Verksamhetsrapport förskolan 2013/14

Transkript

1 Syrenen Datum 1 (20) Verksamhetsrapport förskolan 2013/14 Syrenen

2 Innehållsförteckning 2 (20) Året som gått... 3 Tillgänglighet till datorer och lärplattor som pedagogiska verktyg i förskolan skall öka IT i förskolan... 4 Förskolan skall förbereda barnen inför åtagandet att alla elever senast vårterminen 2014 ska kunna läsa, skriva och räkna efter årskurs Läsa, skriva och räkna... 6 Till slutet av läsåret 2013/2014 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och vårdnadshavare. Brukarenkäternas resultat gällande inflytande och lärande visar en förbättring från 2013 års mätning till Jämställdhet... 9 Synliggöra och kommunicera lärprocesser Samtliga barn och vårdnadshavare upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Brukarenkätens resultat gällande trygghet och bemötande visar en förbättring från 2013 års mätning till Trygghet och bemötande KF maj 2014 är 100 % av de kommunala förskolorna diplomerade med Grön Flagg. (BUN) Hållbar utveckling, miljö Enhetens egna nyckeltal... 20

3 Året som gått Syrenens förskola har till stor del kunna uppfylla nämndens åtaganden under året. Vi använder It i form av dator, lärplatta, projektor och bildskärmar som stöd i det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan även om vi inte uppfyllt strävan att utöka tillgängligheten till datorer och lärplattor på förskolan. Pojkars och flickors lärprocesser kommuniceras med vårdnadshavare genom barndelaktiga utvecklingssamtal, där barnen aktivt deltar inför och under en del av samtalet med vårdnadshavare med hjälp av digitala verktyg som laptop och lärplatta. Förskolan värnar om att väva in kommunikation i alla dess former i alla vardagliga situationer på förskolan. Vi arbetar med teman där nationella mål i vår läroplan vävs in och barnen får en stimulerande och lärande verksamhet på förskolan varje dag. Vi arbetar aktivt med förskolans värdegrund utifrån Lpfö98. Materialet Kanin och Igelkott tar upp alla tänkbara situationer som kan uppstå där barnen kan känna igen sig. Dessa situationer ger tillfällen till samtal kring värdegrundsfrågor tillsammans med barnen. Vi har också utarbetat en likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling för förskolan. 3 (20) Syrenens förskola är diplomerade med Grön Flagg och arbetar just nu med mål kring kretsloppet. Barnen på förskolan har lärt sig mycket om kroppen och kroppens kretslopp. För att få syn på naturens kretslopp har vi bl a planterat frön, både ute och inne och gjort kretsloppsburkar. Utmaningar under året har varit att skapa tid för reflektion. Tid behövs för reflektion; enskild, mellan pedagoger och tillsammans med barnen för att i större utsträckning få syn på barnens lärprocesser och genom det stimulera och utmana vidare för utveckling både hos barnen och för verksamheten. En utmaning har också varit att skapa trygga och goda lärandesituationer för alla barn i de stora barngrupper vi har idag. Vi arbetar mycket med relationer och försöker dela upp barnen i mindre grupper för att synliggöra och utmana vidare för en trygg och utvecklande förskola för alla barn. Carita Laajala, Förskolechef.

4 4 (20) Nämndens åtagande: Tillgänglighet till datorer och lärplattor som pedagogiska verktyg i förskolan skall öka. Förvaltning/Område: IT i förskolan Beskrivning Beskrivning: IT är ett verktyg som kan kopplas till alla mål som ett stöd för att systematiskt följa upp verksamheten i dokumentation, utvärdering och utveckling. Tillsammans kan barn och pedagoger med hjälp av digitala verktyg som lärplatta, digitalkamera och dator synliggöra barnens lärprocesser samt utveckla och reflektera kring genomförda aktiviteter. Konkretisering: Alla barn ska ha tillgång till digitala verktyg. Tekniken ska användas i det pedagogiska arbetet med barnen på förskolan, inte ersätta något utan vara ett komplement i verksamheten. Nuläge: Datortätheten på förskolorna är god och personalen har tillgång till internet på förskolan. Internet - När det gäller barnens tillgång till internet är det framförallt via lärplattan, men det finns även några standalone datorer ute på enheterna. Lärplattan - Under hösten 2012 introducerades de första lärplattorna i de kommunala förskolorna. Satsningen på lärplattor har fortsatt även under 2013 och enheterna har utifrån projektbeskrivningar ansökt om fler lärplattor,i juni finns 280 lärplattor fördelade på förskolorna i kommunen. Trådlöst nätverk (WiFi) - För att få en effektiv användning av lärplattan gjordes en satsning på att installera trådlöst nätverk och från våren 2013 har alla kommunala förskolor i Eskilstuna WiFi installerat på enheten. Effekter som hittills märkts är att lärplattan berikar reflektion i arbetslagen och tillsammans med barnen, gynnar arbetet barn med språksvårigheter eller barn med annat hemspråk. Inflytandet ökar bland barn som fått tillgång till lärplattan där de själva kan, i samtal med pedagogen, välja de bilder de vill ha med för att synliggöra sin egen utveckling. I juni 2013 var XX av personalen utbildade i PIM. Stödjande insatser: PIM Flod Nätverk för samordnare för IT. IT-strategi för förskolan Investeringsplan tas fram på varje FSO för framtida investeringar Avstämning: Antal lärplattor och datorer. Projektbeskrivningar Investeringsplan PIM Uppföljning till skolchef sker genom: Uppföljning av planerade avstämningar på förskolan och analyser utifrån strävansmål eller töftade mål i Stratsys Ledningsdialoger Medarbetarsamtal

