KVALITETSREDOVISNING

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Läsåret 2010/2011 LILLHAGSSKOLAN - Fritidshem Biträdande rektor Anette Danielsson sida 1

2 Innehållsförteckning 1. Inledning System för kvalitetsarbete Områden som ska kvalitetsredovisas Arbetet med elever i behov av särskilt stöd Redovisa hur samverkan med skolan ser ut utifrån elevers lärande Förutsättningar för samverkan Förskoleklassen Faktatabell/Faktafrågor Sammanställning av prioriterade åtgärder... 9 sida 2

3 1. Inledning Lillhagsskolan ligger i stadsdelen Bomhus, i närhet till hav och natur. Denna närhet till skog och mark runt skolan är ett uppskattat inslag i skoldagen. Fritidshemmet har med tanke på detta också valt profilen natur och hälsa. Att vara utomhus och göra olika aktiviteter är därför vanligt förekommande. Men det görs också mycket annat, inomhus erbjuds många aktiviteter så att det ska finnas något för alla som kan intressera. Det finns bl.a. datorer, snickarrum, pysselstationer, dockrum, teknikmaterial, målarrum m.m. En del i att kunna erbjuda en meningsfull fritid är just att kunna erbjuda valmöjligheter. För en kvalitativ fritidsverksamhet krävs naturligtvis också en god omsorg. På Lillhagen läggs därför mycket tid på att försöka skapa trygghet hos eleverna, hela skolan arbetar kontinuerligt med värdegrundsarbete där också fritidsdelen gör ett stort och viktigt jobb. Personalen månar om att vara nära eleverna och bygga goda relationer. Att ha roligt och lära sig samtidigt är det stora målet. Det sistnämnda är för övrigt en tredje viktig del i arbetet på fritids, ett uppdrag är att vara ett stöd i elevernas utveckling kunskapsmässigt och socialt. Att lyckas med det är en kontinuerlig utmaning som kräver engagemang, kunskap och insikt i skolans mål och samarbetsförmåga. Våra fritidspedagoger är mycket involverade i skolans arbete och kompletterar skolan på många sätt. Ett exempel på när det blivit tydligt i år är exempelvis vid Teknikerjakten, detta är ett teknikprojekt initierat av fritidshemmet i syfte att skapa intresse för teknikämnet i tidiga åldrar och att få tillfälle att lära under leksamma och kreativa former. Ett mål var också att locka flickorna att våga experimentera med samma lust och glädje som pojkar många gånger uppvisar. Resultatet av projektet har varit mycket positivt och kommer att vidareutvecklas under nästkommande läsår. Ett annat exempel på där lek, lust och glädje tas tillvara och skapar lärandesituationer är årets Talangevenemang. Det är ett tillfälle för elever att uppträda med sång, dans eller något annat för sina kamrater på en stor scen. Många elever deltog och kände sig glädjande nog tillräckligt trygga bland vuxna och kamrater för att kliva upp på en scen och uttrycka sig på olika sätt. Självklart har vi även vad det gäller fritidshemmet olika utvecklingsområden att arbeta vidare med, några av dessa punkter finns att läsa i denna kvalitetsredovisning och sammanfattas i slutet av detta dokument. Vi har i nuläget tre fritidsavdelningar och ca 140 inskrivna barn. Till hösten gör vi en ändring i organisationen och skapar fyra avdelningar då vi förväntar oss ett ökat elevantal. sida 3

4 2. System för kvalitetsarbete System för kvalitetsarbete är i stort sett samma för skola och fritidshem: Årets arbetsplan skrivs i början på höstterminen. Den tar sitt ursprung ur föregående års kvalitetsredovisning. Arbetsplanen tas fram av biträdande rektor i samarbete med skolans utvecklingsledare och går ut på remiss i arbetslagen. Kvalitetsredovisningen skrivs i slutet av arbetsåret och som underlag används de delårsrapporter som all personal varit med och skrivit kontinuerligt under året. I delårsrapporterna står de mål skolan arbetar mot under året, utvärderingarna sker utifrån rubrikerna/frågeställningarna: Arbetet i verksamheten (Vad har gjorts?), Analys och resultat (Hur har det gått? Orsak till resultatet?) samt Åtgärder för utveckling, delmål. För att följa upp elevernas kunskapsresultat används: Skriftliga omdömen med IUP Åtgärdsprogram Nationella prov Sammanställning av måluppfyllelse Övriga avstämningar Resultaten bearbetas och diskuteras också på klasskonferenser, arbetslagsmöten, lärarkonferenser och ibland på elevvårdsteamsmöten. Den sociala utvecklingen tas upp som punkt på utvecklingssamtalen. Pedagogerna följer upp den sociala utvecklingen genom att: Ha kontinuerliga klassråd och elevråd (trivselfrågor, arbetsklimat, ordningsregler m.m. tas upp) Elevrådet genomför trygghetsvandringar en gång per år, resultatet kopplas tillbaka ut i klasserna för diskussioner och åtgärdsförslag Trygghetsenkäter genomförs minst en gång per år Fritids skickar hem olika frågeställningar som föräldrar pratar med sina barn om Trygghetsteamet på skolan träffas regelbundet och ser över det rådande klimatet på skolan samt ger förslag på både förebyggande och främjande insatser sida 4

