Projektmaterial. ITIS FÖRSTUDIE - STOCKHOLM Ingesunds folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial ITIS FÖRSTUDIE - STOCKHOLM Ingesunds folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 Ingesunds folkhögskola Allmänna kursens arbetslag VT-2002 ITiS Förstudie - Stockholm Deltagare: Christina Bonnarp Sven Englund Håkan Engström Eva-Lisa Helander Hans Hellström Anders Ljunggren Mats Olsson Handledare: Tord Hansson

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 2 Syfte 2 Beskrivning av nuläget 2 REFLEKTIONER UNDER ARBETETS GÅNG 5 OM UTVECKLINGSARBETET 8 Förberedelsefasen 8 Upplevelsefasen 8 Redovisningsfasen 9 PROBLEM/MÖJLIGHETER INFÖR DET FORTSATTA ARBETET 10 SAMMANFATTNING 12 Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

4 INLEDNING Samhället har på senare tid genomgått stora och snabba förändringar när det gäller informationshantering. Information av alla de slag förmedlas av allt mer avancerad teknik till allt fler användare. Skolan är i detta avseende inget undantag. Ingesunds folkhögskola har en datasal för mer strukturerade schemalagda studier och flera datorer och skrivare utplacerade som ett hjälpmedel för studierna på tider som passar de studerande. Vi är även Internetuppkopplade för att kunna söka information och för att kunna meddela oss med omvärlden. För oss som lärare ställer detta stora krav på vår datorkompetens. Vi skall veta datorernas olika funktioner och hur man söker information på nätet, var man lämpligast söker denna och även värdera den information vi får fram. Källkritiken fyller här en stor och viktig funktion. Syfte Vi vill genom ITiS-projektet lära oss att hantera tekniken och använda oss av den tillsammans med våra kursdeltagare. Vi vill således integrera datoranvändningen i skolarbetet. Det innebär bl.a. ordbehandling, Internet-sökning och i slutändan redovisning genom bl.a. PowerPoint. Projektet skall vara ämnesövergripande och engagera lärare i en handledarefunktion när det gäller att insamla information om relevanta fakta, samt sovra och värdera dessa utifrån en källkritisk inställning. Bilder, kartor och digital fotohantering skall bearbetas och integreras i processen. Resultatet skall bl.a. redovisas i tryckt form och genom föredrag för hela skolan med hjälp av PowerPoint och rullande information på bildskärmar. Beskrivning av nuläget I mer än tio år har information sökts med IT som hjälpmedel i flera ämnen och på de flesta kurser på Ingesunds folkhögskola. Några av lärarna och de studerande har lett framtagningen av informationen till skolarbetet med ett mycket bra resultat. Arbetet har skett i enskilda ämnen och i ämnesövergripande projekt, bl.a. under s.k. temaveckor. 2

5 Under läsåret har elva anställda på Ingesunds folkhögskola genomgått en ITiS-kurs. Den har gett en bättre inblick i hur de tekniska hjälpmedlen kan användas och framför allt gett oss tid att diskutera hur vi skulle kunna använda IT som en del i undervisningen. Träffarna har varit följande: 17/1 Introduktion 12/2 Diskussion om vad vi ska ha för tema för projektet. Två förslag kom upp: Stockholm eller Värmland. 18/2 Seminarium på KomVux, Arvika. 4/3 Seminarium på Dotteviksskolan, där vi diskuterade hur man kan använda datorerna för särskolans elever och multihandikappade elever. 5/3 Genomgång av folkbildningsnätet i datasalen på Ingesunds folkhögskola 26/3 Temaidé- Stockholm eller Värmland. Diskussioner om vad som vore mest spännande, meningsfullt och roligt att ha som tema tillsammans med de studerande. Efter argumenteringar för och emot bestämde gruppen att Stockholm var det bästa. Vi diskuterade om vilka ämnen som ska inbegripas, vilka studerande som ska vara med och hur mycket tid som är rimligt att lägga ned på projektet. 15/4 Seminarium på Ingesund folkhögskola. AnnBritt Enochsson från Karlstads Universitet redogjorde för sin forskningsrapport, om hur barn använder Internet och datorn i förhållande till vuxna. 16/4 Ingesunds folkhögskola. Studiematerial - Det öppna lärorummet. 6/5 Seminarium Ingesunds folkhögskola. Ferdinand-Ferde var inbjuden för att berätta om sina program. Vi arbetade också praktiskt. 3

