En prognostiserande SROI analys av Ideell Second Hand

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En prognostiserande SROI analys av Ideell Second Hand"

Transkript

1 En prognostiserande SROI analys av Ideell Second Hand Erik Jannesson & Ellen Nilsson SERUS December, 2014

2 Sammanfattning Second hand verksamheten inom Ideell Second Hand (ISH) under ett års tid utgör analysobjektet i denna SROI analys. ISH är en paraplyorganisation som samlar organisationer och butiker i Sverige som bedriver second hand verksamheter i syfte att uppnå samhälleliga vinster. Totalt ingår cirka 500 butiker i ISH. Gemensamt för dessa är bland annat att de på olika sätt erbjuder subventionerade anställningar, arbetsträning/praktik samt sysselsättning för volontärer. Individer inom dessa tre grupper utgör viktiga intressenter i den aktuella SROI analysen, tillsammans med ISH:s kunder och butiker samt myndigheterna Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommuner (exklusive socialtjänster), landsting, och socialtjänster. Analysen fokuserar på att kartlägga vilka sociala och ekonomiska effekter intressenterna upplever som en konsekvens av ISH. Analysen har dock en prognostiserande ansats, vilket innebär att siffrorna som presenteras i rapporten bör beaktas med försiktighet. De gäller endast under förutsättningen att det insamlade materialet samt gjorda bedömningar och antaganden är representativa för ISH:s intressenter. Informationsinsamlingen skedde framför allt med hjälp av enkäter. Webbaserade enkäter användes för de tre förstnämnda intressentgrupperna ovan. En enkät i pappersform delades ut till ISH:s betalande kunder under en dag. Butiksansvariga (eller andra lämpliga personer) svarade dessutom på två enkäter där den ena rörde ekonomisk information för butikerna och den andra typpersoner i verksamheten. Förutom detta användes övergripande statistik från ISH, tillsammans med ekonomisk information från SKL:s databaser KPP och Kolada. De identifierade effekterna för intressentgrupperna är: Anställda med subvention o Ökad delaktighet i samhället, minskad disponibel inkomst, ökad disponibel inkomst, ökad egenmakt, ökat fysiskt välmående, ökad meningsfullhet, ökat självförtroende, ökad självkänsla, förbättrade sociala relationer samt minskad stress Arbetstränande/praktiserande o Ökad delaktighet i samhället, ökad egenmakt, ökat fysiskt välmående, ökad meningsfullhet, ökat självförtroende, ökad självkänsla, förbättrade sociala relationer samt minskad stress Volontärer o Ökat fysiskt välmående, ökad meningsfullhet samt förbättrade sociala relationer Kunder o Ekonomisk besparing samt ökad tillfredsställelse Butiker o Ekonomisk vinst Myndigheter o Frigörande av resurser, reell kostnadsbesparing samt reell intäktsökning 2

3 De totala insatserna i ISH för ett år uppgår till 1,991 miljarder kr. Det sociala och ekonomiska värde som uppstår som en konsekvens av dessa insatser och relaterade aktiviteter uppgår till motsvarande mellan 7,529 och 14,694 miljarder kr, efter att hänsyn tagits till påverkan i termer av deadweight, tillskrivning och förflyttning samt till nyttoperiod och avtrappning. Detta ger ett SROI värde på 3,8 7,4:1 vilket innebär att för varje investerad krona i ISH skapas ett värde motsvarande 3,8 7,4 kr. 3

4 Innehållsförteckning 1. SROI Social Return on Investment Analysobjektet Intressenter Informationsinsamling Insatser Effekter, indikatorer och proxytermer Påverkan Total social nytta Känslighetsanalys Rekommendationer Referenslista Bilagor

5 1. SROI Social Return on Investment Sedan lång tid har verksamheters värdeskapande i huvudsak mäts i strikt finansiella termer. Resurser till och inom verksamheterna har dessutom fördelats på samma grund. SROI (Social Return on Investment, har en bredare ansats genom sitt fokus på det värde verksamheter skapar socialt, miljömässigt och ekonomiskt. SROI är ett effektbaserat koncept, vilket innebär att faktisk förändring snarare än resultat (eng. output) fokuseras. Resultat handlar primärt om de kvantitativa konsekvenserna av aktiviteter. Det innebär att ett resultat av en utbildningsinsats som syftar till att få människor i arbete är antalet individer som genomgått utbildningen. Exempel på effekter (eng. outcome) är ökat självförtroende och ökad disponibel inkomst som en konsekvens av de jobb (resultat) som utbildningsinsatsen leder till. Konceptet bygger på intressentinvolvering och analys samt användandet av beviskedjor för att tydliggör hur verksamheten skapar värde. En beviskedja beskriver hur insatser omvandlas till aktiviteter, resultat och effekter, hur stor del av förändringarna som faktiskt beror på de analyserade aktiviteterna, och slutligen hur mycket de skapade effekterna är värda. SROI är ett av få koncept som beaktar värdet av effekter som saknar marknadsvärde, exempelvis självkänsla, social gemenskap och miljöförstöring. En sådan ansats ger en total bild av förhållandet mellan investering och värde, vilket kommuniceras med hjälp av ett så kallat SROI värde. Exempelvis talar SROI värdet 3:1 om att en (1) investerad krona skapar ett värde motsvarande tre kronor. SROI handlar dock om nytta snarare än pengar. Men med användningen av pengar som storhet utnyttjas ett vedertaget språk för att kommunicera värde, och därmed förbättras möjligheterna till resursfördelning baserad på inte bara ekonomiskt utan även socialt och miljömässigt ansvarstagande. En SROI analys genomförs utifrån sju principer. Dessa är vägledande i arbetet och säkerställer en väl genomförd och transparent analys. SROI innefattar dessutom sex steg i vilka principerna omvandlas till handling. De sju principerna och sex stegen nämns nedan. De sex stegen 1. Fastställ analysens omfattning och identifiera de huvudsakliga intressenterna 2. Kartlägg effekter 3. Mät effekter 4. Fastställ påverkan 5. Beräkna SROI värdet 6. Redovisa, använd och förankra De sju principerna 1. Intressenterna de som upplever förändring är centrala i processen 2. Förstå vad som förändras för intressenterna 3. Värdera det som är relevant med hjälp av monetära proxytermer 4. Inkludera bara det väsentliga 5. Överdriv inte 6. Var öppen och transparent 7. Få analysen granskad 5

