Utvärderande SROI-analys av värmestugan i Östersunds kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärderande SROI-analys av värmestugan i Östersunds kommun"

Transkript

1 Utvärderande SROI-analys av värmestugan i Östersunds kommun SROI-analys och rapport framtagen av: Anna Frestadius, Jessica Ottosson och Pelle Persson Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands Län Svenska SROI-nätverket har tilldelat rapporten kvalitetsmärkningen Svensk SROI-kvalité (Nivå 1). SROI är en metod för att kartlägga, förstå och värdera de sociala, miljömässiga och ekonomiska effekterna av en verksamhet.

2 Svenska SROI nätverket Följande SROI rapport har genomgått Svenska SROI nätverkets oberoende kvalitetsgranskning: Utvärderande SROI analys av värmestugan i Östersunds kommun av: Anna Frestadius, Jessica Ottosson & Pelle Persson, Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands Län Granskningen visar att analysen genomförts med god förståelse för SROIprocessen och i enlighet med de sju principerna i SROI. Granskningen inkluderar dock inte verifiering av insamlad information och beräkningar; den är helt principbaserad och tar uteslutande sin utgångspunkt i SROI rapporten. Analysen ges härmed kvalitetsmärkningen Svensk SROI kvalité (Nivå 1) Gordon Hahn Ansvarig kvalitetsgranskning Svenska SROI nätverket

3 Innehållsförteckning Sammanfattning SROI Social Return on Investment Analysobjektet Intressenter Insatser Effekter, indikatorer och proxytermer Påverkan Total social nytta Känslighetsanalysen Rekommendationer Bilagor Bilaga 1 Informationsinsamling Bilaga 2 Effekter och indikatorer Bilaga 3 Proxytermer Bilaga 4 Påverkanskarta Referenslista Kontaktuppgifter

4 Sammanfattning Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands Län har utfört en utvärderande SROI med värmestugan i Östersunds kommun som analysobjekt. Valet att göra en utvärderande SROI härleds till en önskan om att uppskatta ett monetärt värde på en verksamhet som är relativt nyetablerad. Tidsperioden för den utförda SROI-analysen är mellan den 4 februari 2011 och den 27 september Utförare: Anna Frestadius, Jessica Ottosson och Pelle Persson på uppdrag av Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands Län efter utbildning inom SROI, Social Return On Investment. En inledande intressentkartläggning ledde fram till identifiering av de intressentgrupper som huvudsakligen upplever effekter av värmestugan, det vill säga de som inkluderats i analysen. Dessa utgörs av de anställda i värmestugan, dess besökare, tre frivilligorganisationer som bistår verksamheten med extra personal - Svenska Kyrkan, Röda Korset Östersund samt Östersunds Kristna Samarbetsråd (ÖKS) och Östersunds kommun. Dessa intressenter upplever effekter i form av en meningsfull sysselsättning, ökad social gemenskap, acceptans, Uppfyllande av missionärt/humanitärt arbete, samt en positiv känsla av att se minskat mänskligt lidande. Det SROI-värde (1,03:1) som beräknats genom analysen kan och skall problematiseras utifrån flertalet aspekter. Viktigt är ändå att understryka att det värde som framkommit är en faktisk siffra. Den siffran kommer med största sannolikhet att variera utifrån typ av analys, antal intressenter, tid och rum samt val av proxytermer. Vi på Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands Län har exempelvis valt att använda låga proxytermer för intressentgruppen besökare baserad på lägsta ekonomiska biståndsnivå istället för andra högre ersättningsnivåer. Således skall denna rapport ej ses som definitiv utan som utvärderande utifrån dess innehåll och förutsättningar. 2

5 1. SROI Social Return on Investment Sedan lång tid har verksamheters effektivitet i huvudsak mäts i strikt ekonomiska termer. Resurser till och inom verksamheterna har dessutom fördelats på samma grund. SROI (Social Return On Investment) har en bredare ansats genom sitt fokus på det värde verksamheter skapar socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Värden som dessutom presenteras i ett monetärt mått, ett så kallat SROI-värde. SROI är en effektbaserad metod, vilket innebär att faktisk förändring snarare än resultat fokuseras. Resultat handlar primärt om den kvantitativa summan av en aktivitet. Det innebär att ett resultat av en utbildningsinsats som syftar till att få människor i arbete är antalet personer som genomgått utbildningen. Exempel på effekter är ökat självförtroende och ökad disponibel månadsinkomst som en konsekvens av de jobb som utbildningsinsatsen leder till. Metoden bygger på intressentinvolvering och analys samt användandet av beviskedjor för att tydliggöra hur värde skapas i verksamheter. En beviskedja beskriver hur insatser omvandlas till aktiviteter, resultat och effekter, vilken betydelse aktiviteterna har för den aktuella förändringen, och slutligen hur mycket värde verksamheten skapar. SROI är dessutom en av få metoder som beräknar det ekonomiska värdet av effekter som saknar marknadsvärde, exempelvis självkänsla, miljöutsläpp och social integration. Med en sådan ansats kan en total bild av förhållandet mellan investering och värde skapas. SROI handlar således om nytta snarare än pengar. Att använda pengar som storhet syftar till att utnyttja ett redan vedertaget språk för att kommunicera värde, och därmed förbättra möjligheterna till resursfördelning baserad på inte bara ekonomiskt utan även socialt och miljömässigt ansvarstagande. En SROI-analys genomförs i sex steg, innefattande betydande bedömningar och avvägningar, och metoden har därför sin grund i sju principer. Dessa skall vara vägledande i arbetet och säkerställa en väl genomförd, transparent och trovärdig analys. Benämningen av de sex stegen och de sju principerna presenteras nedan. De sex stegen: 1. Fastställ analysens omfattning och identifiera de huvudsakliga intressenterna 2. Kartlägg insatser, aktiviteter, resultat och effekter 3. Mät effekterna och ge dem ett värde 4. Fastställ påverkan 5. Beräkna SROI-förhållandet 6. Redovisa, använd och förankra 1. Intressenterna - de som upplever förändring - är centrala i processen 2. Förstå vad som förändras för intressenterna 3. Värdera det som är relevant med hjälp av monetära proxytermer 4. Inkludera bara det väsentliga 5. Överdriv inte 6. Var öppen och transparent 7. Kontrollera resultaten externt De sju principerna: 3

