Innehåll. O2 El Ekonomisk Förening i korthet 3. VD har ordet 4. Vindkraften i Sverige och världen 5. Viktiga händelser i O2 El Ekonomisk Förening 9

Transkript

1 o2 El Ekonomisk Förening Årsredovisning 2012

2 Innehåll O2 El Ekonomisk Förening i korthet 3 VD har ordet 4 Vindkraften i Sverige och världen 5 Viktiga händelser i O2 El Ekonomisk Förening 9 Möt våra delägare 10 Byggnation av vindparken på Fallåsberget 11 Om O2 13 Hållbar utveckling 14 Styrelse 15 Förvaltningsberättelse 16 Resultaträkning 18 Balansräkning 19 Tilläggsupplysningar 21 Revisionsberättelse 25 2 Grötlingebo, Gotland. Foto: Patrick Miller

3 Fallåsbergets vindpark. Foto: Göran Sundin O2 El Ekonomisk Förening i korthet: antal medlemmar per 31 december Tio medlemsägda vindkraftverk varav tre nya vindkraftverk som förvärvades och byggdes på Fallåsberget, Ockelbo kommun. Årlig vindkraftsproduktion om 60 miljoner kilowattimmar efter de nya vindkraftverken på Fallåsberget har satts i produktion. Koldioxidbesparing på upp till ton per år, vilket motsvarar genomsnittliga bilars årliga utsläpp. 3

4 VD har ordet - Linda Burenius Magnusson Foto: Patrick Miller 2012 har varit ett spännande år där O2 El Ekonomisk Förening har förvärvat tre nya vindkraftverk som byggts under året. Vår vindkraftsproduktion har därmed ökat från ca kwh till kwh med våra nya vindkraftverk. Läs mer om de nya vindkraftverken och se bilder från byggnationen på sidan Konsekvenserna av den fossila energianvändningen i världen blir alltmer påtaglig och det brådskar att ställa om till en miljövänlig energiproduktion. Vindkraften är det kraftslag som växer snabbast i världen räknat på installerad effekt. De stora elbolagen äger över 80 procent av elproduktionen i Sverige. Ett energisystem baserat på förnybara energikällor möjliggör en spridning av ägandet. Andelsägande av vindkraft är en annorlunda och frisk affärsmodell som möjliggör för vanliga elkonsumenter att ta makten över produktionen och börja producera egen el till låga och stabila elpriser. Tillsammans är vi andelsägare som investerat 256 Mkr i egen vindkraft. Till skillnad från att köpa vanlig grön el har vi byggt ny vindkraft vilket gör det möjligt att ersätta fossil elproduktion. Nu äger vi tillsammans 10 stora vindkraftverk med en årlig produktion om cirka 60 miljoner nya gröna kilowattimmar, vilket gör det möjligt att minska koldioxidutsläppen med upp till ton per år. Det motsvarar genomsnittliga bilars årliga utsläpp! En betydande miljöinsats värd att vara stolt över! En av årets höjdpunkter har varit att få möta många av er andelsägare, både på föreningsstämman och på de frukostseminarium jag höll i Malmö, Göteborg och Stockholm tillsammans med Maria Wetterstrand. Vi har under året arbetat om vår hemsida och på denna också lyft fram ett par av föreningens medlemmar. Det har varit oerhört roligt att många andelsägare har velat bli referenskunder och på hemsidan berättat om varför just de valt att bli andelsägare. Vi avslutade 2012 genom att i december bli de första i Sverige med att få Naturskyddsföreningens märkning Bra Miljöval på vindandelarna. Vi i O2 El Ekonomisk Förening önskar alla nya medlemmar som tillkommit under 2012 varmt välkomna och tackar alla tidigare medlemmar för ett givande år! Linda Burenius Magnusson 4