6 Vi har också läst Ögon, öron och ord redskap för källkritik. Dessutom har vi ett flertal gånger diskuterat hur viktigt det är med källkritik. I projektet känns det nog viktigt för alla att vi lär oss att sovra i allt material som kan tas från Internet. 4

7 REFLEKTIONER UNDER ARBETETS GÅNG Vid det första mötet i gruppen den 29 januari 2002 bestämde vi att kalla det förberedande arbetet under vårterminen 2002 en förstudie. Själva projektet kommer att sjösättas höstterminen Vi har under våren diskuterat oss fram till ett antal viktiga begrepp som vi tycker att vårt arbete skall genomsyras av. Projektet skall således bl.a. inrymma sökning på Internet, källkritik, arbete i arbetslag, tvärvetenskaplighet, d.v.s. arbete över ämnesgränserna, lärandet skall vara problembaserat och projektet skall avslutas med en datorstödd redovisning. Enligt gällande skolutvecklingsavtal skall arbetet på skolan gå från individuella till kollektiva insatser för de studerande. Det betyder i klartext att lärarna skall samarbeta över ämnesgränserna. Vi tror att ITiS-projektet kan bidra till att stärka en sådan samverkan. Som projektidé har vi valt Stockholm men konceptet för projektet skall naturligtvis ha en sådan utformning att det kan användas på vilken typ av projekt som helst. Det är emellertid viktigt att det projekt som man väljer att genomföra, kan diversifieras och belysas från så många olika håll som möjligt. Därigenom raseras gränserna mellan de olika traditionella ämnena och en s.k. tvärvetenskaplig studiemetod tillämpas vilket också är ett av syftena med projektet. När vi nu avslutar förstudien lämnar vi teorin och blickar framåt mot det praktiska genomförandet i höst. Under våren har vi fört samtal kring de spörsmål som har dykt upp både i personliga reflektioner och utifrån de texter som vi har studerat inför mötena. För de flesta av oss handlar det om att möta en ny tids krav. Statsmakterna har varit tydliga både i ord och handling. Att kunna informera sig och kommunicera elektroniskt är en demokratisk rättighet sägs det bl.a. Målet är att alla skolor i Sverige skall utrustas med datorer och varje studerande skall ha en egen e-postadress. Därför tilldelas lärarna verktygen d.v.s. datorerna men avkrävs i gengäld att skaffa sig grundläggande datautbildning. På så vis skall alla studerande få tillgång både till datorer och till kompetenta handledare. Under förstudietiden har vi läst ett antal artiklar och rapporter för att teoretiskt förbereda oss för projektets praktiska genomförande. Projektets främsta vägvisare är den Studiehandledning som utgivits av ITiS- delegationen. I den anges bakgrunden och de intentioner som statsmakterna har med satsningen. Förordet har undertecknats av vår förre skolminister Ingegerd Wärnersson 5