5 Övrigt arbete i enlighet med Likabehandlingsplanen Föräldramöten 1 gång per termin Elevvård tas regelbundet upp på lärarkonferenser och på arbetslagsträffar Fritidspedagogerna kompletterar i hög grad lärares arbete med eleverna. Samverkan sker kring flera delar för att möjliggöra både kunskapsutveckling och social utveckling (se vidare 3.2). 3. Områden som ska kvalitetsredovisas 3.1 Arbete med elever i behov av särskilt stöd Skolans elevvårdsplan följs (se kvalitetsredovisning skola). Fritidspedagoger deltar utefter behov på utvecklingssamtal, är ibland delaktiga i upprättandet av åtgärdsprogram och är behjälpliga i att genomföra pedagogiska kartläggningar. Att olika yrkeskategorier kan samverka på detta sätt och delge varandra information om elever skapar en bättre helhetsbild över elevernas hela dagar och kan innebära större förståelse för varför vissa svårigheter kan finnas och vad man kan göra åt det Redovisa hur samverkan med skolan ser ut utifrån elevers lärande Fritidshemmet kompletterar skolan med det informella lärandet. Fritidshemmet bygger vidare på kunskaper som eleverna tillägnat sig i skolan. Mycket fokus ligger på att hjälpa till att skapa bra förutsättningar för elevernas sociala utveckling: social kompetens, identitetsutveckling och känslomässig utveckling. Pedagogerna tar sig tid, uppmuntrar och tar tillvara på barnens tankar och idéer. Det handlar om att se ett lärande i varje situation. Eftersom personalen arbetar på skoltid får fler barn del av fritidspedagogernas kompletterande kunskaper. Det finns ett bra samarbete med förskoleklasserna där en röd tråd finns gällande kunskap och utveckling. Det finns en önskan att ytterligare utöka samarbetet med skolan. Denna fråga kommer att lyftas som en pedagogisk diskussion till hösten. Några exempel på arbeten som gjorts på fritids under detta läsår och som i hög grad kompletterar skolan är: sida 5

6 Arbete med barns och elevers inflytande - Fritids har stormöten där alla får tillfälle att bli hörda och vara med att påverka - Verksamheten utvärderas tillsammans med eleverna - Eleverna har stor möjlighet att påverka mer i det dagliga Språk och utveckling - Fritids har gjort läsinspirerande rum - Sagoläsning - Datorer har använts till att skriva berättelser Fritidspedagogerna har deltagit i arbetet med Mellan raderna, diskussioner om språkutveckling, tillsammans med lärarna, och upplever att detta bidragit till att medvetenheten kring språkets och läsandets betydelse ökat) Ett mål framöver är att hjälpa till att utveckla skrivandet bland äldre elever, t.ex. genom att använda Photostory (se kvalitetsredovisning för grundsärskolan) Natur och hälsa - Fritidshemmet har haft flera utflykter som alla har haft genomtänkta mål Teknik - Ett stor satsning har gjorts genom arbete med Teknikerjakten. Teknikmaterial har köpts in och presenterats för eleverna på samlingar. Elevernas lek och arbete med materialet har dokumenterats med kamera. Eleverna har skrivit om sina uppfinningar och knäppt kort. Personalen har sett ett utökat teknikintresse bland barnen, alla har prövat på. Inköpt material har gett inspiration till att använda annat material, t.ex. skräp till olika teknikbyggen. En positiv effekt har varit att se att både pojkar och flickor har deltagit i lika hög utsträckning. Nästa steg är att flytta tekniken utomhus. Tillsammans - Fritidshemmet arbetar kontinuerligt med värdegrundsarbete, Tillsammans är ett värdegrundsmaterial som används på hela skolan, men som också kompletteras med andra former av diskussioner och övningar i syfte att främja trygghet och social utveckling 3.3 Förutsättningar för samverkan Förutsättningar för samverkan mellan skola och fritidshem är god. Dels finns en vilja att samarbeta runtomkring eleverna och elevernas lärande och dels finns möjligheter att föra pedagogiska diskussioner på arbetslagsträffar. Till hösten kommer arbetslagsträffarna att förlängas för att ytterligare skapa förutsättningar för gemensam planering och samverkan. Det sida 6