6 2. Analysobjekt: värmestugan i Östersunds kommun Värmestugan i Östersund är en mötesplats huvudsakligen riktad till missbrukare och hemlösa där besökarna har tillgång till dusch/toalett, tvätt/byte av kläder, servering, telefon, television, radio med mera. Tillgång finns även till personer på beroendecentrum, detta genom telefon. De anställda i värmestugan fungerar som ett bollplank och som socialt stöd. Utvidgad arbetshjälp ges av Svenska Kyrkan, Östersunds Kristna Samarbetsråd (ÖKS) samt av Röda Korset. Dessa organisationer bistår verksamheten med personal. Värmestugans verksamhet utförs av A-lagets Allservice ek för. Verksamheten finansieras av Östersunds kommun som årligen bidrar med kronor. Verksamheten är underliggande Socialförvaltningen och Öppenvården. Inom ramen för de kronorna skall löner utbetalas till 2,0 tjänster från A-lagets Allservice till de två personer som anställts för att driva verksamheten i värmestugan. Värmestugan har tidigare drivits av Östersunds kommun men sedan drivs den av A-lagets Allservice, vilka inledde sin verksamhet under vintern Initiativet till denna idé togs av aktiva och före detta missbrukare samt av personer utan missbruksproblematik som stått långt från arbetsmarknaden av olika skäl. Målet med verksamheten är bibehållen nykterhet, stöd ur missbruk samt väg till arbete och/eller studier. Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands Län har under perioden den 4 februari 2011 och den 27 september 2011 studerat värmestugan i Östersunds kommun. Vår målsättning med analysen har varit att på ett så korrekt vis som möjligt, uppskatta det värde som värmestugan generar för dess intressenter. Besöksadress: Köpmangatan 14, ÖSTERSUND, Telefonnummer: , Öppettider: Måndag 9-17 (A-laget + Sv Kyrkan) Tisdag 9-16 (A-laget + Sv Kyrkan) (Röda korset) Onsdag 9-19 (A-laget + Sv Kyrkan) Torsdag 9-16 (A-laget) (ÖKS) Fredag Lördag Söndag 9-17 (A-laget + Sv Kyrkan) Stängt 9-15 (A-laget) 4

7 3. Intressenter Tabell 3:1 redogör för de intressenter som gör sig gällande för denna utvärderande SROI-analys på värmestugans verksamhet. Information om insamlingsmetod och tillvägagångssätt per intressent återfinns i bilaga 1. Tabell 3.1: Intressentkartläggning Intressent Inkludera/exkludera samt logisk grund Insamlingsmetod Antal Anställda i värmestugan Inkludera verksamhetens primära målgrupp Semistrukturerade intervjuer där information samlats kontinuerligt 9 intervjuer med 2 personer Besökare i värmestugan Inkludera verksamhetens primära målgrupp Enkätinsamling genom de anställda i värmestugan 1 30 insamlade enkäter Östersunds kommun Inkludera finansierar värmestugan Strukturerade intervjuer 3 intervjuer med ordförande i socialnämnden Röda Korset Inkludera bedriver frivilligt arbete i värmestugan med betydande antal timmar. Mailkorrespondens 2 mailkonversationer Svenska Kyrkan Inkludera bedriver frivilligt arbete i värmestugan med betydande antal timmar. Ostrukturerad intervju 1 intervju Östersunds Kristna Samarbetsråd (ÖKS) Inkludera bedriver frivilligt arbete i värmestugan med betydande antal timmar. Telefonintervju 1 telefonintervju Affärsidkare Exkludera upplever ingen positiv eller negativ skillnad av värmestugans existens. Mailkorrespondens 2 mailkonversationer Familj Exkludera svårt att avgöra huruvida dessa märker någon skillnad då värmestugan har sekretess gällande sina besökare. 0 Polis Exkludera det eventuella stök som vissa av besökarna i värmestugan generar har ej givit upphov till färre omhändertagande för polisen enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. Mailkorrespondens 1 mailkonversation 1 En enkät delades ut i Värmestugan som de anställda samlade in allt eftersom de besvarades. Anledning till att Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands Län inte gjorde detta var för att besvarandet av enkäterna skedde under en period på cirka tre veckor. Således uppfattades det som mer respektfullt att överlåta ansvaret av insamling till de anställda istället för att vi åkte dit dagligen och gjorde detsamma. Kuriosa: en manlig besökare självutnämnde sig till enkätambassadör och såg till att samtliga besökare besvarade enkäten. Detta då han ville påvisa vikten av verksamheten och det engagemang som där finns. 5

8 Landsting Exkludera - upplever ingen betydande finansiell nytta inom den tidsperiod som analysen avser. Mailkorrespondens och telefonsamtal 2 konversationer varav 1 per mail och 1 per telefon A-lagets Allservice Exkludera A-lagets anställda är dem som bedriver verksamheten och fokus har legat på de verksamma inom värmestugan. Semistrukturerad intervju samt aktivt lyssnande vid årsmöte 1 semistrukturerad intervju och 1 deltagande vid årsmöte Miljö Exkludera Verksamheten i värmestugan påverkar inte miljön ytterligare då annan verksamhet i fastigheten ändå hade bedrivits. Då inte heller någon energiförbrukning utöver vad som är brukligt sker i värmestugan har val gjorts att exkludera intressenten. Semistrukutrerad intervju med representant ur socialnämnden i Östersund. 1 semistrukutrerad intervju. Inkluderade intressenter De två anställda: A-lagets Allservice är dem som huvudsakligen påverkar verksamheten genom sitt dagliga engagemang och arbete i värmestugan. För de anställda uppstår framför allt en stark känsla av meningsfullhet genom arbetet med personer i utanförskap. Besökarna: primär intressent då det är för dem värmestugan tillkommit. Besökarna upplever effekter som ger socialt värdeskapande gentemot verksamheten i värmestugan då den står för acceptans och bidrar till social gemenskap. Östersunds kommun: bistår verksamheten med dess finansiering som syftar till att skapa ett värdigare liv till kommunmedborgarna. Förhoppningen från Östersunds kommun är att bryta utanförskap och se ett ökat samarbete mellan aktörer inom beroende- och missbruksfrågor som genererar i minskat bruk för besökarna med färre LoB:ar, mindre vårdkostnader etc. Svenska Kyrkan, Östersunds Kristna Samarbetsråd och Röda Korset: bistår värmestugan med personal på frivillig basis. De har humanitära mål med sina respektive verksamheter och ger personalmässigt stort stöd till A- lagets Allservices anställda i värmestugan. Hade inte värmestugan funnits hade de tre intressenterna bedrivit liknande verksamhet då de arbetar med att ge stöd till utsatta grupper. De har en stort och genuint intresse av att se till att verksamheten fungerar bra och faller således naturligt inom ramen för de primära intressentgrupperna. Gemensamt för de två förstnämnda intressentgrupperna, de anställda och besökarna, är det syftet värmestugan fyller för dem. Det handlar om värdeskapande; att öka individers psykiska och fysiska välbefinnande genom sysselsättning och en plats som kännetecknas av acceptans och tillhörighet oavsett förutsättningar. Exkluderade intressenter 6

