagerade personer deltog vid det här tillfället. Under året har OX2 bedrivit påverkansarbete genom kontakter med politiker och debattartiklar i media, bland annat tillsammans med Hyresgästföreningen, Sveriges konsumenter och HSB. Föreningsstämma i Göteborg Den 6 maj hölls årets föreningsstämma i O2 El Ekonomisk Förening på Universeum i Göteborg. Ett åttiotal personer närvarade vid stämman. Efter föreningsstämman fick deltagarna en uppskattad guidad rundvandring på Universeum som är ett vetenskapscentrum och museum med bland annat en fantastisk regnskog. Kvällen avslutades med en middag som dukades upp i anslutning till det stora akvariet, en turkos undervattensvärld som rymmer många kända fiskarter. Solcellsträff i Gamla stan. Foto: OX2. Solceller. Foto: VioNet. Nöjdast elkunder i Sverige Att köpa el blir ett alltmer medvetet val för konsumenter och när Svenskt Kvalitetsindex (SKI) gjorde sin årliga undersökning i december stod det klart att OX2 Vindel (vars kundservice administrerar föreningen) för andra året i rad toppar listan över de nöjdaste kunderna på privatmarknaden. Företaget lever också bäst upp till kundernas förväntningar. SKI ställde frågor inom kategorierna image, förväntningar, produktkvalitet, nöjdhet och lojalitet. Föreningsstämma i Göteborg och middag på Universeum. Foto till vänster: OX2. Foto till höger: Universeum

16 Utdelning av bygdepeng lokal nytta Bygdepengen innebär att en del av de årliga produktionsintäkterna från föreningens vindkraftverk går tillbaka till lokalsamhället för att gynna en positiv utveckling i den berörda bygden. Bygdepengen har funnits med sedan OX2 etablerades för över 20 år sedan och är en självklar del av OX2:s hållbarhetsarbete. Vad pengarna ska användas till är det upp till bygden själv att bestämma. Oftast är det ett byalag, en bygdegårdsförening eller en annan aktiv och demokratiskt förankrad lokal förening som fördelar pengarna. O2 El Ekonomisk Förening har under 2015 delat ut ca 80 Tkr till olika projekt i syfte att utveckla Grännabygden (Brahehus), Offerdal (Råshön), Herrö (Brickan/Sveg), Ore (Hedbodberget) samt Lingbo (Fallåsberget). Stoet Felicity och föreningens vice ordförande Åsa Claesson kan se fram mot bättre belysning vid hagarna. Foto: Ola Pilhem Hedbodbergets vindpark. Foto: OX2. Grännabygden: Ryttarförening fick kronor Grännabygdens ryttarförening fick kronor för att kunna sätta upp mer belysning i hagarna. Det är ett av sju projekt som fick dela på bygdepengen under Det är fantastiskt! Vår ansökan var att vi ville fixa ny armatur till våra utebanor och tre nya armaturer vid hagarna, säger Therese Boberg, ordförande i Grännabygdens ryttarförening. Hon säger att det är mörkt på kvällarna för de som ska släppa ut hästarna i hagarna, nu slipper de det obehaget. Den ideella föreningen har cirka 100 medlemmar, flertalet är ungdomar upp till 25 år. Förutom att hyra ut boxar så bjuder föreningen in tränare och ställer upp med lag i olika tävlingar, både hopp och dressyr. Källa: JP.se Orebygden: Bygdepengen är en boost för bygden Oregruppen i Furudal är en paraplyorganisation för bygden, ett ansikte utåt mot myndigheter som arbetar med bygdens utveckling och kulturevenemang. Bygdepengen är en viktig del av verksamheten. - Det går faktiskt inte att underskatta betydelsen av de här pengarna. Rent praktiskt har den betytt att fastigheter kunnat rustas upp, att lekplatser blivit roligare och säkrare med tåliga utomhusleksaker och belysning. Den har också bidragit till att Ores pensionärer kan höra vad som sägs på möten, belysta motionsspår och utrustning till gym. Bygdepengen bidrar även till Oreveckan, en årlig familjefestival, säger Lennart Öhnell, ordförande i Oregruppen. Listan har blivit lång genom åren och alla som är verksamma inom föreningslivet kan söka bidraget. Likaså de som på något sätt bidrar till att Furudal utvecklas och blir en bättre plats att bo på. Alla får naturligtvis söka, även om inte alla kan få bidrag. Men vi ser att det händer saker från år till år här i Ore. Bygdepengen bidrar till att sätta vårt samhälle på kartan. Man kan faktiskt säga att den ger oss Furudalsbor ett bättre självförtroende, avslutar Lennart Öhnell

