SROI-analys: Svenska Röda Korsets anhörigstöd i Danderyd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SROI-analys: Svenska Röda Korsets anhörigstöd i Danderyd"

Transkript

1 SROI-analys: Svenska Röda Korsets anhörigstöd i Danderyd SROI-analys och rapport framtagen av: Marie Barck, Marie Kristina Barck, Christer Käck och Charlotte Pagré Svenska Röda Korset Svenska SROI-nätverket har tilldelat rapporten kvalitetsmärkningen Svensk SROI-kvalité (Nivå 1). SROI är en metod för att kartlägga, förstå och värdera de sociala, miljömässiga och ekonomiska effekterna av en verksamhet.

2 Svenska SROI nätverket Följande SROI rapport har genomgått Svenska SROI nätverkets oberoende kvalitetsgranskning: SROI analys: Svenska Röda Korsets anhörigstöd i Danderyd av: Marie Barck, Marie Kristina Barck, Christer Käck & Charlotte Pagré, Svenska Röda Korset Granskningen visar att analysen genomförts med god förståelse för SROIprocessen och i enlighet med de sju principerna i SROI. Granskningen inkluderar dock inte verifiering av insamlad information och beräkningar; den är helt principbaserad och tar uteslutande sin utgångspunkt i SROI rapporten. Analysen ges härmed kvalitetsmärkningen Svensk SROI kvalité (Nivå 1) Gordon Hahn Ansvarig kvalitetsgranskning Svenska SROI nätverket

3 Innehållsförteckning Sammanfattning SROI Social Return on Investment Analysobjektet Intressenter Insatser Effekter, indikatorer och proxytermer Anhörigvårdaren Den som vårdas Cirkelledare/frivillig Kommunen SRK/krets Påverkan Deadweight Tillskrivning Förflyttning Total social nytta Nyttoperiod och avtrappning Total social nytta Känslighetsanalysen Intressentkommentarer Summering Rekommendationer Verksamhetsrelaterade rekommendationer Mätrelaterade rekommendationer Bilagor Bilaga 1 Informationsinsamling Bilaga 2 Effekter och indikatorer Bilaga 3 Proxytermer Bilaga 4 Påverkan

4 Bilaga 5 Fördelning av värde över tid Bilaga 6 Påverkanskarta Bilaga 7 Enkäter Bilaga 8 Insatsberäkningar per intressent Referenslista

5 Sammanfattning Anhörigstödsverksamheten som vi analyserat har bedrivits i Svenska Röda Korsets (SRK) regi sedan Sedan 1998 i nära samarbete med Danderyds kommun. Verksamheten är förlagd till Svenska Röda Korsets lokaler i Danderyd. Analysen omfattar sex anhörigstödsgrupper med 45 deltagare och sex cirkelledare/frivilliga från Röda Korset. De intressenter som ingått i vår analys är anhörigvårdarna, den som vårdas, cirkelledare/frivillig, kommunen och slutligen Svenska Röda Korset/rödakorskretsen (SRK/krets). SRK/Krets har vi i vår analys valt att betrakta som en intressent trots att de är två olika juridiska personer. Alla intressenter bidrar med olika typer av insats, exempelvis tid, kompetens och erfarenheter. Dessa har räknats om till monetära värden. Den intressent som bidrar med högsta insatsen är anhörigvårdaren och det kan vi förklara med att det är den största intressentgruppen till antalet, 45 st. Det är även anhörigvårdaren som upplever den största effekten av verksamheten. Anhörigvårdaren är den målgrupp som Svenska Röda Korset riktar sin behovsstyrda verksamhet mot och därmed kan Svenska Röda Korset konstatera att de uppnått sina mål. Alla de frivilliga som arbetar med denna verksamhet kan tillskriva sig att de gjort en mycket bra och värdefull insats. Kommunen är den andra intressenten som upplever stor effekt av anhörigstödsverksamheten. Kommunens effekter består huvudsakligen i frigörande av resurser på särskilt boende. Detta tack vare att de som deltagit i anhörigstödsverksamheten uppgett att de kan vårda sin anhörige hemma längre. En plats på särskilt boende kostar för kommunen 600 tkr per år och person. Genomsnittstiden för hur länge man kan vårda längre i hemmet är enligt våra enkätsvar 9 månader. I förhållande till insatsen som för kommunen är cirka 215 tkr är effekten stor, drygt 5 mnkr. Svenska Röda Korsets insats är i paritet med kommunens. När vi jämför effekter så är Svenska Röda Korsets värde av effekten minimal, cirka 55 tkr. Räknat i monetära termer blir skillnaden stor mellan dessa två intressenters effekter. Här ser vi en utvecklingspotential i relationen med kommunen avseende relationen kring insatser, effekter och måluppfyllnad. Sägas bör dock vad gäller måluppfyllelse att Svenska Röda Korsets verksamheter alltid sker utifrån behov. Så vad gäller anhörigstödsverksamheten för anhörigvårdarna så är måluppfyllelsen för Svenska Röda Korset god då den största effekten ligger hos denna intressent. Ett sätt att sammanfatta och förstå effekten med anhörigstöd är att två perspektiv har kombinerats, dels det psykologiska/känslomässiga och det kunskapsmässiga. Det ena perspektivet är den gemenskap och trygghet som bildas i gruppen utifrån de erfarenheter och känslor som man delar och som ger utrymme för var och en att bearbeta sin situation samt stödja andra. Det andra perspektivet är utifrån den erövrade kunskapen i form av föreläsningar, besök av biståndshandläggare samt den samlade kunskapen i gruppen. 3

6 Dessa två i kombination leder till ökad egenmakt och förmåga att förändra och förbättra sin livssituation. Resultatet av vår SROI analys på anhörigstödsverksamheten gav ett SROI värde på 8:1 vilket innebär ett värde på 8 kronor för varje insatt krona. 4