5 Vindkraften i Sverige och världen Vindkraften har på kort tid gått från att vara ett lovande förnybart alternativ till att bli ett etablerat kraftslag. Det är också det kraftslag som växer snabbast i världen räknat på installerad effekt. 1) Kostnaderna för att producera en kwh vindkraft har sjunkit med över 75 procent sedan tekniken kommersialiserades på 80-talet och för varje dubblering av den installerade effekten har kostnaderna historiskt sjunkit med 14 procent. 2) Ur ett globalt perspektiv brådskar förnybara lösningar då konsekvenserna av den fossila energianvändningen blir alltmer påtaglig. Signalerna om ett klimat i förändring ökar från år till år och 2012 var inget undantag. Isutbredningen i Arktis nådde den lägsta nivån sedan satellitmätningarna startade USA, Brasilien och Australien har haft den mest omfattande torkan på över 50 år. Indien har haft den värsta monsoon-perioden på över 100 år. Totalt beräknas mer än 20 miljoner människor ha påverkats allvarligt av extrema väderhändelser som med stor sannolikhet har förstärkts av den pågående globala uppvärmningen. 3) Total installerad vindkraftskapacitet i världen MW År Källa: GWEC Ett gemensamt Europa ställer om till förnybar elproduktion Sverige blir alltmer en del av den europeiska energimarknaden i och med att mer överföringskapacitet byggs över nationsgränserna. Den europeiska elmixen består idag av omkring 50 procent fossilbaserad el. Det finns en stark politisk viljeriktning inom EU att denna andel ska minska till förmån för förnybar energi. Målet är att EU år 2020 ska producera 20 procent av energianvändningen från förnybara källor och sänka utsläppen av växthusgaser med 20 procent jämfört med Den europeiska elmixen, i installerad effekt Kol 25% Gas 23% Källa: EWEA Vattenkraft 14% Kärnkraft 13% Vindkraft 12% Solkraft 8% Olja 5% Tyskland och Danmark i förarsätet Det förnybara växer över hela Europa, men det är framförallt två länder som har tagit på sig ledartröjan när det gäller ambitionsnivån i omställningen; Tyskland och Danmark. Tysklands energiomställning Energiewende började för drygt tio år sedan och har hittills resulterat i att den förnybara elen har ökat med 105 årliga TWh. Under samma period har man fasat ut omkring 70 TWh kärnkraft och alltså möjliggjort för utfasning av omkring 35 TWh fossilbaserad el. Vindkraften ses som den bärande teknologin i denna omställning och producerade år TWh, vilket motsvarar ca en tredjedel av den totala elkonsumtionen i Sverige. Tyskland producerar över sex gånger mer vindkraft än Sverige på en landyta som är mindre, med vindförhållanden som är sämre och med en befolkningstäthet som är tio gånger större. 1) GWEC, IEA, EPIA, World Nuclear Organization 2) Bloomberg New Energy Finance 3) NOAA 5

6 Danmark är idag världsledande med 28 procent vindkraft av den totala elproduktionen. Som en del i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser har Danmark beslutat att andelen vindkraft ska öka till 50 procent år 2020, vilket motsvarar mer än dubbelt så mycket vindkraft som finns i Sverige idag på en yta lika stor som Jämtland. Stödet för en fortsatt utbyggnad av vindkraften i Danmark är också mycket stor. I Stortinget röstades det ambitiösa lagförslaget igenom med 171 röster av 179 möjliga och opinionsundersökningar har visat att 91 procent av befolkningen vill att vindkraften ska öka och 85 procent kan tänka sig vindkraft i närheten av sin egen bostad. 1) Särskilt goda förutsättningar för vindkraft i Sverige Förhållandena för vindkraftsutbyggnad i Sverige bedöms vara goda i jämförelse med de flesta länder i EU. Europeiska miljöbyrån har bedömt den tekniska och ekonomiska potentialen för vindkraft i Sverige till över TWh, vilket är 700 gånger mer än vad vi producerar idag. Endast Frankrike bedöms ha en större potential. 2) De främsta anledningarna till detta är goda vindförhållanden, låg befolkningstäthet, bra infrastruktur i form av vägar, elnät och balanskraft samt en väl fungerande tillståndsprocess. Historisk utbyggnad i Sverige är mer el än en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor producerar. Totalt genererar vindkraften 5,1 procent av elkonsumtionen i Sverige. 3) Utvecklingen ser ut att fortsätta även under Årsproduktionen förväntas öka med 36 procent, trots rådande lågkonjunktur. Redan i dag har investeringsbeslut fattats om 345 nya vindkraftverk med beräknad driftsstart ) Gemensam elcertifikatmarknad med Norge stimulerar utbyggnad Från och med 1 jan 2012 ingår Norge i ett gemensamt elcertifikatsystem med Sverige. Det gemensamma systemet är konstruerat för att stimulera utbyggnad av 26,4 TWh elproduktionskapacitet under perioden 2012 till Varje land har alltså en målsättning att öka elproduktionskapaciteten med 13,2 TWh. Utbyggnaden kommer i verkligheten att ske där det finns bäst förutsättningar och eventuella skillnader i utbyggnaden kommer att hanteras genom en statistisk överföring. Det land som har en mindre utbyggnad får alltså tillgodoräkna sig utbyggnaden i det andra landet. 1) EWEA 2) EEA 3) Svensk Vindenergi Elcertifikatsystemet Källa: Energimyndigheten och Svensk Vindenergi Svensk vindkraftsmarknad Produktionen av vindkraft i Sverige har nästan tredubblats sedan 2009 och mer än sjudubblats sedan Under 2012 installerades 846 MW vindkraft i Sverige, vilket motsvarar en investeringskostnad på ca 12 miljarder SEK. På årsbasis ökade vindkraftsproduktionen med 19 procent från 6,1 TWh till 7,2 TWh, vilket Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt. Målet är att i Sverige öka den förnybara elproduktionen med 25 TWh från 2002 års nivå fram till år Tillsammans med Norge ska en årsproduktion på ytterligare 13,2 TWh förnybar el produceras mellan åren 2012 och Elcertifikatsystemet, som löper till och med utgången av år 2035, ska bidra till att Sverige får ett mer ekologiskt hållbart energisystem och når EU-målet om andelen förnybar energi. Systemet är uppbyggt så att producenter av förnybar el får ett elcertifikat för varje producerad MWh el. För att skapa efterfrågan på elcertifikat är det obligatoriskt för elleverantörer och vissa, i lagen definierade, elanvändare att köpa en viss mängd elcertifikat i förhållande till sin elleverans/elanvändning, den så kallade kvotplikten. I och med försäljningen av elcertifikat får producenterna en extra intäkt utöver intäkterna från elförsäljningen, vilket skapar bättre ekonomiska villkor för miljöanpassad elproduktion. År 2012 gick 33 procent av elcertifikaten till vindkraft. Den största delen, ca 52 procent, gick till biokraft. 6

