SROI-analys av Karriär-Kraft Nästa Steg Värdet av en LSS-verksamhet som omvandlar bidragstagare till samhällsresurser

Transkript

1 SROI-analys av Karriär-Kraft Nästa Steg Värdet av en LSS-verksamhet som omvandlar bidragstagare till samhällsresurser SROI-analys och rapport framtagen av: Karina Skoglund och Annika Wessbro Karriär-Kraft Service ekonomisk förening Svenska SROI-nätverket har tilldelat rapporten kvalitetsmärkningen Svensk SROI-kvalité (Nivå 1). SROI är en metod för att kartlägga, förstå och värdera de sociala, miljömässiga och ekonomiska effekterna av en verksamhet.

2 Svenska SROI nätverket Följande SROI rapport har genomgått Svenska SROI nätverkets oberoende kvalitetsgranskning: SROI analys av Karriär Kraft Nästa Steg Värdet av en LSS verksamhet som omvandlar bidragstagare till samhällsresurser av: Karina Skoglund & Annika Wessbro, Karriär Kraft Service ekonomisk förening Granskningen visar att analysen genomförts med god förståelse för SROIprocessen och i enlighet med de sju principerna i SROI. Granskningen inkluderar dock inte verifiering av insamlad information och beräkningar; den är helt principbaserad och tar uteslutande sin utgångspunkt i SROI rapporten. Analysen ges härmed kvalitetsmärkningen Svensk SROI kvalité (Nivå 1) Gordon Hahn Ansvarig kvalitetsgranskning Svenska SROI nätverket

3 Innehåll Sammanfattning SROI Social Return on Investment Analysobjektet Intressenter Insatser Effekter, indikatorer och proxytermer Påverkan Total social nytta Känslighetsanalys Rekommendationer Bilagor Bilaga 1 Informationsinsamling Bilaga 2 Effekter och indikatorer Bilaga 3 Proxytermer Bilaga 4 Påverkanskarta Bilaga 5 Citat från intressenter Bilaga 6 Intervjufrågor, Deltagare Nästa Steg Bilaga 7 Enkät, anhöriga till deltagare Nästa Steg Bilaga 8 Enkät, lokala arbetsgivare Referenslista

4 Sammanfattning Karriär-Kraft Nästa Steg är en daglig verksamhet enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och är en del av en organisationen Karriär-Kraft. Organisationens övergripande syfte är att ge stöd till personer med funktionsnedsättningar så de kan hitta inre redskap för att nå sina personliga mål. Vilket värde har det för individerna och samhället att Karriär-Kraft Nästa steg ger deltagarna stärkt självkänsla och självförtroende, större egenmakt och minskad känsla av utanförskap? Vår SROI - analys visar att det sker en genomgripande förändring i deltagarna och deras liv när de deltar i programmet Nästa Steg, och att denna förändring möjliggör för anhöriga och deltagare att i större utsträckning skapa och ha en vuxenrelation. De anhöriga behöver inte längre, i första hand, agera praktiskt stöd, utan kan få en mer jämlik vuxenrelation. För lokala arbetsgivare samt för kommunstadsdelarna i Göteborg skapas också ett stort värde i form av social profilering och mångfaldsfördelar respektive ekonomiska besparingar. Förhållandet mellan värdeskapandet av programmet och insatserna (kommunens betalning för daglig verksamhetsplatser och den tid övriga intressenter investerar) blir 5,0:1. De intervjuer som genomförts visar hur viktigt det är för huvudintressenterna att få möjlighet att utvecklas mot sina mål och att få bestämma själva över sitt eget liv. Läs mer om detta i bilaga 5 där det finns citat från intressenterna som belyser effekterna och värdet för dem. Läs också i samma bilaga hur lokala arbetsgivare lyfter fram det sociala ansvaret och den sociala profileringen samt mångfaldsaspekter som något de prioriterar och värdesätter högt på sina arbetsplatser. Utifrån denna analys och målgruppens rättigheter enligt LSS ser vi att verksamheter som Karriär-Kraft Nästa Steg som har som mål att lägga grund för utveckling mot ett självständigt vuxenliv i samhällsgemenskapen, kommer att bli ett självklart alternativ för personer med intellektuella funktionsnedsättningar i framtiden. Verksamheter som Nästa Stegs motsvarar målgruppens behov, krav och rättigheter på en daglig verksamhet enligt de ursprungliga intentionerna i LSS. Målet när lagen skrevs var att stärka och stötta så de som omfattas av lagen kan ta nästa steg mot ett självständigt vuxenliv och möjligheten att ta steget vidare till ett lönearbete. Förutom detta tillför Karriär-Kraft Nästa Steg ett stort värde även för andra intressenter än den primära målgruppen. Om fler liknande aktörer tillkommer kan det på sikt möjliggöra en förändrad syn på personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Då kanske vi kan få ett samhälle där alla människor ses som en resurs. Vi vill belysa denna, förhoppningsvis förändrade syn, med ett citat från David Lega: Alla människor är bra på något, det gäller bara att ta reda på vad!