17 Medlemsbesök: Vår drivkraft är och förblir miljön Lars-Åke och Berit Andersson är pionjärer både inom vindkraft och inom solenergi. Förutom vindandelar har de sedan sommaren 2015 solpaneler på taket. Vi åkte till Fritsla i Västergötland för att höra mer om el från sol och vind. Både Berit och jag är födda och uppvuxna i trakten och vi har alltid haft ett stort intresse för natur och miljö. Jag är t ex engagerad i Naturskyddsföreningen. I det arbetet har miljöfrågorna en framskjuten plats. Så det är klart att engagemanget syns på vårt hus, man vill ju leva som man lär. Sedan många år har vi en solvärmeanläggning på taket och luftvärmepumpen utanför huset hämtar värme från luften ända ned till -10 grader. Nu har vi dessutom våra nya fina solpaneler. Inne i huset har vi nog inte en enda gammal glödlampa kvar, alla är bytta till LED och lågenergi. Och så har vi vindandelar i O2 El Ekonomiskt Förening. Kompletterar vindandelarna och solpanelerna varandra? Det stämmer. Vi skaffade våra vindandelar för ungefär fem år sedan. En annons i Naturskyddsföreningens tidning väckte vårt intresse. I våras kom OX2 med ett erbjudande att köpa solpaneler via deras partner Solar Supply. Det var en helhetslösning som vi nappade på. Nu har vi både vind och sol, och med den kombinationen hoppas och tror vi kunna täcka mer än 100 procent av vår elförbrukning. Överskottet som vi producerar säljs vidare. Inte för att möjligheten att tjäna pengar betyder något för oss, vår drivkraft är och förblir miljön. Hur fungerade processen från start till installation? Det var enkelt och jag upplevde samarbetet med OX2 och Solar Supply som seriöst. Inledningsvis var det viktigt att skicka in korrekta uppgifter så att vi kunde erbjudas det bästa alternativet. Jag mätte bl a storleken på taket, takvinkeln och skickade in bilder på huset. Efter några telefonsamtal kom vi fram till offert. När det sedan var dags för montering anlitade Solar Supply en lokal entreprenör från Tidaholm. De utförde installationen snabbt och smidigt på en dag. Vi fick också besök av vår elnätsägare Vattenfall som installerade en ny typ av mätare, som mäter åt båda hållen. Energi in och energi ut så att balansen blir korrekt. Sammanfattningsvis är vi klart nöjda. Hur mycket har ni investerat och hur gör ni med ROT-avdrag eller solcellsbidrag? Nu har vi sammanlagt 14 paneler som totalt täcker 24 m2 av hustaket. Med solpaneler och installation stannade hela vår investering på kronor. När man som vi köpt solpaneler under 2015 kan man välja mellan att använda möjligheten till ROT-avdrag eller solcellsbidrag. Bidraget söker man hos Länsstyrelsen och det blir ett något högre bidrag än vad ROT-avdraget ger. Så det lutar väl mot bidrag från Länsstyrelsen. Vi har haft kontakt med OX2:s kundservice som har gett oss vägledning. Solcellerna syns rätt väl, vad säger grannarna? Inte så mycket faktiskt, en del är väl lite nyfikna och har ställt frågor. Det finns andra som också satt upp solpaneler här i Fritsla. Nu har tekniken blivit bättre, inte minst livslängden. Även priset har blivit mer attraktivt så vi får nog se många fler solpaneler på taken i framtiden. I vårt samhälle bor det omkring personer, och de som är intresserade får gärna komma till oss med sina frågor. Vad är det bästa med er investering? Det var betydligt lättare än vi föreställt oss att få upp solpanelerna. Kontakten med OX2 och Solar Supply fungerade alldeles utmärkt och alla