7 Det gemensamma systemet innebär en större marknad med flera aktörer. Detta förväntas leda till bättre konkurrens på marknaden då likviditeten ökar och priserna blir mer stabila. I och med den norska anslutningen kommer också den samlade potentialen för förnybar elproduktion att öka kraftigt. Politiskt vägval mellan olika energislag Sverige har i huvudsak helt förlitat sig på vattenkraften som byggdes under första hälften av 1900-talet och kärnkraften som byggdes på och 1980-talet för vår elförsörjning. Den äldsta kärnkraftsreaktorn har nu hunnit bli 40 år gammal och år 2025 når även de yngsta reaktorerna 40-strecket. En stor del av den befintliga kärnkraftskapaciteten behöver förnyas eller ersättas av andra alternativ under den kommande 20-årsperioden. Samtidigt är transmissionsnäten i stort behov av upprustning, anpassning och förstärkning. Sverige står Installerad effekt i EU senaste 5-årsperioden inför stora investeringar i ny elproduktion och nätkapacitet för att kunna säkra en fortsatt trygg och samhällsekonomiskt gynnsam elenergiförsörjning. 1) Till skillnad från den historiska utbyggnaden av vattenkraften och den befintliga kärnkraften, som i huvudsak genomfördes med statligt stöd, är det nu kommersiella aktörer som förväntas stå för merparten av de investeringar som krävs. Detta förutsätter ekonomiska incitament, en tydlig politisk inriktning och långsiktiga spelregler. Givet antagandet att fossil elproduktion såsom kol- och/ eller gaskraft inte är aktuell finns två huvudsakliga alternativ för det framtida svenska elsystemet. Nya kärnreaktorer som ersätter de befintliga eller en kraftfull utbyggnad av de förnybara kraftslagen. 1) På väg mot ett förnybart energisystem, Svensk Vindenergi. Installerad effekt globalt senaste 5-årsperioden Källa: EWEA, GWEC, European Nuclear Society Kostnad för ny kärnkraft resp. ny landbaserad vindkraft Källa: EWEA, GWEC, European Nuclear Society Total installerad effekt i EU Källa: På väg mot ett förnybart energisystem, Svensk Vindenergi. Källa: EWEA 7