7 1. SROI Social Return on Investment Sedan lång tid har verksamheters effektivitet i huvudsak mäts i strikt ekonomiska termer. Resurser till och inom verksamheterna har dessutom fördelats på samma grund. SROI (Social Return on Investment) har en bredare ansats genom sitt fokus på det värde verksamheter skapar socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Värden som dessutom presenteras i ett monetärt mått, ett så kallat SROI värde. SROI är en effektbaserad metod, vilket innebär att faktisk förändring snarare än resultat fokuseras. Resultat handlar primärt om den kvantitativa summan av en aktivitet. Det innebär att ett resultat av en utbildningsinsats som syftar till att få människor i arbete är antalet personer som genomgått utbildningen. Exempel på effekter är ökat själv förtroende och ökad disponibel månadsinkomst som en konsekvens av de jobb som utbildningsinsatsen leder till. Metoden bygger på intressentinvolvering och analys samt användandet av beviskedjor för att tydliggör hur värde skapas i verksamheter. En beviskedja beskriver hur insatser omvandlas till aktiviteter, resultat och effekter, vilken betydelse aktiviteterna har för den aktuella förändringen, och slutligen hur mycket värde verksamheten skapar. SROI är dessutom en av få metoder som beräknar det ekonomiska värdet av effekter som saknar marknadsvärde, exempelvis självkänsla, miljöutsläpp och social integration. Med en sådan ansats kan en total bild av förhållandet mellan investering och värde skapas. SROI handlar således om nytta snarare än pengar. Att använda pengar som storhet syftar till att utnyttja ett redan vedertaget språk för att kommunicera värde, och därmed förbättra möjligheterna till resursfördelning baserad på inte bara ekonomiskt utan även socialt och miljömässigt ansvarstagande. En SROI analys genomförs i sex steg. Dessa innefattar en hel del bedömningar och avvägningar, och metoden har därför sin grund i sju principer. Dessa skall vara väg ledande i arbetet och säkerställa en väl genomförd, transparent och trovärdig analys. Benämningen av de sex stegen och de sju principerna presenteras nedan. De sex stegen: 1. Fastställ analysens omfattning och identifiera de huvudsakliga intressenterna. 2. Kartlägg insatser, aktiviteter, resultat och effekter. 3. Mät effekterna och ge dem ett värde. 4. Fastställ påverkan. 5. Beräkna SROI förhållandet. 6. Redovisa, använd och förankra. De sju principerna: 1. Intressenterna de som upplever förändring är centrala i processen. 2. Förstå vad som förändras för intressenterna. 3. Värdera det som är relevant med hjälp av monetära proxytermer. 4. Inkludera bara det väsentliga. 5. Överdriv inte. 6. Var öppen och transparent. 7. Kontrollera resultaten externt. 5

8 2. Analysobjektet Sedan 1970 talet har Svenska Röda Korset bedrivit verksamhet för anhörigvårdare. Med anhörigvårdare menas en person som vårdar en närstående. De första åren omfattade verksamheten kurser i hemsjukvård för målgruppen. Allt eftersom målgruppen ökat i antal och efterfrågan av ett fördjupat stöd framkommit har verksamheten utvecklats. Svenska Röda Korsets anhörigstöd finns för att stärka anhörigvårdaren, genom samtal med andra i liknande situation, få ny kunskap och erfarenhetsutbyte. Svenska Röda Korsets anhörigstödsverksamhet har som målsättning att stärka de anhörigas egen kapacitet och möjliggöra för dem att driva sina egna frågor. Kommunens uppgift att ge stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående har också förändrats. Sedan 1 juli 2009 har kommunerna en skyldighet att erbjuda stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående. Varje år avsätter regeringen medel som organisationer med denna verksamhet kan söka, eftersom civilsamhället uppfattas som en viktig aktör i sammanhanget. Den modell som Svenska Röda Korset har utarbetat bygger på att det finns en utbildad cirkelledare/frivillig som håller i grupperna. Varje cirkel planerar sina möten utifrån en gemensam utbildningsplan och deltagarnas behov. Till cirkeln finns ett utbildningsmaterial, Att vara anhörig, som tar upp olika aktuella frågeställningar kring vilka rättigheter en anhörigvårdare har, vilken roll man har som anhörigvårdare etc. Gruppen träffas 6 8 gånger tillsammans för kunskapsinhämtning och därefter fortsätter gruppen som en samtalsgrupp med möjlighet till en mer förtrolig gemenskap. Deltagarnas anhöriga har ingen gemensam diagnos eller sjukdomsbild. Kommunens tjänstemän bidrar med kunskap från sina sakområden, t.ex. bidrar biståndshandläggaren med information om vilka hjälpmedel som finns att tillgå. Anhörigstödsverksamheten vi analyserat har bedrivits i Svenska Röda Korsets regi sedan 1996 och i nära samarbete med Danderyds kommun sedan Verksamheten är förlagd till Svenska Röda Korsets lokaler i Danderyd. Analysen omfattar sex anhörigstödsgrupper med 45 deltagare och sex cirkelledare/frivilliga från Svenska Röda Korset. Rapporten är en utvärderande SROI rapport med syfte att: Se effekten av anhörigstödsgrupperna hos anhörigvårdarna. Ligga till grund för att söka finansiering för verksamheten. Påvisa samhällsnytta till följd av verksamheten. Vara ett underlag för samhällspåverkan. Externt/internt visa på mervärde/resultat av vår verksamhet. 6

9 3. Intressenter Inledningsvis gjordes en intressentkartläggning. Intressentkartläggningen är en sammanställning av de individer, organisationer m.fl. som vi potentiellt antog upplevde förändring i samband med Svenska Röda Korsets anhörigstödsverksamhet. Efter gruppens samlade erfarenheter och med hänsyn till gruppens tid och resurser gjordes sedan ett urval där fem intressenter valdes ut. I tabell 3:1 presenteras intressenterna. I bilaga 1 redogör vi mer om hur informationsinsamlingen gått till. Tabell 3.1: Intressentkartläggning Intressent Inkludera/exkludera samt logisk grund Insamlingsmetod Antal Anhörigvårdare Inkludera verksamhetens primära målgrupp. Ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer samt en semistrukturerad och strukturerad enkät. 4 intervjuer och 39 enkätsvar. Anhörig/Den som vårdas Inkludera En förutsättning för den primära målgruppens existens. Ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer samt en semistrukturerad och strukturerad enkät till anhörigvårdaren om hur hon/han upplever sin anhöriges situation. 4 intervjuer och 39 enkätsvar från anhörigvårdare. Cirkelledare/frivillig Inkludera De är en förutsättning för verksamheten då de leder gruppträffarna och upplever Ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer samt en semistrukturerad och strukturerad enkät. 4 intervjuer och 6 enkätsvar. 7