5 5 (20) Lokalt åtagande och aktivitet Lokalt åtagande Lärplattor och datorer används som pedagogiska verktyg för barns lärande. Resultat: Vi uppnår målet till viss del. Pedagogerna börjar nu känna sig trygga med tekniken när det gäller lärplattor. Lärplattan har blivit ett komplement som pedagogiskt verktyg till barnens lärande mot de nationella målen. Vi ser att barnen snabbt lär sig kommunikation genom språket med symboler, bokstäver och ord på lärplattan. Förskolan har en lärplatta per avdelning, en stationär dator per avdelning och en laptop på förskolan och har således inte uppnått nämndens åtagande kring att tillgängligheten till datorer och lärplattor ska öka. Analys: Det tog lite tid för förskolans pedagoger att bli trygga med och komma igång med användandet av lärplattor, därför har vi inte utökat antalet lärplattor. Pedagogerna har fått bra stöd i att utbilda sig kring lärplattan via workshops som hållits av vår PU och en förskolechef på området. Pedagogerna och barnen använder till stor del stationära datorer och laptops för faktasök och, bilddokumentation och musik mm. Dessa verktyg känns fortfarande som mest "bekväma" för pedagogerna. Lärplattan används i barngruppen genom skapande-, språk- och matematikappar. Barnen blir delaktiga genom filmer och bilder när de tillsamman med pedagogerna reflekterar kring aktiviteter som dokumenteras varje dag på förskolan. Via dator och lärplatta använder vi oss av bl a UR.se och FLOD. Pedagogerna kopplar lärplattan till projektor för att fler barn ska kunna delta samtidigt. Vi har stora barngrupper där barnen har långa vistelsetider och pedagogerna har svårt att hitta tid för att sitta och arbeta med barnen i mindre grupper eller enskilt för att fullt ut använda IT som pedagogiskt verktyg. Slutsats: Lärplattan har blivit ett bra pedagogiskt verktyg i verksamheten. Vi vill öka antalet lärplattor på förskolan till två per avdelning för att skapa mer möjligheter för pedagoger och barn att använda IT som pedagogiskt verktyg i vardagen. Vi behöver ta hjälp av PU för att få mer kunskap kring lärplattans användningsmöjligheter som pedagogiskt verktyg för barns lärande.

6 Nämndens åtagande: Förskolan skall förbereda barnen inför åtagandet att alla elever senast vårterminen 2014 ska kunna läsa, skriva och räkna efter årskurs 1. Förvaltning/Område: Läsa, skriva och räkna Beskrivning 6 (20) Beskrivning: Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns matematiska förmåga och språkutveckling då språk och lärande liksom språk och identitetsutveckling hänger samman. Verksamheten ska utgå från barnets erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper för att på så sätt utveckla barnets sociala och kommunikativa kompetens. Förskolans uppdrag är att genom lekfulla former skapa så goda förutsättningar som möjligt för varje enskilt barn att så småningom bli en läsande, skrivande och räknande person. Konkretisering: Varje enskilt barn skall erbjudas en verksamhet som genom lekfulla former stimulerar och utmanar barnets kommunikativa förmåga utifrån samtliga dimensioner som läroplanen anger. För att skapa en samsyn och grund för verksamhetsutveckling sker kontinuerliga erfarenhetsutbyten mellan skolformerna genom de förvaltningsövergripande gemensamma rutinerna för övergångar. Nuläge: I maj 2013 hade 52 % av barnen i förskolan annat modersmål än svenska. En verksamhet som genomsyras av ett språkutvecklande arbetssätt utifrån såväl svenska språket som modersmålet är en viktig förutsättning för att nå åtagandet. Vid samma tid har XX% av personalen tillägnat sig den förvaltningsövergripande kompetenssatsningen i TRAS (tidig registrering av språk). Förskolan fortsätter att utveckla verksamheten inom matematik, språk och kommunikation utifrån de lärdomar och insikter förra läsåret gav. Stödjande insatser: Språkutvecklingsplan Nätverk för samordnare i språk och matematik TRAS Pedagogisk dokumentation Rutiner för övergångar mellan skolformerna Modersmålsstöd IT Avstämning: Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att utveckla sina arbetsprocesser utifrån förskoleområdets/förskolans/arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats. Förskolenkät-föräldrar-2014: Del 04. Utveckling och lärande Uppföljning till skolchef sker via: Uppföljning av planerade avstämningar på förskolan och analyser utifrån strävansmål eller töftade mål i Stratsys Ledningsdialoger Medarbetarsamtal Språkutvecklingsplan