8 Brahehus, Småland. Foto: Patrick MIller Kostnader för ny elproduktion Vindkraft är den förnybara teknik som har störst potential att snabbt byggas ut. Kostnaden för vindkraftsproduktion är relativt lätt att beräkna och kostnaderna sjunker snabbt i takt med teknikutvecklingen. För kärnkraften är det omvända förhållanden. Kostnaden för ny kärnkraft är mycket svår att uppskatta och de få reaktorer som byggts har dragits med kraftiga förseningar och stora kostnadsökningar. 1) Vindkraftens konkurrensfördelar gentemot kärnkraften märks genom att titta på den faktiska utbyggnaden av dessa två kraftslag den senaste femårsperioden i EU och världen. Vindkraften växer 20 gånger snabbare än kärnkraften globalt sett och i EU har det inte installerats någon ny kärnkraft den senaste femårsperioden, medan vindkraften har vuxit med nästan 50 GW. Med nuvarande utbyggnadstakt kommer det att dröja drygt ett år tills vindkraften har lika stor installerad effekt som kärnkraften i EU. 2) Vägvalet mellan förnybart och kärnkraft är inte bara ett ekonomiskt vägval. Ett energisystem baserat på förnybara kraftkällor möjliggör även en spridning av ägandet till nya aktörer utanför de traditionella grupperingarna. Som exempel kan nämnas att tysk vindkraft ägs av cirka olika investerare, företag och privatpersoner, medan kärnkraften ägs av högst fyra aktörer per land. I snitt i Europa finns gånger fler ägare per MW vindkraft i jämförelse med kärnkraften. 3) O2 ser mångfald i ägande som en viktig beståndsdel i ett långsiktigt hållbart energisystem, samtidigt som det öppnar upp för nya affärsmöjligheter. 1) På väg mot ett förnybart energisystem, Svensk Vindenergi. 2) World nuclear association, GWEC 3) World Nuclear Association, Danish Wind Turbine Owners Association 8

9 Viktiga händelser i O2 El Ekonomisk Förening O2 El Ekonomisk Förening äger nu tio vindkraftverk som finns i Sveg och Krokom (Jämtlands län), på Hedbodberget (Dalarnas län), i Grötlingbo (Gotlands län), i Brahehus (Jönköpings län) och på Fallåsberget (Gävleborgs län). De tre senaste vindkraftverken på Fallåsberget stod klara vid årsskiftet 2012/2013. Vindkraftverken har en total produktion om cirka 60 miljoner kilowattimmar per år. Det har blåst bra under året och produktionen för de sju verk som varit i drift under 2012 var 40,9 GWh, vilket är 2 procent över beräknad normalårsproduktion. kwh GWh jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Utfall 2012 Normalårsprod. Ack utfall 2012 Ack normalårsprod I syfte att skapa en lokal nytta kopplat till vindkraften så tillämpar O2 bygdepeng, vilket innebär att en del av vindkraftens intäkter går till lokala projekt för en positiv utveckling i den berörda bygden. Mottagare kan till exempel vara ett byalag, en sockenförening eller hembygdsförening. Hur detta regleras sker i samråd med berörd bygd och kommun så att det blir så demokratiskt förankrat som möjligt samtidigt som det ger mesta möjliga positiva effekt. I O2 El Ekonomisk Förening har vi under 2012 delat ut 62 Tkr till olika projekt i syfte att utveckla Grännabygden, Offerdalsvind vid Råshön, Rättviks kommun och Sveg-Herrö fiskevårdsområdesförening. Ett hundratal medlemmar anslöt till föreningsstämman som ägde rum 19 april på Nürnberghuset i Stockholm. Meterologen, författaren och föreläsaren Pär Holmgren höll ett uppskattat anförande om klimatproblematiken. Under året har även debattartiklar om klimatproblematiken och om vindkraft som en del av lösningen skrivits tillsammans med meteorologen Pär Holmgren. Maria Wetterstrand och Linda Burenius Magnusson Foto: Patrick MIller Vi gästade den roliga och tankeväckande klimatshowen som Pär Holmgren och artisten och koldioxidbantaren Staffan Lindberg turnerade runt med i olika städer i augusti månad. Mellan städerna åkte de elmoped, därav namnet elmopedturnén. Vi besökte showen i städerna Vänersborg, Lerum, Varberg, Helsingborg och Malmö. Elmopedturnén illustrerar den förnybara elens möjligheter i ett samhälle där vi drastiskt måste minska våra klimatutsläpp. En gång per månad genomförs frukostmöten på O2:s kontor eller runt om i landet för att informera om vindandelar. Under 2012 blev O2 först med att få märkningen Bra Miljöval även på sina vindandelar. Under 2012 har webben vidareutvecklas och olika andelsägare berättar själva om varför de valt vindandelar. Andelsägare har haft huvudrollen i kampanjen Jag elbolag. I exempelvis bilagor som gått i tidningarna Sveriges Natur och Ny Teknik har de berättat om att vara andelsägare. I början av 2012 genomfördes en välbesökt föreläsningsturné om klimatsmarta val i vardagen tillsammans med Maria Wetterstrand i Malmö, Göteborg och Stockholm. 9