6 2. Analysobjektet Denna SROI analys har skett på beställning av organisationen Ideell Second Hand (ISH), med finansiering från Tillväxtverket. ISH är en paraplyorganisation som samlar organisationer i Sverige som bedriver second hand verksamhet i syfte att uppnå samhälleliga vinster. Inkluderade organisationer är bland annat Erikshjälpen, Läkarmissionen, Myrorna, Röda Korset samt Sveriges Stadsmissioner. ISH beskrivs så här: Våra verksamheter har en mångfald av samhällsnyttiga syften. Bland annat att: Tillhandahålla meningsfull arbetsträning för människor som av någon anledning står utanför ordinarie arbetsmarknad Erbjuda våra volontärer möjlighet till meningsfull sysselsättning i ett socialt sammanhang Generera medel till sociala insatser och utvecklingsinsatser, både i Sverige och internationellt Arbeta avfallsförebyggande och återanvända resurser vilket bidrar till utvecklingen av ett hållbart samhälle och resurseffektiv avfallshantering (Ideell Second Hand, 2012, s 1). År 2012 omfattade ISH 497 butiker. Tillsammans sysselsatte dessa drygt individer, varav volontärer utgjorde 65 %. I övrigt handlar det om anställda (med och utan anställningsstöd) samt individer som arbetstränar eller praktiserar. Butikernas totala omsättning år 2012 uppgick till 996 miljoner kr (inklusive exportförsäljning). Själva analysobjektet för den aktuella SROI analysen utgörs av den totala second handverksamheten inom ISH, det vill säga all verksamhet relaterad till att samla in, bearbeta, distribuera och sälja begagnade produkter. Genomgående i analysen kommer vi därför utgå ifrån och diskutera vilka effekter och värden ISH som helhet skapar, och detta trots att (1) ISH är en paraplyorganisation utan egna anställda och att (2) det är de ingående organisationerna som bedriver verksamheten och därmed är källan till effekter och värdeskapande. Analysperioden utgörs av ett år, det vill säga analysen fokuserar på de effekter och värden som skapas som en konsekvens av ett års verksamhet inom ISH. Som framgår av avsnitt 3 (Intressenter) har dock en del avgränsningar gjorts när det gäller de inkluderade intressenterna. Det gör att innevarande analys inte beaktar det totala värdet som ISH skapar, utan värdet för de utvalda intressenterna. Den ursprungliga ambitionen var att SROI analysen skulle vara av utvärderande karaktär. Informationsinsamlingen resulterade dock i utfall som inte gjorde det möjligt att uttala sig om effekter och värdeskapande på ett tillräckligt tillförlitligt sett. I dialog med ISH fattades därför beslut att presentera materialet i form av en prognostiserande SROIanalys. Detta innebär att analysen är grundad på information som samlats in om faktisk förändring för en liten del av respektive intressentgrupp. I analysen har det utfallet sedan betraktats som representativt för samtliga inom intressentgruppen. Det är därmed viktigt 6

7 att poängtera att analysen som helhet och dess olika delar bör användas med försiktighet. Det är endast en prognos för det totala värdeskapandet. Det hindrar dock inte att analysen används på en rad olika sätt i olika sammanhang; analysen utgör en tydlig indikation på den betydelse ISH har i samhället! 7

8 3. Intressenter En intressent utgörs av en individ, organisation eller fenomen som upplever en förändring som en konsekvens av analysobjektet. I Tabell 3.1 presenteras utfallet av den intressentkartläggning som gjorts utifrån informationsinsamlingen samt en dialog med ISH. Tabellen innefattar en benämning av intressenterna, information om de inkluderats eller exkluderats och varför, samt antal intressenter inom respektive intressentgrupp. De sistnämnda sifforna baseras i de flesta fall på information från ISH för år 2012, vilket är den senast tillgängliga statistiken avseende detta. Utgångspunkten för att inkludera eller exkludera en intressent är SROI principen om väsentlighet. Det innebär att endast de intressenter som upplever en betydande förändring som en konsekvens av analysobjektet ska inkluderas. I innevarande analys har ISH dock valt att exkludera några sådana intressenter; utifrån tillgängliga resurser har en prioritering varit nödvändig. Effekterna för miljön har exkluderats då det redan finns en rad studier om ISH:s påverkan inom detta område. Avseende intressenter som upplever sociala och ekonomiska effekter har de grupper som ISH tycker är mest relevanta att få belysta valts ut. Tabell 3.1: Intressentkartläggning Intressent Inkludera/exkludera samt logisk grund Insamlingsmetod Antal INDIVIDER Anhöriga och vänner Exkluderad val av ISH Anställda med subvention Inkluderad central målgrupp som upplever sociala och ekonomiska effekter Fokusgrupper samt enkät 732 st Anställda utan subvention Exkluderad val av ISH Arbetstränande/ praktiserande Inkluderad central målgrupp som upplever sociala effekter Fokusgrupper samt enkät st Handläggare på myndigheter Exkluderad val av ISH 8

9 Kunder (i butik) Inkluderad central målgrupp som upplever ekonomiska och sociala effekter Enkät st (egen beräkning) Utländska kunder Exkluderad val av ISH Volontärer Inkluderad central målgrupp som upplever sociala effekter Fokusgrupp samt enkät st ORGANISATIONER Arbetsförmedlingen Inkluderad upplever ekonomiska effekter Enkät samt statistik från ISH 1 st Butiker (inom ISH) Inkluderad upplever ekonomiska effekter Enkät 1 st Försäkringskassan Inkluderad upplever ekonomiska effekter Enkät samt statistik från ISH 1 st Kommuner (exklusive socialtjänst) Inkluderad upplever ekonomiska effekter Enkät samt statistik från ISH 1 st Landsting Inkluderad upplever ekonomiska effekter Enkät samt statistik från ISH 1 st Rättsväsendet Exkluderad upplever ej betydande förändring Staten (i övrigt) Exkluderad val av ISH Socialtjänster Inkluderad upplever ekonomiska effekter Enkät samt statistik från ISH 1 st FENOMEN Miljön Exkluderad val av ISH 9