8 Det heter i Studiehandledningen att IT inte skall ta lärarens plats, att tekniken inte skall placeras i centrum. IT skall vara en hjälp och ett stöd för oss. Överlämnar vi oss helt till tekniken kommer detta att utgöra ett hot mot vår demokratiska samhällsordning heter det. Lärarens roll skall vara den objektive samtalsledarens och den subjektive vägvisarens. Man kan fråga sig om vi måste gå in i IT, om det inte finns någon möjlighet att fortsätta i en traditionell lärarroll? Vi menar att vi måste anta utmaningen. Statsmakterna har beslutat att detta nya, kanske hotfulla, som kallas IT skall integreras i vår tillvaro och vara ett medel för att förstå och söka information om den värld vi lever i. Skulle det då rent av vara ett tjänstefel att säga nej? Skulle det innebära att vi som lärare släppte ifrån oss kompetensmässigt sett handikappade samhällsmedborgare, berövade ett viktigt instrument att förstå den tid och den värld som vi lever i. Skulle det vara att överlämna uttolkningen av nya samhällsfenomen till en elit som har tillgång till och som kan hantera de nya elektroniska hjälpmedlen? Skulle den demokrati enligt vilkens principer vårt samhälle är inrättat, hotas om vi inte gör våra studerande förtrogna med mediet och lär dem att hantera det på ett kritiskt och allsidigt sätt? Genom IT kan vi skaffa oss god kommunikation, kompetensutveckling och själva datorn med sin programvara blir vårt arbetsredskap. Vår kompetensutveckling skall ske i arbetslaget där vi tar ett gemensamt ansvar för de mål vi sätter upp. Även då vi för ut projektet till de studerande skall återkoppling och diskussion hela tiden ske i arbetslaget. Vi skall lära i vår egen miljö. Arbetet syftar till att stärka samarbetet mellan lärarna och vi kommer delvis att tillägna oss en ny lärarroll. Lärarens personliga kvalifikationer kommer i framtiden att avgöra om man lyckas. Hur får vi reda på våra kvalifikationer? Och vem skall säga att de duger? De studerande, rektor, kolleger? Det kollegiala samarbetet bedöms som nödvändigt. Den enskilde skall ta ett stort ansvar både för sig och för gruppen och dess lärande och utveckling. Det heter att du själv skall ta ansvar för din kompetensutveckling och det egna lärandet. Blir vi skyldiga att åta oss timmar i ämnen där vi saknar formell utbildning? Kanske är det helt riktigt att sätta en rubrik Östeuropas pärlor och sedan dra igång och jaga material på vägen. Ramen är satt men innehållet fylls på efter hand. Men är inte det traditionella schemat ett hinder. Borde vi kanske organisera skolan som en riktig arbetsplats med större kontinuitet i arbetet och starkare integration mellan ämnena? 6

9 Individen skapar sin kunskap och skall ta ansvar för sitt lärande. Det flexibla lärandet innebär att jag fattar beslut om vad jag skall lära mig. Det är viktigt att de studerande kommer till tals med egna frågor och problem. En skola skall inte ge svar på en massa frågor som de studerande aldrig har ställt, utan istället efterfråga deras egna frågor. Att skriva uppsats i svenska kan vara ett sådant tillfälle. Fast det är också viktigt att jag som lärare känner efter vad jag vill och agerar i enlighet med det. En förändringsprocess kräver tid och den måste ges tid för att lyckas. 7