7 7 (20) Lokalt åtagande och aktivitet Lokalt åtagande Alla förskolor i området erbjuder en verksamhet som genom lekfulla former och barnens intressen stimulerar och utmanar barns kommunikativa förmåga. Resultat: Vi har uppnått målet till stor del. Vi ser att barnen intresserar sig för, och utvecklar, både tal- och skriftspråk. Vi har utvecklat vår lärandemiljö så att den i större grad ska locka till kommunikation genom språk, matematik, teknik, naturvetenskap, skapande och motorik. Brukarenkätens resultat vad det gäller lärande visar ett högt resultat medan barnens inflytande upplevs lägre. Brukarenkätens resultat för 2013 och Skalan var 1-4 där 1 är sämst och 4 är bäst. Här visas medelvärdet: Brukarenkätsresultat Flickor 2013 Pojkar 2013 Flickor 2014 Pojkar 2014 Inflytande 3,38 3 3,2 3,33 Lärande 3,58 3,44 3,77 3,73 Barnenkätens resultat för 2013 och Skalan var 1-3 där 1 är sämst och 3 är bäst. Här visas medelvärdet: Barnenkätsresultat Roligt att lära mig nya saker 2,67 2,64 Vuxna pratar med mig om det jag lär mig Vuxna berättar vad jag är bra på Får vara med och välja vad vi ska göra 2,47 2,27 2,47 2,36 2,61 2,55 Analys: Genom kontinuerliga pedagogiska diskussioner i arbetslaget, utifrån dokumenterade observationer och reflektioner, har vi skapat samsyn kring barns lärande och skapat lockande lärandemiljöer för barnens kommunikativa förmåga. Dessa miljöer inbjuder till olika sätt att testa och utveckla sin kommunikativa förmåga både enskilt och i samarbete mellan barn-barn och barn-pedagog. Barnen utmanas att lösa matematiska gåtor utifrån ett matematikmaterial, där de övar sig i att tillsammans med varandra hitta abstrakta matematiska lösningar. Dessa gåtor övar också språket och läsförståelsen genom de matematiska begreppen. I matematiken använder vi också musik, rytmik, rim och rörelse bl a genom "Geometrix" där

8 Lokalt åtagande barnen får bekanta sig med olika matematiska begrepp. IT har varit ett hjälpmedel bl a när det gäller naturvetenskap och teknik, då vi tillsammans tittat på t ex "Tiggy testar" och fått utmaningar i att experimentera på olika sätt. Vi har också använt oss av IT när det gäller skapande, t ex följde vi en konstnär när han skapade bl a med stänkmetoder, vilket gav oss en ny utmaning och nya tekniker när det gäller skapande. Lotusdiagrammet har varit ett bra hjälpmedel för att vid planering och utvärdering av vår verksamhet få in läroplansmålen i alla lärandesituationer på förskolan. Att vi haft ett temainriktat arbetssätt har också bidragit till att vi enklare får in de nationella målen i de olika delar som ett tema innehåller. Vi upplever att barnens intressen och behov i stor utsträckning styr vår verksamhet. Utifrån brukarenkätens resultat ser vi att detta behöver kommuniceras tydligare för vårdnadshavare, så att barnens inflytande blir tydligare. Vårdnadshavare upplever att lärandet ökat hos barnen. Vi känner att vi genom vår tydliga och ökade dokumentation med tydliga nationella mål synliggjort lärandet hos barnen. Barnenkäten visar en liten minskning både kring frågorna om lärande och inflytande. Vi upplever att vi i våra aktiviteter mot de nationella målen utgår från det som intresserar barnen i stor utsträckning. Resultatet i enkäten visar att barnens inflytande i pedagogernas val av aktiviteter inte synliggörs eller upplevs hos barnen. Ca 75% av vårdnadshavarna på förskolan deltog i brukarenkäten. Vi ser att vi ligger högt kring lärande och att lärandet mellan könen upplevs jämlikt. Slutsats: Dokumentationen och reflektionen som är grunden för våra pedagogiska diskussioner är avgörande för att skapa lärande miljöer. Lotusdiagrammet är till bra stöd för att få in läroplansmålen i alla aktiviteter, både styrda och de som barnen själva väljer. Lotusdiagrammet kan således bli ett bra stöd för att visa på både lärande och barns inflytande på förskolans innehåll. Barnens inflytande behöver synliggöras för barnen. 8 (20)

