Utskrift planering 13/14 (Gustavsborgsvägen) av 30 Lokalt åtagande

Transkript

1 Utskrift planering 13/14 (Gustavsborgsvägen) av 30 Lokalt åtagande

2

3 Tillgänglighet till datorer och lärplattor som pedagogiska verktyg i förskolan skall öka. IT i förskolan IT är ett verktyg som kan kopplas till alla mål som ett stöd för att systematiskt följa upp verksamheten i dokumentation, utvärdering och utveckling. Tillsammans kan barn och pedagoger med hjälp av digitala verktyg som lärplatta, digitalkamera och dator synliggöra barnens lärprocesser samt utveckla och reflektera kring genomförda aktiviteter. Alla barn ska ha tillgång till digitala verktyg. Tekniken ska användas i det pedagogiska arbetet med barnen på förskolan, inte ersätta något utan vara ett komplement i verksamheten. Datortätheten på förskolorna är god och personalen har tillgång till internet på förskolan. Internet - När det gäller barnens tillgång till internet är det framförallt via lärplattan, men det finns även några standalone datorer ute på enheterna. Lärplattan - Under hösten 2012 introducerades de första lärplattorna i de kommunala förskolorna. Satsningen på lärplattor har fortsatt även under 2013 och enheterna har utifrån projektbeskrivningar ansökt om fler lärplattor,i juni finns 280 lärplattor fördelade på förskolorna i kommunen. Trådlöst nätverk (WiFi) - För att få en effektiv användning av lärplattan gjordes en satsning på att installera trådlöst nätverk och från våren 2013 har alla kommunala förskolor i Eskilstuna WiFi installerat på enheten. Effekter som hittills märkts är att lärplattan berikar reflektion i arbetslagen och tillsammans med barnen, gynnar arbetet barn med språksvårigheter eller barn med annat hemspråk. Inflytandet ökar bland barn som fått tillgång till lärplattan där de själva kan, i samtal med FSO 1.6: 31 maj 2014 har tillgängligheten till datorer och lärplattor som pedagogiska verktyg ökat för samtliga barn i FSO 1.6 Vi väljer att inte bryta ner målet på områdesnivå då det redan nu pågår projekt på förskolorna samt ligger nya projektansökningar kring IT. Det vi vill uppnå är att medarbetarna kan beskriva hur de arbetar för att öka tillgängligheten till datorer och lärplattor mm som pedagogiska verktyg för barnen. Idag finns minst en lärplatta till varje arbetslag, en enhet har en smartboard. Ungefär 75 % av medarbetarna i området har slutfört PIM. Alla förskolor använder sig av digitala verktyg tillsammans med barnen. Förskolorna har kommit olika långt kring hur man följer upp och utvecklar genomförda aktiviteter tillsammans med barnen. IT:s inventering kring accesspunkter visar att vi har en god standard, men vi upplever att de inte räcker till. Varje arbetslag har varsin dator som kan användas tillsammans med barnen. Varje medarbetare kan beskriva på vilket sätt han/hon har arbetat för att öka tillgängligheten till datorer och lärplattor som pedagogiska verktyg för barn i FSO 1.6. Vi vill att det leder till ökad kunskap, delaktighet och inflytande för barnen. Stödjande insatser: Läroplanen PU PIM FLOD IT-nätverk/samordnare Kompetensutveckling kring praktiskt

4 Skogsstjärnan: Till den 31 maj strävar vi pedagoger efter att alla barn på avdelningen Skogsstjärnan har arbetat med dator eller lärplatta tillsammans med en pedagog. Dator och lärplatta är ett verktyg som vi ska använda/använder när vi arbetar med våra barn i verksamheten. Att arbeta med dator eller lärplatta kommer att vara ett verktyg för barnen i framtiden. Vi har en dator coh en lärplatta på avdelningen. På förskolan har vi två pedagoger som är IT ansvariga och dem kan vi fråga och få tips och råd av. 75% av pedagogerna har gåt PIM utbildningen. Pedagogerna filmar och fotograferar barnen och även barnen får använda verktygen för att dokumentera sin verksamhet. Vi dokumenterar och reflekterar både som pedaog och tillsammans med barnen deras lärprocesser och behov. Miljön har ändrats och idag har vi datorn och lärplattan på samma plats och dessa it verktyg används tillsammans med en pedagog. Både pedagoger och barn uppmärksammas på barnens lärprocesser. Även i samspel med varandra blir de uppmärksammade på varandras lärande. Vi som pedagoger har blivit mer medvetna om de digitala verktygen som genererar i att barnen får möjlighet att utöva och använda dessa verktyg. Detta leder till ökad kunskap, delaktighet och inflytande för barnen. Vi kommer att arbeta i mindre grupper. Vi dokumenterar och reflekterar både som pedagoger och tillsammans med barnen deras lärprocesser och behov. Barnen ska introduceras i att använda appar och utmanas vidare i sitt lärande. Barnen ska få möjlighet att tillsammans med en pedagog utforska och finna kunskap genom datorn och lärplattan. Vi ska ge barnen möjlighet att samarbeta kring datorn och att lära sig att använda datorn och lärplattan på rätt sätt samt att vara kritiksa mot det utbud som finns. Vi kommer också att intervjua barnen om deras kunskaper om it verktygen.