9 Affärsidkare: Affärsidkare i Östersund skulle kunna tänkas uppleva effekter av värmestugan. Men enligt centrumledaren och marknadsföringsansvarig för en av Östersunds gallerior, Mittpunkten, är så inte fallet; affärsidkare i Östersunds kommun har ej upplevt någon förändring av värmestugans uppkomst. Intressentgruppen har därför exkluderats. Familj: Efter kommunikation med de anställda, frivilligarbetarna och A-lagets Allservice gjordes bedömning att även om besökarnas familjer känner en eventuell trygghet i att värmestugan finns är denna intressentgrupp mycket svår att finna då besökarna inte sällan har bristande relationer med sina familjer. Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands Län ansåg därför att familj som intressentgrupp inte var primär i denna SROI-analys. Polis: Tanken med värmestugan är att bland annat att bidra till nykterhet och därmed också ett minskat antal LoB:ar (lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m.), något som i så fall skulle påverka polisen genom färre omhändertaganden. Sedan värmestugans uppkomst har LoB:arna dock inte minskat varför polisen exkluderats som intressent i analysen. Landsting: Genom värmestugans verksamhet skulle landstinget mycket väl kunna uppleva effekter i form av frigörande av resurser, det vill säga att värmestugans besökare använder landstingets tjänster i mindre utsträckning. En representant för landstinget menar dock att de inte upplevt några effekter på grund av värmestugan, och landstinget har därför exkluderats som intressent. A-lagets Allservice ek. för. har exkluderats då de bistår med personal och föreliggande SROI-analys har lagt tonvikten vid de som verkar i värmestugan i stället för de som är arbetsgivare. Miljö: Analysobjektets miljöpåverkan är viktig att redogöra för i en SROIanalys. Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands Län har dock gjort bedömningen att värmestugan inte bidrar till någon betydande miljöpåverkan, och intressenten har därför exkluderats. Den huvudsakliga anledningen är en hög grad av deadweight. Värmestugan i sig påverkar så klart miljön genom uppvärmning, tillhandahållande av mat etc. Men hade värmestugan inte bedrivit verksamhet i den aktuella fastigheten hade någon annan gjort det istället, och sannolikheten är då stor att miljöpåverkan hade varit ungefär densamma i alla fall. 4. Insatser 7

10 Den här SROI-analysen fokuserar hur mycket värde värmestugan skapar genom ett års verksamhet. I tabell 4:1 åskådliggörs därför de insatser i analysobjekten som krävs för verksamheten. Tabell 4.1: Insatser Intressent Typ av insats Värde av insats Anställda 2,0 tjänst. Arbete - Besökarna Tid - Östersunds kommun Finansiering Stöd till invånare sek Svenska Kyrkan Frivilligt arbete sek ÖKS Frivilligt arbete sek Röda Korset Frivilligt arbete sek TOTALT (1 år): sek Insatsen från Östersunds kommun består av årlig finansiering av värmestugan om sek. Dessa täcker driftskostnaden av värmestugan samt den lön som betalas ut till de två anställda. De frivilliga organisationerna som verkar i värmestugan utför arbetet utan att ta ut ersättning från A-lagets Allservice eller kommunen. Därför har val gjorts att värdera deras timtid till 175 sek per timme. 175 sek per timme är en nationell riktlinje avseende frivilligarbete från LEADER och Jordbruksverket genom Europeiska Unionen 2. Insatsen från de organisationer som avlägger frivillig tid i värmestugan har uppskattats genom att multiplicera spenderad tid i verksamheten per år med 175 sek per timme. För Svenska Kyrkan resulterar detta i en insats värd sek. Detta har beräknats utifrån diakonens spenderade tid i värmestugan; 31 timmar per vecka multiplicerat med fyra veckor på en månad, och 12 månader per år. Det ger totalt 1488 timmar vilket multipliceras med 175 (sek) vilket ger ett värde på sek årligen. Röda Korset och ÖKS har var sin person som vistas tre timmar per vecka var 2 LEADER, 2011, Projektstöd inom LEADER projektdagbok för redovisning av ideell tid per person, information hämtad:

11 i värmestugan. Antalet timmar får vi därmed genom att multiplicera 3 (timmar) med 4 (veckor per månad) och med 12 (1 år). Det ger 144 timmar var för Röda Korset och ÖKS. Sammantaget när 144 timmar multipliceras med 175 (sek) ges ett årligt värde på sek för Röda Korset respektive för ÖKS. 9

12 5. Effekter, indikatorer och proxytermer A-lagets Allservices mål med värmestugan är att hjälpa de ensamma och de utslagna så att de kan få hjälp med kommunikation hos myndigheter och läkare. Detta då gruppen besökare är marginaliserade och inte sällan upplever svårigheter i kontakt med myndigheter och vård. Värmestugan kräver inga motprestationer vilket enligt personalen leder till att besökarna som kommer till värmestugan känner ett större förtroende och acceptans jämfört med andra liknande verksamheter. A-lagets Allservice vill fånga upp personer på värmestugan och få dem att söka hjälp för sin beroendeproblematik. När de visat att de är villiga att förändra sin tillvaro, är de välkomna till A-lagets Allservice. Förhoppningsvis leder det i sin tur till arbete, endera hos A-lagets Allservice eller på annan arbetsplats med hjälp av eventuellt intyg som A-lagets Allservice har möjlighet att utfärda. Att värmestugan är viktig för A-lagets Allservice poängterar de, Värmestugan är viktig för oss. Vi kommer att slåss för våra tjejer och för dem som kommer dit så den inte läggs ner (sagt om de två anställda och besökarna i värmestugan). De två anställda lägger stor vikt vid värmestugans betydelse för besökarna, de menar att verksamheten är nödvändig för personer i marginalisering och att det är de till synes små sakerna som skapar förändring. Den gången man faktiskt får dem till Tillnyktringsenheten och faktiskt får dem att stanna, den gången är en seger. Även om man försökt få dit dem tio gånger tidigare. Att ha ett arbete, och inte vara bunden till Arbetsförmedlingen och stämpla, det är den största skillnaden för oss menar en av de anställda, även om lönen inte är den bästa. Men vi kan inte tänka oss ett annat jobb. Det är kanske svårt för andra att förstå men även om det här klientelet tar otroligt mycket energi, väldigt mycket energi, så ger de än mer tillbaka. Förhoppningen med värmestugan enligt Östersunds kommun är att den skall generera effekter av ett mer humant Östersund då gruppen besökare har någonstans att ta vägen. Genom att skapa värmestugan, är förhoppningen att motivera besökarna till ett nyktrare liv samt att bryta eventuell rekryteringsprocess som kan äga rum i de centrala delarna av staden. Det har dock inte varit mätbart hur mycket pengar som sparas för kommunen genom värmestugan. Detta då besökarna har olika anledningar till att vistas i värmestugan. Vissa har ingen problematik gällande vare sig hemlöshet, missbruk eller psykiskt/fysiskt funktionshinder, utan beger sig dit av sociala skäl enbart. Även motivering till Brytpunkten ses som essentiellt för värmestugans verksamhet. Brytpunkten är sysselsättning som tillägg till annan behandling för den som är redo för arbete och/eller utbildning. Sysselsättning kan vara lunchservering, snickeriarbete, snickeri, flyttningar, hantverk m.m. På Brytpunkten har varje grupp en stödperson och verksamheten kräver drogfrihet under deltagande. Östersunds kommun har dock inte sett några tendenser till en utökat samarbete och förbättrad vårdkedja mellan de olika enheter som arbetar med beroendeproblematik såsom TNE, Nexus, Brytpunkten och värmestugan. För att få en överskådlig uppfattning om besökarnas syn på värmestugan, delades 30 enkäter ut av Coompanion. Svarsfrekvensen var 30 respondenter vilket representerar samtliga besökare i värmestugan. Enkäten var fullständigt avidentifierad gällande såväl namn, kön, ålder som social bakgrund. För fullständig enkät, se bilaga 1. 10