inblandade gjorde både ett snabbt och bra jobb. Men det allra bästa är känslan att producera sin egen el! Det är fascinerande att elen kommer till mer eller mindre av sig själv. Vi behöver inte tillföra någonting. Jag talade med en granne en riktigt solig dag för en tid sedan. Vi kom in på våra paneler, som en sådan dag producerade el för fullt. Det kändes kul att kunna säga att elen han använde kanske kom från mitt tak Innan vi lämnar paret Anderssons röda villa och tackar för kaffe och gästfriheten tittar vi på kontrollpanelen som styr solcellerna. Trots att det är sent i oktober och solen döljer sig bakom tunga grå höstmoln visar displayen Foto: Patrick Miller. en produktionseffekt på 187 W. Fullt tillräckligt för att driva parets lampor och kylskåp. Det är lätt att förstå Lars-Åke och Berits stora tillfredställelse. Lars-Åke och Berit Anderssons investering 24 m 2 fördelade på 14 paneler Total investering kr Installationen genomfördes i augusti 2015, beräknad produktion kwh/år Med solpanelerna och vindandelarna beräknar paret täcka mer än 100 procent av sin elkonsumtion 32 33

18 O2 El Ekonomisk Förening, Org.nr O2 El Ekonomisk Förening, Org.nr Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för O2 El Ekonomisk Förening avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret Flerårsöversikt Beloppen i flerårsöversikten är angivna i tusental kronor om inte annat anges Nettoomsättning Verksamhet O2 El Ekonomisk Förening bildades 2006 och har sedan dess verkat med syftet att äga vindkraftverk och tillhandahålla vindel till ett lågt och stabilt elpris till föreningens medlemmar. Föreningen har under året inte haft några anställda, utan föreningen har ett samarbetsavtal med OX2 Vindel AB som sköter administration och elleverans. OX2 sköter även drift och övervakning av föreningens vindkraftverk. Ägandeinformation O2 El Ekonomisk Förening har ca medlemmar och ca inbetalade andelar per den 31 december Styrelsen har under verksamhetsåret utgjorts av ordförande Anders Malmström, Meg Tivéus, Staffan Appelros, Björn-Åke Wilsénius samt Johan Ihrfelt. Framtida utveckling Med tanke på de mellan åren stora svängningarna i elpriset samt att många är intresserade av att göra en stor miljöinsats, finns det på lång sikt förutsättningar för att efterfrågan på vindandelar kan komma att öka. Väsentliga händelser De låga elpriserna under året har lett till att det varit en låg nyförsäljning av vindandelar. Under året har privatpersoner, bostadsrättsföreningar och företag tecknat 124 vindandelar till ett värde om 830 Tkr. Totalt inbetalt andelskapital är 269 Mkr. Föreningen har omvandlat den checkkredit om 72 Mkr och det låneavtal om 45 Mkr som föreningen har haft sedan februari 2013 till ett enda samlat låneavtal om 86,85 Mkr med Swedbank. Lånefinansieringen avser de andelar som ägs av föreningen och inte av medlemmarna. Beslut om lånefinansiering fattades på föreningsstämma Syftet var att säkra en viss överproduktion i föreningen, vilket borgar för leveranssäkerhet även under dåliga vindår, och för att föreningen skall erhålla intäkter genom försäljning av el på elbörsen Nord Pool. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Föreningen har efter räkenskapsårets utgång bytt verkställande direktör. Resultat och ställning Årets resultat är -3,7 Mkr efter avskrivningar. Intäkterna styrs av produktionen, priset på elcertifikat samt priset på el för den överskottsproduktion som säljs ut på elbörsen Nord Pool. Dessutom får föreningen intäkter för levererad andelsel till medlemmarna. Priset på el och elcertifikat har under året varit rekordlågt vilket påverkar föreningens ekonomi negativt. Att omvärlden befinner sig i en lågkonjunktur, låga priser på utsläppsrätter, hög nederbörd som resulterat i fulla vattenmagasin, att kärnkraften producerat