10 I de två följande avsnitten sker en mer ingående beskrivning av de inkluderade respektive exkluderade intressenterna. Om inget annat anges är exkluderingen en konsekvens av ISH själva, det vill säga att de valt att inte inkludera intressenten. 3.1 Inkluderade intressenter Anställda med subvention De som är anställda med subvention inom ISH utgör en central intressentgrupp. Subventionerade anställningar innebär att hela eller delar av en anställds lönekostnad betalas av en myndighet (vanligtvis Arbetsförmedlingen). De subventionerade anställningarna är till för individer som antingen har en funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan, eller som behöver särskilt stöd för att komma in på arbetsmarknaden. Det gör i sin tur att arbetstiden för dessa individer varierar. Effekterna för intressentgruppen är av både social som ekonomisk karaktär. Det sistnämnda handlar om att en subventionerad anställning ofta leder till antingen en ökad eller minskad disponibel inkomst 1. Dessutom uppstår ofta socialt orienterade förändringar som en konsekvens av att gå från att vara arbetslös till att vara arbetstagare, exempelvis ökat självförtroende och förbättrade sociala relationer. Arbetstränande/praktiserande Arbetstränande/praktiserande är också en viktig intressentgrupp att inkludera. Under år 2012 tillhandahöll ISH arbetstränings eller praktikplatser till totalt individer. En stor del av dessa återfinns i jobb och utvecklingsgarantin. Inkludering av denna målgrupp baseras på att individer som får möjlighet till en sysselsättning inom ISH ofta upplever flera olika sociala effekter; en sysselsättning i sig bidrar med förändringar i jämförelse med att vara sysslolös. Det kan exempelvis handla om ökad egenmakt. Att befinna sig i en verksamhet som ISH:s, där det finns en god erfarenhet av att arbeta med människor med olika bakgrund, problematik och situationer, bidrar i skapandet av olika effekter. Volontärer Volontärer inom ISH är en central intressentgrupp. Den består av ett stort antal individer som av olika skäl frivilligt engagerar sig i ISH. Under år 2012 fanns totalt cirka aktiva volontärer inom organisationen. Som redan nämnts utgör denna grupp 65 % av det totala antalet individer inom organisationen. Volontärer står därmed för en stor insats i verksamheterna i form av den tid de investerar. Deras individuella tidsrelaterade engagemang skiljer sig dock kraftigt, allt från några timmar då och då till i det närmaste helhetsarbete. Samtliga av deras upplevda effekter finns inom den sociala kategorin, exempelvis en ökad meningsfullhet genom att de får utnyttja sin kompetens till något positivt. 1 Med disponibel inkomst avses här bruttoinkomsten minskad med den kommunala inkomstskatten. 10

11 Kunder ISH:s kunder är en avgörande intressentgrupp för organisationens existens. Cirka 90 % av ISH:s totala intäkter kommer ifrån försäljning till intressentgruppen. Många kunder upplever dessutom egna effekter, dels ekonomisk besparing genom att produkterna de köper i regel är billigare hos ISH än i andra affärer, dels ökad tillfredsställelse som en följd av att de finner unika produkter, konsumerar mer miljövänligt eller att delar av de spenderade pengarna går till välgörande ändamål. Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen är en central myndighet i relation till många av individerna inom ISH. Myndigheten tillhandahåller bland annat åtgärdsprogram, subventionerade anställningar och resurser för handledarstöd. Arbetsförmedlingen är således viktig genom sitt ekonomiska stöd till och kontakter med individer. Arbetsförmedlingen upplever dessutom en ekonomisk effekt i form av en reell kostnadsbesparing som en konsekvens av sina insatser i ISH. Butiker Butiker inom ISH utgör också en väsentlig intressentgrupp. Verksamheternas kostnader utgör centrala insatser för att skapa värde, och deras ekonomiska resultat påvisar företagsekonomiska effekter (positiva men i vissa fall även negativa) som möjliggör verksamheternas fortsatta existens. I analysen behandlas butiker som en enhet även om de i realiteten består av cirka 500 stycken. Försäkringskassan Försäkringskassan är en myndighet som har viktig kontakt med individer som har anställningsstöd eller befinner sig i arbetsträning. En stor del av individerna i ISH har varit en del av Försäkringskassans ersättningssystem. Men genom att en del av dessa istället får en anställning och därmed sin inkomst från annat håll frigörs resurser genom bland annat de minskade handläggningskontakterna. Dessutom uppstår en reell kostnadsbesparing genom en på det hela taget minskad utbetalningen av bidrag, ersättning och andra stödinsatser till individerna. Kommuner (exklusive socialtjänster) 2 Kommuner (exklusive socialtjänster) som organisationer upplever en ekonomisk effekt av att individer får anställning. Den relaterar framför allt till att ökade inkomster på individnivå (totalt sett) innebär en reell inkomstökning på kommunnivå genom ökad inbetalning av kommunal inkomstskatt. Genom det kommunala skattefördelningssystemet fördelas dessa sedan över landets kommuner. Kommunerna betraktas därmed som en intressent i analysen, trots att de i själva verket är 290 till antalet. 2 Socialtjänster betraktas som en egen intressentgrupp i analysen, varför vi med intressenten kommuner avser den kommunala verksamheten med undantag för just socialtjänster. Därav tillägget exklusive socialtjänster här och fortsättningsvis. 11

12 Landsting Även landsting betraktas som en intressentgrupp trots att det i skrivande stund i realiteten finns ett 20 tal olika landsting i Sverige. Intressentgruppen upplever en ekonomisk effekt som en följd av att individer blir en del av ISH, nämligen frigörande av resurser. Att bli en del av ISH bidrar i en hel del fall till en förbättrad hälsostatus som i sin tur innebär färre kontakter med landstingspersonal. I en del fall ökar istället resursutnyttjandet, men på det hela taget är effekten positiv för intressentgruppen. De frigjorda resurserna överstiger alltså det ökade resursutnyttjandet. Detta gäller samtliga ekonomiska effekter för de inkluderade myndigheterna; samtliga är positivt orienterade på övergripande nivå för intressenten, men på underliggande nivå finns det både ökade och minskade kostnader likväl som både frigörande och ökad konsumtion av resurser. Socialtjänster Socialtjänster upplever ekonomiska effekter på grund av ISH. Flera av de anställda med subvention och arbetstränande/praktiserande har tidigare haft försörjningsstöd. Dessutom ger intressentgruppen andra former av stöd till arbetslösa individer, bland annat olika former av utredningar. Om individer exempelvis får en anställning frigörs resurser genom bland annat minskad handläggartid för individerna. Dessutom uppstår en reell kostnadsbesparing genom att utbetalning av försörjningsstöd och andra insatser minskas. Effekterna är således av ekonomisk karaktär. Socialtjänster betraktas som en egen intressentgrupp trots att de är en del av kommuner. Anledningen är den tydliga relationen mellan socialtjänster i sig och individerna i ISH. Även socialtjänster betraktas som en (1) intressentgrupp i analysen, även om också dessa på ett eller annat sätt finns representerade i samtliga 290 kommuner i Sverige. 3.2 Exkluderade intressenter Anhöriga och vänner Anhöriga och vänner till anställda med subvention eller arbetstränande/praktiserande är en intressentgrupp som ofta upplever positiva effekter av att den anhöriga/vännen blir en del av ISH. Exempelvis kan det handla om sociala effekter som ökad glädje eller minskad stress, och ekonomiska effekter i form av ökade ekonomiska resurser som en konsekvens av att individen skaffat en anställning. Anställda utan subvention Anställda utan subvention är individer inom ISH som inte har någon form av anställningsstöd. Utifrån sin anställning kan de uppleva flera positiva effekter. Det kan exempelvis handla om en ökad tillfredsställelse baserat på att verksamheten bidrar med positiva effekter för många intressenter. Samtidigt är det inte ovanligt att den typen av individer alltid väljer ett arbete med ett socialt och/eller miljömässigt fokus som leder till motsvarande tillfredsställelse. Det är då inte ISH i sig som bidrar med värdet, utan en stor del av det skulle ha uppstått i alla fall. 12