9 Nämndens åtagande: Till slutet av läsåret 2013/2014 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och vårdnadshavare. Brukarenkäternas resultat gällande inflytande och lärande visar en förbättring från 2013 års mätning till 2014 Förvaltning/Område: Jämställdhet Beskrivning 9 (20) Beskrivning: Jämställdhet och likabehandling handlar om makt, vem som tillåts att få utrymme, inflytande och resurser i förskolans och skolans vardag. Traditionella normer och vanor bevarar obalansen mellan könen. Pedagoger måste bearbeta sina egna attityder och föreställningar om flickor och pojkar och lära sig se könsmönster och diskriminering i sin egen vardag. En förutsättning för att kunna arbeta med jämställdhetsintegrering, sätta mål och genomföra förändringar är tillgång till grundläggande fakta om flickor och pojkars situation i förskolan. Könsuppdelad statistik syftar till att synliggöra flickors och pojkars förutsättningar och behov. Det är viktigt att både uppmärksamma likheter och skillnader mellan könen Nuläge: Flertalet förskoleområden har arbetat med jämställdhetsfrågor via arbetet med Likabehandlingsplanen. Dessutom genomfördes för tre år sedan en förvaltningsövergripande utbildningsinsats kring genusfrågor med drama och teateräventyr som metod, vilket fortfarande används på flera områden. Föräldra- och barnenkäterna är uppdelade på kön men ytterligare fokus behöver läggas på att analysera enkäterna utifrån jämställdhetsperspektivet. Det är heller inte självklart att beslut som fattas inom förskolan tar jämställdhet i beaktan. Konkretisering: För att nå en jämställd förskola analyseras alla beslut och insatser ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga förutsättningar och konsekvenser för flickor respektive pojkar. Stödjande insatser: Könsuppdelad statistik Föreläsning på respektive förskoleområde av Johanna Lundin, Genuspedagog Arbetet med Likabehandlingsplan Avstämning: Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att utveckla sina arbetsprocesser utifrån förskoleområdets/förskolans/arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats. Förskolenkäter-föräldrar-barn analyser ur ett könsperspektiv. Uppföljning till skolchef sker via: Uppföljning av planerade avstämningar på förskolan och analyser utifrån strävansmål eller töftade mål i Stratsys Ledningsdialoger Medarbetarsamtal

10 10 (20) Lokalt åtagande och aktivitet Lokalt åtagande Alla förskolor i området arbetar fram en plan mot diskriminering och likabehandling. Resultat: Vi uppnår till viss del målet. Likabehandlingsplanen för förskolan är klar. Brukarenkäten visar att flickor och pojkar är trygga och bemöts jämställt på vår förskola. Likabehandlingsplanen är ej ännu ett levande material i vår verksamhet. Brukarenkätens resultat 2013 och Skalan var 1-4 där 1 är sämst och 4 är bäst. Här visas medelvärdet: Brukarenkätsresultat Flickor 2013 Flickor 2014 Pojkar 2013 Pojkar 2014 Trygghet 3,84 3,86 3,72 3,88 Bemötande 3,39 3,79 3,39 3,71 Barnenkätens resultat 2013 och Skalan där 1-3 där 1 är sämst och 3 är bäst. Här visas medelvärdet: Barnekätsresultat Roligt att vara på förskolan 2,83 2,64 Vuxna blir glada när jag kommer 2,78 2,82 Jag har någon att leka med 2,94 2,73 Vuxna lyssnar på mig 2,67 2,64 Analys: Likabehandlingsplanen färdigställdes utifrån samtliga diskrimineringsgrunder. Vi har inte tittat särskilt på jämställdheten, vilket påverkar resultatet negativt. Husmodellen var en bra metod att använda. All pedagogisk personal och kock har varit delaktiga i diskussionerna, vilket skapar en samsyn till hur vi förhåller oss till barnen i alla situationer på förskolan. Modellen skapar bra förutsättningar för att diskutera och få samsyn kring de olika diskrimineringsgrunderna. Ritningen av förskolans avdelningar, gemensamma utrymmen och gården kan användas flera gånger per år för att identifiera var ev kränkningar etc kan förekomma på förskolan. Detta identifierar var de vuxna behöver befinna sig för att skapa goda möten.