10 Möt våra delägare Vi känner att vi har egen makt över vår elkonsumtion. Att vi ges möjlighet till att ta ansvar för vår framtid. Louise Hoffsten och Dan Bratt äger 22 vindandelar och bor i villa Louise Hoffsten och Dan Bratt. Foto: Patrick MIller Att köpa andelar i vindkraftverket har varit mycket lönsamt. Förutom att investeringen ger 8 procent avkastning så har värdet på mina andelar stigit. Jag härstammar från Jämtlands län och gläds åt att vindkraftverket Svegström skapat en del arbetstillfällen i Jämtlands län. Sven Norén äger 20 vindandelar och bor i villa Fast pris året om utan krusiduller. Det bästa sättet att investera sina pengar både ur ett framtidsperspektiv och i förhållande till bankens urusla räntor. Vinden är framtiden. Pekar lång näsa åt kraftindustrin. Kan själv. Tillsammans med mina solfångare är jag numera koldioxidneutral i mitt hus. Per Hassling äger 9 vindandelar och bor i villa Den största anledningen till att vi köpte andelar var att vi ville ha ett lågt och fast elpris över tiden. Vindandelar är den enda produkten som erbjuder detta. En annan anledning var att elmarknaden fortfarande ser ut som den gör med ett fåtal helt dominerande aktörer. Vi ville inte vara beroende av dessa utan säkerställa att vi betalar vad elen kostar att framställa. Sen är det en trevlig bonus att vindkraften är helt fossilfri vilket vi gärna gynnar. Per och Gunvor Thorsell äger 30 vindandelar och bor i villa Jag blir lycklig på riktigt av att tänka på att jag är med och bidrar till något stort och bra. Det är både delaktighet på ett personligt plan men också en känsla av gemenskap att gå ihop många. Humanism och vetenskap i ljuv förening. Paulina Sokolow äger 2 vindandelar och bor i lägenhet Varje gång jag åker förbi just min vindsnurra blir jag varm i hjärtat: Tänk, här blir min el till. Och inte ett gram koldioxid kostar det! Göran Lundberg äger 6 vindandelar och bor i villa 10

11 Byggnation av vindparken på Fallåsberget Under 2012 har byggnationen av vindparken på Fallåsberget pågått och O2 El Ekonomisk förening är största ägare i parken med sina tre verk. Byggnation, installation, provdrift och driftsättning gick enligt plan. Fallåsberget ligger ca 3 km väster om Lingbo i Ockelbo kommun, Gävleborgs län. Områdets högsta punkt ligger knappt 300 m.ö.h. och markområdet ägs av privata fastighetsägare. Fakta vindpark: Vindkraftverk: 10 st Siemens SWT101-2,3 MW Tornhöjd: 99,4 m Rotordiameter: 100,6 m Vikt: ca 500 ton Beräknad årsproduktion: 75 miljoner kwh Årlig besparing av koldioxidutsläpp: upp till ton Driftstart: januari 2013 Ägare: O2 El Ekonomisk Förening, SGS Studentbostäder, Norrtälje kommun, Norrvatten, Hyresbostäder i Växjö, Upplands Väsby kommun och Sigtuna kommun. Byggnationen av vindparken på Fallåsberget. Foto: Göran Sundin 11

12 Tre frågor till Johan Höök, projektledare vindkraftsparken Fallåsberget 1. Hur gick byggnationen till? Vägbyggnationen påbörjades i februari 2012, vintern var mild och snöfattig vilket underlättade arbetet. Vägar och ytor för lyftkranar färdigställdes under sommaren samtidigt som fundamenten och elnätet byggdes. Vindkraftverken monterades under hösten och togs i drift enligt plan vid årsskiftet. 2. Vad var speciellt med Fallåsberget jämfört med andra vindkraftsparker som O2 uppfört? Gynnsamma markförhållanden underlättade kabelförläggning och vägbyggnation. Alla nya elledningar som har byggts för anslutning av denna vindkraftspark har grävts ner i marken istället för att dra nya luftledningar. Under sommaren sågs dessutom en björn nästan dagligen på arbetsplatsen. Björnen verkade inte ha något emot byggnationen. Johan Höök 3. Blev det någon lokal nytta under byggnationen? Många entreprenörer hyrde hus av privatpersoner i närheten av Fallåsberget och matserveringen i Lingbo har haft en intensiv sommarsäsong. Ett lokalt åkeri från Ockelbo var involverat i vägbyggnationen och snöröjning. Turbinleverantören Siemens köpte bl.a in städservice och vakthållning från lokala entreprenörer. Dessutom har ju närboende kunnat köpa in sig som andelsägare. Byggnationen av vindparken på Fallåsberget. 12