13 Handläggare på myndigheter Att handläggare på myndigheter är en egen intressentgrupp, skild ifrån myndigheten som organisation (exempelvis Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller socialtjänster) beror på att respektive individ som handlägger ärenden kan uppleva förändring som en konsekvens av ISH. I de fall en handläggare exempelvis får ett minskat antal individer att arbeta med dessa får en arbetsträningsplats, praktikplats eller anställning kan det exempelvis leda till en minskad stress i arbetssituationen. Det tillsammans med andra aspekter av arbetssituationen kan också leda till effekter som ökad tillfredställelse genom känslan av att kunna hjälpa människor. Utländska kunder En del verksamheter inom ISH transporterar delar av sina produkter utomlands där de sedan säljs till lokalbefolkningen (utländska kunder). Det är de senare som utgör intressentgruppen här. Denna grupp kan uppleva positiva ekonomiska effekter i form av tillgång till bra begagnade produkter till ett överkomligt pris (ekonomisk besparing), men även sociala effekter i form av ökad tillfredställelse genom användandet av produkterna. Rättsväsendet Rättsväsendet består av en rad olika myndigheter och företag kopplade till det arbete som blanda annat polisen, åklagare, advokater, Kriminalvården och Rättspsykiatrin genomför. I en del fall frigörs resurser för dessa som en konsekvens av ISH. Det sker i situationer då individer väljer att kliva av en kriminell bana då de får möjligheten att vara en del av ISH. En individ mindre som begår brott frigör resurser för de som annars skulle ha varit involverade i att hantera brottet. Analysen har dock visat att effekten inte är betydande (i relation till andra effekter som ISH bidrar till) varför intressentgruppen exkluderats. Staten (i övrigt) Flera av intressenterna som inkluderats i analysen är statliga organisationer. Med staten (i övrigt) avses därför övriga delar av statsapparaten, och framför allt de som relaterar till effekten reell intäktsökning. I detta fall handlar det om ökad inbetalning av mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter. I situationer där individer blir anställda ökar vanligen den disponibla inkomsten, pengar som ofta läggs på konsumtion och därmed inbetalning av mervärdesskatt. Mervärdesskatt betalas bland annat vid köp av varje enskild produkt inom ISH. Vid utbetalning av lön till en anställd sker dessutom inbetalning av arbetsgivaravgifter till staten, varför ökade lönekostnader vid nyanställning också leder till ökad inbetalning av arbetsgivaravgifter. I de fall verksamheterna inom ISH går med vinst, vilket de ofta gör, betalar de dessutom statlig inkomstskatt på vinsten. Sammantaget utgör detta positiva intäktsströmmar för staten. Miljön ISH har en stor positiv påverkan på miljön genom att affärsmodellen bygger på återbruk av befintliga produkter. Exempelvis fick ISH under år 2011 in cirka ton textilier och ton hårda varor (Ideell Second Hand, 2012) där en stor del sedan såldes vidare. Det innebär en kraftigt minskad resursförbrukning i jämförelse med om dessa produkter skulle nyproduceras, och därmed kraftigt minskade utsläpp och föroreningar i naturen. 13

14 4. Informationsinsamling I detta avsnitt beskrivs hur informationsinsamlingen gått till i relation till de inkluderade intressenterna. Tabell 4.1 ger en översiktlig bild av tillvägagångssättet, och tabellen följs av ytterligare information om informationsinsamlingen per intressentgrupp. Tabell 4.1: Informationsinsamlingen Intressentgrupp Insamlingsmetod Tillvägagångssätt Anställda med subvention Arbetstränande/ praktiserande Volontärer Semistrukturerade gruppintervjuer och enkäter Semistrukturerade gruppintervjuer genomfördes med totalt fjorton individer från de tre intressentgrupperna. Syftet var primärt att fånga vilka effekter som individerna upplever. Det materialet användes sedan för att utforma en enkät för respektive intressentgrupp (se Bilaga 1 3). Totalt 239 individer besvarade enkäterna: 62 st (8 %) anställda med subvention, 125 st (2 %) arbetstränande/praktiserande samt 52 st (0,4 %) volontärer. Procentsatserna representerar svarsfrekvensen utifrån personstatistik för respektive grupp för år Kunder Enkät Information om intressentgruppen samlades in via en enkät (se Bilaga 4). Den delades ut av 28 butiker till deras betalande kunder under en dag kunder besvarade den, vilket motsvarar 17 % av betalande kunder den dagen i de aktuella butikerna. Butiker Enkät Information om butikers ekonomiska situation samlades in med hjälp av en enkät gällande butikernas intäkter och kostnader (se Bilaga 5). 29 butiker besvarade enkäten, vilket motsvarar cirka 6 % av det totala antalet. Myndigheter Enkäter samt statistik från ISH Informationsinsamlingen kopplad till de inkluderade myndigheterna baserades på nio framtagna typpersoner (se Bilaga 6). Typpersonerna formades utifrån samtal med individer inom olika delar av ISH. En enkät (se Bilaga 7) utifrån typpersonerna fylldes i av butiker, där de bland annat fick ange 14

15 vilken/vilka typperson/er individer inom intressentgrupperna anställda med subvention och arbetstränande/praktiserande kan betraktas som. 22 butiker besvarade enkäten, vilket motsvarar cirka 5 % av det totala antalet. Samtliga enkäter som nämns i Tabell 4.1 har distribuerats elektroniskt från oss till en kontaktperson per organisation inom ISH (samtliga enkäter förutom kundenkäten var dessutom elektronisk i sig). Dessa kontaktpersoner har sedan haft i uppdrag att vidarebefordra enkäterna till rätt individer inom organisationen. Hur många av de knappt 500 butikerna samt cirka individerna som faktiskt fått dessa enkäter är därför väldigt svårt att svara på. De inkomna enkätsvaren utgjorde alltså grunden för en prognos av det totala värde som ISH skapar; de betraktades som representativa för helheten. Det innebär exempelvis att den ekonomiska effekten för butiker har beräknats genom att det ekonomiska över eller underskottet för år 2013 för svarande butiker har summerats och sedan multiplicerats så att det motsvarar knappt 500 butiker med exakt samma utfall. 4.1 Enkäter för anställda med subvention, arbetstränande/praktiserande samt volontärer Som grund för enkäten till intressentgrupperna anställda med subvention (se Bilaga 1) arbetstränande/praktiserande (se Bilaga 2) respektive volontärer (se Bilaga 3) genomfördes alltså gruppintervjuer med individer från intressentgrupperna. Dessa ledde fram till formulerandet av i tur och ordning nio, sju respektive tre effekter för intressentgrupperna (se kapitel 6 för en beskrivning av dessa). För att mäta utfallet av effekterna formulerades två påstående för varje effekt. Påståenden baserades till stor del på individernas egna utsagor under gruppintervjuerna, för att därmed säkerställa att de verkligen indikerade de olika effekterna. För varje påstående gavs sex svarsalternativ. Till dessa följde instruktionen att välja det alternativ som bäst motsvarade deras eventuella utveckling från den tidpunkt då de blev en del av ISH till och med den dag de besvarade enkäten. I Figur 4.1 illustreras ett exempel på utformningen av frågorna. När effekter mäts behöver minst ett (1) så kallat tröskelvärde formuleras. Ett sådant representerar hur mycket förändring som måste ha skett för att en enskild intressent skall anses uppleva en effekt. Det handlar med andra ord om att besluta när en förändring är betydande, och därmed en effekt. Beslutet om tröskelvärde fattades av oss helt utan inblandning av ISH. Två olika värden valdes dessutom. Dessa innebär att individen anses uppleva en effekt om denna uppgivit antingen minst viss positiv förändring på båda påståendena, eller marginell positiv förändring för det ena påståendet och minst ganska stor positiv förändring för det andra för en enskild effekt (se Figur 4.2). 15