5 GullvivanTill 31 maj 2014 strävar vi pedagoger efter att alla barn på avdelningen Gullvivan har arbetat med dator eller lärplatta Dator eller lärplatta är ytterligare ett verktyg när vi arbetar med vårt tema JAG ÄR. Att arbeta med dator eller lärplatta kkommer att vara barnens framtid. Vi har en dator och har fått en lärplatta som vi ska använda i verksamheten med 23 nyfikna barn. En pedagog ska gå en utbildning och lära sig flera appar och hur de fungerar. Alla pedagoger på avdelningen har gått PIM utbildningen. Tisdag och torsdag förmiddag strävar vi efter att arbeta i mindra grupper. Vi kollar av barnens behov och kunskaper. Vi flimar barnens aktiviteter såsom skapande, lek, egna sagor och har gemensam reflektion efteråt. Barnen kommer att få prova på att använda appar i lärplattan. Barnen får möjlighet att skriva och samarbeta framför datorn. Vi använder dator och lärplatta i samlingen, tex sång och danslek Brudslöjan.Till den 30 april 2014 ska alla barn få använda lärplatta i pedagogiskt syfte Vi ska erbjuda alla barn i mindre grupper tillsammans med en pedagog att arbeta med lärplatta med pedagogiska appar samt dokumentation. Alla barn ska också få möjlighet att reflektera över sitt eget lärande med lärplattan som verktyg. Alla barn har fått känna på att använda lärplattan. Barnen får en ökad förståelse och kunskap om dagens lärplattor. Planerade smågrupper med 2-3 barn och 1 pedagog. Vi planerar i förväg vad vi ska arbeta med vid tillfällena. Vi dokumenterar vid varje tillfälle och skriver ner vilka barn som deltar så att alla barn får delta flera gånger. Vi kommer även att ta vara på spontana tillfällen till att arbeta med lärplattan. Vi reflekterar sedan tillsammans med barnen för att synliggöra lärandet. Vi pedagoger reflekterar även kring observationer och dokumentation för att föra aktivieten och utvecklingen framåt.

6 Blåklockan. Senast den 31 maj 2014 har barnen på Blåklockan upplevt och arbetat med lärplattan som ett pedagogiskt verktyg. Arbeta i smågrupper där barnen får träna på att använda en lärplatta tillsammans med en pedagog. Media är våra barns framtid. Vi har en lärplatta och kameror som vi till viss del använder tillsammans med barnen. Datorn används inte i nuläget tillsammans med barnen. Att barnen får förståelse för tekniska verktyg.

7 Förskolan skall förbereda barnen inför åtagandet att alla elever senast vårterminen 2014 ska kunna läsa, skriva och räkna efter årskurs 1. Läsa, skriva och räkna Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns matematiska förmåga och språkutveckling då språk och lärande liksom språk och identitetsutveckling hänger samman. Verksamheten ska utgå från barnets erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper för att på så sätt utveckla barnets sociala och kommunikativa kompetens. Förskolans uppdrag är att genom lekfulla former skapa så goda förutsättningar som möjligt för varje enskilt barn att så småningom bli en läsande, skrivande och räknande person. Varje enskilt barn skall erbjudas en verksamhet som genom lekfulla former stimulerar och utmanar barnets kommunikativa förmåga utifrån samtliga dimensioner som läroplanen anger. För att skapa en samsyn och grund för verksamhetsutveckling sker kontinuerliga erfarenhetsutbyten mellan skolformerna genom de förvaltningsövergripande gemensamma rutinerna för övergångar. I maj 2013 hade 52 % av barnen i förskolan annat modersmål än svenska. En verksamhet som genomsyras av ett språkutvecklande arbetssätt utifrån såväl svenska språket som modersmålet är en viktig förutsättning för att nå åtagandet. Vid samma tid har XX% av personalen tillägnat sig den förvaltningsövergripande kompetenssatsningen i TRAS (tidig registrering av språk). Förskolan fortsätter att utveckla verksamheten inom matematik, språk och kommunikation utifrån de lärdomar och insikter förra läsåret gav. Stödjande insatser: Språkutvecklingsplan Nätverk för samordnare i språk och matematik TRAS FSO1.6: 31 maj 2014 kan samtliga medarbetare synliggöra hur de tar hänsyn till det enskilda barnets språkliga och kommunikativa utveckling enligt läroplanen i sin planering av verksamheten. Tillsammans med medarbetarna skapar vi förutsättningar för att arbeta med läroplanens mål utifrån språk och kommunikation. Vi vill att medarbetarna synliggör flickors och pojkars delaktighet i deras språkliga och kommunikativa utveckling i syfte att stödja det enskilda barnet. Detta ökar förutsättningarna för det enskilda barnet att kunna läsa, räkna, skriva i slutet av årskurs 1. Medarbetarna kan muntligt beskriva hur de arbetar med flickor och pojkars språkutveckling. Systematiken i dokumentationen behöver utvecklas. Utveckling behöver ske gällande arbetet med språkutveckling hos flickor och pojkar med annat modersmål. Detta ökar förutsättningarna för det enskilda barnet att kunna läsa, räkna, skriva i slutet av årskurs 1. Tillsammans med medarbetarna har vi skapat förutsättningar för att arbeta med språkutveckling hos flickor och pojkar med annat modersmål. Stödjande insatser: Läroplanen PU Modersmålsstöd TRAS Pedagogisk dokumentation Språkpiloterna PUFF PIM Avstämning: Medarbetarsamtal, FSO1.6: Medarbetarna ska göra en pedagogisk dokumentation, som synliggör varje enskilt barns, hans/hennes språkliga och kommunikativa utveckling över tid. Medarbetare på förskolan ska synliggöra hur man arbetar med barn med annat modersmål Dokumentationen ska utgöra ett underlag för barndelaktiga utvecklingssamtal och kommuniceras med vårdnadshavare

8 Skogsstjärnan. Till den 31 maj 2014 strävar samtliga medarbetare efter att synliggöra hur de tar hänsyn till det enskilda barnets språkliga och kommunikativa utveckling enligt läroplanen i sin planering av verksamheten. Vi vill att alla barn ska f möjlighet att stärka och utveckla sin kommunikativa förmåga samt utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga. Att vara nyfikna och våga prova. Talpedagog finns inkopplad på de barn där behovet finns. Lite svårt att kommunicera med barnen vid de stora matborden och det är många barn och vuxna i rummet. Ljudnivån är hög. Vi pedagoger pratar dagligen med och till barnen. Vi är medvetna om vårt ordval och föregår med gott exempel. Vi uppmuntrar barn till verbal kommunikation. Miljön är anpassad för att öka den verbala kommunikationen mellan barn - barn och pedagog - barn. Vi arbetar med dockteater, flanosagor och skapande av olika slag. Alla barn har också tillgång till en egen teckningsmapp, målarmapp och skrivbok. Det finns bokstäver och siffror att titta på som förebilder. Att barnet får utveckla sin identitet och känna trygghet, att våga. Att vi ökar barnets förutsättningar för att kunna läsa, räkna och skriva i slutet av årskurs 1. Vi har en erbjudande miljö där barnen kan göra egna val och arbeta självständigt eller tilsammans med andra barn och pedagoger i mindre grupper. Att utifrån barnetns egna konstruktioner kunna framföra dockteater. Berättelser som barnen framför som flanosagor. Att efter musikteatern som vi såg i höstas lyssna in musiken och måla tillsammans utifrån de upplevelser de får. Rim och ramsor, sång, dans och rörelser samt att tillföra instrument. Barnen ska få göra massagesagor. Att inspirera barnet till ett ökat språk. Vi har kontakt med talpedagog för de barn som har behov. Vi samarbetar med modersmålspedagogen som kommer en gång i veckan för 2 av våra barn. Vi ska göra en pedagogisk dokumentation som tydliggör barnets språkliga och kommunikativa utveckling.