13 Om det finns intresse av att se samtliga enkätsvar så finns dessa hos Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands Län. Kontaktuppgifter finns längst bak i den här rapporten. I fyra av enkäterna har delar exkluderats på grund av att de anses för utlämnande av den enskilde individen. Hänvisning sker till PuL (personuppgiftslagen) och det löfte som respondenterna fått om absolut sekretess vad gäller deras svar. De effekter som uppstår för intressentgrupperna är påtagliga De anställda upplever en tydlig och stark meningsfullhet i sitt arbete (100 %), och de har själva givit uttryck för att de inte kan tänka sig någon annan arbetsplats som skulle kunna ge dem samma känsla. Utifrån besökarnas svar på den enkät som delades ut i värmestugan kan det konstateras att de upplever två olika effekter. 53 procent av dem anger att värmestugan ger dem en social gemenskap som de inte upplever någon annanstans, medan 33 procent av dem svarar att de i värmestugan känner sig accepterade på ett sätt som de ej upplever på andra samlingsplatser, exempelvis varuhus, restauranger, caféer och liknande. Svenska Kyrkan har ett verksamhetsmål som handlar om att hjälpa utsatta grupper. Deras frivilligarbete i värmestugan bidrar således till måluppfyllnad, och mer specifikt effekten uppfyllande av missionärt arbete. Både Röda Korset och ÖKS har samma typ av mål och upplever därmed motsvarande effekt genom engagemanget i värmestugan. Avseende Östersunds kommun har de enligt kommunallag (1991:900) ett ansvar för kommunmedborgarna och dem som vistas i kommunen. Genom att ge finansiellt stöd till den verksamhet som bedrivs i värmestugan bidrar kommunen till att de aktuella kommunmedborgarna (besökarna) inte far illa och att de därmed erbjuds ett värdigare liv. Effekten för kommunen i sig handlar därmed om att den positiva känslan av se minskat mänskligt lidande. I Tabell 5.1 har vi sammanställt effekterna samt de relaterade indikatorerna och proxytermerna för de olika intressentgrupperna. I Bilaga 2 ges ytterligare information om bakgrunden till effekterna, samt motivet till och användningen av indikatorerna. I Bilaga 3 redogörs det sedan för bakgrunden till proxytermerna. 11

14 Tabell 5.1: Effekter, indikatorer och proxytermer Intressent Insats Resultat Effekt Indikator Utfall Proxyterm Värde Anställda Arbetstid Från arbetslös till arbetstagare Meningsfull sysselsättnin g Självskattning av meningsfullheten i arbetet. 100 % 3000 kr lägre inkomst varje månad. Självskattat om hur stor inkomsnedgång som skulle vara aktuell för byte till arbete som ej upplevs som lika meningsfullt sek Besökare Spenderad tid i värmestugan Har någonstans att vistas. Är i värmestugan i genomsnitt 312 timmar per år och person. Ökad social gemenskap Självskattning av social gemenskap. 53 % Sett utifrån en genomsnittlig timpenning utifrån lägsta ekonomiska biståndsnivå. Uppskattad närvarotid i värmestugan har multiplicerats med timvärdet sek Besökare Spenderad i värmestugan Har någonstans att vistas. Är i värmestugan i genomsnitt 312 timmar per år och person. Acceptans Självskattning av acceptans. 33 % Sett utifrån en genomsnittlig timpenning utifrån lägsta ekonomiska biståndsnivå. Uppskattad närvarotid i värmestugan har multiplicerats med timvärdet sek Svenska Kyrkan Frivilligt arbete Arbetar i värmestugan utan ersättning. Totalt 1488 h per år vilket motsvarar 31 h per vecka. Uppfyllande av missionärt arbete Arbetar 3 ggr i veckan i värmestugan utan ersättning 100 % Baserat på antalet frivilligtimmar multiplicerat med 175 kronor sek 12

15 Röda Korset Frivilligt arbete Arbetar i värmestugan utan ersättning. Totalt 144 h per år vilket motsvarar 31 h per vecka. Uppfyllande av humanitär verksamhet Arbetar 1 gång i veckan i värmestugan utan ersättning 100 % Baserat på antalet frivilligtimmar multiplicerat med 175 kronor sek ÖKS Frivilligt arbete Arbetar i värmestugan utan ersättning. Totalt 144 h per år vilket motsvarar 3 h per vecka. Uppfyllande av missionärt arbete Arbetar 1 gång i veckan i värmestugan utan ersättning 100 % Baserat på antalet frivilligtimmar multiplicerat med 175 kronor sek Östersunds kommun Finansiering Värmestugan finns Vill slippa se människor fara illa Finansiering efter socialnämndsbeslut 100 % Finansiering sek 13

16 6. Påverkan I detta avsnitt fokuseras värmestugans påverkan, det vill säga hur stor del av de uppmätta effekterna som beror på just värmestugan, och vad som faktiskt beror på annat. För det används följande tre verktyg: Deadweight: anger hur stor del av en effekt som skulle uppstått även om aktiviteterna i analysobjektet inte genomförts. Tillskrivningen: anger hur stor del av en effekt som beror på analysobjektet och hur stor del som därmed beror på aktiviteter, individer och organisationer utanför analysobjektet. Förflyttning: anger hur stor del av en effekt som inte har skapats av analysobjektet utan uppstått tidigare, eller som har förskjutit redan befintliga effekter. I Tabell 6.1 finns utfallet av mätningarna sammanställda, och direkt efter tabellen finns en beskrivning av bakgrunden till respektive värde. Tabell 6.1: Påverkan Intressent Effekt Deadweight Tillskrivning Förflyttning Anställda Meningsfull sysselsättning 0 % 100 % 0 % Besökare Social gemenskap 50 % 100 % 0 % Besökare Acceptans 0 % 100 % 0 % Svenska Kyrkan Röda Korset Uppfyllande av missionärt arbete Uppfyllande av humanitär verksamhet 100 % 100 % 0 % 100 % 100 % 0 % ÖKS Uppfyllande av missionärt arbete 100 % 100 % 0 % Kommunen Vill slippa se människor fara illa 0 % 100 % 0 % Deadweight En av de anställda i värmestugan var sjukskriven innan hon fick sitt nuvarande arbete. Hon menar dessutom att hon inte skulle ha kunnat gå tillbaka till sitt gamla arbete inom barnomsorgen, och att hon därmed förmodligen hade varit arbetslös om hon inte börjat i värmestugan. Då effekten meningsfull sysselsättning här är så starkt kopplad till själva arbetet och besökarna är det sannolikt att hon inte alls skulle ha upplevt effekten om värmestugan inte skulle ha funnits, det vill säga om hon varit arbetslös. 14