7 kommer också finnas möjlighet att träffa andra fritidspedagoger i skolenheten för att kunna nätverka då SBO konferenser lagts samtidigt i hela enheten. 4. Förskoleklassen Förskoleklassverksamheten pågår mellan Det är 39 st inskrivna barn. Vi har två st. förskoleklassgrupper som leds av varsin förskolelärare. Arbetet sker i nära samarbete med några av skolans fritidspedagoger. Arbetet i förskoleklasserna syftar till att väcka lust, glädje och nyfikenhet till lärande. Viktiga inslag är lek och utomhuspedagogik. Barnen får möjlighet att upptäcka och lära sig mycket om natur och teknik, bl.a. har grupperna en utedag i veckan där man exempelvis arbetar med naturkunskap och utomhusmatematik. Grupperna arbetar också regelbundet med NTA (experiment, det handlar om att ställa hypoteser/ göra förutsägelser, undersöka och pröva, analysera och diskutera resultat allt på en åldersadekvat nivå). Barnen får lyssna på mycket högläsning och öva sig i berättande. Det eleverna t.ex. får uppleva på sina utflykter nedtecknas med hjälp av vuxna utifrån barnens egna muntliga återgivelser av dagen. Barnen turas om att vara fotografer så att texterna kan kompletteras med hjälp av bilder. Det finns också möjligheter för barnen att också träna sig i ett skrivande, bl.a. har fritidspedagogerna startat ett projekt där eleverna med hjälp av datorstöd får tillfälle att påbörja skriva enklare texter. För att kunna utveckla kreativitet har förskoleklasserna också tillgång till skolans resurser såsom t.ex. snickerboa, symaskiner, idrottssal, bibliotek, allrum, lekrum m.m. Samverkan med skolan är ett utvecklingsområde. I nuläget har förskoleklasserna musik tillsammans med åk 1 så där sker viss samverkan. NTA är också en del i en samverkanstanke då det är ett gemensamt inslag för hela skolan. Vi behöver föra fler diskussioner om hur vi ser på den röda tråden och vad som kan vara viktigt att utveckla samarbetsformer kring. Till kommande läsår har vi försökt skapa bättre förutsättningar för utvecklat samarbete genom att ha längre sammanhållen tid för arbetslagsarbete och även lägga in en riktad tid för planering mellan de bägge förskoleklasslärarna. Förskoleklasslärarna har också deltagit i och skall fortsätta delta i LGR 11 arbetet. sida 7

8 5. Faktatabell/faktafrågor Mellan vilka tider är fritidshemmet öppet? Hur många elever är inskrivna i skolans fritidshem? 141 st. Hur många av dessa elever är år, dvs. har möjlighet att välja fritidsklubb/öppen fritidsverksamhet? Ingen av de inskrivna eleverna är 10 år eller äldre Hur många personer (huvuden) arbetar i skolans fritidshem? st Hur mycket tid arbetar dessa personer totalt med fritidshemsverksamhet per vecka? Fördelning av tid per person: Fritidspedagoger (8 st) Förskollärare (2 st) Lärare Annan personal (3 st) Arbetstid i fritidshemmet/vecka Planeringstid för arbetet i fritidshemmet/vecka h/vecka 6 h Total tid/vecka 34 h i barngrupp 40 h arbetsvecka 34 h i barngrupp h/vecka 6 h* 40 h arbetsvecka Inga lärare arbetar på fritids regelbundet, men hjälper till vid vissa tillfällen om behov finns Tre stycken elevassistenter arbetar viss tid på fritids, de följer elevernas tider. * inkluderar planering för förskoleklass Tiden i barngrupp på fritids varierar beroende på tid på året. På sommartid blir det fler timmar än under terminen när skolverksamhet pågår. Elevassistenternas tid på fritids är beroende av hur deras elever som de är assistenter för går, variationer sker bl.a. beroende av lov och elever som bor på fler än ett ställe. sida 8

9 6. Sammanställning av fritidshemmets prioriterade åtgärder för utveckling för det kommande året. Utveckla skrivandet bland äldre elever, t.ex. genom att använda Photostory Vidareutveckla det påbörjade teknikarbetet, flytta tekniken utomhus Utveckla samarbetet med skolan, föra pedagogiska diskussioner i den egna yrkeskategorin samt med lärare utifrån frågeställningen Vad innebär det att fritidshemmet skall vara ett komplement till skolan? LGR 11 fortsätta lära om den nya läroplanen, kommer den att innebära någon förändring för fritidshemmets roll? Vad ska vi arbeta med? sida 9