9 Gullvivan.Till den 31 maj 2014 strävar samtliga medarbetare efter att synliggöra hur de tar hänsyn till det enskilda barnets språkliga och kommunikativa utveckling enligt läroplanen i sin planering av verksamheten. Vi har fler barn som har behov av att stärka sin språkliga och kommunikativa utveckling. Flera av våra barn har föräldrar med annat modersmål, tex spanska, finska, arabiska. Barnen har visat stort intresse av att läsa, skriva och räkna, dansa skapa, bygga med mera. Vi använder lärplattan och har reflektioner tillsammans med barnen. Barnen använder sina fotografier och sina eckningsmappar för att kunna skriva av sitt namn. Vi sjunger, ramsar och läser mycket. Använder dans, gymnastik och fria rörelser. Skapar både fritt och genom uppgift. Använder oss av mycket fantasi. Vi har magnetbokstäver och siffror och pratar om olika former och använder alfabetspussel. Arbeta vidare med barnens fantasispråk. Använda barnens egna foton och plasta in och göra egna sagor. Använda musik för att gestalta fantasin. Använda oss av talpedagogen. Använda pedagogiska verktyg som sagoböcker, pussel, magnetbokstäver, siffror, former. Måla, rita, skriva och räkna. Uppmuntra barnens egen nyfikenhet till att lära. Inspirera barnen till ett utökat ordförråd. Vi ska lära oss en julsång på spanska och finska. Vi kommer att ge barnen i uppgift att leta efter någon bokstav som finns i deras namn. Barn och vårdnadshavare får leta efter bokstäver överallt. Detta blir en uppgift för att få föräldrarna delaktiga i vårt tema arbete.

10 Brudslöjan.Till den 30 april har alla pedagoger gjort en pedagogisk dokumentation för att synliggöra det enskilda barnets språkliga och kommunikativa utveckling. Detta ökar förutsättningarna för det enskilda barnet att kunna läsa, räkna och skriva i slutet av årskurs 1. Vi tar bilder med kamera och lärplatta och reflekterar och pratar kring det vi ser. Vi använder barnens teckningar och målningar och pratar kring det vi ser. Vi berättar och synliggör genom bildspel och föräldramöte. Detta ökar förutsättningarna för det enskilda barnet att kunna läsa, räkna och skriva i slutet av årskurs 1. Vi arbetar med Bamse projekt och nyckelpige projekt där barne får möjlighet att återberätta sina upplevelser för varandra. I projektet har barnen Bamse gympa där vi följer instruktioner och uttrycker oss med hjälp av kroppen. Vi arbetar med sagor, teater, leker och skriver med ord och bokstäver på olika sätt. Vi dokumenterar arbetet med lärplatta eller kamera, antecknar och filmar.

11 Blåklockan.Senast den 31 maj 2014 kan vi på Blåklockan synliggöra hur vi tar hänsyn till det enskilda barnets språkliga och kommunikativa utveckling. Barnen behöver en bra och språklig grund för framtiden. Genom att synliggöra det enskilda barnets språkliga och kommunikativa utveckling för oss pedagoger, barn och vårdnadshavare, kan vi utmana och stödja barnets språkliga och kommunikativa utveckling vidare. Vi bekräftar och förtydligar barnens "eget" språk. Vi sjunger, läser sagor, lyssnar till mycket musik och håller på med skapande av olika slag. Barnen får ett rikare ordförråd och ordförståelse för att öka förutsätningarna för att kunna läsa, räkna och skriva i slutet av årskurs 1. Vi ska fotografera/filma barnen i en språklig och kommunikativ aktivitet för att kunna ha en pedagogisk reflektion med barn - barn, pedagog - barn. Detta ska senare resultera i en pedagogisk dokumentation som ska utgöra ett underlag för barndelaktiva utvecklingssamtal och kommuniceras med vårdnadshavare. Till slutet av läsåret 2013/2014 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och vårdnadshavare. Brukarenkäternas resultat gällande inflytande och lärande visar en förbättring från 2013 års mätning till 2014 Jämställdhet Jämställdhet och likabehandling handlar om makt, vem som tillåts att få utrymme, inflytande och resurser i förskolans och skolans vardag. Traditionella normer och vanor bevarar obalansen mellan könen. Pedagoger måste bearbeta sina egna attityder och föreställningar om flickor FSO1.6: Handlingsplan: JämställdhetMål:Senast i maj 2014 har medarbetaren en ökad medvetenhet kring jämställdhet och hur deras förhållningssätt samt bemötande påverkar pojkars och flickors förutsättningar i förskolan. Uppdraget i läroplanen är att skapa lika FSO1.6: Diskussioner i medarbetarsamtal kring medarbetarens egen medvetenhet gällande sitt förhållningssätt och bemötande, med fokus på jämställdhet.. VArje medarbetare förbereder sig för medarbetarsamtalet.