10 meningsfullhet och ökad egenmakt. De är möjliggörare. Kommunen/ representeras av Anhörigstödskonsulent Inkludera Anhörigstödsverksamheten bidrar till kommunens måluppfyllelse. Stöd till anhörigvårdare är enligt lag ett kommunalt åtagande. Semistrukturerad intervju. 1 intervju. SRK/krets Inkludera Anhörigstödet bidrar till SRKs måluppfyllelse. Hämtat känd information i organisationen genom samtal med tjänstemän på olika enheter och kretsar. Ett 30 tal samtal. Anhörigföreningen Exkludera En tänkbar samarbetspartner men inte troligt att de upplever betydande förändring. Biståndshandläggare Exkludera Biståndshandläggaren analyseras inte separat då den inte upplever betydande förändring. 8

11 Vårdcentral/sjukhus Exkludera Inte troligt att de upplever betydande förändring. Politiker Exkludera Inte troligt att de upplever betydande förändring. Allmänhet Exkludera Kan eventuellt uppleva känslan av ökad trygghet till sin egen ålderdom. Dock inte troligt att de upplever betydande nytta då de inte berörs av verksamheten i den omfattningen. Miljö Exkludera Miljön påverkas inte i någon större utsträckning då verksamheten bedrivs lokalt. Tabell 3:1 visar de fem intressenter som vi valt att inkludera och de sex intressenter vi exkluderat. På nästa sida redogör vi mer ingående kring de intressenter vi valt att inkludera och exkludera samt och hur de påverkar och påverkas av analysobjektet. 9

12 Anhörigvårdare Anhörigvårdarna är Svenska Röda Korsets anhörigstödsverksamhets primära målgrupp. Verksamheten syftar till att ge anhörigvårdarna stöd i sin roll som anhörigvårdare. Detta görs i form av utbildning, möjlighet att träffa andra i samma situation och social gemenskap. Av 45 anhörigvårdare har 39 svarat på vår enkät. Av de 45 som omfattas av analysen, är 39 kvinnor och 6 män. Anhörigvårdarna är i åldern 45 till 90 år och har vid tiden för analysen deltagit i grupperna mellan ett till sex år, vi har därför valt att göra våra beräkningar utifrån ett genomsnitt på tre år. Anhörigvårdarna är en av de intressenter som upplever de största effekterna av verksamheten. De upplever effekter såsom ökad livskvalitet och ökad egenmakt. Anhörig/Den som vårdas Den som vårdas är en viktig grupp och en förutsättning för verksamhetens existens, och påverkas indirekt via den som vårdar. Den som vårdas har inte kunnat intervjuas på grund av sjukdomstillståndet. I några få fall skulle möjligen intervjuer kunnat genomföras, men det hade inte gett ett tillräckligt stort underlag. I de fall som en intervju skulle vara möjlig har vi ändå valt att inte genomföra denna då vi bedömer att det inte varit etiskt försvarbart då de befinner sig i en svår livssituation. Anhörigvårdaren har dock rapporterat effekter som de upplever att den anhörige/den som vårdas kan tillgodo göra sig. T.ex. ökat välmående. Några rapporterar också att en del av de anhöriga/den som vårdas kan uppleva tiden som anhörigvårdaren går i grupp som negativ eftersom anhörigvårdaren lämnar hemmet. Det upplevs ibland som en negativ effekt att bli lämnad ensam även om man får en avlösare från kommunen. Cirkelledare/frivillig Cirkelledarna/frivilliga representerar Svenska Röda Korsets frivilliga i anhörigstödsverksamheten. De går utbildning och får introduktion för uppdraget genom Svenska Röda Korset. I Danderyd får de utöver Svenska Röda Korsets utbildningar även anhörigombudsutbildning i kommunens regi. De planerar, leder och genomför träffarna. Flera Cirkelledare/frivilliga berättar att de upplever en förtrolig gemenskap i samband med anhörigstödsgruppen. De upplever även ofta att de gör en meningsfull insats och känner sig behövda. I t.ex. Sköndalsrapport 68 kan man läsa att frivilligarbete ökar välbefinnandet i form av de det är positivt att känna att man gör nytta samt att de som ägnar sig åt frivilligarbete upplever sig friskare. I intressentgruppen cirkelledarna/frivilliga är fem kvinnor och en man. Kommunen/representeras av anhörigstödskonsulent Kommunen bidrar med resurser till anhörigstödsverksamheten i form av tid, kompetens, lokal och viss finansiering. Anhörigstödskonsulenten ordnar information kring t.ex. vilka hjälpmedel man kan få, samt föreläsningar i ämnen relaterade till vård och olika diagnoser. Effekterna för kommunen är ökad måluppfyllelse samt frigörande av resurser. 10

13 SRK/krets Svenska Röda Korset och rödakorskretsar representerar tillsammans hela Svenska Röda Korset även fast de är olika juridiska personer. Båda ger kompetens, tid och pengar till anhörigstödsverksamheten. Kompetensutveckling ges i form av utbildningar till cirkelledare/frivilliga. Tjänstemän tillhandahåller stöd vid uppstart och uppföljning. Svenska Röda Korsets mål är att lindra och förhindra mänskligt lidande. Effekterna för Svenska Röda Korset är måluppfyllelse. Anhörigförening Denna intressent har vi valt att exkludera då vi inte tror att de upplever direkt nytta av vår verksamhet mer än möjligtvis som rekryteringsbas för fler medlemmar. Vi ser däremot att resultatet av vår analys kan vara av intresse för denna förening ur ett påverkansperspektiv, då föreningens syfte är bland annat att förbättra villkoren för anhöriga och anhörigvårdare. Biståndshandläggare Biståndshandläggaren är den som bistår och bedömer behov av hjälpmedel som anhörigvårdaren kan erbjudas och gör enstaka insatser i anhörigstödsverksamheten. Biståndshandläggaren upplever dock inte betydande förändring och har därför exkluderats. Vårdcentral/sjukhus Vårt grundresonemang var att vårdcentralen skulle få färre besök och mindre förskrivning av antidepressiva och sömnmedel. Vår tes var att man sökte vård för att uppgiften som anhörigvårdare blivit övermäktig. Skälet till att vi valde bort denna intressent var att det är tveksamt om anhörigstödsverksamheten leder till färre besök så att det skulle leda till effekter i form av frigörande av resurser. Allmänhet Allmänheten kan eventuellt uppleva en känsla av ökad trygghet kring sin egen ålderdom som en följd av anhörigstödsverksamheten. Dock inte troligt att de upplever betydande nytta då de inte berörs eller kommer i kontakt med verksamheten i den omfattningen. Miljö Vi har valt att exkludera miljön som en intressent i vår analys. Vår bedömning är att miljön inte påverkas i någon större utsträckning då verksamheten bedrivs lokalt. Verksamheten bedrivs i redan befintliga lokaler samt att de korta avstånden oftast medför promenad till och från träffarna. Den lilla miljöpåverkan det kan handla om är förtäring under träffar samt begränsat antal resor. 11