13 Om O2 O2 utvecklar, bygger, finansierar, förvaltar och äger vindkraftsparker. Fram till idag står O2 bakom nära hälften av den storskaliga vindkraften i Norden. O2 har en lång historia av att realisera vindkraftsprojekt. Med en portfölj på närmare MW vindkraft fortsätter O2 att spela en ledande roll framöver. Under 2013 utvidgar O2 sin verksamhet inom förnybar energi t.ex. med projekt inom biogas. O2 har tagit sig an en av vår tids största utmaningar. Att driva omställningen mot ett helt förnybart energisystem. Inte för att det är ett alternativ, utan för att det är en förutsättning för ett hållbart samhälle i tillväxt. Med fler och nya ägarstrukturer skapas i förlängningen också en positiv konkurrens inom energisektorn och en bred uppslutning kring omställningen mot en hållbar framtid. O2 arbetar med alla steg i värdekedjan av en vindkraftsetablering; från den initiala projektutvecklingsprocessen, via finansiering, försäljning och uppförande, fram till ägande, drift och förvaltning. Med lokal närvaro, lång erfarenhet och etablerade processer har O2 skaffat sig ingående marknadskännedom, vilket är en betydande konkurrensfördel vid utveckling av vindkraftsprojekt. O2 hanterar alla de frågor som är viktiga för vindkraftsägaren såsom t.ex. driftoptimering, övervakning, besiktningar, kontraktsförvaltning, ekonomi och administration. Syftet är att maximera lönsamheten genom att säkerställa en hög produktion och tillgänglighet samt att avlasta och frigöra tid för ägarna. O2 erbjuder elkonsumenter i hela Sverige möjligheten att bli delägare i vindkraftverk genom vindandelar. Andelsägarna blir medlemmar i O2 El Ekonomisk Förening och föreningen äger sina egna vindkraftverk. O2 administrerar föreningen och driver föreningens vindkraftverk. Som ett alternativ kan man bli vanlig elkund hos O2 och köpa el med Naturskyddsföreningens märkning Bra Miljöval. O2 AB Koncernen O2 El Ekonomisk Förening Finansiering & Byggnation Drift & Förvaltning Projektutveckling Elåterförsäljare & admin av O2 El Ekonomisk Förening Ägs av 3700 medlemmar och äger tio vindkraftverk. 13

14 Hållbar utveckling Det största O2 kan göra för miljön är att fortsätta förverkliga sin affärsidé. Från dag ett har hela verksamheten grundat sig på en idé om hur O2 kan bidra till en mer hållbar värld. Samtidigt handlar det inte bara om att utveckla vindkraften utan också om att göra det på ett så bra sätt som möjligt. O2 vill ligga i framkant när det gäller miljöarbete, både internt och externt. Hållbarhet är en ledstjärna, i det stora och i det lilla. Sedan början av 2010 är O2 certifierade enligt den globala miljöstandarden ISO Det innebär att O2 systematiskt utvärderar betydande miljöaspekter, men också arbetar mot tydliga och verifierbara miljömål genomgick O2 en omcertifiering med bättre betyg än branschen i genomsnitt. O2:s miljöarbete bygger på de miljöaspekter som bedöms vara viktigast under hela vindkraftens livslängd från tillverkning av vindkraftverken till återställande av vindkraftsparkerna. O2 arbetar efter tre övergripande miljömål: 1. öka mängden förnybar el i det nordiska elsystemet 2. göra så litet intrång i naturen som möjligt 3. påverka leverantörer att leverera miljömässigt säkra produkter och material. Energiåterbetalningstid Ett vindkraftverk är energineutralt efter ca sex månader vilket innebär att efter denna tid har vindkraftverket producerat så mycket energi som går åt under hela vindkraftverkets livscykel från tillverkning till skrotning. Källa: Vestas Wind Systems A/S. 14

15 Styrelse Föreningens styrelse består för närvarande av följande medlemmar i O2 El Ekonomisk Förening. Anders Malmström Styrelseordförande Advokat och delägare i Advokatfirman DLA Nordic. Meg Tivéus Styrelseledamot Medlem i styrelser för bl a Cloetta och Nordea Fonder. Staffan Appelros Styrelseledamot VD i två egna bolag inom Cleantech och mikrovågsteknik. Björn-Åke Wilsénius Styrelseledamot Tidigare vvd och chef för Handelsbanken Norge, samt bland annat styrelsemedlem i Bergen Energi AS. Johan Ihrfelt Styrelseledamot Grundare av O2 samt VD i O2 Vind. 15