12 och pojkar och lära sig se könsmönster och diskriminering i sin egen vardag. En förutsättning för att kunna arbeta med jämställdhetsintegrering, sätta mål och genomföra förändringar är tillgång till grundläggande fakta om flickor och pojkars situation i förskolan. Könsuppdelad statistik syftar till att synliggöra flickors och pojkars förutsättningar och behov. Det är viktigt att både uppmärksamma likheter och skillnader mellan könen Flertalet förskoleområden har arbetat med jämställdhetsfrågor via arbetet med Likabehandlingsplanen. Dessutom genomfördes för tre år sedan en förvaltningsövergripande utbildningsinsats kring genusfrågor med drama och teateräventyr som metod, vilket fortfarande används på flera områden. Föräldra- och barnenkäterna är uppdelade på kön men ytterligare fokus behöver läggas på att analysera enkäterna utifrån jämställdhetsperspektivet. Det är heller inte självklart att beslut som fattas inom förskolan tar jämställdhet i beaktan. För att nå en jämställd förskola analyseras alla beslut och insatser ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga förutsättningar och konsekvenser för flickor respektive pojkar. Stödjande insatser: Könsuppdelad statistik Föreläsning på respektive förskoleområde av Johanna Lundin, Genuspedagog Arbetet med Likabehandlingsplan Avstämning: Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att utveckla sina arbetsprocesser utifrån förskoleområdets/förskolans/arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats. Förskolenkäter-föräldrar-barn analyser ur ett könsperspektiv. Uppföljning till skolchef sker via: villkor för flickor och pojkar. En stor del av det handlar om bemötande och förhållningssätt hos pedagogen. På våra förskolor har vi kommit olika långt med det systematiska arbetet med Likabehandlingsplanen. Vi kan inte se att den förvaltningsövergripande utbildningen, kring Genus, givit avtryck i verksamheten. Alla beslut vi tar i organisationen tar inte hänsyn till jämställdhet utifrån kön och mångfald. Vi kan se att våra lärande miljöer har utvecklats ur ett jämställdhetsperspektiv. Idag vet vi inte vilken vilja/attityd till att bryta könsmönster och könsroller som finns bland våra medarbetare i förskolan. Hur ser det dagliga jämställdhetsarbetet ut bland förskolans personal? Kon Medarbetarna och ledning ska agera jämställt oavsett vilket kön de själva har och oavsett hur många barn/medarbetare av respektive kön som finns i gruppen. Våra medarbetare och ledning ska bryta könsmönster och könsroller i förskolan. De beslut vi tar i organisationen tar hänsyn till jämställdhet utifrån kön och mångfald. Stödjande insatser: Läroplanen PU Pedagogisk dokumentation PUFF ICDP FSO1.6: Hemvisten/avdelningen väljer en situation/aktivitet med barnen, att självvärdera, hur medarbetaren och hemvist/avdelning arbetar medvetet med jämställdhet.

13 Skogsstjärnan.Senast 31 maj 2014 har vi pedagoger fått en ökad medvetenhet kring jämställdhet och hur vårt förhållningssätt och bemötande påverkar flickor och pojkars förutsättningar i förskolan.brukarenkätens resultat gällande inflytande och lärande visar en förbättring från 2013 års mätning till Det är viktigt att vi pedagoger främjar olikheter och mångfald coh förmedlar det till barnen. Att vi ser individen och inte utgår ifrån könet på barnet. På avelningen har vi tillsammans med barnen skapat miljöer utifrån jämställdhet. Vi har ett öppet klimat och vi ser barnen utifrån den individ den är och inte vilket kön barnet har. Vi har ofta diskussioner utifrån barnets intressen och frågor och kommentarer gällande giftermål mellan samma kön eller vilken färg man kan ha på kläderna och så vidare. Vi har intervjuat barnen utifrån olika frågeställningar kopplade till likabehandlingsplanen. Alla människors rätt till lika värde oavsett kön och en öppen och fördomsfri miljö på förskolan. Genom filmning och observationer få syn på vårt eget förhållningssätt och bemötande mot flickor och pojkar på avdelningen, samt efteråt reflektera tilllsammans i arbetslaget. Genom diskussioner i arbetslaget om jämställdhet får vi syn på och får en ökad medvetenhet om vårt eget och varandras ställningstagande i arbetslaget.

14 Gullvivan. Senast i maj 2014 strävar vi pedagoger efter en ökad medvetenhet kring hur vårt förhållningssätt och bemötande påverkar pojkar och flickors förutsättningar i förskolan. Uppdraget i läroplanen är att skapa lika villkor för flickor och pojkar. En stor del av det handlar om bemötande och förhållningssätt hos pedagogen. Vi på Gullvivan har observerat varandra och inser att vi inte gör någon skillnad på bemötandet av pojkar och flickor. Vi har gjort intervjuer utifrån likabehandlingsplanen med barnen. Vår miljö är uppbyggd ur ett jämställdhetsperspektiv. Just nu har vi två manliga pedagoger på förskolan och vi gör ingen skillnad utifrån kön. Vi tänker genus i olika situationer som samlingen, matkön, placering vid matborden och dukningen. Vi har på vår avdelning ett barnsom är rullstolsbundet. Alla behandlas lika och har lika stor status. Vi ska fortsätta ställa intervjufrågor till barnen när vi blir nyfikna på något. Vi ska arbeta med att ställa påståendet: Jag är en flicka/pojke, dotter/son, storasyster/storebror och så vidare för att stärka deras identitet. Vid förändring av vår miljö ska flickor och pojkar vara lika aktiva.

15 Gustavsborgsvägen, avdelningbrudslöjan.till den 30 april 2014 har vi pedagoger fått ett medvetet förållningssätt när det gäller jämställdhet. Vi vill ge alla barn oavsett om man är pojke eller flicka samma förutsättningar när det gäller utveckling och lärande. Vi tror att vi har ett medvetet förhållningssätt när det gäller jämställdhet. Vi utformar miljön så att alla barn oavsett om man är pojke eller flicka ska ges samma förutsättningar till utveckling och lärande. Vi pedagoger blir mer medvetna om vårt förhållningssätt och agerande. Barnen ges samma förutsättningar oavsett kön och mångfald. Vi ska observera och filma oss pedagoger i arbetet med barnen. Vi ska observera barnen i miljön utifrån observationsunderlaget från likabehandlingsplanen. Vi ska reflektera och utvärdera resultatet och göra eventuella förändringar/förbättringar.