14 4. Insatser Vi kommer i följande avsnitt att beskriva insatserna i analysobjektet. I tabell 4:1 sammanfattas alla insatser per intressent. Ett värde presenteras för varje insats. Tabell 4.1: Insatser Intressent Typ av insats Värde av insats Anhörigvårdaren Tid i anhörigstödsgruppen och erfarenhet kr Anhörige/den som vårdas Sin livssituation/olika typer av behov. 0 kr Cirkelledare/frivillig Engagemang, kompetens och tid kr Kommunen/representeras av anhörigstödskonsulent Tid, kompetens, pengar och lokal kr SRK/krets Tid, kompetens och pengar kr TOTALT kr När vi värderat, satt ett ekonomiskt värde på den tid som anhörigvårdarna, den anhörige och cirkelledare/frivilliga från Svenska Röda Korset har bidragit med, har vi använt oss av den EUnorm som är framtagen för frivilligt socialt arbete, 175 kronor per timme. Den är också beräkningsgrund för de siffror som redovisas i Svenska Röda Korsets årsredovisning samt EUprogrammet LEADER (EUs stödprogram för landsbygdsutveckling) använder sig av för personer över 18 år. Anhörigstödsgruppen träffas i regel 2 timmar per vecka de första åtta veckorna, då innehållet i träffarna företrädesvis handlar om kunskapspåfyllnad kring lagstiftning, 12

15 hjälpmedel, sjukvårdsfrågor och andra, för gruppen aktuella frågor. Därefter träffas man en till två gånger per månad och totalt blir det minst 30 timmar per år. Eftersom deltagarna ofta fortsätter i gruppen under lång tid, har vi gjort ett antagande och räknat på ett genomsnittligt deltagande på tre år. Vi har räknat med att de träffas i genomsnitt 33 timmar per år och då har vi inkluderat resa till och från gruppmötet. Värdet på insatsen har beräknats utifrån den av EU fastställda normen för en frivilligtimme dvs. 175 kronor, antalet timmar per år är 33 och med en omfattning av tre år blir insatsen kronor (se bilaga 8, insatsberäkningar). Den som vårdas bidrar med sin livssituation, dock har vi valt i vår analys att se dem som enbart mottagare av tjänsten anhörigstödsverksamhet. Där av insats 0 kronor. Cirkelledare/frivilligas insats består av att leda och delta i gruppmöten. Insatsen består utöver tiden i grupp också av tid för utbildning och introduktion. Den utbildning som ges är en dag Rödakorskunskap, fyra timmar introduktion i verksamheten och två dagar cirkelledarutbildning. Dessutom tillkommer löpande fortbildning, förberedelsetid inför varje träff. Den totala insatsen har ett värde på kr (se bilaga 8, insatsberäkningar). Vi har valt att låta kommunen representeras av anhörigstödskonsulenten. Anhörigstödskonsulenten är en del i anhörigstödsverksamheten och bidrar med sin kunskap och aktuell information till både anhörigvårdarna och cirkelledare/frivilliga. I värderingen av insatserna har vi beräknat antalet informationstimmar (kompetens och tid) och lokalkostnader. Avseende informationstimmar har vi använt oss av en schablon för lönekostnaden för att inte redovisa anhörigkonsulentens faktiska lön. I Danderyd erbjuds dessutom frivilliga från Svenska Röda Korset en anhörigombudsutbildning i fem dagar som kommunen bekostar. Insatsen totala värde är beräknat till kronor, (se bilaga 8, insatsberäkningar). Svenska Röda Korset/krets redovisas här som en intressent trots att det handlar om två olika juridiska personer då de tillsammans står för insatsen; tid, kompetens och pengar. För att kvalitetssäkra verksamheterna är det viktigt med kompetenta frivilliga och därför utbildar Svenska Röda Korset alla frivilliga. I anhörigstödsverksamheten ges cirkelledare/frivilliga följande utbildning: En heldags utbildning i Rödakorskunskap ges till alla frivilliga för att de ska känna till organisationen men det är minst lika viktigt att få ta del av och diskutera våra grundprinciper, som är humanitet, opartiskhet, neutralitet, solidaritet, frivillighet, enhet och universalitet. För en cirkelledare/frivillig ger det en kostnad på kronor. Cirkelledarutbildningen är två dagar och vår beräkning är baserad på kostnaden för en rödakorskunskapsutbildning. På cirkelledarutbildningen har två kursledare ansvaret för 13

16 utbildningen och deltagarna får också mer material till den egna verksamheten, jämfört med en rödakorskunskapsutbildning. Summan kronor är med all säkerhet mycket lågt räknad. Fortbildning ges bl.a. i form av utbildningen Kris och medmänskligt stöd, en tvådagars utbildning där vi använt oss av en schablonkostnad, då det var den uppgift som var möjlig att ta fram, vilket ger en kostnad på kronor. Den totala kostnaden för de tre aktiviteterna blir kronor, en kostnad som multipliceras med sex, för att få fram värdet för samtliga cirkelledare/frivilliga, vilket blir kronor, (se bilaga 8, insatsberäkningar). 14