10 OM UTVECKLINGSARBETET Stockholm skulle kunna vara rubriken för vårt projekt. Det skulle uppfylla kravet på tvärvetenskaplighet dvs. den enskilde deltagaren skulle möta utmaningen att jobba med och presentera material som går utanför den tidigare kompetensen. De studerandes nyfikenhet skulle bli väckt och de skulle själva problematisera sitt stockholmsbesök. Människan vill av naturen hela tiden bredda sin kunskap. Den praktiska delen av ITiS kommer att genomföras under läsåret 2002/2003, och ramarna för genomförandet skulle kunna beskrivas i tre olika faser: Förberedelsefasen, Upplevelsefasen och Redovisningsfasen. Tanken är att dessa tre faser tillsammans skall löpa under hela året. Tidsperspektivet i sig gör att arbetslaget tillsammans med studerandegruppen hela tiden har möjlighet att modifiera, utvärdera och dra upp nya riktlinjer på arbetet under projektets gång. Folkhögskolan har som bekant inga övergripande nationella kursplaner utan det är de studerande som tillsammans och i samråd med skolans personal själva bestämmer innehållet i kurserna. Vi ser därför att det är av yttersta vikt att våra studerande ges möjlighet att påverka projektets innehåll i så hög grad som möjligt. Nedan följer i alla fall en struktur över hur arbetet skulle kunna genomföras: Förberedelsefasen Om det nu blir tema Stockholm så inleds själva arbetet med att söka efter information om olika delar av denna stad. Det kan handla om historia, samhällskunskap, litteratur, natur, religion, konst, musik, m.m. Det handlar egentligen om vad som kan intressera oss och hur vi kan få våra studerande att ställa egna frågor som de själva kan och vill söka svar på. Fördelen med att välja en så stor gemensam nämnare som Stockholm är att vi kommer sätta oss in i problemet med att sovra i allt material som finns på Internet. Här kommer också källkritiken in. Källkritiken är ett av projektets grundpelare och kommer både teoretiskt och praktiskt att genomsyra hela den första fasens arbete. I första fasens arbete ingår också att förbereda och lägga upp ramarna för nästa fas. Upplevelsefasen Det är nu som själva resan genomförs. Vi lämnar den virtuella verkligheten och ger oss ut i den reella. Här kommer vi att verifiera och pröva förberedelsefasens första intryck. Här 8

11 kommer vi att bygga vidare på den skelettartade kunskapskropp som uppförts i den första fasen. Det är nu som andra sinnen än syn och hörsel får vara med i inhämtandet av stoffet. Lukt, smak, känsel och det eventuella sjätte sinnet får tillsammans med de två tidigare fullt svängrum. Redovisningsfasen Det är viktigt att studerandegruppen får respons på sitt arbete och möjlighet att delge sina erfarenheter. Inte bara för dem själva naturligtvis, det berikar också hela skolan. Att dela med sig av sina upplevelser är ofta lättare än att dela med sig av sina faktakunskaper. Genom de tidigare två faserna har vi nu förhoppningsvis integrerat informationsbiten med upplevelsebiten vilket ytterligare torde underlätta redovisningsförloppet. Analogt med det tidigare arbetet har vi tänkt att använda multimediala verktyg i presentationen. Detta gör, enligt vår uppfattning, också redovisningen till mer av en upplevelse än enbart ett informationsflöde. Nu kommer övriga studerande på skolan att ta del av gruppens arbete genom bildspel, fotografier, ljud, berättelser, m.m. Det hela skulle också kunna presenteras på Internet så att t.o.m. de i Stockholm skulle kunna ta del av vad som egentligen är på gång. 9

12 PROBLEM/MÖJLIGHETER INFÖR DET FORTSATTA ARBETET Hur kan vi gå vidare med våra idéer för att kunna genomföra projektet? Hur kan vi som lärare på Ingesunds folkhögskola fungera som handledare för deltagarna när det gäller att utnyttja datorerna maximalt? Hur gör vi detta konkret utifrån vår kunskap, tekniska möjligheter och tid för handledarnas planering, samt hur gör vi för att sätta planerna i verket tillsammans med de studerande? Studerandegruppen kommer som det nu ser ut att bestå av allmän linje med allmän profil. Det har förekommit en del kritik mot innevarande läsårs nämnda kurs. Kritiken har handlat om att kursdeltagarna inte riktigt känner sig som en grupp utan är splittrade i andra grupper. Just den allmänna ämnesprofilen saknar ett gemensamt arbetsområde där alla i klassen finns med. Här ges ett tillfälle att råda bot på detta och att sträva mot ett gemensamt och intressant mål. Allmänna kursens ämnesprofil har ett ämnesval som är väl lämpat för ett projekt med IT som hjälp. De studerande går in i projektet utifrån sina specifika ämnesval och framstår som experter för de studerande som valt andra ämnen. Samlat ger deltagarna arbetet det djup och den bredd som ett ämnesövergripande projekt innebär. Under kurstiden skulle en intensivare period för projektet (1-2 halvdagar/vecka) vara ett sätt att jobba på. Lärarna/handledarna finns tillgängliga periodvis, inte nödvändigtvis med alla inblandade lärare vid samma tillfälle. Arbetslaget bestämmer tillsammans med de studerande hur det hela kan läggas upp. Intensivperioden kan sträcka sig över 6-12 veckor och resterande kurstid kan undervisningen ske ämnesvis eller ämneslagsvis om inte projektarbetet ger mersmak till att fortsätta med samma arbetssätt. Ett annat sätt att jobba på är att lägga schemat på ett sådant sätt så att de olika ingående ämnena ligger emot varandra och där vi lärare kan fungera som handledare för respektive olika ämnesområden. Då kan vi samtidigt stämma av med varandras olika inriktningar och utföra gemensam planering på dessa tider. Det återstår dock att se om detta schematekniskt går att göra. Om schemat läggs på sådant sätt så att de olika ämnesområdena med respektive handledare hamnar på olika positioner utspridda under veckan försvåras samarbetet mellan grupperna och handledarna. Då behövs fasta tider inlagda på schemat för handledarna att träffas för att kunna stämma av med varandra och planera. 10