16 Blåklockan.Till slutet av läsåret 2013/2014 kommer vi att jobba med observationsunderlaget för barn 1-3 år kopplat till likabehandlingsplanen. Vi pedagoger har ett medvetet förhållningssätt och bemötande som gynnar barnen oavsett kön. Vi utvecklar miljön för att få den mer jämställd. Vi pedagoger vill tillsammans med barnen skapa en trygg coh rofylld atmosfär för flickor och pojkar. Vi kan inte se att vi behandlar flickor och pojkar olika på grund av kön. Vi kan se att vi behöver utveckla flickor och pojkars lärande miljöer på avdelningen utifrån ett jämställdhets perspektiv. Vi jobbar i dagsläget inte med likabehandlingsplanen. Att få en trygg barngrupp som trivs tillsammans där vi pedagoger främjar olikheter och att alla barn får vara med oavsett kön. Synliggöra och kommunicera lärprocesser Verksamheten i förskolan ska genomföras på ett sådant sätt att den både stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Utifrån barnets erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper skall barnet erbjudas ett lustfyllt lärande genom lek och kreativitet. Förskolan ska stödja barnet att utveckla en positiv FSO1.6: Till slutet av läsåret 13/14 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och vårdnadshavare. Brukarenkäternas resultat gällande inflytande och lärande visar en förbättring från 2013 års mätning till Kontinuerliga samtal tillsammans med barnet om dess eget lärande. Samtliga förskolor ska ha barndelaktiga FSO1.6: I kommunikation med chef beskriver barnskötare/förskollärare hur de arbetar för att synliggöra pojkars och flickors lärprocesser för barn och vårdnadshavare. FSO1.6: Varje medarbetare ska synliggöra minst en lärprocess via digitala verktyg.

17 uppfattning och tilltro till sin egen förmåga att lära sig samt ge barnet möjlighet till inflytande över lärandet. Kontinuerliga samtal tillsammans med barnet om sitt eget lärande är viktigt både för det enskilda barnet och för möjligheten att utveckla verksamheten. För att synliggöra barnets lärprocesser måste verksamheten ständigt följas upp, utvärderas och utvecklas i förhållande till de förutsättningar till utveckling och lärande som verksamheten erbjuder varje enskilt barn. Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultatet, 4-gradig skala: Del 04. Utveckling och lärande 3,54 Del 05. Samarbete förskola och hem 3,33. Förskoleenkät-barn-2013 visar resultatet, 3-gradig skala: Fråga 07. Vuxna pratar med mig om det jag lär mig 2,68 Fråga 06. Roligt att lära mig nya saker 2,83. Eskilstuna kommuns förskolor har utvecklat arbetet med att synliggöra barnens lärprocesser genom det systematiska kvalitetsarbetet. Verktyg såsom, självvärdering, TRAS (tidig registrering av barn språkutveckling), ICDP (international child development program) och BRUK (bedömning reflektion utveckling kvalitet) har legat till grund för den pedagogiska dokumentationen. Förskolechefernas pedagogiska ledarskap, tillsammans med det stöd pedagogikutvecklarna ger, bidrar till bättre förutsättningar för arbetslagen att kontinuerligt utveckla verksamheten på förskolan. De flesta förskolor har metoder och rutiner för att synliggöra barnens lärprocesser. Ytterligare insatser behövs för att varje enskilt barns lärprocesser dokumenteras, synliggörs och kommuniceras såväl tillsammans med barnet själv som tillsammans med barnet och vårdnadshavarna. Som ett led i detta genomför flera förskolor utvecklingssamtal där barnen har inflytande över innehållet. Alla förskolor har metoder och rutiner för att synliggöra flickor och pojkars lärprocesser. Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultatet, 4-gradig skala: Del 04. Utveckling och lärande 3,52. Del 05. Samarbete förskola och hem 3,28 Förskoleenkät-barn-2013 visar resultatet, 3-gradig skala: Fråga 06. Roligt att lära mig nya saker 2,81. Fråga 07. Vuxna pratar med mig om det jag lär mig 2,61 Ytterligare insatser behövs för att varje enskilts barns lärprocesser dokumenteras, synliggörs och kommuniceras såväl tillsammans med barnet själv som tillsammans med barnet och vårdnadshavare. Som ett led i detta genomför flera förskolor barndelaktiga utvecklingssamtal. Varje enskilt barn upplever ett lustfyllt lärande i förskolan som både de själva samt dess vårdnadshavare har insikt och inflytande över. Medarbetare har ett medvetet och engagerat förhållningssätt till barnets möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen. Medarbetarna tar ansvar för att följa upp och kommunicera barnets lärande och utveckling med vårdnadshavarna. Stödjande insatser: Läroplanen PU TRAS Pedagogisk dokumentation Språkpiloterna PUFF Områdesnätverk FSO1.6: Medarbetare tar hänsyn till det enskilda barnets behov och utformar utbildning/undervisning så att barnet får det stöd och hjälp det behöver.

18 Skogsstjärnan.Till slutet av läsåret 2013/2014 har vi pedagoger synliggjort och kommunicerat flickor och pojkars lärprocesser med barn och vårdnadshavare. Brukarenkätens resultat gällande inflytande och lärande har ökat. Att synliggöra barnens lärprocesser för barn och vårdnadshavare. Sedan 1 år tillbaka har vi arbetat med barndelaktiva utvecklingssamtal på avdelingen. I den dagliga tamburkontakten berättar vi pedagoger för vårdnadshavare om vad deras barn har lärt sig under dagen på förskolan. Barn och vårdnadshavare blir delaktiga och får inflytande i barnets lärande och utveckling. Vi pedagoger får genom föräldrars delaktighet en större förståelse från dem att förstå vårt arbete på förskolan. Genom att arbeta på detta sätt kommer vi mer och mer ifrån vårdnadshavarens synsätt på förskolan och vårt arbete samt att samarbete förskola - hem kan öka. Finns möjlighet och tid ska vi pedagoger använda oss av lärplattan för att påvisa barnets lärande för barn och vårdnadshavare i den dagliga tamburkontakten. Vi fortsätter att ha barndelaktiva utvecklingssamtal då vi använder oss av de digitala verktygen för att påvisa barnets utveckling och lärande för barn och vårdnadshavare. Vi fortsätter också med den dagliga kontakten med vårdnadshavare för att berätta om barnets lärprocesser. Vi pedagoger använder oss också av ordet "lärt" till barnen för att de ska bli medvetna om att det lär sig.