11 Lokalt åtagande Brukarenkätens resultat visar ett högt resultat för 2014 där tryggheten visar små förändringar mellan 2013 och Bemötandet upplevs däremot ha ökat ganska mycket för båda könen. Resultatet är högt med tanke på att verksamheten har relativt hög frånvaro av ordinarie personal och till följd av det tar in mycket vikarier som är okända för barn och vårdnadshavare. Det visar på att vi lyckats bygga upp en grundtrygghet som genomsyrar verksamheten. Barnenkäten visar att barnen själva upplever att de vuxna blir glada när barnen kommer och att de känner sig lyssnade på. Roligt att vara på förskolan har minskat och likaså om barnet har någon att leka med. Slutsats: Vi vuxna är olika och alla behöver delta i diskussionerna och skapa en samsyn kring vad som är diskriminering och kränkning. Vi inför en punkt på dagordningen på reflektionerna för att lyfta sånt som hänt under veckan och för att hålla diskussionen levande. Trygghet och bemötande är en viktig del att arbeta vidare med, vi behöver stabilitet och kontinuitet med trygga vuxna som finns där för barnen varje dag. Barnen behöver också utmaningar och stöd i relationer med kompisar för att förskolan ska bli rolig och utmanande. 11 (20) Förvaltning/Område: Synliggöra och kommunicera lärprocesser Beskrivning Beskrivning: Verksamheten i förskolan ska genomföras på ett sådant sätt att den både stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Utifrån barnets erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper skall barnet erbjudas ett lustfyllt lärande genom lek och kreativitet. Förskolan ska stödja barnet att utveckla en positiv uppfattning och tilltro till sin egen förmåga att lära sig samt ge barnet möjlighet till inflytande över lärandet. Kontinuerliga samtal tillsammans med barnet om sitt eget lärande är viktigt både för det enskilda barnet och för möjligheten att utveckla verksamheten. För att synliggöra barnets lärprocesser måste verksamheten ständigt följas upp, utvärderas och utvecklas i förhållande till de förutsättningar till utveckling och lärande som verksamheten erbjuder varje enskilt barn. Nuläge: Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultatet, 4-gradig skala: Del 04. Utveckling och lärande 3,54 Del 05. Samarbete förskola och hem 3,33. Förskoleenkät-barn-2013 visar resultatet, 3-gradig skala: Fråga 07. Vuxna pratar med mig om det jag lär mig 2,68 Fråga 06. Roligt att lära mig nya saker 2,83. Eskilstuna kommuns förskolor har utvecklat arbetet med att synliggöra barnens lärprocesser genom det systematiska kvalitetsarbetet. Verktyg såsom, självvärdering, TRAS (tidig registrering av barn språkutveckling), ICDP (international child development program) och BRUK (bedömning reflektion utveckling kvalitet) har legat till grund för den pedagogiska dokumentationen. Förskolechefernas pedagogiska ledarskap, tillsammans med det stöd pedagogikutvecklarna ger, bidrar till bättre förutsättningar för arbetslagen att kontinuerligt utveckla verksamheten på förskolan. De flesta förskolor har metoder och rutiner för att synliggöra barnens lärprocesser. Ytterligare insatser behövs

12 12 (20) för att varje enskilt barns lärprocesser dokumenteras, synliggörs och kommuniceras såväl tillsammans med barnet själv som tillsammans med barnet och vårdnadshavarna. Som ett led i detta genomför flera förskolor barndelaktiga utvecklingssamtal. Konkretisering: Varje enskilt barn upplever ett lustfyllt lärande i förskolan som både de själva samt dess vårdnadshavare har insikt och inflytande över. Stödjande insatser: Det systematiska kvalitetsarbetet förtydligas och utvecklas ytterligare genom implementering av PUFF-modellen. Pedagogikutvecklare stödjer det systematiska kvalitetsarbetet inom varje FSO. Förvaltningsövergripande ämnesnätverk. Avstämning: Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att utveckla sina arbetsprocesser utifrån förskoleområdets/förskolans/arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats. Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultatet på förvaltningsnivå. (4-gradig skala) Del 04. Utveckling och lärande 3,54 Del 05. Samarbete förskola och hem 3,33. Förskoleenkät-barn-2013 visar resultatet, 3-gradig skala: Fråga 07. Vuxna pratar med mig om det jag lär mig 2,68 Fråga 06. Roligt att lära mig nya saker 2,83. Ovanstående områden stäms av utifrån enhetens och områdets resultat. Uppföljning till skolchef sker via: Uppföljning av planerade avstämningar på förskolan och analyser utifrån strävansmål eller töftade mål i Stratsys Ledningsdialoger Medarbetarsamtal Lokalt åtagande och aktivitet Lokalt åtagande It används som verktyg för att kommunicera barnets lärprocesser för vårdnadshavare. Resultat: Vi uppnår målet till stor del. Barnen har tillsammans med pedagog använt IT som stöd för att kommunicera barnets lärande för vårdnadshavare. Barnen har deltagit i utvecklingssamtalet och är stolta och glada över det. Vi upplever att vi fått ett större och mer förtroendefullt samarbete med vårdnadshavare genom barndelaktiga utvecklingssamtal där också It är en bra hjälpmedel års brukarenkäten visar på att 88% av vårdnadshavarna upplever att de får del av sitt barns lärande via utvecklingssamtalen, en liten höjning mot 2013 års resultat på 81%. Brukarenkätens resultat för 2013 och Skalan var 1-4 där 1 är sämst och 4 är bäst. Här visas medelvärdet: Brukarenkätsresultat Flickor 2013 Pojkar 2013 Flickor 2014 Pojkar 2014 Inflytande 3,38 3 3,2 3,33 Lärande 3,58 3,44 3,77 3,73

13 Lokalt åtagande 13 (20) Barnenkätens resultat 2013 och Skalan var 1-3 där 1 är sämst och 3 är bäst. Här visas medelvärdet: Barnekätsresultat Roligt att lära mig nya saker 2,67 2,64 Vuxna pratar med mig om det jag lär mig Vuxna berättar vad jag är bra på Får vara med och välja vad vi ska göra 2,47 2,27 2,47 2,36 2,61 2,55 Analys: Lärplattan har gett oss möjlighet att tillsammans med barnen dokumentera och reflektera mer i vardagen, både genom film, bild och text. Barnen har tillsammans med pedagog valt ut utifrån film och portfolio det som barnet vill visa upp och berätta om tillsammans med pedagogen i utvecklingssamtalet. Barnen har deltagit en del av utvecklingssamtalet och därefter även bjudit in en stund till avdelningen för att där också kunna visa och berätta. Med digitala verktyg dokumenteras många aktiviteter på förskolans väggar där vi synliggör aktivitetens innehåll och syfte och visar på läroplansmålen. Dokumentation visas också på bildskärm på avdelningarna, där barn och pedagoger kan möta vårdnadshavare och samtala kring aktiviteterna på skärmen. Lotusdiagrammet har varit ett bra verktyg för att synliggöra barnets lärprocesser mot de nationella målen i vår läroplan och kan på ett tydligare sätt användas för att synliggöra, inte bara lärandet, utan också barnets inflytande i hur vi arbetar mot målen både genom "styrda" aktiviteter och de aktiviteter barnen själv väljer. Vi har precis kommit igång med att kommunicera barnets lärprocesser genom IT och behöver mer tid för att hitta vårt sätt att arbeta. Barndelaktiga utvecklingssamtal är nytt för vt -14 och vi har provat oss fram denna termin. Vi behöver mer tid för att hitta bra former. Brukarenkätens resultat visar på en höjning kring lärandet och en minskning när det gäller inflytande, vilket visar att barns inflytande i verksamheten inte synliggjorts för vårdnadshavare. Barnenkäten visar en liten minskning både kring frågorna om lärande och inflytande. Vi upplever att vi i våra aktiviteter mot de nationella målen utgår från det som intresserar barnen i stor utsträckning. Resultatet i enkäten visar att barnens inflytande i pedagogernas val av aktiviteter inte synliggörs eller upplevs hos barnen. Slutsats: Det är mycket positivt med barndelaktiga utvecklingssamtal, där vi använder IT som verktyg för att kommunicera barnets lärande, för vårdnadshavare, barn och pedagoger. Barnen är stolta och glada över sitt lärande och sin förskola. Barnens lärandeprocesser mot läroplansmålen blir tydliga för alla genom att vi använder Lotusdiagrammet i planering, reflektion och utvärdering, där även barnens egna aktivitetsval skrivs in mot de nationella målen.

14 Lokalt åtagande Vi behöver delge varandra på förskolan och också diskutera i förskoleområdet hur man genomfört barndelaktiga utvecklingssamtal för att hitta bra former. 14 (20)

15 Nämndens åtagande: Samtliga barn och vårdnadshavare upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Brukarenkätens resultat gällande trygghet och bemötande visar en förbättring från 2013 års mätning till Förvaltning/Område: Trygghet och bemötande Beskrivning 15 (20) Beskrivning: Förskolan ska präglas av en verksamhet grundad på omsorg om barnets välbefinnande och utveckling. Viktigt är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på samt att varje barn ges förutsättningar att utveckla sin identitet och egenvärde. Personalen på förskolan är viktiga förebilder för barnen. Vårdnadshavare bär ansvar för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet och vara ett stöd för familjerna genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Nuläge: Vårdnadshavare upplever stor trygghet i förskolan. Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultatet på förvaltnningsnivå, 4-gradig skala: Del 02. Trygghet och Trivsel Bemötande 3,53 Förälder trygg 3,54 Förskoleenkät-barn-2013 visar resultatet, 3-gradig skala: 02. Vuxna blir glada när jag kommer 2, Får hjälp av vuxna vid behov 2,77 X% av personalen har i juni 2013 genomgått utbildning i samspelsprogrammet ICDP (international child development program) som både innehåller perspektivet vuxen-barn och vuxen-vuxen. Konkretisering: Förskolan präglas av ett klimat och förhållningssätt där omsorg om varandra, och allas lika värde är utmärkande. Varje vårdnadshavare får under förtroendefulla former förutsättningar till inflytande och delaktighet i barnets vistelse på förskolan. Stödjande insatser: ICDP Föräldradelaktig inskolning Barndelaktiga utvecklingssamtal Arbetet kring Likabehandlingsplan Föräldraråd / Forum för samrådskollagen (Skollagens benämning) Avstämning: Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att utveckla sina arbetsprocesser utifrån förskoleområdets/förskolans/arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats. Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultatet på förvaltningsnivå,4-gradig skala: Del 02. Trygghet och Trivsel Bemötande 3,53 Förälder trygg 3,54 Förskoleenkät-barn-2013 visar resultatet, 3-gradig skala: 02. Vuxna blir glada när jag kommer 2, Får hjälp av vuxna vid behov 2,77 Ovanstående områden stäms av utifrån enhetens och områdets resultat.

16 16 (20) Uppföljning till skolchef sker via: Uppföljning av planerade avstämningar på förskolan och analyser utifrån strävansmål eller töftade mål i Stratsys Ledningsdialoger Medarbetarsamtal Lokalt åtagande och aktivitet Lokalt åtagande Alla förskolor i området arbetar fram en Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Resultat: Vi uppfyller målet till viss del. Likabehandlingsplanen är klar. Barnen känner sig trygga och väl bemötta på vår förskola. Likabehandlingsplanen är ej ännu ett levande material i vår verksamhet. Brukarenkätens resultat 2013 och Skalan var 1-4 där 1 är sämst och 4 är bäst. Här visas medelvärdet: Brukarenkätsresultat Flickor 2013 Flickor 2014 Pojkar 2013 Pojkar 2014 Trygghet 3,84 3,86 3,72 3,88 Bemötande 3,39 3,79 3,39 3,71 Barnenkätens resultat 2013 och Skalan var 1-3 där 1 är sämst och 3 är bäst. Här visas medelvärdet: Barnenkätsresultat Roligt att vara på förskolan 2,83 2,64 Vuxna blir glada när jag kommer 2,78 2,82 Jag har någon att leka med 2,94 2,73 Vuxna lyssnar på mig 2,67 2,64 Analys: Husmodellen var en bra metod att använda. All pedagogisk personal och kock har varit delaktiga i diskussionerna, vilket skapar en samsyn till hur vi förhåller oss till barnen i alla situationer på förskolan. Modellen skapar bra förutsättningar för att diskutera och få samsyn kring de olika diskrimineringsgrunderna. Ritningen av förskolans avdelningar, gemensamma utrymmen och gården kan användas flera gånger per år för att identifiera var ev kränkningar etc kan förekomma på förskolan. Detta identifierar var de vuxna behöver befinna sig för att skapa goda möten. Brukarenkätens resultat visar ett högt resultat för 2014 där tryggheten visar små förändringar mellan 2013 och Bemötandet upplevs däremot ha ökat ganska mycket för båda könen.

17 Lokalt åtagande Resultatet är högt med tanke på att verksamheten har relativt hög frånvaro av ordinarie personal och till följd av det tar in mycket vikarier som är okända för barn och vårdnadshavare. Det visar på att vi lyckats bygga upp en grundtrygghet som genomsyrar verksamheten. Barnenkäten visar att barnen själva upplever att de vuxna blir glada när barnen kommer och att de känner sig lyssnade på. Roligt att vara på förskolan har minskat och likaså om barnet har någon att leka med. Slutsats: Vi vuxna är olika och alla behöver delta i diskussionerna och skapa en samsyn kring vad som är diskriminering och kränkning. Vi inför en punkt på dagordningen på reflektionerna för att lyfta sånt som hänt under veckan och för att hålla diskussionen levande. Trygghet och bemötande är en viktig del att arbeta vidare med. Vi behöver skapa mer stabilitet och kontinuitet med trygga vuxna som finns där för barnen varje dag som stöd för att bygga kompisrelationer i en utmanande verksamhet. 17 (20)

18 Nämndens åtagande: KF maj 2014 är 100 % av de kommunala förskolorna diplomerade med Grön Flagg. (BUN) Förvaltning/Område: Hållbar utveckling, miljö Beskrivning 18 (20) Beskrivning: För ett framgångsrikt miljö- och hållbarhetsarbete är barnen en viktig del. Ett lärande för hållbar utveckling genomsyras av demokratiska arbetsmetoder och processinriktade förhållningssätt där barnen är delaktiga och har inflytande genom en mångfald av pedagogiska metoder. Nuläge: I maj 2013 är xx procent, xx av xx förskolor diplomerade med Grön flagg, flera förskolor arbetar för att bli diplomerade. Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultat på förvaltningsnivå 4-gradig skala: Del 03 Normer och värden Förståelse för delaktighet i naturens kretslopp 3,64 Konkretisering: Varje barn skall erbjudas en verksamhet som genom lekfulla former stimulerar och utmanar barnets intresse och kunskap om hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Stödjande insatser: ICDP Avstämning: Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att utveckla sina arbetsprocesser utifrån förskoleområdets/förskolans/arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats. Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultat, 4-gradig skala: Del 03 Normer och värden Förståelse för delaktighet i naturens kretslopp 3,64 Ovanstående områden stäms av utifrån enhetens och områdets resultat. Uppföljning till skolchef sker via: Uppföljning av planerade avstämningar på förskolan och analyser utifrån strävansmål eller töftade mål i Stratsys Ledningsdialoger Medarbetarsamtal Lokalt åtagande och aktivitet Lokalt åtagande Alla förskolor fortsätter att arbeta för att behålla sin certifiering i Grön Flagg. Resultat: Vi uppnår målet helt. Förskolan är Grön-flaggcertifierad. Handlingsplanen för Grön Flagg är godkänd och arbetet med tema kretslopp pågår för fullt. Barnen har lärt sig mycket om odling och om naturens kretslopp. Analys: Vi ser att vi får in många av läroplanens mål i vårt Grön Flagg arbete. Barnen är mycket intresserade och vill lära sig mer. De gillar att arbeta praktiskt t ex med att plantera och vattna.

19 Lokalt åtagande När experiment misslyckas leder det till mer lärande. De första kretsloppsburkarna ruttnade och luktade förskräckligt. Barnen diskuterade vad som hänt. De flesta trodde att plantorna hade fått för lite vatten men ett barn visste att de fått för mycket vatten, eftersom en krukväxt hemma hade ruttnat när den fick för mycket vatten. Nästa försök fungerade bra och burkarna är igång fortfarande. När vi planterade solrosfrön tyckte pedagogerna att det var misslyckat eftersom det blev jättelånga skrangliga plantor i krukorna, men barnen skrattade och tyckte att det var jättekul. De fick ju verkligen se att det kunde växa så att det knakade ur ett litet frö. Tema arbetet om kroppen som pågått hela terminen har också gjort att vi fått in många av läroplanens mål. Slutsats: Grön Flagg är ett bra sätt att arbeta med många av läroplanens mål. Vi ska fortsätta arbetet med kretslopp under hösten. Under nästa termin ska vi också arbeta med källsortering och vad som händer med vårt skräp. Här ville barnen bland annat veta: Hur blir det nytt? 19 (20) Samsyn Resultat: Vi är på gång och känner att vi uppnår samsyn till stor del. Analys: Vi har under planeringsdag och Apt:n diskuterat samsyn och teambuilding. Vi känner att vi är en bit på väg men diskussionerna behöver föras hela tiden. Det gäller att vara överens om vad vi ska göra och ha en samsyn kring hur. Vi upplever att vi genom våra pedagogiska diskussioner till viss del nått samsyn kring barnsynoch kunskapssyn, vilket i sin tur gett barnen stimulerande och utmanande lärandemiljöer och pedagoger. Slutsats: När arbetslagen starar upp till hösten kommer allt arbete mot målen i Lvp:n att knytas till samsyn och teamwork. Vi fortsätter att skapa tid för pedagogiska diskussioner på vår reflektionstid för att skapa lärande hos både pedagoger och barn.

20 20 (20) Enhetens egna nyckeltal Nyckeltal Målvärde Mätmetod Ansvarig NyckeltaL till STYRKORT