16 Figur 4.1: Exempel på utformning av påstående för effekter Fysiskt välmående Effekt Påstående Svarsalternativ 1. Jag är fysiskt aktiv Negativ Ingen Marginell positiv Viss positiv Ganska stor Stor positiv förändring förändring förändring förändring positiv förändring förändring 2. Jag mår bra fysiskt Negativ Ingen Marginell positiv Viss positiv Ganska stor Stor positiv förändring förändring förändring förändring positiv förändring förändring Figur 4.2: Valda tröskelvärden Viss positiv förändring + Viss positiv förändring = Effekt Marginell positiv förändring + Ganska stor positiv förändring = Effekt Som framgår av Figur 4.1 hade individerna möjlighet att ange negativ förändring för varje påstående. En genomgång av enkätsvaren visade att endast ett fåtal utnyttjade den möjligheten. För samtliga påståenden angavs det alternativet tretton gånger för anställda med subvention, åtta gånger för arbetstränande/praktiserande samt åtta gånger för volontärer. För arbetstränande/praktiserande är dessa svar spridda över flera individer. Sex av svaren relaterar dock till effekten ökat fysiskt välmående, där en individ anger en negativ förändring för båda påståenden medan en annan anger en negativ förändring för det ena och ingen förändring för den andra. När det istället gäller anställda med subvention relaterar åtta av de tretton svaren till en och samma individ. Denna förtydligar på följande sätt: De negativa förändringarna har med företaget att göra. Jag upplever inte att mitt arbete är uppskattat, bara utnyttjat, och i slutändan är jag bara en utbytbar siffra i ett system. Jag litar inte på min arbetsgivare. För volontärerna kan istället sex av de åtta svaren relateras till en individ. Denna ger dock uttryck för följande i enkäten: Efter ett avslutat arbetsliv, känns det roligt och lättsamt att vara en liten del i en verksamhet som man tror på, träffa andra människor i en miljö att trivas i, utan att behöva ta ett allt för tungt ansvar för helheten. Volontären ifråga ger alltså uttryck för att denna trivs, trots den tydliga angivelsen av negativ förändring. Anledningen är att individen upplever att en stor del av den negativa förändringen (70 %) beror på annat än ISH. 16

17 Sammantaget visar de två föregående styckena att utfallet kopplat till negativ förändring inte att betrakta som betydande i sammanhanget; det handlar om för få individer. Av den anledningen har inte någon negativ social effekt inkluderats i analysen. Förutom frågor om effekter innehöll enkäterna även frågor gällande deadweight, tillskrivning och monetära proxytermer, det vill säga hur individerna själva upplever ISH:s påverkan i skapandet av effekterna samt hur de värderar de upplevda effekterna (se avsnitt 6 och 7 för mer detaljer om dessa fenomen). Deadweight och tillskrivning fångades med hjälp av en fråga per fenomen (se fråga 26 och 27 i Bilaga 1, fråga 23 och 24 i Bilaga 2 samt fråga 12 och 13 i Bilaga 3). Avseende de monetära proxytermerna användes olika metoder, två för anställda med subvention, en för arbetstränande/praktiserande samt en för volontärer. För anställda med subvention användes en metod kopplad till de ekonomiska effekterna, det vill säga minskad disponibel inkomst samt ökad disponibel inkomst, medan en annan används för de sociala effekterna. Den ekonomiska effekten beräknades utifrån differensen i lön före och efter anställningen (se fråga 5 och 6 Bilaga 1). I de fall individen uppgett sin bruttolön har den räknats om till nettolön med hjälp av en skatteschablon om 20 %. Avseende de sociala effekterna har samma metod använts för både anställda med subvention och arbetstränande/praktiserande. Respektive individ fick vikta den eller de effekter som denna upplever, dels inbördes, dels i relation till den inkomst individen hade vid det aktuella tillfället (se fråga 29 i Bilaga 1 samt fråga 26 i Bilaga 2). Mer konkret uppmanades individerna att fördela 100 % över de upplevda effekterna samt deras inkomst utifrån det värde de tycker att respektive aspekt skapar för dem. Är exempelvis en effekt dubbelt så mycket värd som en annan ska den förstnämnda tilldelas dubbelt så många procent. Tabell 4.2 visar ett fiktivt exempel baserat på tre av effekterna samt den aktuella individens inkomst. Tabell 4.2: Exempel på värdering av effekter för individer inom ISH Upplevd effekt Viktning Värde Ökad egenmakt 25 % Ökat självförtroende 15 % Ökad meningsfullhet 10 % Inkomst ( per år) 50 %

18 Utifrån dels den procentuella fördelningen mellan de fyra aspekterna, dels uppgifter om individens inkomst (angiven av individen själv) är det möjligt att erhålla en siffra som motsvarar det ungefärliga värdet av de sociala effekterna. Tabell 4.2 visar bland annat att individen upplever att inkomsten är dubbelt så mycket värd som effekten ökad egenmakt. Om värdet av inkomsten är per år innebär det att ökad egenmakt är värt ungefär motsvarande per år (hälften av värdet av inkomsten). De monetära proxytermerna för volontärer fångades genom att de i enkäten dels fick vikta den inbördes betydelsen av effekter de upplever, dels fick ange vad de upplever att deras engagemang i ISH är värt för dem i förhållande till den tid de investerar (se fråga 15 respektive 16 i Bilaga 3). I det sistnämnda fallet har de fått ett antal fasta svarsalternativ som sträcker sig från 0 % till mer än 300 % av tiden de investerar. De har även fått möjligheten att ange en helt egen procentsats som motsvarar deras upplevelse. Ett svar om 100 % innebär att de upplever att värdet de får ut motsvarar värdet av den investerade tiden. Varje investerad timme har värderats till 175 kr, vilket motsvarar det värde som används för en frivilligtimme inom EU:s Leaderprogram (LEADER, 2011). Utifrån ovanstående var det möjligt att beräkna det ungefärliga värdet av respektive effekt för volontärer. Utgångspunkten för det var att det totala värde som volontärerna upplever uteslutande relaterar till de inkluderade effekterna. Genom att vi vet det totala värdet individerna upplever samt den inbördes procentuella relationer mellan de olika effekterna kunde ett genomsnittligt värde per effekt enkelt beräknas. 4.2 Kundenkät För ISH:s kunder formulerades två effekter ekonomisk besparing samt ökad tillfredställelse (se kapitel 6 för en beskrivning av dessa) baserat på logiska resonemang om varför en individ handlar i en second hand butik. I kundenkäten (se Bilaga 4) inkluderades sedan frågor relaterade till dessa, tillsammans med frågor kopplade till deadweight och monetära proxytermer. Enkäten testades på ett tiotal second hand kunder för att säkerställa att frågorna var relevanta och riktigt formulerade. Utifrån den inkomna feedbacken gjordes en del korrigeringar innan den slutliga enkäten skickades ut. För att fånga den ekonomiska effekten användes dels frågor om kundens köpmönster i second hand butiker (fråga 1 3), dels en fråga som uttryckligen uppmanade kunden att ange den eventuella kostnadsbesparingen för det aktuella köpet (fråga 5). En kund har ansetts uppleva effekten om denna har svarat jakande på om individen upplever att denna sparat pengar genom att köpa varan i den aktuella butiken. Baserat på utfallet av nyss nämnda frågor har värdet av effekten ekonomisk besparing för ett enskilt år beräknats. Beräkningen för en enskild individ har skett på följande sätt. Den summa kunden angivit som den genomsnittliga köpesumman vid respektive tillfälle (fråga 2) dividerades med den summa kunden handlade för den aktuella dagen (fråga 3). Kvoten multiplicerades med den angivna kostnadsbesparingen (fråga 5) för att få fram den genomsnittliga besparingen per köp, som i sin tur multiplicerades med antal angivna köp per år (fråga 1). Det gav en total besparing per år, det vill säga ett uttryck för den 18

19 ekonomiska besparingen. Summorna för de individer som angivit kompletta svar på dessa frågor användes sedan för att beräkna ett genomsnittligt värde för effekten. Det användes i sin tur som värde för samtliga kunder som upplever effekten. Viktigt att poängtera är att beräkningen av värdet grundar sig på ett antagande om att individerna har samma besparingsandel för varje enskilt köp. När det istället gäller effekten ökad tillfredställelse har denna mätts med hjälp av indikatorer formulerade som anledningar till det aktuella köpet (fråga 6). Närmare bestämt på grund av miljön (naturen), på grund av det sociala arbete som pengarna går till samt på grund av varorna i sig. Kunderna fick även möjlighet att uppge andra anledningar. Genomgången av dessa visade dock att de på ett eller annat sätt utgjorde en del av de tre redan formulerade anledningarna. De har därför inkluderats i de senare istället. För att en kund ska anses uppleva effekten ökad tillfredställelse måste minst en av de tre anledningarna ha fått ett jakande svar. Förutom att välja ett eller flera anledningar fick de även vikta den inbördes relationen mellan dessa, det vill säga uppge vilken anledning som är viktigast/minst viktigt och så vidare (fråga 6). Detta skedde genom att respektive kund fick fördela 100 % mellan de valda anledningarna. Är exempelvis en anledning dubbelt så mycket värd som en annan ska den förstnämnda tilldelas dubbelt så många procent. Tabell 4.3 visar ett fiktivt exempel på ett utfall för en enskild kundenkät avseende anledningar och inbördes relation. Tabell 4.3: Exempel på värdering av kundeffekter Anledning till köp Svar Procent På grund av priset Ja 25 % På grund av miljön (naturen) Ja 50 % På grund av det sociala arbete som pengarna går till Ja 25 % På grund av varorna i sig Annat (specificera) Vet ej 19

20 Av Tabell 4.3 framgår att den aktuella individen upplever ökad tillfredställelse; individen har svarat jakande för anledningarna på grund av miljön och på grund av det sociala arbetet pengarna går till. De angivna procentsatserna för de två sistnämnda har sedan summerats, vilket i detta fall blir 75 %. Procentsatsen har i sin tur använts för att beräkna värdet av effekten. Den andra utgångspunkten för beräkningen av värdet var kundernas egna uppskattningar av den maximala betalningsviljan för den eller de produkter som köpts (fråga 8). Den summan har betraktas som den övre gränsen för hur mycket det totala värdet för kunden uppgår till; maxpriset anger gränsen för när det inte är värt det längre (den totala nyttan överstiger inte kostnaden). Den angivna maxsumman har dividerats med den summa kunden köpt för vid det aktuella tillfället (fråga 3). Kvoten har sedan multiplicerats med den uppskattade genomsnittliga köpesumman som kunden angivit (fråga 2) samt det uppskattade antalet köp per år (fråga 1). Den totala produkten av detta anger alltså den maximala kostnaden som den enskilda kunden kan tänka sig att betala för sina köp under ett år. Detta är dock baserat på ett antagande om att andelen mellan faktiskt köp och angivet maxpris är detsamma över tid. Om vi återgår till exemplet i Tabell 4.3 har den kunden alltså angivit att 75 % av anledningarna till köpet är relaterade till ökad tillfredställelse, det vill säga 75 % av den totala nyttan relaterar till denna sociala effekt. I föregående stycke har vi dessutom angivit hur den totala nyttan har beräknats (= den maximala betalningsviljan). I en situation där kundens totala nytta uppgår till motsvarande och 75 % av dem relaterar till den ökade tillfredställelsen uppgår värdet av den senare till motsvarande Summorna för de individer som angivit kompletta svar på dessa frågor användes sedan för att beräkna ett genomsnittligt värde för effekten, som i sin tur användes som värde för samtliga kunder som upplever effekten. För att kunna göra en beräkning av det totala värdet för intressentgrupp krävs en uppskattning av det totala antalet kunder. Information om antalet unika kunder för ett enskilt år har därför efterfrågats från butikerna. Totalt 21 butiker återkom med svar men då siffrorna i de allra flesta fall snarare relaterade till antal köp under ett år vilket ju är en helt annan sak än unika kunder har denna information inte använts. Istället har en beräkning av det totala antalet unika kunder inom ISH gjorts baserat på ett genomsnitt för hur många unika kunder butikerna hade den dag kundenkäten delades ut (butikerna fick lämna uppgifter om det också), ungefärliga antalet timmar respektive butik har öppet per år samt hur ofta de svarande kunderna uppgett att de handlar i second hand butiker. Detta gav ett totalt antal unika kunder för hela ISH på cirka per år, och därmed ett genomsnitt på 1159 unika kunder/butik och år. Det är den summan som använts för att beräkna det totala värdet för intressentgruppen. 4.3 Butiker Informationsinsamlingen kopplad till butiker skedde med hjälp av en enkät (se Bilaga 5) som syftade till att samla information om deras ekonomiska situation för år

SROI-analys av Kooperativet KOS 2011

SROI-analys av Kooperativet KOS 2011 SROI-analys av Kooperativet KOS 2011 SROI-analys och rapport framtagen av: Kerstin Eriksson, Famna Annica Falk, SKOOPI Svenska SROI-nätverket har tilldelat rapporten kvalitetsmärkningen Svensk SROI-kvalité

Läs mer

Är second hand verksamhet samhälls och företagsekonomiskt lönsam?

Är second hand verksamhet samhälls och företagsekonomiskt lönsam? Är second hand verksamhet samhälls och företagsekonomiskt lönsam? En analys av tre arbetsintegrerande sociala företag Erik Jannesson & Ellen Nilsson SERUS December, 2014 Sammanfattning SERUS har på uppdrag

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

SROI-analys av Karriär-Kraft Nästa Steg Värdet av en LSS-verksamhet som omvandlar bidragstagare till samhällsresurser

SROI-analys av Karriär-Kraft Nästa Steg Värdet av en LSS-verksamhet som omvandlar bidragstagare till samhällsresurser SROI-analys av Karriär-Kraft Nästa Steg Värdet av en LSS-verksamhet som omvandlar bidragstagare till samhällsresurser SROI-analys och rapport framtagen av: Karina Skoglund och Annika Wessbro Karriär-Kraft

Läs mer

SROI-analys: Svenska Röda Korsets anhörigstöd i Danderyd

SROI-analys: Svenska Röda Korsets anhörigstöd i Danderyd SROI-analys: Svenska Röda Korsets anhörigstöd i Danderyd SROI-analys och rapport framtagen av: Marie Barck, Marie Kristina Barck, Christer Käck och Charlotte Pagré Svenska Röda Korset Svenska SROI-nätverket

Läs mer

Anställning i arbetskooperativet Rondellen

Anställning i arbetskooperativet Rondellen Anställning i arbetskooperativet Rondellen En utvärderande SROI-analys SROI-analys och rapport framtagen av: Kjell Eriksson, Coompanion Östergötland Maja Beckman, Bona folkhögskola Svenska SROI-nätverket

Läs mer

1. Uppdraget. 2. Metod

1. Uppdraget. 2. Metod PM Uppdrag Bedömning av administrativa kostnader för arbetsgivare vid införande av Månadsuppgifter, i enlighet med förslag i SOU 2011:40 Kund Företagarna Datum 2013-02-07 Version 3 Till Från Henrik Sjöholm,

Läs mer

Utvärderande SROI-analys av värmestugan i Östersunds kommun

Utvärderande SROI-analys av värmestugan i Östersunds kommun Utvärderande SROI-analys av värmestugan i Östersunds kommun SROI-analys och rapport framtagen av: Anna Frestadius, Jessica Ottosson och Pelle Persson Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands Län Svenska

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

SROI-analys: Vilka effekter har uppstått av insatserna för kvinnorna i Bönorna i Handen?

SROI-analys: Vilka effekter har uppstått av insatserna för kvinnorna i Bönorna i Handen? SROI-analys: Vilka effekter har uppstått av insatserna för kvinnorna i Bönorna i Handen? SROI-analys och rapport framtagen av: Karina Johansson, Ekonomiska föreningen Tanke och Handling Britt Lindmark,

Läs mer

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Brukarundersökning Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Januari 2009 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar

Läs mer

Branschfakta personlig assistans

Branschfakta personlig assistans 2013 Branschfakta personlig assistans Innehåll 1 Inledning... 3 2 Branschens utveckling... 4 3 Assistansföretagens ekonomi... 7 4 Jämförelser med andra branscher... 12 5 Sammanfattning... 14 2 1 Inledning

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) 2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion

Läs mer

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013 Socialförvaltningen Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 213 Angela Nilsson, Piteå den 2 oktober 214 1 Sammanfattning Piteå kommun har i några år gjort en satsning på subventionerade

Läs mer

Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige.

Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige. Utvärdering av sociala investeringar Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige. En samhällsekonomisk utvärdering Östersund 2012-06-21 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Socialt Bokslut 2012. GF Chansen

Socialt Bokslut 2012. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 0 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 www.ljungby.se Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012...3

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Arbetsförmedlingen och de kommunala ungdomsprogrammen. Elektroniska bilagor till RiR 2006:14

Arbetsförmedlingen och de kommunala ungdomsprogrammen. Elektroniska bilagor till RiR 2006:14 Arbetsförmedlingen och de kommunala ungdomsprogrammen Elektroniska bilagor till RiR 2006:14 Innehåll 1 AMS avtalsmallar 5 2 Enkäter till kommuner och arbetsförmedlingar 20 1 AMS avtalsmallar Riksrevisionen

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing)

Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing) Presentation av arbetet angående ett Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing) Resandet tar mycket tid och en överlevnadsfråga för oss är att så många av mötena som möjligt kan klaras utan resor. Citat ur

Läs mer

Socialt Bokslut 2011. GF Chansen

Socialt Bokslut 2011. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 0 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

Box IR:s årliga IR-enkät. Augusti september 2010

Box IR:s årliga IR-enkät. Augusti september 2010 Box IR:s årliga IR-enkät Augusti september 2010 Executive summary Att intresset för finansiell kommunikation och Investor Relations-frågor bland svenska börsbolag är stort framgår av den enkätundersökning

Läs mer

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006 Brukarundersökning Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt för deltagarna, myndigheterna och samhället? Ett samhällsekonomiskt perspektiv Slutseminarium 2014-05-15 På väg till jobbet,

Läs mer

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden Maj 2010 Sveriges största skattebetalare - småföretagen står för välfärden Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Så gjordes undersökningen... 6 Bolagsskatt, arbetsgivaravgift och inkomstskatt...

Läs mer

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker?

Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Statistik Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Sammanfattning Det

Läs mer

Granskning av löner. Genomförd på uppdrag av revisorerna i Simrishamns kommun Februari 2011. Thomas Hallberg Josabeth Alfsdotter

Granskning av löner. Genomförd på uppdrag av revisorerna i Simrishamns kommun Februari 2011. Thomas Hallberg Josabeth Alfsdotter Granskning av löner Genomförd på uppdrag av revisorerna i Simrishamns kommun Februari 2011 Thomas Hallberg Josabeth Alfsdotter INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER... 2 2 INLEDNING... 3

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

Avtalsbarometern 2014

Avtalsbarometern 2014 Avtalsbarometern 2014 en årlig undersökning om svenskars inställning till att skriva juridiska avtal En undersökning genomförd av Red Blue Green på uppdrag av Avtal24 Sammanfattning AVTALSBAROMETERN 2014

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Del 1. Ett värdigt liv inom äldreomsorgen. Vad är det?

Del 1. Ett värdigt liv inom äldreomsorgen. Vad är det? SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 1 Ett värdigt liv inom äldreomsorgen Vad är det? Augusti 2007 2 Inledning Samma dag som förslaget från Göran Hägglund och Maria Larsson om att

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar 2013:3 Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/673 Arbetslöshetskassornas eget

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod

Läs mer

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22 RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 15-9-22 15-9-22 KONTAKTPERSONER WSP Patrick Joyce, tfn 722 19, e-post: patrick.joyce@wspgroup.se Rickard Hammarberg, tfn

Läs mer

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget. Samordningsförbundet Skellefteå

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget. Samordningsförbundet Skellefteå Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget Samordningsförbundet Skellefteå 2010-01-13 payoff.nu Kunskapens väg 6 831

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010 Sociala divisionen Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 00 Bakgrund Brukarundersökning med samma koncept har genomförts 007 och 008. Budget-

Läs mer

nriktningsmål sociala insatser för vuxna

nriktningsmål sociala insatser för vuxna I nriktningsmål sociala insatser för vuxna Antagna av kommunfullmäktige 2003-05-26, 123 Ersätter Inriktningsmål för individ- och familjeomsorg antagna av Kommunfullmäktige 1996-11-25 i de delar som avser

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Hantering av IT-risker

Hantering av IT-risker Hantering av IT-risker Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Januari 2011 Jon Arwidson Magnus Olson-Sjölander Fredrik Eriksson Eva Andlert Certifierad kommunal revisor 1 av 10 Innehållsförteckning

Läs mer

ROT och RUT ger jobb

ROT och RUT ger jobb Januari 2010 ROT och RUT ger jobb Innehåll Bakgrund... 3 Vart fjärde byggföretag tackar ROT för jobben... 3 7 300 nya RUT-jobb... 5 Skatteverkets utbetalningar minst 12 000 nya jobb... 5 Plus för statsbudgeten...

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

Avsiktsförklaring 1 (2) 2010-01-18

Avsiktsförklaring 1 (2) 2010-01-18 1 (2) 2010-01-18 Avsiktsförklaring Erbjudande till LAG Att teckna ett Anordnaravtal FAS 3 / FAS 2 med Arbetsförmedlingen samt snarast ta emot en person FAS 2, i syfte att utveckla metoder för sysselsättning

Läs mer

CASPECO MANUAL SEMESTERINSTRUKTION

CASPECO MANUAL SEMESTERINSTRUKTION Caspeco Business Control 6 Caspeco Business Control 6 Caspeco Business Control 6 Caspeco Business Control 6 CASPECO MANUAL SEMESTERINSTRUKTION CASPECO MANUAL SEMESTERINSTRUKTION CASPECO MANUAL SEMESTERINSTRUKTION

Läs mer

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt

Läs mer

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 14/2015 SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 : Handläggare: Lena Marie Bärlin 2 (11) Innehållsförteckning Projektsammanfattning 3 Terminologi och förkortningar 4 Utvärdering av utfall

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Socialt Bokslut 2013. GF Chansen

Socialt Bokslut 2013. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 0 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

Vad tycker du om bemanningen i demensvården?

Vad tycker du om bemanningen i demensvården? Vad tycker du om bemanningen i demensvården? Resultat av Socialstyrelsens webbenkät 14 september 7 november 2011 2011-11-08 Om enkäten Enkäten har genomförts som en webbenkät under perioden 14 september

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Enkät om kunskap om och inställning till ideellt arbete.

Enkät om kunskap om och inställning till ideellt arbete. MÄSSA Jobb & Karriär Enkät om kunskap om och inställning till ideellt arbete. Under den jobb och karriärmässa som, fredagen den 2 mars 2012, arrangerats på initiativ av ett antal gymnasieungdomar från

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Två år med ROT och RUT

Två år med ROT och RUT Augusti 2010 Två år med ROT och RUT Innehåll Sammanfattning... 3 Fler jobb och företag med ROT och RUT... 4 Minst 18 000 nya jobb... 4 Nya jobb per län... 6 Minskat svartarbete... 9 Plus för statsbudgeten...

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

FRII vill också lyfta fram den samhällsvinst som uppnås om fler stimuleras till att ge mer och därmed också ökar sitt samhällsengagemang.

FRII vill också lyfta fram den samhällsvinst som uppnås om fler stimuleras till att ge mer och därmed också ökar sitt samhällsengagemang. Från FRII Frivilligorganisationernas Insamlingsråd Stockholm 2015-04- 07 Till Finansdepartementet Remissvar Fi2015/810 Promemorian Slopad skattereduktion för gåvor Sammanfattning av FRIIs remissvar FRII

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Tredje avstämningen av bostadsbidrag

Tredje avstämningen av bostadsbidrag REDOVISAR 21:6 Tredje avstämningen av bostadsbidrag Resultat av genomförda avstämningar av bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar Enheten för statistisk analys 21-6-14 Upplysningar: Katriina Severin

Läs mer

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Rapport Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Innehållsförteckning Sida Sammanfattning och Åtgärdsarbete 3-4 Bakgrund och Syfte 5 Metod och Svarsfrekvens 5-7 Information

Läs mer

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB. @ungdomsb ANALYS LEDARSKAP Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Totala respondentantalet: Online, kvantitativ 18 september 20 oktober 2014 Individer i Sverige, 15-25 år 20 973 st. (av vilka 5185 st. har

Läs mer

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3 RAPPORT 1(10) 2014-06-02 AVN 2014/0169-2 Handläggare, titel, telefon Esa Manninen, utredare 011-15 21 38 Eva Jeppson, handläggare 011-15 11 89 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Uppföljning av

Läs mer

Vänsterpartiets nota. Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006. centerpartiet.se

Vänsterpartiets nota. Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006. centerpartiet.se Vänsterpartiets nota Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006 centerpartiet.se 1 Sammanfattning Vänsterpartiets kongress den 5-8 januari 2006 fastslog bland annat partiets

Läs mer

Medarbetarenkät 2014 ett verktyg för att utveckla verksamheten

Medarbetarenkät 2014 ett verktyg för att utveckla verksamheten 1 Medarbetarenkät 2014 ett verktyg för att utveckla verksamheten I denna rapport finner du resultatet från medarbetarenkäten 2014 för hela Stockholms stad. Information Insikt Handling I stadens arbete

Läs mer

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar Riktlinjer Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar 1 FÖRORD Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar är olika forum för dialog mellan arbetsgivaren och medarbetare. Genom en dialog

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Medarbetarenkät 2008

Medarbetarenkät 2008 SIDAN Medarbetarenkät 00 (medelvärden) Om undersökningen USK har på uppdrag av stadsledningskontorets personalstrategiska avdelning genomfört enkäter med stadens medarbetare. Undersökningen är genomförd

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning

Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2

Läs mer