stabilt samt att Sverige för närvarande har ett stort överskott av el är faktorer som driver ner elpriserna just nu. Föreningens intäkter för elcertifikat har legat på ca 190 kr per styck, vilket är högre än det genomsnittliga spotpriset under året, som låg på ca 150 kr. Detta har uppnåtts genom att föreningen gjort säkringar avseende elcertifikat har varit ett bra vindår. Föreningens verk har producerat 116 procent av beräknad normalårsproduktion. Vindkraftsproduktionen har varit 73 miljoner kilowattimmar. Under 2015 har 57 procent av den producerade elen gått till medlemmarna i form av andelsel. 43 procent har varit överproduktion som föreningen har sålt på elbörsen Nord Pool. Den genomsnittliga tillgängligheten har varit 96,7 procent. Verkens tillgänglighet avser tiden som vindkraftverken har varit tekniskt tillgängliga i relation till antal möjliga timmar på året och är en viktig parameter för ekonomin och miljönyttan. Kostnaderna är till stor utsträckning förutsägbara och består av återköp av andelsel från föreningens medlemmar samt kostnader för att driva och underhålla vindkraftverken och föreningen samt finansiella kostnader för den delen av produktionen som inte är finansierad av sålda andelar, utan genom lån. Resultat efter finansiella poster Rörelsemarginal % Negativ Negativ Negativ Negativ Negativ Avkastning på Negativ Negativ Negativ Negativ Negativ eget kapital % Balansomslutning Soliditet % Rörelsemarginal: Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen. Soliditet: Justerat eget kapital i procent av totalt kapital. Avkastning på eget kapital: Resultat efter finansiella poster i procent av justerat eget kapital. RESULTATDISPOSITION Styrelsen föreslår att den ansamlande förlusten behandlas enl. följande: Balanserad förlust Årets förlust Totalt Ansamlad förlust behandlas enligt följande: Överförs i ny räkning Totalt Föreningens resultat och ställning framgår av efterföljande resultat- och balansräkningar med tilläggsupplysningar. Alla belopp uttrycks i svenska kronor där ej annat anges

19 O2 El Ekonomisk Förening, Org.nr O2 El Ekonomisk Förening, Org.nr Resultaträkning Rörelseintäkter, lagerförändring m.m Not Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter, lagerförändringar m.m Rörelsekostnader Direkta elproduktionskostnader Övriga externa kostnader 4, 5, Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningar Summa rörelsekostnader Balansräkning Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Markanläggningar Vindkraftverk Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga fordringar Summa finansiella anläggningstillgångar Rörelseresultat Summa anläggningstillgångar Finansiella poster Övriga ränteintäkter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa finansiella poster Resultat efter finansiella poster Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Resultat före skatt Skatter Skatt på årets resultat Årets resultat Kassa och bank Kassa och bank Summa kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

20 O2 El Ekonomisk Förening, Org.nr O2 El Ekonomisk Förening, Org.nr Balansräkning Balansräkning Not Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 12 Bundet eget kapital Inbetalda insatser Summa bundet eget kapital POSTER INOM LINJEN Panter och därmed jämförliga säkerheter som 15 har ställts för egna skulder och avsättningar Tillgångar med äganderättsförbehåll Summa ställda säkerheter Fritt eget kapital Balanserat resultat Ansvarsförbindelser Inga Inga Årets resultat Summa fritt eget kapital Summa eget kapital Obeskattade reserver Ackumulerade överavskrivningar Summa obeskattade reserver Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Checkräkningskredit Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Aktuella skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER