Anställning i arbetskooperativet Rondellen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anställning i arbetskooperativet Rondellen"

Transkript

1 Anställning i arbetskooperativet Rondellen En utvärderande SROI-analys SROI-analys och rapport framtagen av: Kjell Eriksson, Coompanion Östergötland Maja Beckman, Bona folkhögskola Svenska SROI-nätverket har tilldelat rapporten kvalitetsmärkningen Svensk SROI-kvalité (Nivå 1). SROI är en metod för att kartlägga, förstå och värdera de sociala, miljömässiga och ekonomiska effekterna av en verksamhet.

2 Svenska SROI nätverket Följande SROI rapport har genomgått Svenska SROI nätverkets oberoende kvalitetsgranskning: Anställning i arbetskooperativet Rondellen En utvärderande SROI analys av: Kjell Eriksson, Coompanion Östergötland, & Maja Beckman, Bona Folkhögskola Granskningen visar att analysen genomförts med god förståelse för SROIprocessen och i enlighet med de sju principerna i SROI. Granskningen inkluderar dock inte verifiering av insamlad information och beräkningar; den är helt principbaserad och tar uteslutande sin utgångspunkt i SROI rapporten. Analysen ges härmed kvalitetsmärkningen Svensk SROI kvalité (Nivå 1) Gordon Hahn Ansvarig kvalitetsgranskning Svenska SROI nätverket

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 SROI Social Return on Investment... 4 Analysobjektet... 6 Intressenter... 9 Insatser Effekter, indikatorer och proxytermer Påverkan Total social nytta Känslighetsanalys Rekommendationer Bilagor Bilaga 1 Informationsinsamling 25 Bilaga 2 Effekter och indikatorer 30 Bilaga 3 Proxytermer 33 Bilaga 4 Påverkan 35 Bilaga 5 Nyttoperiod och avtrappning 39 Bilaga 6 Påverkanskarta 42 Referenslista

4 Sammanfattning Den här SROI-analysen fokuserar på hur en anställning på Arbetskooperativet Rondellen påverkar individen själv. Arbetskooperativet Rondellen ligger i Mjölby och är ett arbetsintegrerande socialt företag. Vid tidpunkten för vår analys bestod verksamheten av två verksamhetsledare, fem anställda, deltagare/praktikanter samt en till stor del extern styrelse. Det är ett mycket specifikt analysobjekt och vi har endast en intressentgrupp, de fem anställda. Utifrån intervjuer och enkäter har vi sett att ett antal effekter har uppstått hos dessa personer. Det handlar om bättre självkänsla, bättre ekonomi, en mer aktiv fritid, en mer tillfredsställande arbetssituation, bättre hälsa och förbättrade privata relationer. Dessa effekter ställs emot den insats som intressenterna bidragit med och i den här analysen är insatsen de anställas inkomstökning jämfört med innan anställningen. Varje effekt har fått en proxyterm som sätter ett värde på effekten. Vi har också bedömt hur stor effekten har blivit för intressenterna och samt under hur lång tidsperiod de kommer hålla i sig. Sammantaget har vi alltså fått fram det totala värdeskapandet för varje effekt. Denna summa ställs emot insatsen och resultatet blir då 4,5:1 3

5 SROI Social Return on Investment Sedan lång tid har verksamheters effektivitet i huvudsak mäts i strikt ekonomiska termer. Resurser till och inom verksamheterna har dessutom fördelats på samma grund. SROI (Social Return on Investment) har en bredare ansats genom sitt fokus på det värde verksamheter skapar socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Värden som dessutom presenteras i ett monetärt mått, ett så kallat SROI-värde. SROI är en effektbaserad metod, vilket innebär att faktisk förändring snarare än resultat fokuseras. Resultat handlar primärt om den kvantitativa summan av en aktivitet. Det innebär att ett resultat av en utbildningsinsats som syftar till att få människor i arbete är antalet personer som genomgått utbildningen. Exempel på effekter är ökat självförtroende och ökad disponibel månadsinkomst som en konsekvens av de jobb som utbildningsinsatsen leder till. Metoden bygger på intressentinvolvering och -analys samt användandet av beviskedjor för att tydliggör hur värde skapas i verksamheter. En beviskedja beskriver hur insatser omvandlas till aktiviteter, resultat och effekter, vilken betydelse aktiviteterna har för den aktuella förändringen, och slutligen hur mycket värde verksamheten skapar. SROI är dessutom en av få metoder som beräknar det ekonomiska värdet av effekter som saknar marknadsvärde, exempelvis självkänsla, miljöutsläpp och social integration. Med en sådan ansats kan en total bild av förhållandet mellan investering och värde skapas. SROI handlar således om nytta snarare än pengar. Att använda pengar som storhet syftar till att utnyttja ett redan vedertaget språk för att kommunicera värde, och därmed förbättra möjligheterna till resursfördelning baserad på inte bara ekonomiskt utan även socialt och miljömässigt ansvarstagande. En SROI-analys genomförs i sex steg. Dessa innefattar en hel del bedömningar och avvägningar, och metoden har därför sin grund i sju principer. Dessa skall vara vägledande i arbetet och säkerställa en väl genomförd, transparent och trovärdig analys. Benämningen av de sex stegen och de sju principerna presenteras nedan. De sex stegen: 1. Fastställ analysens omfattning och identifiera de huvudsakliga intressenterna 2. Kartlägg insatser, aktiviteter, resultat och effekter 4

6 3. Mät effekterna och ge dem ett värde 4. Fastställ påverkan 5. Beräkna SROI-förhållandet 6. Redovisa, använd och förankra De sju principerna: 1. Intressenterna - de som upplever förändring - är centrala i processen 2. Förstå vad som förändras för intressenterna 3. Värdera det som är relevant med hjälp av monetära proxytermer 4. Inkludera bara det väsentliga 5. Överdriv inte 6. Var öppen och transparent 7. Kontrollera resultaten externt 5

7 Analysobjektet Arbetskooperativet Rondellen Ekonomisk förening startade sin verksamhet den 1 april 2010 och är avknoppad från den kommunala arbetsmarknadsverksamheten på Lundby arbetscenter (hädanefter hänvisat till som Rondellen ). Verksamheten är belägen i Mjölby i Östergötland. Rondellen är ett arbetsintegrerande socialt företag. Det innebär att företaget har som syfte att erbjuda praktik och arbetsträning samt kompetensutveckling för olika arbetsuppgifter för att på så sätt integrera personer i arbete i arbetsliv och samhälle. Rondellen skapar också möjlighet till påverkan, delaktighet och ansvarstagande i verksamheten för de anställda samt återinvesterar eventuell vinst i verksamheten och anställer nya personer (Sofisam Handbok för samarbete med sociala företag, hemsida 2011). Tjänsterna som erbjuds består av trädgårds- och parkarbete, mindre snickeri- och byggnation, systudio för diverse omändringar och nytillverkning, legotillverkning mm. Arbetsutbudet är ganska stort för att erbjuda tillräcklig stimulans för deltagare och anställda. De anställda har genomgående någon form av subventioneras anställning som lönebidrag eller liknande. Grunden för anställning är att personen under sin period som deltagare har övat upp en drivkraft för att i olika arbetsuppgifter inom kooperativet bidra till tillräckligt stor fakturering. Detta är utgångspunkten för att skapa en hållbar ekonomisk situation för kooperativet. Större delen av den befintliga gruppen har varit anställd ett år eller mer (i augusti 2011). Någon anställning är tidsbegränsad eftersom den producerar enbart gräsklippning. Ett viktigt kännetecken för ett arbetsintegrerande socialt företag är att utveckla personernas egenmakt. Häri ligger delaktighet, påverkan och ansvarstagande, kort sagt den egna förmågan och det egna engagemanget. Det syns bland annat genom följande: Arbetena utförs i mindre grupper och var och en har möjlighet att växla mellan typer av uppgifter och grupper. I dessa grupper tar de anställda ett större ansvar som handledare och arbetsledare åt deltagarna. Det är också de anställda som i huvudsak sköter kontakt och relationer med kunder. Gemensamma morgonmöten där man planerar upp dagens arbetsuppgifter utifrån inkomna uppdrag och var och ens egen förmåga och intresse. Här är alla med och bestämmer tillsammans. 6

8 Medarbetarmöten där verksamheten ses i ett större perspektiv och där alla gemensamt är med och drar slutsatser och diskuterar framtiden. Företaget leds av en styrelse och två anställda en verksamhetsledare och en arbetsledare. Ytterligare fem personer var anställda vid intervjutillfället, tre med heltidsanställningar, en med en anställning på 75 % och en med en anställning på 25 %. Idag (augusti 2011) är åtta personer anställda. Utöver det finns 20 talet personer som är sysselsatta i arbetsträning eller praktik inom kooperativet. Dessa har kommit till verksamheten på olika vägar, oftast genom Arbetsförmedlingen eller kommunen och målet är att de genom att befinna sig på Rondellen ska stärkas och närma sig arbetslivet på olika sätt. Dessa personer hänvisas till som deltagare i denna rapport. Motivationen för de flesta personerna inom kooperativet är upplevelsen av en anställning på kort eller längre sikt. Andra ser praktiken och kompetensutvecklingen som det viktigaste. Anställda eller deltagare kan frivilligt söka jobb på arbetsmarknaden i övrigt eller övergå till studier. Vi har gjort en utvärderande SROI på de fem personer som har anställning i verksamheten (utöver verksamhetsledarna). Vi har undersökt den upplevda förändringen hos de anställda nu och jämfört med för drygt ett år sedan. När vi i denna rapport hänvisar till anställda är det dessa fem vi syftar på. De har alla tidigare befunnit sig i den kommunala verksamhet som Rondellen knoppades av ifrån. De har varit anställda mellan sex månader och ett år vid tidpunkten för intervjuerna som analysen delvis baseras på. Tre av dem gick direkt in i anställning medan två av dem varit deltagare på Rondellen innan de anställdes. Syftet med analysen är att påvisa Rondellens betydelse för den personliga utvecklingen och möjligheten till egen försörjning och bättre livskvalitet. Vi har valt att göra analysen enbart utifrån dessa fem som intressenter. Fokus blir därför också på vad just en anställning betyder för individen även om vissa förändringar inte går att separera från tiden på Rondellen innan anställningen. Därför är även insatsen satt ur individens perspektiv, nämligen vad inkomstskillnaden under ett år för de anställda är nu jämfört med för ett år sedan efter skatt. Vår huvudsakliga anledning till att begränsa vårt fokus till endast de fem anställda är mängden tid vi disponerar samt faktumet att vi utfört denna analys inom ramen för projektet SOUL:s fördjupningskurs i SROI och genomförandet har därmed varit en lärprocess. Genom att begränsa analysens omfattning har vi kunnat fokusera på metoden och tillvägagångssättet. Eftersom ett av verksamhetens mål är att integrera individer in i arbetslivet ansåg vi att de som fått anställning i verksamheten var de mest 7

9 intressanta att fokusera på. Målet är att använda analysen gentemot myndigheter och andra intressenter för arbetsintegrerande sociala företag. Den kan även komma att användas av Rondellen själva i sin utveckling. Efter slutförd analys har en av verksamhetsledarna på Rondellen läst igenom rapporten och menar att analysen speglar verksamheten bra. 8

10 Intressenter I tabellen nedan syns den intressentkartläggning vi genomfört. Den är baserad på den kunskap vi har utvecklat kring Rondellen och dess verksamhet, framför allt genom intervjuer med verksamhetsledarna och de anställda. Intressent Inkludera/exkludera Insamlingsmetod Antal personer Anställd i Rondellen Inkludera Semistrukturerade intervjuer samt enkäter 5 Tidigare anställd i Rondellen Deltagare i Rondellen Verksamhetsledare Arbetskonsulenter på kommunen Anhöriga till de anställda Kunder Miljön Exkludera. Påverkades på samma sätt som de som fortfarande är anställda. Var dock anställd en mycket kort period. Har exkluderats p.g.a. analysens avgränsning. Exkludera. Påverkas av de anställdas effekter samt av prospektet att själv kunna bli anställd men exkluderas p.g.a. analysens avgränsning. Exkludera. Skulle kunnat inkluderas utifrån deras egen anställning men deras ingång i verksamheten är en helt annan och därför blir också effekter mm. andra. Påverkas av de anställdas effekter men exkluderas p.g.a. analysens avgränsning. Exkludera. Utifrån intervju har vi dragit slutsatsen att de inte upplever tillräckligt stor förändring på grund av anställningarna i Rondellen. Exkludera. En del upplever säkert en förändring men exkluderas p.g.a. analysens avgränsning. Exkludera. En del upplever säkert en förändring men exkluderas p.g.a. analysens avgränsning. Exkludera p.g.a. att det troligtvis inte förekommer någon större effekt. 1 C:a 20 2 C:a 5 Oklart Oklart De anställda i Rondellen De anställda på Rondellen är analysens fokus och består av personer som anställts direkt vid Rondellens uppstart eller varit deltagare en period för att sedan anställas. De är mellan c:a 35 och 60 år där flertalet befinner sig i den högre änden av spannet. De är alla män. De har en bakgrund i arbetslöshet och/eller sjukskrivning och stått utanför arbetsmarknaden 9

11 en längre period. De har alla varit placerade på Lundby arbetscenter, den kommunala verksamhet som Rondellen avknoppades ifrån, innan de kom till Rondellen. Två av dem arbetar deltid på Rondellen, en på grund av deltidssjukskrivning och en på grund av annat arbete. Exkluderade intressenter Det är ganska många intressenter som utesluts som kan ses i tabellen ovan. Nedan följer vilka effekter dessa exkluderade grupper kan uppleva. Tidigare anställd i Rondellen Det finns en person som var anställd i verksamheten en mycket kort tid. Man kan tänka sig att han har upplevt både positiva och negativa effekter men det troliga är att han inte upplevt några större effekter alls eftersom hans anställning var så kort. Deltagarna Deltagarna märker troligtvis av en hel del av samma effekter som de anställda bortsett från bättre ekonomi. På Rondellen är även deltagarna delaktiga i beslut rörande verksamheten plus att man arbetar aktivt med att ta tillvara på alla individers förmåga och behov. Därför stärks antagligen även deltagarna i sin självkänsla och blir mer tillfreds med sin arbetssituation. Troligtvis upplever de dock inte effekterna i lika hög grad eftersom anställningen i sig gör en stor skillnad. Verksamhetsledarna Utifrån intervjuerna med verksamhetsledarna framkommer tydligt att även de upplever en mer tillfredsställande arbetssituation. Framför allt på grund av den positiva utvecklingen och effekterna hos de anställda och deltagarna trivs de väldigt bra med sina arbeten. Av samma anledning har de troligtvis även fått ett förbättrat självförtroende. Även andra positiva effekter som en mer aktiv fritid och förbättrade privata relationer kan tänkas förekomma men detta har vi inte något konkret belägg för. När det gäller deras ekonomi kan det tänkas att deras anställning i Rondellen har en negativ effekt eftersom de säkerligen skulle kunna få högre lön på andra arbetsplatser men inte heller detta har vi konkreta belägg för. Arbetskonsulenter på kommunen Dessa personer hade vi länge tänkt inkludera i analysen men utifrån den intervju vi gjort med en av arbetskonsulenterna kunde vi konstatera att de inte påverkas nämnvärt av 10

12 Rondellens verksamhet eller anställningarna. Minskningen av klienter för dem är så liten att de inte kan påstås uppleva någon skillnad i sitt arbete. Den skillnad man skulle kunna se hos dem, trots att den är för liten för att tas med i analysen, är att deras arbete underlättas av Rondellen som alternativ för deras klienter. Detta kan möjligtvis tänkas ge en mer tillfredsställande arbetssituation även för dem. Anhöriga till de anställda För att anhöriga ska uppleva någon större effekt av anställningen i Rondellen är troligtvis en förutsättning att man lever ihop och påverkas av den andres vardagssituation. Det är bara två av de fem anställda som lever i en parrelation. De två anställda som gör det har upplevt förbättrade privata relationer men inte de övriga tre. Därför kan man också tänka sig att det endast är de anhöriga till de två i parrelation som i sin tur upplever någon förändring, i form av just effekten förbättrade privata relationer. Man kan även tänka sig att effekten minskad oro kan upplevas av de anhöriga. Kunder Om vi utgår ifrån att en person som trivs med sig själv och sin arbetssituation också gör ett bättre jobb kan man tänka sig att kunderna också upplever en effekt av detta. Denna effekt skulle då kunna vara mindre grad av stress och om det är ett annat företag som är kund kan man även tänka sig förbättrad relation till sina kunder. Dock skulle de anlita någon annan om de inte var nöjda med arbetet så dessa effekter är antagligen så små så att de knappt är mätbara. Miljön Det är svårt att se några effekter på miljön av just anställningarna i Rondellen. Ser man på Rondellens verksamhet i stort kan man tänka sig en negativ miljöpåverkan. Dock finns det risk för hög grad av deadweight varför effekten inte kan påstås vara tillräckligt stor för att inkluderas här. 11

13 Insatser Den insats vi räknar med i vår analys är de anställdas arbetstid och värdet av den insatsen är kr. Vi har räknat det värdet som skillnaden i inkomst under ett års tid nu jämfört med före anställningen (vi inkluderar insatser för totalt ett år). Vi väljer alltså att fokusera på den ekonomiska skillnaden de själva upplever vilket kan uppfattas som värdet på den insats man gör som just anställd, till skillnad från deltagare. Anledningen till detta är det individuella perspektivet i den här analysen. Den större summa pengar de får i handen, det vill säga efter skatt, kan uppfattas som belöningen för deras arbetsinsats och även stor del av motiveringen till att utföra arbetet. Vi har fått information från de anställda själva hur deras inkomst såg ut innan och efter anställningen i Rondellen. Utifrån vad de har för årslön idag har vi dragit av skatt samt den årsinkomst de hade innan anställningen. Vi hade istället kunnat räkna på den totala kostnaden som anställningarna kostar, det vill säga inklusive arbetsgivaravgifter mm. Då skulle insatsen inte sättas till de anställda utan till Rondellen som organisation samt myndigheter som bidrar till anställningen i form av lönebidrag och liknande. I den här analysen har vi dock valt att fokusera på individerna och har därför valt att sätta insatsen till den inkomstökning de faktiskt får i handen. 12

14 Effekter, indikatorer och proxytermer Utifrån de anställdas insats i form av sin arbetstid har de utfört ett antal aktiviteter. Dessa aktiviteter har bestått till exempel legojobb, städning, trädgårdsskötsel mm samt även möten samt handledning av deltagarna tillsammans med verksamhetsledarna (se kapitel om analysobjektet). Resultatet av detta är ett antal arbetade timmar under ett års tid vilket för alla fem anställda blir Effekten hos de anställda av dessa arbetade timmar är bättre ekonomi, en mer aktiv fritid, bättre självkänsla, bättre hälsa, mer tillfredsställande arbetssituation och förbättrade privata relationer. De fem anställda är en grupp som alla tidigare haft något form av arbetshinder. Innan de kom till Rondellen var alla placerade i den kommunala verksamhet som Rondellen avknoppades från. Det var naturligt för dem att jämföra Rondellen med den kommunala verksamheten och situationen de befann sig i tidigare. Vi intervjuade dem en och en för att få en överblick av deras upplevelse och de var i stort mycket positiva till arbetet på Rondellen. De trivs bra även om det finns åsikter om hur det skulle kunna bli ännu bättre. Gällande effekten mer tillfredsställande arbetssituation säger en av de anställda Det är stimulerande att jobba som i en vanlig firma. De nämner alla den positiva stämningen och sammanhållningen på Rondellen. En känner sig mer avslappnad idag genom gemenskapen med arbetskamraterna och en annan upplever glädjen i att jag behövs och att någon saknar mig. Ett bra arbetsgäng och personer som hjälper varandra säger två andra. Trots att lönen inte är hög påpekar flera av dem att det ekonomiskt varit ett lyft att gå från deltagare till anställd (effekten bättre ekonomi ). Mentalt gör det också skillnad. Det innebär ökat ansvar men också bättre självförtroende. En av dem är mån om att vara förebild och muntra upp gänget ( bättre självkänsla ). En annan säger helt enkelt man mår bättre ( bättre hälsa ). Flera av dem upplever också hur arbetet på Rondellen påverkar deras privatliv. En påpekar att humöret är bättre och helgkänslan är skön när man har ett arbete. Jobbet ger struktur på både jobb och privatlivet säger en och fortsätter Nu träffar jag hela tiden mer folk, både i jobbet och på fritiden. Att jobbet ger struktur är det fler som nämner. ( En mer aktiv fritid ) Gällande den psykiska och fysiska hälsan (effekten bättre hälsa ) upplever samtliga 13

15 förändring enligt egen utsago. Flera av dem nämner den naturliga motion de får genom arbetet. Sömnen är också bättre än tidigare för många. En påpekar att tröttheten från jobbet är naturlig och man sover bättre. Man slipper älta och är skönare trött känner en annan. Tabell 5.1: Effekter, indikatorer och proxytermer för intressenten Anställd Insats Resultat Effekt Indikator Utfall Proxyterm Värde En mer aktiv fritid Självskattning 80 % Kostnad för två kurser på studieförbund samt medlemskap och träningskort på Friskis & Svettis kr Arbetstid 7216 arbetade timmar under ett år för de fem anställda. Bättre självkänsla Bättre ekonomi Mer tillfredsställande arbetssituati on 1. Självskattning 2. Bedömning från omgivningen 1. Högre inkomster 2. Egen upplevelse 1. Självskattning 2. Bedömning från omgivningen 87 % Kostnaden för behandling med KBT 100 % Skillnaden i inkomst mot tidigare 93 % Löneökningen intressenten skulle kräva för att byta till ett mindre tillfredsställande arbete kr kr kr Bättre hälsa 1. Självskattning av sömn 66 % Minskning i vårdkostnad kr 2. Självskattning av närvaro på arbetet 3. Självskattning hälsa generellt Förbättrade privata relationer Självskattning 40 % Antalet timmar intressenten upplever förändringen gånger värdet på ideell tid enligt LEADER kr I tabellen ovan ser vi indikatorerna för varje effekt samt proxytermerna som bedömer värdet av effekterna. Indikatorerna är till största delen av subjektiv karaktär. Anledningen till det är att den egna upplevelsen är en avgörande aspekt av huruvida effekten inträffat eller ej och förekomsten av dessa effekter i hög grad ligger just i den egna upplevelsen. Bedömning från omgivningen innebär att bedömning av verksamhetsledarna samt den 14

16 arbetskonsulent vi intervjuat har vägts in. För effekterna bättre självkänsla och mer tillfredsställande arbetssituation bedömde vi att intressenterna själva kanske gör en något låg bedömning av dessa effekter. Därför ville vi väga in omgivningens bedömning. Detta hade kunnat vara intressant även för bättre hälsa och en mer aktiv fritid men dessa effekter har inte verksamhetsledarna och arbetskonsulenten lika stor insikt i. Läs även bilaga 1 om informationsinsamlingen, bilaga 2 om effekter och indikatorer samt bilaga 3 om proxytermer. 15

17 Påverkan Utifrån de effekter och indikatorer tagit fram har vi även undersökt hur stor del av detta som dels skulle skett ändå (deadweight), dels kan tillskrivas personer, aktiviteter eller händelser utanför Rondellen (tillskrivning) samt förflyttning (hur stor del av effekterna som inte har skapats av analysobjektet utan uppstått tidigare, eller som har förskjutit redan befintliga effekter). Tabell 6.1: Påverkan Intressent Effekt Deadweight Tillskrivning Förflyttning En mer aktiv fritid 10 % 60 % 16 % Bättre självkänsla 20 % 60 % 8 % Bättre ekonomi 0 % 80 % 0 % Anställd Mer tillfredsställande arbetssituation 10 % 60 % 16 % Bättre hälsa 20 % 66 % 16 % Förbättrade privata relationer 20 % 80 % 8 % Mängden deadweight, tillskrivning och förflyttning har avgjorts utifrån de enkäter och intervjuer som genomförts. Vad gäller deadweight har vi tagit hjälp av en arbetskonsulent i Mjölby kommun som jämfört Rondellen med Lundby arbetscenter (som verksamheten knoppades av ifrån). Vad gäller tillskrivning har en sammanvägning gjort utifrån svar från de anställda själva och vad gäller förflyttning har vi gjort en egen avvägning utifrån den bild vi fått genom intervjuer och enkäter. I bilaga 4 finns utförligare beskrivning av hur bedömningarna gjorts. 16

18 Total social nytta I detta avsnitt kommer vi i tur och ordning redogöra för nyttoperiod, avtrappning, den totala sociala nyttan samt känslighetsanalys. Nyttoperiod och avtrappning Den här analysen bygger på den upplevda förändringen hos de anställda nu och jämfört med för drygt ett år sedan. Det år för vilket insatserna beaktats är inte medräknat i nyttoperioderna. Effekterna uppstår givetvis gradvis under detta år, men eftersom vi inte kan avgöra i hur stor grad och hur tidigt de uppstår under detta första år väljer vi att inte räkna med det alls. Det vi vet säkert är hur effekterna ser ut efter ett års tid och därför är det det vi utgår ifrån. Både nyttoperioden och avtrappningen är baserad på uppskattningar. Dessa uppskattningar är baserade på de slutsatser vi själva dragit utifrån den information som framkommit vid intervjuer och enkäter. Detaljer om nyttoperiod och avtrappning finns i bilaga 5. Tabell 7.1: Nyttoperiod och avtrappning (Exempel) Intressent Effekt Nyttoperiod Avtrappning En mer aktiv fritid 2 år 50% Bättre självkänsla 3 år 35% Bättre ekonomi 3 år 40% Anställd Mer tillfredsställande arbetssituation 3 år 40% Bättre hälsa 3 år 40% Förbättrade privata relationer 3 år 35% Social nytta För att få en samlad siffra på effekternas värde så behöver vi använda oss av en diskonteringsränta som räknar om framtida värden till dagens penningvärde. Detta ger oss ett nuvärde på det värdeskapande som vi beräknar kommer inträffa under kommande år. 17

19 Vi har valt en diskonteringsränta på 4%. Utifrån olika resonemang kan diskonteringsräntan läggas både betydligt lägre och betydligt högre. En diskonteringsränta på 4 % är vad många svenska myndigheter använder sig av, till exempel Trafikverket och Naturvårdsverket. Enligt en studie från Uppsala universitet är myndigheterna ganska samstämmiga kring detta och en av anledningarna är jämförbarheten (Lilieqvist, 2010). Då Rondellen bidrar till att uppfylla offentliga uppdrag är det rimligt att använda motsvarande diskonteringsränta som berörda myndigheter. I figuren nedan ser vi det totala nuvärdet för varje effekt i relation till varandra. Figur 7.1: Totalt nuvärde per effekt (i SEK) kr kr kr kr kr Bättre självkänsla En mer aktiv fritid Bättre ekonomi Mer tillfredsställande arbetssituation Bättre hälsa Förbättrade privata relationer kr Sammanräkning leder dessa värden till ett SROI-värde på 4,5:1. Denna siffra är alltså baserad på det totala värdet av effekterna (för de totalt tre år som verksamheten skapar värde), nämligen kr. delat på insatsen, kr. Detta innebär att för varje krona som de anställda investerar i form av sin arbetstid på Rondellen får de ett värde motsvarande 4,5 kronor i form av de effekter vi värderat. Vi har gjort bedömningar och ställningstaganden som har lett fram till just dessa siffror. Hade vi gjort andra bedömningar och samlat in annan eller ytterligare information hade siffrorna och därmed även SROI-värdet säkerligen sett annorlunda ut. 18

20 Känslighetsanalys Utifrån ett antal av variablerna i analysen har en känslighetsanalys genomförts. Fokus har varit på följande områden: Insatser Utfall för effekter Monetära proxytermer Deadweight Tillskrivning Förflyttning Avtrappning Diskonteringsränta Vi har justerat värdena inom ovanstående områden (förutom diskonteringsräntan) för att komma så nära SROI-värdet 1:1. Detta ger en bild av hur säkert det är att verksamheten skapar ett mervärde. En justering med 30 % i negativ riktning, det vill säga 30% påslag för insatser, deadweight, förflyttning och avtrappning och 30% avdrag för utfall för effekter, tillskrivning och proxytermer, gör att vi landar på 1,106:1 i SROI-värde. Utifrån detta kan vi konstatera att ett mervärde faktiskt skapas. Det krävs så pass stor förändring för att skapa en situation där värdet av effekterna blir lika med insatsen. Utöver detta har även varje värde förändrats 50 % i för SROI-värdet negativ riktning. Konsekvenserna har kartlagts och vi har kunnat se om det finns enskilda värden som har stor betydelse för SROI-värdet. Insatser En ökning av insatserna med 50 % gav en förändring på SROI-värdet med 33 %. Det innebär att insatsen är ganska känslig i sammanhanget. Insatsen är också något vi diskuterat mycket under processens gång eftersom det är en enskild post som ger stort utslag på SROI-värdet. Denna enskilda siffra som ställs emot värdeskapandet blir ganska känsligt oavsett vad vi sätter det till. Vi anser dock att våra argument för den valda insatsen, utifrån vårt individuella fokus på analysen, är rimliga. Att blanda in pengar som 19

21 intressenterna själva inte konkret upplever, som t.ex. skatten de betalar, ser vi ingen anledning till eftersom den subjektiva upplevelsen står i fokus. En förändring med 50% ger dessutom fortfarande ett mycket positivt SROI-värde! Utfall för effekter En justering av effekternas utfall med 50 % visade att tre av effekterna inte är känsliga (under 10 % förändring) medan två av utfallen är något känsligare. Det gäller effekterna Bättre ekonomi och Mer tillfredsställande arbetssituation. En procentuell förändring får här stor effekt på SROI-värdet eftersom siffrorna är höga från början. Gällande dessa två effekter bedömer vi utfallet som mycket säkert eftersom de, inte minst genom intervjuerna som genomförts med både intressenter och andra i deras närhet, särskiljer sig som de två mest påtagliga effekterna. I alla intervjuer och enkäter vi gjort framkommer det tydligt att dessa två effekter är de effekter som är tydligast förekommande. På de öppna frågor vi ställde vid intervjuerna om vilka effekter de upplever så var det dessa två som först och främst angavs. En anställd anger vid intervjun att han nu kunnat betala av gamla skulder vilket varit viktigt. Gällande arbetssituationen beskriver flera av de anställda vid intervjuerna att de upplever en bra sammanhållning och att personerna i verksamheten hjälper varandra. En nämner att det är ett bra arbetsgäng och att faktumet att arbetskompisarna är mer motiverade blir ett lyft. Det finns därför inte någonting som tyder på att dessa siffror skulle vara orimligt höga. Monetära proxytermer Tre av de monetära proxytermerna är helt klart okänsliga då förändringen av SROI-värdet ligger mellan 1 % och 3 %. Förändringen av värdet för Förbättrade privata relationer ligger på c:a 12 % och för Bättre ekonomi och Mer tillfredsställande arbetssituation ligger förändringen på c:a 20%. Effekten Förbättrade privata relationer gäller endast två av intressenterna. Dessa två gav dock, framför allt i de kvalitativa intervjuerna, tydligt uttryck för denna effekt. Vad gäller timantalet per vecka man upplever effekten har vi lagt oss lågt jämfört med genomsnittet av intressenternas svar, varför vi ändå anser resultatet rimligt. Vad gäller Bättre ekonomi bedömer vi att valet av proxyterm är rimligt då det är den faktiska inkomstökningen. Effekten Mer tillfredsställande arbetssituation har vi utifrån intervjuer och enkäter har vi sett är en av de starkaste effekterna varför en hög proxyterm är rimlig. Dessutom är den summa de kräver i genomsnitt för att byta till ett mindre tillfredsställande arbete inte orimligt hög (5 000 kronor per månad). 20

22 Deadweight En ökning av deadweight ger som mest en förändring på 2,7 %. Dessa värden kan därmed betraktas som ganska okänsliga. Tillskrivning Även här är det framför allt effekterna Bättre ekonomi och Mer tillfredsställande arbetssituation som sticker ut en aning med c:a 20% förändring av SROI-värdet. Här har vi använt oss av intressenternas egen bedömning. Det finns naturligtvis en risk att de har överdrivit hur stor del av effekten som beror på Rondellen, men när det gäller just dessa två effekter bedömer vi att det finns goda belägg för att siffrorna är rimliga. Både intressenterna själva samt andra informationskällor framhållit dessa två som särskilt starka effekter av just anställningen i Rondellen till skillnad från erfarenheter från kommunens verksamhet. Förflyttning En ökning av förflyttningen med 50 % ger som mest 3,3 % förändring av SROI-värdet. Det innebär att dessa värden är ganska okänsliga. Avtrappning Att öka avtrappningen med 50 % innebär en förändring med högst 7,2 % (flertalet betydligt lägre). Då vi baserade avtrappningen främst på vår egen bedömning har vi valt att hålla igen för att vara på den säkra sidan. Vi har jämfört våra ställningstaganden med andra SROI-analyser för att göra dessa ställningstaganden. Diskonteringsränta En ökning av diskonteringsräntan med 50 % gav mycket små förändringar för SROIvärdet. För samtliga effekter låg förändringen av SROI-värdet på c:a 1 %. 21

23 Rekommendationer Här har vi samlat ett antal slutsatser vi dragit under arbetet med denna analys. Till att börja med vill vi nämna ett par rekommendationer till verksamheten och därefter några lärdomar kring informationsinsamling och tillvägagångssätt vad gäller själva SROIanalysen. Verksamhetsrelaterade rekommendationer Under informationsinsamlingen, framför allt intervjuerna med de anställda, har vi fått uppfattningen att skillnaden mellan anställd och deltagare kan göras ännu tydligare. Anställningen i sig har en stor betydelse för flera av de effekter vi framhåller i denna analys. Det är självklart när det gäller bättre ekonomi, men självförtroende och förbättrade privata relationer är också effekter som förstärks av själva anställningen. Det framkom att skillnaden mellan någon som är anställd och någon som är deltagare ibland är alltför osynlig. Om man på ett bra sätt kan göra skillnaden något tydligare skulle det kunna ytterligare stärka både anställda och deltagare. Är skillnaden för osynlig kan det skapa missnöje hos deltagarna som kan känna sig utnyttjade. Det är viktigt att det inte upplevs som att urvalet av vilka som faktiskt får en anställning känns nyckfullt. I intervjuerna har de anställda framhållit att de tar extra stort ansvar och ser sig som förebilder för deltagarna, vilket stärker de anställdas självförtroende. Samtidigt är det viktigt att ge deltagarna ansvar och ordentliga arbetsuppgifter för att de ska utvecklas och stärkas och för att sysselsättningen ska kännas meningsfull. Det gäller att skillnaden inte framhävs på ett sådant sätt att deltagarna känner sig nedtryckta men samtidigt inte känner sig utnyttjade som gratis arbetskraft. Detta är en svår balansgång som vi är övertygade om att verksamhetsledarna på Rondellen är medvetna om och redan arbetar med. En annan sak som framkom vid intervjuerna är att introduktionen till Rondellens verksamhet kan förtydligas. När vi intervjuade de anställda och verksamhetsledarna uppfattade vi en skillnad i beskrivningarna av verksamheten. De anställda, som alla tidigare varit på Lundby arbetscenter, beskriver Rondellens verksamhet och den kommunala verksamheten som mer likartade än vad verksamhetsledarna gör. Här är en skillnad i synsätt som bör rätas ut. Introduktionen i verksamheten kan till exempel förstärkas genom att förtydliga det demokratiska arbetssättet, skillnaden med en privat verksamhet (i form av kundkrets och möjligheten att påverka) samt andra kännetecken för arbetsintegrerande sociala företag. Det är givetvis bra om dessa frågor även kan behandlas 22

24 löpande och hållas levande i verksamheten. Något som vi uppmärksammat är också faktumet att alla fem anställda är män. Vi är övertygade om att alla involverade tjänar på en jämställd organisation och detta är ett område som är viktigt att arbeta aktivt med. När rapporten skrivs har ytterligare personer anställts i Rondellen vilket innebär att det förutom verksamhetsledarna är åtta anställda, varav två är kvinnor och sex är män. Mätrelaterade rekommendationer Vad vi anser tydligt säkerställt i och med denna analys är att anställningen i Rondellen har stor betydelse för dessa individer och påverkar många aspekter av deras liv. Vi beskriver i denna rapport hur vi gjort våra bedömningar och motiveringarna till dem. Till exempel är valet av proxytermer inte givet. För flera av effekterna skulle vi också kunnat fråga vad intressenten själv skulle sätta för värde. Om de anställda istället för att bedöma hur många timmar de känner av effekten förbättrade privata relationer hade fått svara på frågan Hur mycket pengar skulle du kräva för att gå tillbaka till hur din/dina relationer såg ut tidigare? hade resultatet sannolikt blivit ett annat. Vi tror att det hade varit en svårare bedömning i detta fall och vi har också försökt använda oss av flera olika typer av proxytermer för att få mer tillförlitligt resultat. Hade vi bett de anställda att göra egna bedömningar för alla effekter finns risken att resultatet blivit missvisande då de kanske inte orkat fundera lika noggrant kring varje fråga. Huvudsaken är dock som nämnts ovan att vi bedömer det som obestridligt att anställningen påverkat deras liv i stor utsträckning. Då denna analys har varit del av en lärprocess har arbetet till viss del varit mindre effektivt och organiserat än det kunnat vara. Vi hade inte överblick i det tidiga skedet över hur hela processen såg ut på samma sätt som en mer erfaren analytiker. Vad gäller informationsinsamlingen gäller det att ha en tydlig bild av alla olika moment i processen och vilken information man behöver för dem från början vilket inte har varit möjligt i just denna analys. Det hade varit givande att fråga intressenterna om deras bedömning av avtrappning och nyttoperiod så vi kunnat ta med det i våra beräkningar. Nu har vi fått göra det ställningstagandet på egen hand. De effekter som endast har intressenternas självskattning som indikator hade det varit positivt att ha någon mer indikator för så att effekten säkrats ytterligare. Flera ställningstaganden har vi varit tvungna att anpassa efter tidsbrist, som till exempel vad gäller deadweight där en arbetskonsulent med kännedom om både Rondellen och den kommunala verksamheten fick ta ställning till en jämförelse istället för att faktiskt ha en 23

25 konkret referensgrupp. När de anställda fyllde i enkäterna hade vi själva inte möjlighet att närvara (vilket berodde på fulla kalendrar både för oss och i Rondellens verksamhet). Därför hade vi inte möjlighet att förklara och gå igenom frågorna i förväg vilket hade varit att föredra. En av enkäterna vi fick tillbaka var endast ifylld med nollor och streck vilket har lett till att vi inte tog den enkäten i beaktande. Detta hade kanske kunnat undvikas om vi hade kunnat grunda bättre i förväg. Vi fick också under intervjuerna reda på att det fanns en person varit anställd på Rondellen och slutat. Det hade varit intressant att ta med denna person i analysen för att få dennes perspektiv, men även detta valde vi bort på grund av tidsbrist. Vad gäller nyttoperiod och avtrappning hade det varit värdefullt att stämma av våra bedömningar med intressenterna själva för att få bekräftat att de var rimliga. Nu har vi fått den bedömningen från erfarenhetsutbytet inom ramen för SOUL:s fördjupningskurs i SROI men på flera punkter hade vi kunnat få bedömningarna bekräftade genom att i efterhand stämma av med intressenterna. Med den kunskap vi nu har i bagaget hade det varit intressant att göra en mer djupgående analys där fler intressentgrupper togs med i beräkningen. I första hand hade det varit givande att inkludera deltagarna och verksamhetsledarna. Detta hade lett till en fördjupad bild även gällande de anställda som vi undersökt här. Till exempel hade en jämförelse mellan deltagarnas och de anställdas effekter varit intressant i syfte att ännu tydligare särskilja själva anställningens påverkan. Efter färdigställandet av rapporten skulle vi gärna säkerställt resultatet genom att beskriva analysen för intressenterna själva. Vi planerar fortfarande att genomföra en sådan återkoppling till de vi analyserat men vi har inte haft möjlighet till det hittills. Istället har en av verksamhetsledarna läst rapporten och anser att den beskriver verksamheten väl. 24

26 Bilagor Bilaga 1 Informationsinsamling Informationsinsamlingen har skett i ett antal olika steg. Vi började med att intervjua de två handledarna/verksamhetsledarna på Rondellen. De gav en övergripande bild av deras upplevelse och syn på verksamheten i Rondellen och de anställda. Vi ställde öppna frågor kring hur de upplevde de anställda nu jämfört med för ett år sedan. Vi frågade även kring deras egen utveckling under denna period samt vad orsaken till de positiva effekterna kan vara. Denna information gav en överblick och bidrog till den initiala intressentkartläggningen men har inte använts i analysens kalkyl på annat sätt än att vår djupare kunskap om verksamheten bidrar till att göra rimligare bedömningar kring tex. deadweight, tillskrivning mm. Därefter intervjuade vi de anställda. Vi hade förberett ett antal frågor kring potentiella effekter. Vi ställde dels öppna frågor kring deras upplevelse av den egna situationen nu jämfört med för ett år sedan samt mer konkreta frågor som hur deras ekonomi ser ut i dagsläget och innan anställningen samt sjukfrånvaro nu jämfört med för ett år sedan. Vi förde också ett resonemang tillsammans med de anställda utifrån hur man definierar begrepp som självkänsla och hälsa. Utifrån dessa intervjuer kunde vi sedan ta ställning till exakt vilka effekter vi skulle ta med i analysen samt formulera en enkät till de anställda kring just dessa effekter. Intervjuerna pågick i minuter vardera. I enkäten fick de anställda avgöra på en skala från noll till sex i hur stor utsträckning de upplevde respektive effekt samt hur stor del av den effekten som beror på personer, aktiviteter eller händelser utanför Rondellen. Den senare informationen har vi använt för att bedöma tillskrivning i kalkylen. Vi använde oss av ett tröskelvärde på tre stegs skillnad både för effekternas utfall (från det att de anställdes till mättillfället) samt för tillskrivning. Tröskelvärdet anger hur mycket förändring som måste ha skett för att vi ska betrakta det som en effekt i analysen, det vill säga att tillräckligt mycket förändring har skett. Vi som utfört analysen var själva inte närvarande när enkäterna fylldes i. Vi hade med en fråga kring deadweight men den informationen har vi inte använt oss av. När vi fick svaren i vår hand uppfattade vi det som att flera inte riktigt hade förstått vad vi var ute efter och därför blev svaren inte tillförlitliga. Hur vi istället tog ställning till deadweight finns beskrivet längre fram. De två verksamhetsledarna på Rondellen fick svara på ett mindre antal frågor om de 25

27 anställda och det resultatet har använts som indikator på ett par effekter. De fick bedöma hur vad de anser om de anställdas utveckling ungefär på samma sätt som de anställda själva och med samma tröskelvärde. Nedan finns de två olika enkäterna bifogade. Verksamhetsledarna fick avgöra vem av de fem anställda som var nummer ett, två och så vidare i enkäten så att vi var säkra på att deras två bedömningar gällde samma person. Vi har också intervjuat en arbetskonsulent på Vägledningscentrum i Mjölby. Den intervjun bidrog även den i första hand till en tydligare bild av verksamheten och det var positivt att få ett utifrånperspektiv. Senare har hon, utifrån samma frågor som de anställda fått svara på gällande effekterna, jämfört de anställdas svar med en genomsnittlig grupp i den kommunala verksamhet som Rondellen avknoppades från. I intervjuerna som gjordes med de anställda framkom det tydligt att de var övertygade om att de fortfarande varit där om inte Rondellen hade bildats. Samtliga kvalitativa, muntliga intervjuer har gått till på så vis att en av oss sköter intervjun och den andre antecknar. Den som antecknar har även kunnat komma med kompletterande följdfrågor. 26

28 27

29 28

30 29

31 Bilaga 2 Effekter och indikatorer Utifrån de kvalitativa intervjuerna med de anställda har vi valt att gruppera effekterna i fem kategorier. I tabellen nedan presenteras grunden för respektive kategori samt vilka indikatorer som kopplats till dem. Intressent Effekt Svar från intressenten/ skriftligt material Indikator Svar från intressenten/ beskrivning Ökad självkänsla a) Jag är med i matchen igen 1. Självrapportering självkänsla Valda på egen hand utifrån effekten. b) Mitt självförtroende och självkänsla har förbättrats 2. Rapportering från omgivningen (handledare) Bättre ekonomi a) Jag har kunnat betala av gamla skulder 1. Självrapportering ekonomi Valda på egen hand utifrån effekten. b) Det ger några tusenlappar mer per månad. Man mår bättre av det. 2. Uppgift från arbetsgivare c) Den anställde har mer ansvar och större lön. d) Det är ekonomiskt viktigt att ha jobbet. Anställd En mer aktiv fritid a) Jag skjuter inte saker på framtiden b) Jag sitter mindre framför datorn nu 1. Självrapportering fritid Vald på egen hand utifrån effekten. c) Jobbet ger struktur både på jobb och privatlivet Mer tillfredsställande arbetssituation a) Det är bra gruppsammanhållning b) Bra sammanhållning och personer som hjälper varandra på Rondellen 1. Självrapportering 2. Rapportering från omgivningen (handledare) Valda på egen hand utifrån effekten. c) Jag känner mig som en i gemenskapen Bättre hälsa a) Jag är piggare genom jobbet, sover bättre 1. Självrapportering sömn Vald på egen hand utifrån effekten. b) Jobbet ger rörelse och man håller igång bättre. Problem med Axlar, armar och rygg har blivit bättre på Rondellen c) Jag sover bättre efter en arbetsdag. 2. Självrapportering närvaro på arbetet 3. Självrapportering generellt välmående Valda på egen hand utifrån effekten. 30

32 Förbättrade privata relationer a) Familjelivet har fått ett lyft och relationen har blivit lugnare. b) Relationen med sambon är bättre, man tär inte på varandra när man har jobb. 1. Självrapportering Vald på egen hand utifrån effekten. Indikatorerna är baserade på de enkäter vi utfört med de anställda, verksamhetsledarna och en arbetskonsulent. De fick på frågor kring var och en av effekterna markera på en skala 0-6. Utifrån detta satte vi ett tröskelvärde på 3 för att räkna med effekten. Begreppet självkänsla kan tolkas olika. Vi har beskrivit det som att tro på sig själv och att vara nöjd med sig själv och har förmedlat denna tolkning till informanterna både muntligt vid intervjuer samt skriftligt vid enkäter. Vi har också ställt det i relation till begreppet självförtroende som vi beskrivit som att man känner att man är duktig och kompetent. Även begreppet hälsa kan ha olika tolkningar. Världshälsoorganisationen definierade 1948 hälsa som följer: Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom. (Wikipediaartikel om WHO's definition av hälsa 2011) Vi har med våra indikatorer inte på något sätt fått en heltäckande bild av intressenternas hälsa. Däremot gör vi bedömningen att de tre aspekterna vi frågar efter ger en övergripande bild. 31

33 I följande tabell ser vi logisk grund samt källa för indikatorerna för varje effekt. Intressent Effekt Proxyterm Värde Logisk grund proxyterm Källa proxyterm/ beräkning Bättre självkänsla Kostnaden för behandling genom kognitiv beteendeterapi kr Vi bedömde att behandling med kognitiv beteendeterapi om 10 träffar skulle ge motsvarande utveckling. 10 träffar med terapeut gånger 950 kr. Anställd Bättre ekonomi Skillnaden i de anställdas inkomst under ett år före och efter anställningen (efter skatt) kr Intressenternas har angett sin tidigare årsinkomst och den har vi dragit bort från deras nuvarande. Siffrorna kommer från intressenterna själva samt arbetsgivaren. En mer aktiv fritid Kostnaden för två kurser på studieförbund samt kostnaden för medlemskap och träningskort på Friskis & Svettis kr Värdet på denna effekt kan bedömas mycket olika då vissa aktiviteter kan kosta mycket och andra är gratis. Vi hade kunnat sätta ett värde på antalet timmar de var aktiva men detta kunde krocka med bedömningen av effekten förbättrade privata relationer. För att få en summa som känns rimlig i relation till de andra effekterna valde vi kostnaden för två kurser på ett studieförbund samt kostnaden för medlemskap och träningskort på Friskis & Svettis. Detta är två vanliga typer av fritidssysselsättningar varför de får representera en mer aktiv fritid. Det finns andra som är billigare men också betydligt dyrare varför vi ansåg dessa två exempel vara rimliga. En språkkurs på studieförbundet Folkuniversitetet kostar 1045 kr. Ett års medlemskap på Friskis & Svettis kostar 100 kr och ett års träningskort kostar 2000 kr. Mer tillfredsställande arbetssituation Storleken på löneökning intressenten skulle kräva för att byta till ett liknande mindre tillfredsställande jobb kr Genom denna bedömning sätter intressenterna själva ett värde sin arbetssituation. Det blir därför en avspegling av effekten de upplever. Bedömning gjord utifrån uppgifter från intressenterna själva. Bättre hälsa Minskning i vårdkostnad kr Bättre hälsa hade kunnat värderas på annat sätt men de minskade vårdkostnaderna är en konkret och reell kostnadsskillnad. Den antagligen väl låg i relation till upplevelsen. Uppgifter från intressenterna själva kring deras utgifter för vårdinsatser och mediciner nu jämfört med tidigare. Förbättrade privata relationer Antalet timmar i veckan intressenten upplever denna förändring gånger genomsnittlig timlön kr Detta är en mycket privat effekt och därmed också svår att värdera. Deltagarna har själva fått bedöma mängden tid de upplever skillnaden. Utifrån intressenternas enkätsvar bedömde vi antalet timmar till 365 per år. Värdet på tiden sattes till 175 kr/h utifrån LEADERs värdering av frivilligtid. Se utförligare beskrivning nedan. 32

34 Bilaga 3 Proxytermer I tabellen nedan beskrivs proxytermen för varje effekt samt logisk grund för var och en. Intressent Effekt Indikator Logisk grund indikator Källa informationsinsamling för indikator Ökad självkänsla 1. Självrapportering självkänsla 2. Rapportering från omgivningen (handledare) 1. Självförtroende är ett komplext fenomen och individerna har tillfrågats både i form av intervju och enkät. 2. De två handledarna på Rondellen arbetar med intressenterna dagligen och har följt utvecklingen hela vägen varför de är lämpade att bedöma utvecklingen kombinerat med de anställdas egen bedömning. 1. Intressenterna själva 2. Handledarna på Rondellen Anställd Bättre ekonomi 1. Självrapportering ekonomi 2. Uppgift från arbetsgivare 1. De anställda har själva fått ge uttryck för sin ekonomiska situation nu jämfört med tidigare 2. Arbetsgivaren har lämnat konkreta uppgifter om de anställdas inkomster 1. Intressenterna själva 2. Arbetsgivaren En mer aktiv fritid 1. Självrapportering fritid 1. Intressenterna själva är de som bäst kan rapportera om en förändring inom det här området och har tillfrågats både vid intervju och i enkät. 1. Intressenterna själva Mer tillfredsställande arbetssituation 1. Självrapportering av trivsel 2. Rapportering från omgivningen (handledare) av hur intressenterna verkar trivas. 1. Detta är en fråga om hur man känner och upplever situationen 1. Intressenterna själva varför de själva har tillfrågats både vid intervju och i enkät hur de trivs. 2. Handledarna på 2. De två handledarna på Rondellen arbetar med intressenterna Rondellen dagligen och har följt utvecklingen hela vägen varför de är väl lämpade att bedöma utvecklingen. Bättre hälsa 1. Självrapportering sömn 2. Självrapportering närvaro på arbetet 3. Självrapportering av välmående 1. Sömn är en viktig del av hälsan men också en mer konkret och avgränsad aspekt att bedöma för intressenten. 2. Dålig hälsa leder sannolikt till frånvaro och är en konkret aspekt att bedöma. 3. Den egna upplevelsen av hur man mår bedömer vi som en viktig hälsoaspekt. 1. Intressenterna själva 2. Intressenterna själva Förbättrade privata relationer 1. Självrapportering 1. Detta är en mycket privat fråga varför deltagarna har tillfrågats både vid intervju och i enkät. 1. Intressenterna själva 33

SROI-analys av Kooperativet KOS 2011

SROI-analys av Kooperativet KOS 2011 SROI-analys av Kooperativet KOS 2011 SROI-analys och rapport framtagen av: Kerstin Eriksson, Famna Annica Falk, SKOOPI Svenska SROI-nätverket har tilldelat rapporten kvalitetsmärkningen Svensk SROI-kvalité

Läs mer

12 SROIanalyser. Hela Människan Nässjö Klassmorfarföreningen i Storgöteborg

12 SROIanalyser. Hela Människan Nässjö Klassmorfarföreningen i Storgöteborg 12 SROIanalyser Karriär-Kraft Nästa Steg Origo Resurs Lund Socialt företagande för ökad välfärd Stockholms Stadsmission Arbetskooperativet Rondellen SRK:s anhörigstöd Arbetskooperativet KOS Värmestugan

Läs mer

En prognostiserande SROI analys av Ideell Second Hand

En prognostiserande SROI analys av Ideell Second Hand En prognostiserande SROI analys av Ideell Second Hand Erik Jannesson & Ellen Nilsson SERUS December, 2014 Sammanfattning Second hand verksamheten inom Ideell Second Hand (ISH) under ett års tid utgör analysobjektet

Läs mer

Utvärderande SROI-analys av värmestugan i Östersunds kommun

Utvärderande SROI-analys av värmestugan i Östersunds kommun Utvärderande SROI-analys av värmestugan i Östersunds kommun SROI-analys och rapport framtagen av: Anna Frestadius, Jessica Ottosson och Pelle Persson Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands Län Svenska

Läs mer

Ordlista. Utmaningen. Ett bilköp: Bilpool eller egen bil? Möjligheternas styrverktyg Social Returnon Investment. Miljö. Människa +20-40 +10

Ordlista. Utmaningen. Ett bilköp: Bilpool eller egen bil? Möjligheternas styrverktyg Social Returnon Investment. Miljö. Människa +20-40 +10 Ordlista 2 Möjligheternas styrverktyg Social Returnon Investment Erik Jannesson (Ek. dr), 151123, Linköping Insatser = Input Aktivitet = Activity Prestation = Output Effekt = Outcome Påverkan = Impact

Läs mer

SROI-analys: Svenska Röda Korsets anhörigstöd i Danderyd

SROI-analys: Svenska Röda Korsets anhörigstöd i Danderyd SROI-analys: Svenska Röda Korsets anhörigstöd i Danderyd SROI-analys och rapport framtagen av: Marie Barck, Marie Kristina Barck, Christer Käck och Charlotte Pagré Svenska Röda Korset Svenska SROI-nätverket

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

SROI-analys: Vilka effekter har uppstått av insatserna för kvinnorna i Bönorna i Handen?

SROI-analys: Vilka effekter har uppstått av insatserna för kvinnorna i Bönorna i Handen? SROI-analys: Vilka effekter har uppstått av insatserna för kvinnorna i Bönorna i Handen? SROI-analys och rapport framtagen av: Karina Johansson, Ekonomiska föreningen Tanke och Handling Britt Lindmark,

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

SROI-analys av Karriär-Kraft Nästa Steg Värdet av en LSS-verksamhet som omvandlar bidragstagare till samhällsresurser

SROI-analys av Karriär-Kraft Nästa Steg Värdet av en LSS-verksamhet som omvandlar bidragstagare till samhällsresurser SROI-analys av Karriär-Kraft Nästa Steg Värdet av en LSS-verksamhet som omvandlar bidragstagare till samhällsresurser SROI-analys och rapport framtagen av: Karina Skoglund och Annika Wessbro Karriär-Kraft

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Enligt Arbetsmiljöpolicyn 1 ska alla verksamheter ha ett hälsofrämjande synsätt. Det innebär att vi utgår från det friska och förstärker det. I policyn och handlingsplanen

Läs mer

Ett bilköp: Bilpool eller egen bil?

Ett bilköp: Bilpool eller egen bil? 2 Möjligheternas styrverktyg Social returnon investment (SROI) Erik Jannesson (ek. dr), 161109, Linköping Bok för dig som vill fördjupa dig i dagens ämne! Del av Volvos strategiska inriktning: 3 Allt arbete

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN Ifylles av vårdgivare Efternamn Förnamn Personnummer - Internkod program 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Internkod flow Inskr Avsl Uppf I Uppf II Kvalitetsgranskat OK Sign

Läs mer

Socialt Bokslut 2010. GF Chansen

Socialt Bokslut 2010. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 00 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om

Läs mer

Poängsättning COPSOQ II, Sverige

Poängsättning COPSOQ II, Sverige Poängsättning COPSOQ II, Sverige Hur beräknar man medelvärden och fördelningar? I COPSOQ-enkäten används följande metod för beräkning av medelvärden på skalor och fördelningar: 1. För varje enskild fråga

Läs mer

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011 Gävle kommun Medarbetarundersökning 2011 Innehållsförteckning BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅ 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 5 ARBETSRELATERAD

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning

Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning Cirka 10-20 procent av befolkningen uppger, i olika undersökningar,

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

Stressbarometern 2013

Stressbarometern 2013 Stressbarometern 2013 1,2 miljoner löntagare och 15 förbund i samverkan Stressbarometern 2013 Konflikter: 21 Trygghet: 21 Personligt stöd: 22 Förutsättningar: 31 Arbetsbelastning: 33 Uppskattning: 35 Kontroll:

Läs mer

KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2010 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET

KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2010 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET De 349 föreningarna som tackade ja i mobiliseringsfasen har inbjudits att delta vid projektets andra utbildningsdag.

Läs mer

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3 RAPPORT 1(10) 2014-06-02 AVN 2014/0169-2 Handläggare, titel, telefon Esa Manninen, utredare 011-15 21 38 Eva Jeppson, handläggare 011-15 11 89 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Uppföljning av

Läs mer

SROI-analys och rapport framtagen av: Sandra Widheimer och Anders Saldner Coompanion Jönköpings län

SROI-analys och rapport framtagen av: Sandra Widheimer och Anders Saldner Coompanion Jönköpings län En ovärderlig förändring En SROI-analys av en förändringsprocess som en konsekvens av deltagande i en grupprocess i projektet Socialt företagande för ökad välfärd SROI-analys och rapport framtagen av:

Läs mer

Föreliggande policy avses vara styrande för Falkenbergs kommun under perioden och skall därefter revideras.

Föreliggande policy avses vara styrande för Falkenbergs kommun under perioden och skall därefter revideras. Datum 2014-07-28 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-12-16 243 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Inledning Denna policy utgår från att vårt samhälle är ekonomiskt organiserad i

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

KRAMI GÖTEBORG. Vilket värde skapar en genomförd Kramikurs? En SROI analys av

KRAMI GÖTEBORG. Vilket värde skapar en genomförd Kramikurs? En SROI analys av En SROI analys av KRAMI GÖTEBORG Vilket värde skapar en genomförd Kramikurs? Av: Krami för kvinnor och män i Göteborg Processledare: Erik Jannesson, Serus Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 SROI

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Daglig verksamhet är en LSS- insats, en rättighet. Målsättningen är. Att leva som andra och att insatsen ger möjligheter till ett gott liv.

Daglig verksamhet är en LSS- insats, en rättighet. Målsättningen är. Att leva som andra och att insatsen ger möjligheter till ett gott liv. Jag ska prata om Daglig verksamhet för personer som JAGs vuxna medlemmar personer med flera stora funktionsnedsättningar, varav en är nedsättning av den intellektuella förmågan. Historiskt startade daglig

Läs mer

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Organisationens egen inledande text Instruktion

Läs mer

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag POLICY 1 (5) Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag Den här policyn vänder sig till chefer och medarbetare som kommer i kontakt med arbetsintegrerande sociala företag

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2013 Genomförd av CMA Research AB November 2013 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2013. För varje

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Socialt Bokslut 2012. GF Chansen

Socialt Bokslut 2012. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 0 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 Januari 2015 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun - Redovisning av personalens uppfattning (8) November 8 Nora Wetzel Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Metod... 4 4 Redovisning av resultat...

Läs mer

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %.

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %. Emma Nilsson 0413-622 61 2014-01-13 Medarbetarenkät Vård och Omsorg 2013 Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen

Läs mer

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv sida 1 av 8 SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv Analys/återkoppling från fokusgrupper och deltagarenkät Joel Hedlund, European Minds sida 2 av 8 Deltagarnas syn på projektet SPIRA Integration

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad

Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad Processutvärdering av projekt UFFE Unga Funktionsnedsatta För Etablering Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad Ett gott resultat Bekräftelse på det goda resultatet: Personal och tjänstemän (LSS

Läs mer

Nova Futura - Bosse Angelöw

Nova Futura - Bosse Angelöw ARBETSGLÄDJE Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se www.friskverktyget.se

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Bokslut Reinfeldt och Halland

Bokslut Reinfeldt och Halland Bokslut Reinfeldt och Halland Resultatet av åtta år med en borgerlig regering Socialdemokraterna i Halland 2014-06-25 1 Sammanfattning Den borgerliga regeringens politik för att skapa nya jobb har helt

Läs mer

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB. @ungdomsb ANALYS LEDARSKAP Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Totala respondentantalet: Online, kvantitativ 18 september 20 oktober 2014 Individer i Sverige, 15-25 år 20 973 st. (av vilka 5185 st. har

Läs mer

Socialt företag en väg till egen försörjning

Socialt företag en väg till egen försörjning VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade

Läs mer

MEDARBETARUNDESÖKNING 2012 MAGELUNGEN

MEDARBETARUNDESÖKNING 2012 MAGELUNGEN MEDARBETARUNDESÖKNING 2012 MAGELUNGEN Innehållsförteckning Nöjd Medarbetar Index (NMI) Frågeområden Helhet Arbetssituation Arbetsmiljö Hälsa Kompetens och utveckling Information Mål och visioner Medarbetarsamtal

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 FRÅN SKOOPI SOCIALA ARBETSKOOPERATIVENS INTRESSEORGANISATION Presentation av SKOOPI I SKOOPI organiseras de sociala arbetskooperativen i Sverige.

Läs mer

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-18 358 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 1 (17) Medarbetarundersökning 2014 Arvika kommun rapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) Stapel 1: svar på Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 2014: 1857 av

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X)

Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X) Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X) Appendix C - Jämförelse: Doktorand/disputerad och övriga Enkätundersökning riktad till de med godkänt examensarbete i

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Arbetsträning. & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN

Arbetsträning. & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN Arbetsträning & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN Vägen ut!s arbetsträning är kopplad till företagande och riktiga arbetsuppgifter. Arbetet formar vår vardag välkomnar alla. har medarbetare med egen

Läs mer

Xxxx Motivation och drivkrafter

Xxxx Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.

Läs mer

Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige.

Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige. Utvärdering av sociala investeringar Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige. En samhällsekonomisk utvärdering Östersund 2012-06-21 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7 KASAM frågeformulär 29 frågor Här är några frågor (29) som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på just dig. Siffrorna 1 och

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Vägledande PDF för poängsättning COPSOQ II, Sverige

Vägledande PDF för poängsättning COPSOQ II, Sverige Vägledande PDF för poängsättning COPSOQ II, Sverige Denna PDF är skapad för att underlätta poängsättningen när man har genomfört en enkätundersökning. Frågorna står i samma ordning som i enkäten, men utan

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen är ett av flera arbetssätt för att främja brukares

Läs mer

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete AttraktivtArbete En kompetensmiljö för attraktivt arbete 2010 #1 Anställda vill göra ett bra arbete Det är viktigt att känna att man gör ett bra arbete och att det man gör är viktigt. Dessa två saker är

Läs mer

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen Stockholm 31 januari 2014 FoU Välfärd KF Skåne 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Riktlinjer för avgång och avveckling

Riktlinjer för avgång och avveckling Riktlinjer för avgång och avveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR AVGÅNG OCH AVVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Avveckling av personal är en uppgift som kräver

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY Dra åt samma håll Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm Text: Gabriella Morath Layout: Pelle Stavlind Dra åt

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Erfarenheter från pilotprojektet Sjölyftet i Norrköping

Erfarenheter från pilotprojektet Sjölyftet i Norrköping RAPPORT 1(6) Handläggare, titel, telefon Esa Manninen, programansvarig 011-15 21 38 Erfarenheter från pilotprojektet Sjölyftet i Norrköping Inledning Projektet Sjölyftet syftar till att med hjälp av deltagare

Läs mer

Socialt Bokslut 2013. GF Chansen

Socialt Bokslut 2013. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 0 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

Brukarenkät Daglig verksamhet/sysselsättning 2016

Brukarenkät Daglig verksamhet/sysselsättning 2016 Socialförvaltningen Monica Bylund/ Susanne Norlander RAPPORT Brukarenkät Daglig verksamhet/sysselsättning 2016 Projektledare: Monica Bylund och Susanne Nordlander Rehabiliteringskonsulenter OOF. Hjälppersoner:

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar

januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar Upphandlares villkor och förutsättningar Januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar Inledning Upphandlare har en nyckelposition inom offentlig

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Beslutat av styrelsen 2014-12-01, reviderat 2015-12-04 ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE

Beslutat av styrelsen 2014-12-01, reviderat 2015-12-04 ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE Program för att stödja och utveckla arbetsintegrerande sociala företag - ASF! Ett år har gått sedan SKOOPIs

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Kommunikations lösningar och välmående på svenska arbetsplatser 2011 Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo

Kommunikations lösningar och välmående på svenska arbetsplatser 2011 Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo KommuniKationslösningar och välmående på svenska arbetsplatser 1 Kommunikations lösningar och välmående på svenska arbetsplatser 11 Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo Kommunikationslösningar

Läs mer