19 Gullvivan.Till slutet av läsåret 2013/2014 strävar pedagogerna på Gullvivan efter att synliggöra samtliga flickor och pojkars lärprocesser och att de är kommunicerade med barn och vårdnadshavare. Det är viktigt med den dagliga kontakten med barn och vårdnadshavare. Viktigt med barndelaktiga utvecklingssamtal så att barnen kan vara delaktiga i att se sitt eget lärande. Använda digitala verktyg. Reflektion tillsammans med barn är viktigt för att de ska se sitt eget lärande och att vi pedagoger ska kunna gå vidare i våra gemensamma lärprocesser. Avdelning Gullvivan har inte haft barndelaktiva utveckllingssamtal tidigare. Vi har fått ett nytt verktyg, lärplattan, som är ett lätt arbetsverktyg för oss pedagoger att använda för att synliggöra barnets dag och dess lärprocesser för vårdnadshavare, barn och pedagoger. Daglig kontakt med vårdnadshavare angående barnets vistelse och lärprocess på förskolan. Pedagogiska verktyg: dagliga samtal, dagböcker, kamera, lärplatta och bildskärm. Barndelaktiva utvecklingssamtal där barnen vart aktiva i valet av samtalsämne.

20 Brudslöjan.Till den 31 januari 2014 har alla barn fått in material och dokumentationer över sitt lärande och uveckling i portfoliopärmen. Till den 31 april 2014 har alla barn och vårdnadshavare på avdelningen informerats om sitt barns lärande och utveckling. Vi vill förbättra synliggörandet av barnens lärprocesser för barnen själva, för vårdnadshavare och för oss pedagoger. Vi berättar om barnets lärande och utveckling på förskolan i den dagliga kontakten med vårdnadshavare vid hämtming. Barn, vårdnadshavare och pedagoger får en ökad försåelse för barns utveckling och lärande för att sedan utmanas vidare. Vi observerar och dokumenterar barnen i verkdamheten. Vi sätter in dokumentation och material över barnets lärande och utveckling i portfoliopärmen. Pedagogiska dokumentationer används som underlag vid vardagliga möten med föräldrar.

21 Blåklockan.Till slutet av läsåret 2013/2014 har vi genom bilder och skrivna pedagogiska dokumentationer påvisat barnets lärande så att barn och vårdnadshavare ser barnets lärprocesser. Barn och vårdnadshavare ska få en förståelse för lärandet på ett enkelt sätt. Vi sätter upp bilder på barnet på avdelningen under olika huvudrubriker som är kopplade till läroplanen. Vi använder oss av bildskärm i tamburen. I tamburen finns också bilder på våra mål kopplade till Lvp. Daglig föräldrakontakt vid lämning och hämtning om barnets lärande och dag på förskolan. Att vårdnadshavare får se barnets utveckling. Vi pedagoger och barn får uppleva barnets glädje när de ser sig själva och vad de gör. På så sätt kan vi ha en kommunikation tillsammans om bilden och barnets lärprocess. Vi tar fram bilder på planderade och spontana aktiviteter som sker under veckan. Tillsammans med barnet kan vi reflektera och synliggöra barnets eget lärande. Vi använder oss av den språkliga pedagogiska dokumentationen för att synliggöra pojkar och flickors lärprocesser för vårdnadshavare. Vid den dagliga kontakten med vårdnadshavare synliggör vi barnets lärprocesser för barn och vårdnadshavare. Vid det barndelaktiga utvecklingssamtalet får barn och vårdnadshavare syn på barnets lärandeprocesser. Samtliga barn och vårdnadshavare upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Brukarenkätens resultat gällande trygghet och bemötande visar en förbättring från 2013 års mätning till Trygghet och bemötande Förskolan ska präglas av en verksamhet grundad på omsorg om barnets välbefinnande och utveckling. Viktigt är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska FSO1.6 : Samtliga barn och vårdnadshavare bemöts respektfullt. Samtliga barn och vårdnadshavare bemöts respektfullt. I brukarenkäten ser resultatet olika ut. FSO1.6: Samtliga förskolor ska ta fram rutiner och genomföra trygghetsronder som ska göras tillsammans med barnen. Trygghetsronder kan genomföras medarbetare/barn eller vårdnadshavare/barn.

22 värderingar som det svenska samhället vilar på samt att varje barn ges förutsättningar att utveckla sin identitet och egenvärde. Personalen på förskolan är viktiga förebilder för barnen. Vårdnadshavare bär ansvar för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet och vara ett stöd för familjerna genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Vårdnadshavare upplever stor trygghet i förskolan. Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultatet på förvaltnningsnivå, 4-gradig skala: Del 02. Trygghet och Trivsel Bemötande 3,53 Förälder trygg 3,54 Förskoleenkät-barn-2013 visar resultatet, 3-gradig skala: 02. Vuxna blir glada när jag kommer 2, Får hjälp av vuxna vid behov 2,77 X% av personalen har i juni 2013 genomgått utbildning i Respektive arbetslag/förskola följer upp och analyserar. Vi sätter mål för brukarenkäten samt kommunicerar dessa till brukarna. Alla arbetar med att vidareutveckla Likabehandlingsarbetet. Alla förskolor har inte rutiner för att arbeta med Likabehandlingsplanen under våra reflektioner. Varje förskola fortsätter arbetet med att vidareutveckla likabehandlingsarbetet så att det genomsyrar det dagliga arbetet. Diskrimineringsgrunderna diskuteras och kopplas till främjande och förebyggande arbetet i förskolan. Stödjande insatser: Läroplanen PU Pedagogisk dokumentation PUFF ICDP Likabehandlingsplanen Avstämning: Brukarenkäten Utvecklingssamtal Reflektioner FSO1.6: Respektive arbetslag/förskola följer upp och analyserar brukarenkäten samt sätter mål som leder till förbättring i 2014 års resultat. FSO1.6: Varje förskola fortsätter arbetet med att vidareutveckla likabehandlingsarbetet FSO1.6: Samtliga arbetslag arbetar utifrån de frågeställningar som gäller för Likabehandlingsarbetet under sina reflektioner. FSO1.6: Upprätta likabehandlingsplaner som överensstämmer med lagkraven; kap. 6 skollagen.