13 En annan variant är att den kurs som deltar i projektet bryter sig ur det ordinarie schemat under några veckor och tillsammans med frigjorda handledare förbereder och genomför de olika momenten fram till själva stockholmsresan med efterföljande bearbetning och sammanställning, samt en redovisning av projektet när allt är klart. Andra frågor som kan dyka upp är vilken grupp som är bäst lämpad att deltaga. Vi lärare har i dagsläget långtgående tankar om att Allmän med ämnesprofil skulle passa för genomförandet av projektet, men vi vet inte idag om den grupp som börjar till hösten 2002 verkligen vill vara med och genomföra detta. Dessutom tillkommer frågan om att tid går bort från kärnämnena och därmed följande behörigheter. Vi lärare har i dagsläget inte ansett detta utgöra något stort problem, utan ser projektidén och de ingående olika ämnesområdena som en del av respektive kärnämneskurser. Men om projektet skulle dra ut på tiden och några deltagare väljer att sitta av tiden utan riktigt engagemang och gömmer sig bakom gruppen kan detta givetvis skapa problem. Vi får diskutera dessa frågor och försöka korrigera uppläggningen och detaljplaneringen under de planeringsveckor som föregår höstens termin. Sammanfattningsvis kan det sägas, vilket också framgår av denna förstudie, att mycket av arbetet således återstår. 11

14 SAMMANFATTNING Under våra gemensamma seminarier har vi mött andra lärare från andra stadier och tagit del av deras arbetssätt och arbetsmiljö. Det som gjorde starkast intryck på gruppen var det sätt varpå Dottevikslärarna arbetade med fysiskt och psykiskt funktionshindrade barn. En reflektion inför detta var att det skulle vara utvecklande att få tillbringa en studiedag på en annan skola och ett annat stadium, och se hur man använder sig av datorn i undervisningen. Vi har diskuterat hur vi ska kunna arbeta över ämnesgränserna och hur vi ska kunna enas om ett tema som inbegriper så många ämnen som möjligt, antingen detta tema blir Stockholm eller inte. Som tidigare nämnts är vi medvetna om vikten av att vi som lärare kan åtminstone någotsånär lika mycket om datorns användningsområden som våra studerande kan. ITtekniken har ju ovedersägligen kommit för att stanna, och vår ambition är nu att kunna behärska den så a den blir ett adekvat hjälpmedel. Som vi också påpekat innebär detta hjälpmedel att lärarnas kunskaper och därmed också källkritiken är viktigare än någonsin, eftersom den information som finns ute på nätet är helt osovrad och icke alltför sällan även totalt ovederhäftig. Vår förhoppning är att vi i fortsättningen skall kunna jobba över ämnesgränserna, och att våra kunskaper inom respektive ämnen skall kunna stärkas och utökas genom den information vi kan hitta genom IT. 12