17 5. Effekter, indikatorer och proxytermer I det här avsnittet har vi fokuserat på de effekter som uppstått för de olika intressenterna som en konsekvens av anhörigstödsverksamheten. Det vill säga den faktiska förändring som skett vad avser socialt, ekonomiskt, hälso, och livskvalitetsperspektiv. Texten beskriver kedjan av händelser för t.ex. anhörigvårdaren, det vill säga från insatsen (tid i anhörigstödsgrupp) som beskrivs i föregående avsnitt, hur insatserna omvandlas till aktivitet (att gå i anhörigstödsgrupp) och aktiviteten omvandlas till resultat (antal timmar i anhörigstödsgrupp) och slutligen blir till effekt (ökad livskvalitet). Därefter en beskrivning av vad som indikerar att utfallet stämmer och sedan hur proxytermer, det vill säga det motsvarande värdet (prislappar) ser ut som vi använt för att sätta monetära termer på de nedanstående sju effekterna. Effekter, indikatorer och proxytermer kommer sedan att beskrivas på intressentnivå. I analysen av anhörigverksamheten framgår att det finns: Fyra typer av insatser o Pengar. o Tid. o Kompetens. o Erfarenhet och livssituation. Sju typer av effekter o Ökad livskvalitet. o Ökad egenmakt. o Ökat välmående. o Upplever tiden anhörigvårdaren är i grupp som mindre bra. o Ökat psykiskt välbefinnande (upplever meningsfullhet, förtrolig gemenskap). o Bidrar till måluppfyllelse. o Frigör resurser/minskade kostnader för vårdplatser. Två typer av indikatorer o Självrapportering genom intervjuer och enkäter. o Sköndalsrapporten 68. Fem typer av proxytermer o Kostnader för: Plats på särskilt boende (SKL). Terapi (SKL). Verksamhet i kommunal regi. Tid, positiv och negativ (värde för frivilligtid enlig SRK/EU). Motivationsdag. 15

18 För att exemplifiera händelserna i kedjan från insats till aktivitet och effekt använder vi oss av intressenten anhörigvårdaren. Insatsen är då den tid anhörigvårdaren avsätter i samband med anhörigstödsgruppen dvs. omräknat i värde per timme, 175 kr. Aktiviteten blir följaktligen deltagandet i anhörigstödsgruppen där anhörigvårdaren får stöd, kunskap och erfarenhetsutbyte. Effekten blir ökad livskvalitet och ökad egenmakt. Effekten har mätts genom självrapportering med hjälp av intervjuer och enkäter (se bilaga 7, enkäter). De frågor som besvarats i intervju och enkät har också innehållit en skattning av hur stor effekten är, t ex. Hur känns det att...? Kryssa i på en skala från Dåligt Jättebra. Dessa frågor har sedan grupperats för att sammantaget ge en bild av hur livskvaliteten och upplevelsen av egenmakt förändrats. Indikatorerna är då självrapporteringen av anhörigvårdarna, erfarenheten och kunskapen från anhörigstödkonsulenten i kommunen samt Svenska Röda Korsets konsulent med ansvar för anhörigstödsfrågor. Då effekten för anhörigvårdarna var mycket stor, har vi letat efter en motsvarande aktivitet som skulle ge samma stora effekt på ökad livskvalitet och på ökad egenmakt. Det vi kom fram till var att för livskvalitet var effekten så stor och omfattande att det motsvarade cirka ett års samtal/terapi för att uppnå samma resultat. Kostnaden för ett års samtal/terapi är enligt SKL cirka kr (proxyterm). För ökad egenmakt fick vi fram att en motsvarande aktivitet var en motivationsdag per termin á kr (proxyterm) för att få och upprätthålla den effekten. Anhörigvårdaren Anhörigvårdare är den grupp av de fem intressenterna som lagt in den största insatsen i anhörigstödsverksamheten (54 %) och också den intressentgrupp som uppger den största effekten (45 %) av de som deltog i analysen. Anhörigstödsverksamheten riktar sig till de som vårdar. Genom att öka kunskapen, skapa möjlighet att uttrycka hur man har det, ge stöd till övriga i gruppen genom aktivt lyssnande och erfarenhetsutbyte skapas ökad livskvalitet och ökad egenmakt. Analysen av anhörigstödsverksamheten är gjord på tre år, vilket är den tid vi sagt skall vara analysens grund. De tre åren är upplagda på följande vis: Initialt sker kunskapsinhämtning genom anhörigstödskonsulent, biståndshandläggare, föredrag etc. Därefter sker erfarenhetsutbyte i gruppen blandat med aktiviteter som exempelvis föredrag kring sjukdomar och sjukdomsförlopp. Vid fråga på vad som för individen varit praktiskt omsättningsbart vad gäller kunskapsinhämtning, svarar 95 % att informationen och kunskapen varit till nytta och skapat värde (ökad egenmakt) hos deltagarna. Med ökad egenmakt menar vi att man t.ex. tydligare kan sätta gränser, säga ifrån vad jag vill och behöver, vågar ifrågasätta doktor/sjuksköterska. För de fortsatta mötena som då innehåller mera av delande, lyssnande och erfarenhetsutbyte uppger 87 % att detta medfört ökad livskvalitet för deltagarna. I nedbrytningen av det sammanfattande begreppet livskvalitet, har deltagarna fått möjlighet att uppskatta om deras vardag förändrats och i så fall hur mycket. Frågorna har avsett om de känner sig mera energifyllda, gladare, friskare, känner ökad gemenskap och förståelse osv. 16