17 Den andra anställda menar att hon hade jobbat kvar inom hemtjänsten om hon inte jobbat i värmestugan, men att det är i det senare arbetet som hon upplever meningsfullheten. Det är därför hon valt att stanna kvar. Deadweight för den aktuella effekten därmed 0 %, ingen av dem hade sannolikt upplevt effekten utan värmestugan. Avseende effekten ökad social gemenskap är det 53 % av besökarna som upplever den. Hälften av dessa har svarat att motsvarande sociala gemenskap inte skulle upplevas om det inte vore för värmestugan. Det innebär i sin tur att deadweight för effekten är 50 %, den andra hälften skulle förmodligen uppleva effekten ändå. För den andra besökareffekten upplevelsen av acceptans - har deadweight uppskattats till 0 %. Enkätsvaren visar att besökarna inte upplever motsvarande acceptans någon annanstans, och det är därmed inte sannolikt att de skulle göra det om värmestugan inte fanns. För de tre intressenter som på frivillig basis arbetar i värmestugan - Svenska Kyrkan, Röda korset och ÖKS är deadweight för effekterna 100 %. Utifrån dialogen med en diakon i Svenska Kyrkan, ordförande i Röda Korset Östersund samt ordförande i ÖKS var det väldigt tydligt att de alla skulle upprätta en liknande verksamhet gentemot målgruppen om värmestugan inte fanns, exempelvis en liknande verksamhet som den som tidigare drevs i Östersunds Gamla Kyrka. De skulle alltså uppleva effekten ändå. När det avslutningsvis gäller effekten för kommunen menar ordföranden i socialnämnden i Östersunds kommun att det inte finns någon aktuell motsvarighet till värmestugan, och sannolikt att en sådan hade varit aktuell även om värmestugan inte fanns är väldigt låg. Det betyder i sin tur att deadweight är 0 %; effekten för kommunen hade inte uppstått utan värmestugan. Tillskrivning När frågan ställdes till de två anställda om hur stor del av deras effekter som beror på värmestugan och hur stor del som beror på andra aktiviteter, individer eller organisationer var de helt överrens om att tillskrivningen är 100 %. En av dem uttryckte det så här: på min förra arbetsplats skulle jag inte få fortsätta så jag har inget att gå tillbaka till. Även för de två effekterna för besökarna har en tillskrivning på 100 % valts. De har inte tillfrågats explicit om tillskrivningen men deras svar indikerar tydligt den valda tillskrivningen. Några av besökarna uttrycker i sina enkätsvar att vikten av värmestugan för dem är så stor att om den inte fanns skulle det för dem innebära att de inte hade någonstans att vistas. De meddelar att den är en mötesplats som står för acceptans och gemenskap som de annars inte upplever. Ett par citat lyder: Ett av de få ställen som jag inte är portad på, Mycket, det är naturligtvis en ekonomisk fråga och social grej. Annars tror jag att det för många blir mer eller mindre en katastrof, Snälla, låt oss ha kvar värmestugan. I dialog med de nämnda representanterna för Svenska Kyrkan, Röda Korset, ÖKS och kommunen fick de alla fyra uppskatta tillskrivningen för deras effekt. De gav då 15

18 svar i stil med Klart vi ställer upp. Det är ju därför vi finns. Utifrån dessa är det tydligt att tillskrivningen även här är 100 %. Förflyttning Förflyttning handlar alltså om hur stor del av respektive effekt som inte har skapats av analysobjektet utan uppstått tidigare, eller som har förskjutit redan befintliga effekter. I analysen har det inte funnits några tecken på någon av dessa två typer av förflyttning; samtliga effekter har skapats genom att värmestugan uppstått, och ingen av dessa effekter har i sin tur bidragit till att andra effekter påverkats. Förflyttningen för samtliga effekter är därmed 0 %. 7. Total social nytta Följande avsnitt behandlar inledningsvis nyttoperioden och avtrappningen för varje enskild effekt, det vill säga hur länge varje effekt varar och hur värdet av den förändras över tid. Därefter följer en redogörelse för den totala sociala nyttan som värmestugan skapar. Avsnittet avslutas med en presentation av den känslighetsanalys som genomförts och utfallet av den. Nyttoperiod och avtrappning I Tabell 7.1 finns nyttoperioden och avtrappningen för respektive effekt angiven. Som synes är nyttoperioden ett år för samtliga effekter utom för de anställda. För besökarna bygger den ökade sociala gemenskapen samt den upplevda acceptansen på att de faktisk är i värmestugan; effekterna är av sådan karaktär att de kräver kontinuerlig närvaro från besökarna för att de skall existera. I den här analysen har dock bara effekterna av insatser under ett år beaktats. Då effekterna för besökarna kräver kontinuerliga insatser upphör de när insatserna tar slut. Nyttoperioden för dessa är därför bara ett år, och avtrappningen därmed 100 %; allt värde försvinner under det aktuella året. Det bakomliggande resonemanget för frivilligorganisationernas och kommunens nyttoperioder är likartade. Frivilligorganisationerna upplever bara effekterna så länge de faktiskt utför sitt uppdrag, och för kommunens del försvinner effekten i den stund de väljer att inte längre finansiera värmestugan; utan investerad tid från frivilligorganisationerna kan de inte uppfylla sitt uppdrag, och utan finansiering från kommunen har besökarna inte någonstans att ta vägen och deras lidande ökar (effekten för kommunen är då borta). Analysens upplägg med insatser under ett år gör därmed att effekterna bara håller i sig under det året (avtrappningen är därmed 100 %). Effekten meningsfull sysselsättning för de anställda har en uppskattad nyttoperiod på fem år. Effekten börjar nästan direkt när de anställda börjar i verksamheten och håller alltså i sig ytterligare fyra år efter ett år av insatser. Nyttoperioden baseras på de anställdas egen uppskattning av den; de angav en nyttoperiod på fem till sju år. För att inte överdriva valde vi därför det lägsta antalet angivna år. Totalt fem år kan anses rätt lång tid men de anställda motiverar det med 16

19 att tillfredställelse av att ha hjälpt marginaliserade människor i utanförskap är så stark att de kan leva länge på den. De uppskattar alltså den perioden till fyra år efter det första årets insatser. Vad gäller avtrappningen är det rimligt att den är någorlunda kontinuerligt avtagande (faller i glömska) och en avtappning på 20 % har därför valts. Tabell 7.1 Nyttoperiod och avtrappning Intressent Effekt Nyttoperiod Avtrappning Anställd Meningsfull sysselsättning 5 år 20 % Besökare Social gemenskap 1 år 100 % Besökare Acceptans 1 år 100 % Svenska Kyrkan Röda Korset Uppfyllande av missionärt arbete Uppfyllande av humanitär verksamhet 1 år 100 % 1 år 100 % ÖKS Uppfyllande av missionärt arbete 1 år 100 % Kommunen Vill slippa se människor fara illa 1 år 100 % Total social nytta När beräkning skall göras av värdet av en verksamhet, i detta fall värmestugan, behöver kostnader, insatser, betalda och mottagna över tid, diskonteras till ett gemensamt penningvärde, det vill säga att nuvärden används. Det sker med hjälp av diskontering. Utgångspunkten är att människor generellt hellre tar emot pengar idag än imorgon då pengarna idag kan användas direkt eller investeras och därmed öka i värde. Dessutom minimeras risken att pengarna faktiskt inte betalas ut alls. För att kunna diskontera värden används en diskonteringsränta. En sådan varierar beroende på situation men i föreliggande SROI-analys har ett val av en diskonteringsränta på 4 % gjorts. I skrivande stund är det den procentsats som flera svenska myndigheter använder sig av och har så gjort under en längre tidsperiod (Lilieqvist, 2010). Argumentet att använda en motsvarande diskonteringsränta här är dels att värmestugan finansieras med offentliga medel, dels att verksamheten kan anses lämna viktiga bidrag till att lösa det offentliga uppdraget. Att därmed använda en diskonteringsränta som är i paritet med den som används i offentlig verksamhet är därmed en rimlig utgångspunkt. Med hjälp av diskonteringsräntan har ett nuvärde räknats fram för respektive intressentgrupp. Genom att summera dessa ( ) och ställa dem emot värdet av insatsen ( sek) erhålls ett SROI-värde för värmestugan på 1,03:1. Det 17

20 innebär att var krona som investeras i värmestugan ger 1 krona tillbaka i socialt värde. SROI-värdet har framkommit utifrån inkludering av fem års nytta, det vill säga all nytta som skapats inom de angivna nyttoperioderna. I Tabell 7.2 finns nuvärdet per år redovisat, och i tabell 7.3 redogörs det för fördelningen av värde per intressent. I Bilaga 4 presenteras en fullständig påverkanskarta som ger en sammanfattande och övergripande bild av hur dessa värden skapas. Tabell 7.2: Totalt nuvärde per år sek sek sek sek sek Tabell 7.3: Totalt nuvärde per intressentgrupp Intressent Totalt nuvärde Anställda sek Besökare sek Svenska Kyrkan 0 sek Röda Korset 0 sek ÖKS Kommunen 0 sek sek TOTALT sek 18

SROI-analys av Kooperativet KOS 2011

SROI-analys av Kooperativet KOS 2011 SROI-analys av Kooperativet KOS 2011 SROI-analys och rapport framtagen av: Kerstin Eriksson, Famna Annica Falk, SKOOPI Svenska SROI-nätverket har tilldelat rapporten kvalitetsmärkningen Svensk SROI-kvalité

Läs mer

Anställning i arbetskooperativet Rondellen

Anställning i arbetskooperativet Rondellen Anställning i arbetskooperativet Rondellen En utvärderande SROI-analys SROI-analys och rapport framtagen av: Kjell Eriksson, Coompanion Östergötland Maja Beckman, Bona folkhögskola Svenska SROI-nätverket

Läs mer

SROI-analys: Svenska Röda Korsets anhörigstöd i Danderyd

SROI-analys: Svenska Röda Korsets anhörigstöd i Danderyd SROI-analys: Svenska Röda Korsets anhörigstöd i Danderyd SROI-analys och rapport framtagen av: Marie Barck, Marie Kristina Barck, Christer Käck och Charlotte Pagré Svenska Röda Korset Svenska SROI-nätverket

Läs mer

12 SROIanalyser. Hela Människan Nässjö Klassmorfarföreningen i Storgöteborg

12 SROIanalyser. Hela Människan Nässjö Klassmorfarföreningen i Storgöteborg 12 SROIanalyser Karriär-Kraft Nästa Steg Origo Resurs Lund Socialt företagande för ökad välfärd Stockholms Stadsmission Arbetskooperativet Rondellen SRK:s anhörigstöd Arbetskooperativet KOS Värmestugan

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

En prognostiserande SROI analys av Ideell Second Hand

En prognostiserande SROI analys av Ideell Second Hand En prognostiserande SROI analys av Ideell Second Hand Erik Jannesson & Ellen Nilsson SERUS December, 2014 Sammanfattning Second hand verksamheten inom Ideell Second Hand (ISH) under ett års tid utgör analysobjektet

Läs mer

SROI-analys av Karriär-Kraft Nästa Steg Värdet av en LSS-verksamhet som omvandlar bidragstagare till samhällsresurser

SROI-analys av Karriär-Kraft Nästa Steg Värdet av en LSS-verksamhet som omvandlar bidragstagare till samhällsresurser SROI-analys av Karriär-Kraft Nästa Steg Värdet av en LSS-verksamhet som omvandlar bidragstagare till samhällsresurser SROI-analys och rapport framtagen av: Karina Skoglund och Annika Wessbro Karriär-Kraft

Läs mer

Genomförandet av mätningen 2015

Genomförandet av mätningen 2015 Genomförandet av mätningen 015 I sammanställningen redovisas resultaten från den enkät som genomfördes vid Socialförvaltningens Vuxensektion under 015. Enkäten utförs årligen. Enkäten riktades till alla

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Ordlista. Utmaningen. Ett bilköp: Bilpool eller egen bil? Möjligheternas styrverktyg Social Returnon Investment. Miljö. Människa +20-40 +10

Ordlista. Utmaningen. Ett bilköp: Bilpool eller egen bil? Möjligheternas styrverktyg Social Returnon Investment. Miljö. Människa +20-40 +10 Ordlista 2 Möjligheternas styrverktyg Social Returnon Investment Erik Jannesson (Ek. dr), 151123, Linköping Insatser = Input Aktivitet = Activity Prestation = Output Effekt = Outcome Påverkan = Impact

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg

En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg En delutvärdering av integrationsprojektet Mitt nya land Christin Holmberg Utvärderingen bygger på en längre intervju med projektledaren, tre telefonintervjuer med klienter samt intervjuer med två faddrar

Läs mer

KRAMI GÖTEBORG. Vilket värde skapar en genomförd Kramikurs? En SROI analys av

KRAMI GÖTEBORG. Vilket värde skapar en genomförd Kramikurs? En SROI analys av En SROI analys av KRAMI GÖTEBORG Vilket värde skapar en genomförd Kramikurs? Av: Krami för kvinnor och män i Göteborg Processledare: Erik Jannesson, Serus Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 SROI

Läs mer

Enkät om kunskap om och inställning till ideellt arbete.

Enkät om kunskap om och inställning till ideellt arbete. MÄSSA Jobb & Karriär Enkät om kunskap om och inställning till ideellt arbete. Under den jobb och karriärmässa som, fredagen den 2 mars 2012, arrangerats på initiativ av ett antal gymnasieungdomar från

Läs mer

EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden 1. Målgrupp Undersökningen riktar sig till resenärer som valt att åka buss inom destinationerna Sälenfjällen och Trysil under sportlovsveckorna våren 2013. 2. Målsättning Målsättningen är att identifiera

Läs mer

Överenskommelse med Frälsningsarmén avseende Brobygget

Överenskommelse med Frälsningsarmén avseende Brobygget SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2016-11-14 Diarienummer SCN-2016-0371 Socialnämnden Överenskommelse med Frälsningsarmén avseende Brobygget Förslag till beslut Socialnämnden föreslås

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

Brukarundersökning. Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006

Brukarundersökning. Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006 Brukarundersökning Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006 sept 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006 Brukarundersökning Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-12 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Läs mer

Ett bilköp: Bilpool eller egen bil?

Ett bilköp: Bilpool eller egen bil? 2 Möjligheternas styrverktyg Social returnon investment (SROI) Erik Jannesson (ek. dr), 161109, Linköping Bok för dig som vill fördjupa dig i dagens ämne! Del av Volvos strategiska inriktning: 3 Allt arbete

Läs mer

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett

Läs mer

SROI-analys och rapport framtagen av: Sandra Widheimer och Anders Saldner Coompanion Jönköpings län

SROI-analys och rapport framtagen av: Sandra Widheimer och Anders Saldner Coompanion Jönköpings län En ovärderlig förändring En SROI-analys av en förändringsprocess som en konsekvens av deltagande i en grupprocess i projektet Socialt företagande för ökad välfärd SROI-analys och rapport framtagen av:

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Projekt K2, Delrapport 2. Södertälje kommun, Arbetslivskontoret. Deltagarnas upplevelse av projekt K2:

Projekt K2, Delrapport 2. Södertälje kommun, Arbetslivskontoret. Deltagarnas upplevelse av projekt K2: Projekt K2, Södertälje kommun, Arbetslivskontoret. Delrapport 2 Deltagarnas upplevelse av projekt K2: - En jämförelse av hur deltagare i urval 1 respektive urval 2 upplevt projektet. Bengt Arne Larsson

Läs mer

SROI-analys: Vilka effekter har uppstått av insatserna för kvinnorna i Bönorna i Handen?

SROI-analys: Vilka effekter har uppstått av insatserna för kvinnorna i Bönorna i Handen? SROI-analys: Vilka effekter har uppstått av insatserna för kvinnorna i Bönorna i Handen? SROI-analys och rapport framtagen av: Karina Johansson, Ekonomiska föreningen Tanke och Handling Britt Lindmark,

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Genomförandet av mätningen 2013

Genomförandet av mätningen 2013 2 Genomförandet av mätningen 2013 I sammanställningen redovisas resultaten från den enkät som genomfördes vid Socialförvaltningens Vuxensektion under 2013. Enkäten utförs årligen. Sammanställningar kommer

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

RAPPORT. PTP enkät För kontakt: Mahlin Olsson, (11)

RAPPORT. PTP enkät För kontakt: Mahlin Olsson, (11) RAPPORT PTP enkät 2011 För kontakt: Mahlin Olsson, 08-567 06 407 mahlin.olsson@psykologforbundet.se 2011-10-05 1(11) INLEDNING Bakgrund 1995 genomförde Psykologförbundet för första gången en undersökning

Läs mer

Undersökning av kvaliteten inom bostad med särskild service i Halmstads kommun

Undersökning av kvaliteten inom bostad med särskild service i Halmstads kommun Halmstads kommun Socialförvaltningen Funktionshinderomsorgen Undersökning av kvaliteten inom bostad med särskild service i Halmstads kommun Rapport från personalenkät 2014 För undersökning och rapport

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

Övergripande granskning Sammanställning till kommunfullmäktige

Övergripande granskning Sammanställning till kommunfullmäktige Övergripande granskning Sammanställning till KPMG AB 6 november 2015 Antal sidor: 7 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Sammanfattande bedömning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 3 5. Metod 3 6. Resultat

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014

ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014 78 000 ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014 Sommaren 2014 har landets kommuner och landsting ordnat feriejobb/feriepraktik åt 78 000 ungdomar. I en enkät som har besvarats av 229 kommuner

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

IPv6. MarkCheck. April 2010

IPv6. MarkCheck. April 2010 IPv6 MarkCheck April 2010 1 Innehållsförteckning Länkarna nedan tar dig snabbt och enkelt till presentationens olika avsnitt! Sammanfattning Syfte och metod Inferens - vilka slutsatser kan man dra utifrån

Läs mer

Granskning av årsredovisning

Granskning av årsredovisning Diskussionsunderlaget redogör för hur granskning av kommunala årsredovisningar kan utföras. Förutom en redogörelse för hur granskningen genomförs finns förlag på vilka uttalanden som bör göras och hur

Läs mer

Bilaga 1 Beslutsförslag Policy för Region Skånes varumärken

Bilaga 1 Beslutsförslag Policy för Region Skånes varumärken Bilaga 1 Beslutsförslag 2012-09-06 Policy för Region Skånes varumärken 1 1. Region Skåne som modermärke I dokumentets första del presenteras resultatet av arbetet att definiera Region Skånes identitet

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Riktlinjen ersätter : Riktlinje för Aktivitetscenter för vuxna personer med psykiska funktionshinder,

Riktlinjen ersätter : Riktlinje för Aktivitetscenter för vuxna personer med psykiska funktionshinder, Riktlinje 2014-10-16 Träffpunkt Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt Socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2014/0264 Riktlinjen har antagits av vård- och omsorgsnämnden 2014-10-16. Nämnden

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Sommarjobb 2015 Stockholms stad

Sommarjobb 2015 Stockholms stad Sommarjobb 2015 Stockholms stad UTVÄRDERINGSRAPPORT SWECO STRATEGY Förord Under våren 2015 fick konsultföretaget Sweco Strategy i uppdrag av Arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad att genomföra

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

GENOMGÅNG EKG Förändringar och Förbättringar. 2014-12-04 Upprättad av: Anders Bondemark 2014/10194307/1

GENOMGÅNG EKG Förändringar och Förbättringar. 2014-12-04 Upprättad av: Anders Bondemark 2014/10194307/1 GENOMGÅNG EKG Förändringar och Förbättringar PM 2014-12-04 Upprättad av: Anders Bondemark 2014/10194307/1 2 (14) GENOMGÅNG EKG Förändringar och Förbättringar KUND Trafikverket KONSULT WSP Sverige AB 121

Läs mer

Linneas tandvårdsbesök!

Linneas tandvårdsbesök! Linneas tandvårdsbesök! Ett förbättringsarbete inom Linnea-6 projektet RoseMarie Hansen Leg. Tandhygienist, sjukhustandvården Växjö Johanna Syrén Leg. Tandhygienist, folktandvården Tingsryd 1. Bakgrund

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

VTDV Vart tog de vägen

VTDV Vart tog de vägen VTDV Vart tog de vägen Undersökning av hur det gått för de som avslutade sina studier vid någon av fritidsledarskolorna under 2013 Vart tog de vägen? Redovisning av Fritidsledarskolornas undersökning genomförd

Läs mer

Brukarundersökningar 2012

Brukarundersökningar 2012 sida 1 (12) Brukarundersökningar 2012 Hemtjänst & Särskilt boende sida 2 (12) INLEDNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 SVARSFREKVENS... 3 RESULTAT SÄRSKILT BOENDE... 3 RESULTAT HEMTJÄNSTEN... 8 ANALYS...