23 samspelsprogrammet ICDP (international child development program) som både innehåller perspektivet vuxen-barn och vuxenvuxen. Förskolan präglas av ett klimat och förhållningssätt där omsorg om varandra, och allas lika värde är utmärkande. Varje vårdnadshavare får under förtroendefulla former förutsättningar till inflytande och delaktighet i barnets vistelse på förskolan. Stödjande insatser: ICDP Föräldradelaktig inskolning Barndelaktiga utvecklingssamtal Arbetet kring Likabehandlingsplan Föräldraråd / Forum för samrådskollagen (Skollagens benämning) Avstämning: Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att utveckla sina arbetsprocesser utifrån Skogsstjärnan.I slutet av läsåret 2013/2014 strävar vi pedagoger efter att samtliga barn och vårdnadshavare bemöts respektfullt. Det är viktigt att alla barn och vårdnadshavare bemöts på ett repektfullt sätt. Nuäge: Vi har ett professionellt bemötande och vi ger vårdnadshavare daglig information om barnets vistelse och lärande på förskolan. Vi fortsätter vårt arbete med likabehandlingsplanen och använder den som underlag vid arbetslagsreflektion. Positiva och nöjda barn och vårdnadshavare känner trygghet i att lämna sitt barn på vår förskola. Vi ställer intervjufrågor till barnen om barns delaktighet i verksamheten. Vi lyfter fram frågor som berör kön och etnisk tillhörighet. Vi arbetar med likabehandlingsplanen en stund vid varje arbetslagsreflektion. Vi är observanta på vårt eget bemötande till barn och vårdnadshavare och är öppna för att lyfta detta med varandra i reflektionen. Vi genomför trygghetsronder tillsammans med barnen.

24 förskoleområdets/förskolans/arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats. Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultatet på förvaltningsnivå,4-gradig skala: Del 02. Trygghet och Trivsel Bemötande 3,53 Förälder trygg 3,54 Förskoleenkät-barn-2013 visar resultatet, 3-gradig skala: 02. Vuxna blir glada när jag kommer 2, Får hjälp av vuxna vid behov 2,77 Ovanstående områden stäms av utifrån enhetens och områdets resultat. Uppföljning till skolchef sker via: Uppföljning av planerade avstämningar på förskolan och analyser utifrån strävansmål eller töftade mål i Stratsys Ledningsdialoger Medarbetarsamtal Gullvivan.Vid slutet av läsåret 2013/2014 strävar vi pedagoger efter att samtliga barn och vårdnadshavare bemöts respektfullt. Enligt brukarenkätens resultat 2013 och dess låga värde är detta ett prioriteringsområde. Brukarenkätens resultat 2013 signalerar efter mer behov av daglig information om barnens vistelse och lärande samt vikten av ett professionellt bemötande till vårdnadshavare. På varje avdelningsreflektion går vi igenom likabehandlingsplanen. Vi väljer att arbeta med några diskrimineringgrunder från likabehandlingsplanen som kön och funktionsnedsättning. Daglig information sker genom ett respektfullt samtal vid det dagliga mötet med vårdnadshavare. Vi anvädner oss även av digitala verktyg för att åskådliggöra barnets lärande. Intervjufrågor med barnen angående dockvrån ska göras för att komma till en förändring. Barnet med funktionsnedsättning är en av oss. Pedagogen som är pedagogiskt ansvarig arbetar med barnet varje fredag när barnet är närvarande.

25 Brudslöjan.Till den 30 april 2014 känner sig barn och föräldrar sig trygga på förskolan och de bemöts med respekt. Brukarenkätens resultat gällande trygghet och bemötande visar en förbättring från 2013 års mätning till Vi vill att alla föräldrar och barn ska känna sig trygga och bli bra bemötta för att skapa grunden till ett bra samarbete mellan förskola och hem. Detta för att skapa bästa förutsättningar för barnen och för ett bra lärande. Vi arbetar aktivt och medvetet med ett respektfullt bemötande mot barn och vårdnadshavare. Vi tar emot barn och föräldrar, tar initiativ till möten och dialog så att alla ska känna sig välkomna och trygga i vår verksamhet. Vi strävar efter att bemöta och tillgodose deras behov på bästa sätt. Vi får ett bra samarbete med föräldrar och barn och detta skapar ett förtroende. Vi ska ge alla barn och föräldrar tid vid lämning och hämtning. Vi ska lägga stor vikt vid den dagliga kontakten och berätta om barnets dag. Vi ska ha föräldramöten med diskussionsfrågor och föräldrar ska kunna lyfta olika frågor vid behov. Vi ska vara lyhörda för önskningar och tankar från vårdnadshavare och barn.

26 Blåklockan.Senast 31 maj 2014 bemöts samtliga barn och vårdnadshavare respektfullt. Vi vill ha trygga barn och föräldrar som trivs och bemöts respektfullt på vår avdelning/förskola. Vi har inte haft någon reflektionstid för arbetslaget under en lång tid på grund av inskolningar. Därför har vi inte arbetat med likabehandlingsplanen. Enligt tidigare års brukarenkät fick avdelningen bra resultat gällande trygghet och bemötande. Vi får trygga barn och vårdnadshavare. Vårdnadshavare känner tillit till oss pedagoger och vi får ett bra samarbete. Vi pedagoger ska påbörja arbetet med observationer av barnen utifrån likabehandlingsplanen. Vi ska fortsätta med vårt positiva och respektfulla bemötande. Vi pedagoger bekräftar barnet med namn för att de ska känna sig sedda.