16 O2 El Ekonomisk Förening, Org.nr Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för O2 El Ekonomisk Förening, organisationsnummer , får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret Verksamhet O2 El Ekonomisk Förening bildades 2006 med syfte att äga vindkraftverk och tillhandahålla vindel till ett lågt och stabilt elpris till föreningens medlemmar. Föreningen har under året inte haft några anställda, utan föreningen har ett samarbetsavtal med O2 Vindel AB som sköter administration och elleverans. O2 sköter även drift och övervakning av föreningens vindkraftverk. Framtida utveckling Med tanke på de stora svängningarna i elpriset mellan åren samt att många är intresserade av att göra en stor miljöinsats, finns det goda förutsättningar att efterfrågan på vindandelar kommer öka. Väsentliga händelser Under året har privatpersoner, bostadsrättsföreningar och företag tecknat vindandelar varav betalades under året till ett värde om 23 Mkr. Totalt inbetalt andelskapital är 256 Mkr. Föreningen övertog i slutet av året ett nytt vindkraftverk på Fallåsberget i Ockelbo kommun. Ytterligare två vindkraftverk på Fallåsberget övertogs i början av De nya verken innebär att nya andelar finns till försäljning samt att föreningen får intäkter genom att sälja överproduktionen via elbörsen NordPool. Resultat och ställning Årets resultat är -12 Mkr, vilket överensstämmer med budget. Resultatet påverkas negativt av att föreningen haft tre nya vindkraftverk under byggnation under året, vilket genererat kostnader, medan intäkterna uppkommer först då de nya verken sätts i produktion. Resultatet ligger i linje med föreningens långsiktiga kalkyler där resultatet före avskrivningar är positivt, men resultatet efter avskrivningar är negativt så länge föreningen är under en uppbyggnadsfas. GWh, vilket är 2 procent över förväntad genomsnittsproduktion, 40 GWh och överskottet har sålts på elbörsen NordPool. Vinden är en naturresurs och det blåser olika mycket olika år. En normal vindvariation är +/- 15 procent, men det kan vara större variationer än så (beräknat utifrån SMHI:s data på vindvariation sedan 1950). Den genomsnittliga tillgängligheten har varit 96,6 procent. Tillgänglighet betyder den andel av årets alla timmar som vindkraftverken varit tillgängliga för att producera el, förutsatt att det blåser tillräckligt. Elpriserna har framförallt under året varit lägre än förväntat. Det beror framförallt på hög nederbörd vilket resulterat i fulla vattenmagasin. Intäkterna för elcertifikat har legat på ca 172 kr per styck jämfört med budget som var enligt Tricoronas closingprice mars 2011 på 178 kr per styck. Det beror på att lågkonjunkturen bidragit till att elförbrukningen i Sverige gick ned, vilket ledde till att efterfrågan på elcertifikat minskade. Dessutom kom det in mer förnybar kraftproduktion i elcertifikatsystemet, vilket ledde till att utbudet av elcertifikat ökade. Dessa faktorer pressade tillsammans ned priserna för elcertifikat. Händelser efter periodens utgång Elcertifikatpriserna har stigit under första kvartalet under 2013, vilket är positivt för föreningen. Ägarinformation O2 El Ekonomisk Förening har medlemmar och inbetalade andelar per den 31 december Styrelsen har under verksamhetsåret utgjorts av ordförande Anders Malmström, Meg Tivéus, Staffan Appelros, Björn-Åke Wilsenius samt Johan Ihrfelt har varit ett normalt vindår där föreningens verk har producerat något över beräknad normalårsproduktion. Vindkraftsproduktionen har varit 40,9 16

17 O2 El Ekonomisk Förening, Org.nr Flerårsöversikt Belopp i KSEK Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Rörelsemarginal (%) Negativ Negativ Negativ Negativ Negativ Avkastning på eget Negativ Negativ Negativ Negativ 1 kapital (%) Balansomslutning Soliditet (%) Förslag till resultatdisposition Styrelsen föreslår att tillgängliga vinstmedel disponeras enligt följande: Balanserat resultat Årets resultat Summa kronor Förslag till disposition: Överföres i ny räkning Summa kronor Bolagets resultat och ställning framgår av efterföljande resultat- och balansräkningar med tilläggsupplysningar. Alla belopp uttrycks i svenska kronor där ej annat anges. 17