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Spelschema för årets fotbollsmästerskap! island tyskland Söndag 14/7 Växjö Arena, Växjö. Söndag 14/7 Kalmar Arena, Kalmar

Spelschema för årets fotbollsmästerskap! island tyskland Söndag 14/7 Växjö Arena, Växjö. Söndag 14/7 Kalmar Arena, Kalmar ! Onsdagen 10/7 Onsdagen 10/7 Torsdag 11/7 Torsdag 11/7, Fredag 12/7 Fredag 12/7 Lördag 13/7 Lördag 13/7 Söndag 14/7 Söndag 14/7 Måndag 15/7 Måndag 15/7 Tisdag 16/7 Tisdag 16/7 Onsdag 17/7 Onsdag 17/7

Läs mer

Nämndsplan för valnämnden Antagen

Nämndsplan för valnämnden Antagen Nämndsplan för valnämnden Antagen 2011-08-22 1. Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunens övergripande styrdokument, verksamhetsplan 2011-2014. I planen finns, förutom den långsiktiga visionen,

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem

Läs mer

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 1 Innehåll Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd av Vanja Höglund på Volontärbyrån våren 2014. Om du vill komma

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv

Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv 1 Kan man räkna på människor och hur de mår? 2 Socioekonomiska beräkningar introducerades 2009 i kommunen: 1) Utbildning av kommunens ekonomer. 2) Beräkning

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

BAS ~ Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan

BAS ~ Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaitningen Socialförvaltningen Dnr SN 2014/141, AMN 2014/54 BAS ~ Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaltningens enhet för arbete och kompetens och socialförvaltningens

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Genomförandet av mätningen 2010

Genomförandet av mätningen 2010 Genomförandet av mätningen I sammanställningen redovisas resultaten från den enkät som genomfördes vid Socialförvaltningens Alkohol- och drogsektion under. Enkäten ska hädanefter utföras årligen. Enkäten

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

Målgruppsutvärdering

Målgruppsutvärdering Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson

Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson Arbetsplats/Projektdeltagare: Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson Val av frågeställning/medborgarprocess Blir pojkar gynnade i kommunens arbete för att

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Leader Inlandet Ideell förening Munktellstorget 2 633 43 Eskilstuna Journalnummer 2012-3536 E-postadress info@leaderinlandet.se B. Uppgifter om kontaktpersonen

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan

Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan Guide: Musikhjälpen 2014 Hjälp oss att stoppa spridningen av hiv Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan starten 2008 vuxit sig enormt populärt. Genom att rikta

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

ORGANISATIONENS NAMN. RAY stöder-barometern 2016

ORGANISATIONENS NAMN. RAY stöder-barometern 2016 RAY stöder-barometern 2016 DELTAGANDE I ORGANISATIONSVERKSAMHET 1. Hur ofta har du deltagit i den här social- och hälsovårdsorganisationens verksamhet under de senaste tolv månaderna Med organisation avses

Läs mer

SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG

SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG Utredning av Miljöledningssystem och Koldioxidkartläggning EMC Sverige Undersökning och rapport utförd av Annlie Zell och Syfte, målgrupp/urval och tillvägagångssätt

Läs mer

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011 Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011 Studerandeuppföljning januari - juni 2011 Till kontaktperson för yrkesvux. Om byte av kontaktperson för yrkesvux sker, ska detta meddelas till Skolverket.

Läs mer

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern Beslutad av kommunstyrelsen 2014-04-28, 28 Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern Bakgrund och inledning Kommunen har det yttersta ansvaret för att människor som vistas där får den hjälp och det stöd

Läs mer

en modell för arbetsträning och praktik en diakonal metod för förändring ett koncept för Svenska kyrkans församlingar

en modell för arbetsträning och praktik en diakonal metod för förändring ett koncept för Svenska kyrkans församlingar en modell för arbetsträning och praktik en diakonal metod för förändring ett koncept för Svenska kyrkans församlingar Ett meningsfullt arbetsliv för alla S:t Mary är ett initiativ och en metod för att

Läs mer

Proposition 2 - Förslag på elevrörelsens principer

Proposition 2 - Förslag på elevrörelsens principer Proposition 2 - Förslag på elevrörelsens principer Bakgrund Sedan Kongressen 2012 har Sveriges Elevkårer och elevkårerna i Sverige 6 respektive 10 vägledande principer. Principerna som lades fram 2012

Läs mer

Styrdokument och verksamhetsplan för PULS-gruppen 2008-2009

Styrdokument och verksamhetsplan för PULS-gruppen 2008-2009 Styrdokument och verksamhetsplan för 2008 - STYRDOKUMENT OCH VERKSAMHETSPLAN FÖR PULS-GRUPPEN ÅREN... 1 1. INLEDNING... 2 2. STYRANDE DOKUMENT... 2 3. ÖVERGRIPANDE SYFTE FÖR PULS-GRUPPEN... 4 3.1 MÅL...

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

Helena Hammerström 1

Helena Hammerström 1 Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se

Läs mer

Daglig verksamhet är en LSS- insats, en rättighet. Målsättningen är. Att leva som andra och att insatsen ger möjligheter till ett gott liv.

Daglig verksamhet är en LSS- insats, en rättighet. Målsättningen är. Att leva som andra och att insatsen ger möjligheter till ett gott liv. Jag ska prata om Daglig verksamhet för personer som JAGs vuxna medlemmar personer med flera stora funktionsnedsättningar, varav en är nedsättning av den intellektuella förmågan. Historiskt startade daglig

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012. VÄRDEGRUND Äldreomsorgen, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.1034 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 3 Värdegrund för vadstena kommuns

Läs mer

Övergång till komponentavskrivning

Övergång till komponentavskrivning INFORMATION Övergång till komponent Bakgrund I RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar, uttrycks ett explicit krav på tillämpning av komponent. Även om tidigare versioner av rekommendationen inte har

Läs mer

Anvisning till slutrapport för projektstöd

Anvisning till slutrapport för projektstöd Anvisning till slutrapport för projektstöd När du har avslutat ditt projekt ska du skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten

Läs mer

Får vi det bättre om mått på livskvalitet SOU 2015:56 Sammanfattning

Får vi det bättre om mått på livskvalitet SOU 2015:56 Sammanfattning Vårt dnr: 2015-12-11 Fi2015/03275/BaS Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Elisabeth Skoog Garås Finansdepartementet 103 33 Stockholm Får vi det bättre om mått på livskvalitet

Läs mer

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Sammanfattning. GAP-analys för Närservice, Västra Götalandsregionen. Januari 2009

Sammanfattning. GAP-analys för Närservice, Västra Götalandsregionen. Januari 2009 Sammanfattning GAP-analys för Närservice, Västra Götalandsregionen Januari 2009 Inledning Närservice är en del av Regionservice inom Västra Götalandsregionen. Närservice levererar tjänster inom städ och

Läs mer

Kontaktperson enligt LSS

Kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas verkställighet av insatsen kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS Framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas

Läs mer

Enkätsvar 2014. Fler kvinnor

Enkätsvar 2014. Fler kvinnor Enkätsvar 4 Enkäsvaren vid undersökning på Kyrkans Familjerådgivning i Stockholm och Haninge våren 4.. Män 62 47% Kvinnor 7 53% Summa: 32 Fler kvinnor 53% 47% 2. Ensam 26 Flest par Par Familj 5 32 8 6

Läs mer