27 KF maj 2014 är 100 % av de kommunala förskolorna diplomerade med Grön Flagg. (BUN) Hållbar utveckling, miljö För ett framgångsrikt miljö- och hållbarhetsarbete är barnen en viktig del. Ett lärande för hållbar utveckling genomsyras av demokratiska arbetsmetoder och processinriktade förhållningssätt där barnen är delaktiga och har inflytande genom en mångfald av pedagogiska metoder. I maj 2013 är xx procent, xx av xx förskolor diplomerade med Grön flagg, flera förskolor arbetar för att bli diplomerade. Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultat på förvaltningsnivå 4-gradig skala: Del 03 Normer och värden Förståelse för delaktighet i naturens kretslopp 3,64 Varje barn skall erbjudas en verksamhet som genom lekfulla former stimulerar och utmanar barnets intresse och kunskap om hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Stödjande insatser: ICDP Avstämning: Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att utveckla sina arbetsprocesser utifrån FSO 1.6: Grön Flagg Samtliga förskolor i FSO 1.6 ska arbeta för att flickor och pojkar får en förståelse för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Nio av elva förskolor i området har grön flagg. De förskolor som redan har grön flagg fortsätter att arbeta med sina handlingsplaner för att behålla sin diplomering. En förskola räknar med att bli diplomerad under hösten 2013 och en förskola kommer att påbörja sitt arbete läsåret 2013/2014. Flickor och pojkar är delaktiga i arbetet med hållbar utveckling. Medarbetarna är goda förebilder. Stödjande insatser: Läroplanen Stiftelsen Håll Sverige rent ICDP Avstämning: I mitten av november sker avstämning mellan förskolechef och ansvariga på respektive enhet I mitten av mars sker avstämning mellan förskolechef och ansvariga på respektive enhet FSO1.6: Avstämning med ansvariga för Grön Flagg

28 förskoleområdets/förskolans/arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats. Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultat, 4-gradig skala: Del 03 Normer och värden Förståelse för delaktighet i naturens kretslopp 3,64 Ovanstående områden stäms av utifrån enhetens och områdets resultat. Uppföljning till skolchef sker via: Uppföljning av planerade avstämningar på förskolan och analyser utifrån strävansmål eller töftade mål i Stratsys Ledningsdialoger Medarbetarsamtal Skogsstjärnan.Vi strävar efter att behålla diplomeringen av Grön Flagg. Flickor och pojkar får ett intresse av och en förståelse för att människor, natur och samhälle påverkar varndra. Vi arbetar vidare utifrån tidigare mål. Flickor och pojkar blir mer delaktiga i arbetet med Hållbar utveckling. Vi pedagoger lär oss mer och är bra förebilder. Vi ska tydliggöra målen genom att dokumentera och fotografera närmiljön - sopsorteringen, livsstil och häsla - självkänsla, identitet och kamratskap samt närmiljön - naturvård på gården och i skogen. Grön Flagg samling och reflektion med barnen på måndagar. Vi går till miljöstationen med veckans miljövärdar. Barnen källsorterar på avdelningen. När vi går till skogen en gång i veckan pratar vi om att vi är gäster i naturen. Vi har en skräpplockardag på våren där alla avdelningar på förskolan samlar skräp i närmiljön och i skogen. Skräptanten kommer och får lära sig av barnen hur hon ska hjälpa till i vår miljö.

29 Gullvivan.Senast 31 maj 2014 strävar vi efter att behålla vår diplomering av Grön Flagg. Eftersom vi redan är diplomerade med Grön Flagg arbetar vi vidare med att få barnen att få en förståelse för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Vi har utsett torsdagen til vår Grön Flagg dag då vi har reflektion tillsammans med barnen. Då tar vi upp närmiljön - sopsortering och återanvändning. Livsstil och hälsa, glädje och mångfald - identitet, självkänsla och kamratskap. Närmiljö, naturvård och allemansrätten - förskolegården, skogsplatsen och skräpplokardagen. Vi har Grön Flagg reflektion på torsdagar där barnen deltar med egna reflektioner. Vi använder vår "Gröna bok" där vi för in saker som dyker upp under veckan och som vi tillsammans reflekterar över. Vi går till miljöstationen med de barn som är veckans miljövärdar. Reflektion sker vid stationen om vad vi kastar och varför. På vår förskolegård är det allas ansvar att vara rädda om miljön. Vi har städdagar tilllsammans på förskolan. Barnen är dukvärd/miljövärd. Vi går skyddsrond med barnen. Vår skogspromenad en gång i veckan lär oss att vi är gäster i naturen. Vi samlar skräp under våra promenader och reflekterar över nedskräpningen av miljön. Vi anser att om barnen får vara mer aktiva i att sköta vår gemensamma miljö nu kommer de att fortsätta även i vuxen ålder.

30 Brudslöjan.Till den 30 april har flickor och pojkar fått en förståelse för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Flickor och pojkar får en förståelse för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Vi sorterar matrester på avdelningen. De äldsta barnen skrapar ner sin mat själva i hinken. Vi arbetar med kamratskap genom Bamse projektet och vi har Bamse gympa. Barnen blir mer rädda om djur, natur och varandra. Vi källsorterar. Vi går tillsammans med barnen till återvinningsstationen och berättar om återvinningsprocessen. Vi ger barnen möjlighet till daglig lek utomhus och främjar god hälsa. vi har en tema dag på förskolan - skräpplockardagen. Vi erbjuder naturmaterial till att leka och bygga med. Blåklockan. Senast den 31 maj 2014 är flickor och pojkar delaktiga i arbetet med hållbar utveckling. Vi behöver fortsätta vårt arbete för att behplla diplomeringen Grön Flagg. Vi har Grön Flagg på förskolan. Vi arbetar inte med barnen i hållbar utveckling men vi är goda förebilder. Flickor och pojkar är delaktiga i arbetet med hållbar utveckling och pedagogerna är goda förebilder. Barn och pedagoger ska tillsammans källsortera mat och pappersavfall på avdelningen.