18 O2 El Ekonomisk Förening, Org.nr Resultaträkning Belopp i SEK Not Rörelsens intäkter Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Summa Rörelsens kostnader Direkta elproduktionskostnader Övriga externa kostnader Avskrivningar Summa RÖRELSERESULTAT Finansiella poster Övriga ränteintäkter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER Bokslutsdispositioner Avskrivning utöver plan Summa RESULTAT FÖRE SKATT ÅRETS RESULTAT

19 O2 El Ekonomisk Förening, Org.nr Balansräkning Belopp i SEK Not TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Markanläggningar Vindkraftverk Förskott vindkraftverk Summa Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga fordringar Summa SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Kassa och bank SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR

20 O2 El Ekonomisk Förening, Org.nr Belopp i SEK Not EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL 6 Bundet eget kapital Andelskapital Summa Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Summa SUMMA EGET KAPITAL OBESKATTADE RESERVER SKULDER Kortfristiga skulder Checkräkningskredit Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa SUMMA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER STÄLLDA SÄKERHETER 10 Vindkraftverk med bokfört värde av ANSVARSFÖRBINDELSER Inga Inga 20

21 O2 El Ekonomisk Förening, Org.nr Tilläggsupplysningar Allmänna upplysningar Redovisningsprinciper Årsredovningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen samt allmänna råd och rekommendationer från Bokföringsnämnden och FAR. Redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade i jämförelse med föregående år. Intäkter Intäkterna har redovisats i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras föreningen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitigt sätt. Fordringar Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder Övriga tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärden där inget annat anges. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar upptas till nettovärdet av anskaffningskostnaden och ackumulerade planenliga avskrivningar, korrigerat för eventuella upp- eller nedskrivningar. Avskrivningar baseras på nyttjandeperiod och sker enligt nedan: Markanläggningar: 5 procent på anskaffningsvärdet. Vindkraftverk: 5 procent på anskaffningsvärdet. Avskrivningar över plan har gjorts uteslutande av skattemässiga skäl. 21

22 O2 El Ekonomisk Förening, Org.nr Noter Beloppen redovisas i KSEK. Not 1 Nettoomsättning Producerad el Elcertifikat Andelsel Not 2 Markanläggning Ingående anskaffningsvärden 0 0 Förändringar av anskaffningsvärden Inköp Omklassificeringar från vindkraftverk Utgående anskaffningsvärden Ingående avskrivningar 0 0 Förändringar av avskrivningar Omklassificeringar från vindkraftverk Årets avskrivningar Utgående avskrivningar Utgående redovisat värde Not 3 Vindkraftverk samt avskrivningar Ingående anskaffningsvärden Förändringar av anskaffningsvärden Årets inköp Omklassificering till markanläggningar Omklassificeringar från förskott vindkraftverk Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Förändringar av avskrivningar Omklassificeringar till markanläggningar Årets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört restvärde

23 O2 El Ekonomisk Förening, Org.nr Not 4 Förskott vindkraftverk Ingående anskaffningsvärden Förändringar av anskaffningsvärden Årets inköp Omklassificeringar till vindkraftverk och markanläggning Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Utgående redovisat värde Not 5 Andra långfristiga fordringar Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärden Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Utgående bokfört värde Not 6 Förändring av Eget kapital Andelskapital Balanserat resultat Årets resultat Belopp vid årets ingång Disposition enligt årsstämmobeslut Omföring av föregående års resultat Årets inbetalda insatser Årets resultat Belopp vid årets utgång Not 7 Obeskattade reserver Ackumulerade avskrivningar över plan Vindkraftverk Not 8 Checkräkningskredit Beviljat belopp på checkräkningskrediten uppgår till (60 000) KSEK. Utnyttjat belopp på checkräkningskrediten uppgår till (0) KSEK. Not 9 Övriga skulder Moms Skuld O2 Vindkompaniet för köp Fallåsberget Övriga skulder Samtliga skulder har reglerats efter periodens utgång. 23

24 O2 El Ekonomisk Förening, Org.nr Not 10 Ställda säkerheter Vindkraftverk för checkräkningskredit och garantier Underskrifter Stockholm Anders Malmström Styrelseordförande Meg Tivéus Staffan Appelros Björn-Åke Wilsenius Johan Ihrfelt Linda Burenius Magnusson VD Min revisionsberättelse har lämnats Thomas Näsfeldt Auktoriserad revisor 24

25 25

26 26