19 Det som är noterbart i vår analys, är att effekten för anhörigvårdarna har varit så stor. Då Svenska Röda Korset bedriver en stor social verksamhet så blir det också i ljuset av andra aktiviteter noterbart att utfallet sticker ut, att värdet av aktiviteten är stort. Ett svar på vad detta värde består av skulle kunna åskådliggöras av några citat som framkom under intervjuerna. Innan jag började i gruppen var det som om jag levde i ett mörkt rum utan fönster eller dörrar. När jag sedan började i anhörigstödsgruppen kändes det som om ett fönster öppnades lite på glänt och dörren gick att öppna. En annan beskrivning av förändringen är av en gruppmedlem i en grupp som startade 2005 och fortfarande håller ihop. När vi i vår grupp började var vi alla helt under isen. När var och en sedan bidrog med sina historier för varandra om hur vi hade det, skapades kittet i gruppen och det är det som håller ihop oss nu också. Det här och många fler livs historier har vi fått höra och det ger en indikation på varför effekten upplevs så hög bland deltagarna. Vår slutsats efter analys, intervjuer och interna diskussioner är att den stora effekten har sitt ursprung i att två perspektiv har kombinerats, dels det psykologiska/ känslomässiga och det kunskapsmässiga. Det första perspektivet är den gemenskap och trygghet som bildas i gruppen utifrån de erfarenheter och känslor som man delar och som ger utrymme för var och en att bearbeta sin situation samt stödja andra. Det andra perspektivet är utifrån den erövrade kunskapen i form av föreläsningar, besök av biståndshandläggare samt den samlade kunskapen i gruppen. Dessa två i kombination leder till ökad egenmakt och förmåga att förändra och förbättra sin livssituation och skapar ökad livskvalitet. Anhörigvårdarna uttrycker också vikten av den totala gemenskapen för gruppen, det vill säga inkluderandet av cirkelledaren/frivillig i gemenskapen. Här ger flera uttryck för vikten av att behålla gruppen intakt, inte minska antalet gruppledare (två stycken) eller förändra genom att tillföra nya gruppdeltagare efter igångsättandet. De uttrycker också vikten av att huvudmannen/anordnaren är Svenska Röda Korset (fråga på enkät). I förståelsen av svaren ger det att Svenska Röda Korsets värdegrund, politiska och religiösa obundenhet (11 svar) är viktig. Man ger också uttryck för värdet av frivilligheten, det vill säga att gruppledarna frivilligt tagit på sig att leda grupperna. Vid utvecklandet av frågan kring vikten av frivilligheten framgår att deltagarna känner sig trygga med att ledandet av gruppen också innefattar ett intresse och ger mening åt gruppledarna och inte bara är ett jobb att genomföra. Den som vårdas När det gäller de personer som vårdas, valde vi att inte använda oss av intervju eller enkät för att se hur deltagandet i anhörigstödsverksamheten påverkar den som vårdas. Skälen var att vi bedömde att vi inte kunde intervjua personerna på grund av sjukdomstillståndet. I några få fall skulle möjligen intervjuer kunnat genomföras, men det hade inte gett ett tillräckligt stort underlag. I de fall som en intervju skulle vara möjlig har vi ändå valt att inte genomföra denna då vi bedömer att det inte varit etiskt försvarbart då de befinner sig i en svår livssituation. Dock var det viktigt att gruppen fick ingå i analysen då det är en viktig grupp för anhörigstödsverksamheten och naturligtvis för den som vårdar. I intervju och 17

20 enkätundersökningen frågade vi därför anhörigvårdaren hur den bedömde den vårdades välmående efter anhörigvårdarens deltagande i grupp. Svaren blev att 82 % upplevde att de ger bättre vård efter att de börjat delta i anhörigstödsgrupp. Samtidigt har vi tagit med aspekten att den som vårdas också tycker att tiden som den som vårdar är borta upplevs som negativ. 67 % angav att den som vårdas upplevde tiden då den som vårdar var i anhörigstödsverksamheten som negativ. Den som vårdas upplever tiden för anhörigvårdarens bortovaro som negativ men omfattar bara den faktiska tiden, dvs. tre timmar. Den positiva effekten av anhörigstödsverksamheten skapar också ett mervärde för den som vårdas genom att anhörigstödsgruppens positiva påverkan på anhörigvårdaren varar även när de kommer hem igen. Vår bedömning är att effekten varar tre timmar efter att gruppträffen slutat, vilket skapar sex timmar positiv tid. Noterbart är att den upplevda negativa tiden är den faktiska tiden som den som vårdar är borta från hemmet medan den positiva tiden genererar effekt plus tre timmar. Cirkelledare/frivillig I vår analys upplevde Cirkelledare/frivillig effekten ökat psykiskt välbefinnande (meningsfullhet och förtrolig gemenskap) i samband med ledandet av grupperna. Likaså upplevelsen av ökad egenmakt, dvs. lättare sätta gränser, vet vem jag ska kontakta på kommunen, leda gruppdiskussioner etc. Angående ökat psykiskt välbefinnande svarade 67 % av cirkelledare/frivillig att de upplevde en ökning och för effekten ökad egenmakt var siffran 100 %. Det som var en gemensam uppfattning var vikten av att de fick delta och leda en grupp kring just anhörigstödsverksamhet. Våra iakttagelser vid genomgång av svaren gav att det var det personliga och det personliga tilltalet som gav upplevelsen av mening och meningsfullhet. Detta var möjligt på grund av den respekt och förtrolighet som gruppen skapade. En annan utsaga som framkom var att de fick ta del av den kunskap och det erfarenhetsutbyte som skedde under gruppträffarna och som togs tillvara och omvandlades till nytta. Detta kom till uttryck i form av ökad förmåga att sätta gränser i positiv bemärkelse, ställa krav på kommun och omsorg och i de fall som de själva hade anhörig på särskilt boende också ställa tydligare krav på vården. Det framkom också att cirkelledarna/frivilliga upplevde en ökad trygghet kring sitt eget åldrande. Att de med hjälp av ökad kunskap kring möjliga hjälpmedel, berättelser från deltagande i gruppen fått ökad egenmakt. För cirkelledare/frivillig blir här vikten av ledandet av just en anhörigstödsgrupp viktig. Alla var eniga och medvetna om att gruppens deltagare var där i ett viktigt och ofta svårt skede av livet, som vårdare av en nära anhörig. Denna insikt stärktes av att de, liksom gruppdeltagarna var entydiga i att gruppen skulle få fortsätta i den form som den startats, det vill säga med samma personer i gruppen och med samma ledare. De uttryckte också stor meningsfullhet och respekt inför det faktum att de får dela de olika livsöden som deltagarna delar med sig av. 18

SROI-analys av Kooperativet KOS 2011

SROI-analys av Kooperativet KOS 2011 SROI-analys av Kooperativet KOS 2011 SROI-analys och rapport framtagen av: Kerstin Eriksson, Famna Annica Falk, SKOOPI Svenska SROI-nätverket har tilldelat rapporten kvalitetsmärkningen Svensk SROI-kvalité

Läs mer

Utvärderande SROI-analys av värmestugan i Östersunds kommun

Utvärderande SROI-analys av värmestugan i Östersunds kommun Utvärderande SROI-analys av värmestugan i Östersunds kommun SROI-analys och rapport framtagen av: Anna Frestadius, Jessica Ottosson och Pelle Persson Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands Län Svenska

Läs mer

Anställning i arbetskooperativet Rondellen

Anställning i arbetskooperativet Rondellen Anställning i arbetskooperativet Rondellen En utvärderande SROI-analys SROI-analys och rapport framtagen av: Kjell Eriksson, Coompanion Östergötland Maja Beckman, Bona folkhögskola Svenska SROI-nätverket

Läs mer

SROI-analys av Karriär-Kraft Nästa Steg Värdet av en LSS-verksamhet som omvandlar bidragstagare till samhällsresurser

SROI-analys av Karriär-Kraft Nästa Steg Värdet av en LSS-verksamhet som omvandlar bidragstagare till samhällsresurser SROI-analys av Karriär-Kraft Nästa Steg Värdet av en LSS-verksamhet som omvandlar bidragstagare till samhällsresurser SROI-analys och rapport framtagen av: Karina Skoglund och Annika Wessbro Karriär-Kraft

Läs mer

En prognostiserande SROI analys av Ideell Second Hand

En prognostiserande SROI analys av Ideell Second Hand En prognostiserande SROI analys av Ideell Second Hand Erik Jannesson & Ellen Nilsson SERUS December, 2014 Sammanfattning Second hand verksamheten inom Ideell Second Hand (ISH) under ett års tid utgör analysobjektet

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun Socialförvaltningen Anhörigstöd Förslag Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Bergengrenska gården TELEFON: 0414-81 91 65 FAX: 0414-81 97

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008

Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008 1 (8) Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008 Kommun Nacka kommun Enheten Äldre Kontaktperson Enhetschef Anne-Lie Söderlund Anhörigkonsulent Ove Lindroth Telefon

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

SROI-analys: Vilka effekter har uppstått av insatserna för kvinnorna i Bönorna i Handen?

SROI-analys: Vilka effekter har uppstått av insatserna för kvinnorna i Bönorna i Handen? SROI-analys: Vilka effekter har uppstått av insatserna för kvinnorna i Bönorna i Handen? SROI-analys och rapport framtagen av: Karina Johansson, Ekonomiska föreningen Tanke och Handling Britt Lindmark,

Läs mer

Anhörigstöd 2015 och framåt!

Anhörigstöd 2015 och framåt! Hur behöver stödet och de olika verksamheterna se ut för att anhöriga och närstående ska kunna känna att de har kontroll över sina egna liv? Anhörigstöd och framåt! Utveckling av anhörigstödet för personer

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

ANHÖRIGPLAN 2012-2015

ANHÖRIGPLAN 2012-2015 ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Anhörigpulsen (UAL) Frågeenkät. Uppföljning av Anhörigas Livssituation

Anhörigpulsen (UAL) Frågeenkät. Uppföljning av Anhörigas Livssituation Frågeenkät Uppföljning av Anhörigas Livssituation Anhörigpulsen (UAL) Angående databehandling av personuppgifter Ditt deltagande i denna uppföljning är frivillig och anonym. Syftet med denna databehandling

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige.

Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige. Utvärdering av sociala investeringar Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige. En samhällsekonomisk utvärdering Östersund 2012-06-21 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Mötesplatser för kunskap

Mötesplatser för kunskap Täby kommuns anhörigstöd Mötesplatser för kunskap taby.se/anhorigstod Täby kommuns anhörigstöd riktar sig till dig som vårdar eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Du ska bo

Läs mer

Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga

Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Elisabeth Davidsson Mars 2008 Utvärdering av anhöriggrupp - riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Bakgrund Det övergripande syftet med projekt

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Granskning av nämndernas beredningsrutiner

Granskning av nämndernas beredningsrutiner Revisionsrapport Granskning av nämndernas beredningsrutiner Marks kommun 2010-06-23 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Revisionsfråga... 3 1.3 Kontrollmål...

Läs mer

Hur fungerar SE-nätverket?

Hur fungerar SE-nätverket? Grenverket Södertörn redovisar 2010-1 Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare:

Läs mer

fokus på anhöriga nr 9 okt 2008

fokus på anhöriga nr 9 okt 2008 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 9 okt 2008 Må bra-dagar för anhörigvårdare i samarbete över kommungränser I Jönköpings län har ett antal kommuner infört en möjlighet för anhörigvårdare att få några

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Jenny Sjöberg September 2013 Dnr Son 2013/658 2013-09-11 1 (8) Innehåll 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. NATTFRID I JÄRFÄLLA...

Läs mer

1. Uppdraget. 2. Metod

1. Uppdraget. 2. Metod PM Uppdrag Bedömning av administrativa kostnader för arbetsgivare vid införande av Månadsuppgifter, i enlighet med förslag i SOU 2011:40 Kund Företagarna Datum 2013-02-07 Version 3 Till Från Henrik Sjöholm,

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe

Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe Ekerö, Järfälla, Lidingö, Nacka, Nynäshamn, Salem, Sollentuna, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Värmdö och Österåker har besvarat frågorna i utvärderingen.

Läs mer

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Läs mer

Del 1. Ett värdigt liv inom äldreomsorgen. Vad är det?

Del 1. Ett värdigt liv inom äldreomsorgen. Vad är det? SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 1 Ett värdigt liv inom äldreomsorgen Vad är det? Augusti 2007 2 Inledning Samma dag som förslaget från Göran Hägglund och Maria Larsson om att

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående

Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående Vetlanda kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående 94 personer har svarat på enkäten vilket var

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Kristianstads kommun Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012.

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Oktober 2012 Sammanfattning Brukarundersökningen som genomfördes under

Läs mer

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport KS-2014/665 Äldreombudsmannens årsrapport 2014 SAMMANFATTNING... 4 ÄLDREOMBUDSMANNENS UPPDRAG... 4 ANTAL ÄRENDEN... 4 MÖTEN MED ÄLDRE... 4 INKOMNA FRÅGOR 2014... 5 INKOMNA SYNPUNKTER 2014... 5 Huddinge

Läs mer

UPPSALA RÖDAKORSKRETS FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015

UPPSALA RÖDAKORSKRETS FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015 VISION INGEN SKALL LÄMNAS ENSAM I KRIS ELLER KATASTROF. UPPDRAG VI GER HOPP OCH RÄDDAR LIV I UPPSALA OCH I VÄRLDEN. HUVUDMÅLGRUPPER* ÄLDRE OCH MIGRANTER. ÖVERGRIPANDE MÅL VI ÄR EN RESURSSTARK OCH ENAD

Läs mer

Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing)

Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing) Presentation av arbetet angående ett Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing) Resandet tar mycket tid och en överlevnadsfråga för oss är att så många av mötena som möjligt kan klaras utan resor. Citat ur

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Stöd till anhörigvårdare

Stöd till anhörigvårdare Revisionsrapport Stöd till anhörigvårdare Surahammars kommun Kerstin Karlstedt Stina Björnram Surahammars kommun Söd till anhörigvårdare Innehållsförteckning 2.1. Revisionsfråga...3 2.2. Metod och avgränsningar...3

Läs mer

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET 021206 REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET Regionen stödjer de fria och frivilliga bildningssträvandena. Folkbildningen är en del i samhällets demokratiska process och ger

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre SOSFS 2011:12 (S) Allmänna råd Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Malmö högskolas utvärderingsrapporter Nr 3, 2008 UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Rebecka Forssell Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Copyright

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Sökande: ABF Borlänge Nedansiljan - kommun Rättvik, Studieförbundet Vuxenskolan Rättvik, Kulturenheten Rättviks kommun. Uppdragstagare: ABF Borlänge Nedansiljan,

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar 2013:3 Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/673 Arbetslöshetskassornas eget

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Vännäs Frivilligcenter

Vännäs Frivilligcenter Vännäs kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Västerbottens läns Landsting Vännäs vårdcentral Närmre-projektet (Rapport: Anita Helgesson) Vännäs Frivilligcenter Från "Anhörig 300"- utveckling av stöd till

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012 REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS Kvalitetssäkring av genomförandeplaner Emmaboda kommun 9 oktober 2012 Jard Larsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Etiska Riktlinjer för INTACTA KAPITAL 556704-6189.

Etiska Riktlinjer för INTACTA KAPITAL 556704-6189. Etiska Riktlinjer för INTACTA KAPITAL 556704-6189. Dessa riktlinjer antogs vid INTACTA Kapitals styrelsemöte den 16 maj 2013. 1(5) Etiska riktlinjer 1. Etik och syftet med etiska riktlinjer Bolaget verkar

Läs mer

Hantering av IT-risker

Hantering av IT-risker Hantering av IT-risker Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Januari 2011 Jon Arwidson Magnus Olson-Sjölander Fredrik Eriksson Eva Andlert Certifierad kommunal revisor 1 av 10 Innehållsförteckning

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Revisionsrapport Anna Gröndahl Mars-april 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Samordningsförbundet i Norra Örebro län Sofint Granskning av årsredovisning 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten

Öppna jämförelser i socialtjänsten 12 september 2011, Växjö konserthus Öppna jämförelser i socialtjänsten I juni 2006 publicerades den första öppna jämförelsen. Då var det kvaliteten inom hälso- och sjukvården som publicerades. Ett år senare,

Läs mer

Årsrapport, 2013, för arbetet med det i Göteborgs Stad prioriterade budgetmålet; Ökad social hänsyn vid upphandlingar av tjänster

Årsrapport, 2013, för arbetet med det i Göteborgs Stad prioriterade budgetmålet; Ökad social hänsyn vid upphandlingar av tjänster 1(6), 2013, för arbetet med det i Göteborgs Stad prioriterade budgetmålet; Ökad social hänsyn vid upphandlingar av tjänster 1. Inledning Detta är en årsrapport från och över Göteborgs Stad Upphandlings

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med intern kontroll

Riktlinjer för arbetet med intern kontroll Riktlinjer för arbetet med intern kontroll Förskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-12-16 1.0 Olof Fredholm Förskoleförvaltningen Ekonomiavdelningen Innehållsförteckning

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen

Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen sida 1 (8) Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen sida 2 (8) sida 3 (8) Inledning Att genomföra brukarundersökningar för att följa upp brukares upplevda kvalitet

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE mellan. Föreningen Sveriges Skogsindustrier. och. Sveriges Civilingenjörsförbund

ÖVERENSKOMMELSE mellan. Föreningen Sveriges Skogsindustrier. och. Sveriges Civilingenjörsförbund ÖVERENSKOMMELSE mellan och Gällande avtal prolongeras för tiden 1 april 2004-31 mars 2007 med nedan angivna ändringar och tillägg. Anmärkning Part äger senast 30 november 2005 säga upp detta avtal vad

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Revisionsrapport. stöd. Kalmar kommun. 3 november 2008. Christel Eriksson Stefan Wik

Revisionsrapport. stöd. Kalmar kommun. 3 november 2008. Christel Eriksson Stefan Wik Revisionsrapport Resursfördelning inom LSSverksamheten - boende med särskilt stöd Kalmar kommun 3 november 2008 Christel Eriksson Stefan Wik 1 2008-11-03 Chistel Eriksson Stefan Wik 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 3 Dokumentation av handlingsplan Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. DOKUMENTATION... 3 SAMMANSTÄLLNING AV HANDLINGSPLAN... 3 PROCESSEN

Läs mer

Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young.

Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young. Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young. Klara Löwenberg Handledare: Monica Andersson Stockholms Universitet Yrkesförberedande praktik VT-2012 Innehållförteckning 1. Allmän

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-12 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 14/2015 SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 : Handläggare: Lena Marie Bärlin 2 (11) Innehållsförteckning Projektsammanfattning 3 Terminologi och förkortningar 4 Utvärdering av utfall

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Uppföljning av boende för vuxna och daglig verksamhet, LSS 2010

Uppföljning av boende för vuxna och daglig verksamhet, LSS 2010 sida 1 (9) Socialförvaltningen Planeringsavdelningen Eva Jonsson Uppföljning av boende för vuxna och daglig verksamhet, LSS 2010 sida 2 (9) Innehållsförteckning Uppföljning av boendet för vuxna och daglig

Läs mer