5 1. SROI Social Return on Investment Sedan lång tid har verksamheters effektivitet i huvudsak mäts i strikt ekonomiska termer. Resurser till och inom verksamheterna har dessutom fördelats på samma grund. SROI (Social Return on Investment) har en bredare ansats genom sitt fokus på det värde verksamheter skapar socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Värden som dessutom presenteras i ett monetärt mått, ett så kallat SROI-värde. SROI är en effektbaserad metod, vilket innebär att faktisk förändring snarare än resultat fokuseras. Resultat handlar primärt om den kvantitativa summan av en aktivitet. Det innebär att ett resultat av en utbildningsinsats som syftar till att få människor i arbete är antalet personer som genomgått utbildningen. Exempel på effekter är ökat själv-förtroende och ökad disponibel månadsinkomst som en konsekvens av de jobb som utbildningsinsatsen leder till. Metoden bygger på intressentinvolvering och -analys samt användandet av beviskedjor för att tydliggöra hur värde skapas i verksamheter. En beviskedja beskriver hur insatser omvandlas till aktiviteter, resultat och effekter, vilken betydelse aktiviteterna har för den aktuella förändringen, och slutligen hur mycket värde verksamheten skapar. SROI är dessutom en av få metoder som beräknar det ekonomiska värdet av effekter som saknar marknadsvärde, exempelvis självkänsla, miljöutsläpp och social integration. Med en sådan ansats kan en total bild av förhållandet mellan investering och värde skapas. SROI handlar således om nytta snarare än pengar. Att använda pengar som storhet syftar till att utnyttja ett redan vedertaget språk för att kommunicera värde, och därmed förbättra möjligheterna till resursfördelning baserad på inte bara ekonomiskt utan även socialt och miljömässigt ansvarstagande. En SROI-analys genomförs i sex steg. Dessa innefattar en hel del bedömningar och avvägningar, och metoden har därför sin grund i sju principer. Dessa skall vara väg-ledande i arbetet och säkerställa en väl genomförd, transparent och trovärdig analys. Benämningen av de sex stegen och de sju principerna presenteras nedan. De sex stegen: 1. Fastställ analysens omfattning och identifiera de huvudsakliga intressenterna 2. Kartlägg insatser, aktiviteter, resultat och effekter 3. Mät effekterna och ge dem ett värde 4. Fastställ påverkan 5. Beräkna SROI-förhållandet 6. Redovisa, använd och förankra De sju principerna: 1. Intressenterna - de som upplever förändring - är centrala i processen 2. Förstå vad som förändras för intressenterna 3. Värdera det som är relevant med hjälp av monetära proxytermer 4. Inkludera bara det väsentliga 5. Överdriv inte 6. Var öppen och transparent 7. Kontrollera resultaten externt

6 Kapitel 2 - Analysobjektet 2. Analysobjektet Nästa Steg är en verksamhet inom Karriär-Kraft som är en organisation av sociala företag som alla drivs i kooperativ form utan vinstsyfte. Övergripande målsättning för hela organisationen och alla medlemskooperativ är att vägleda och stötta människor med funktionsnedsättningar att utvecklas och växa utifrån sina egna förutsättningar, genom att hitta inre redskap och därigenom nå sina personliga mål. Karriär-Kraft jobbar också intressepolitiskt för att förändra förutsättningar och attityder i samhället för målgruppen. Nästa Steg vänder sig till de som har rätt till daglig verksamhet enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). De erbjuder utbildning, arbetsträning och praktikmöjligheter för att deltagarna sedan ska kunna ta steget vidare från daglig verksamhet enligt LSS till ett lönearbete, en utflyttad daglig verksamhet med önskvärd inriktning/arbetsuppgifter, en utbildning, en arbetsmarknadsåtgärd eller ett socialt arbetskooperativ. Det första som händer när en deltagare väljer att börja på Nästa Steg är en kartläggning av deltagarens livssituation. Det innebär att handledaren tillsammans med deltagaren gör en inventering av hur man upplever sitt liv (positivt och negativt) och hur personens nätverk ser ut (både professionella och privata kontakter). Utifrån det gemensamma kartläggningsarbetet gör sedan handledaren en första bedömning av personens självkännedom samt kunskaper och förmåga till socialt samspel. Efter det skapas en målplan tillsammans med deltagaren där mätbara mål och delmål sätts upp. Dessa följs upp på regelbundna målsamtal mellan deltagare och handledare. Målplan och kartläggning ligger i sin tur till grund för det individuella schema som skapas tillsammans med varje deltagare. Schemat innehåller både individuella uppgifter och gruppaktiviteter; fördelningen däremellan beror på hur långt man kommit i sin sociala utveckling (socialt samspel och sociala koder). Deltagaren måste först ha en bas av självkännedom och trygghet/tillit för att kunna vara en del av en grupp. Uppgifterna/aktiviteterna varierar utifrån personens önskemål, behov och mål. Exempel på gruppaktiviteter kan vara samarbetsövningar, friskvård, skapande aktiviteter, lokalvård och inredning, matlagning, stormöten, morgonmöten, och exempel på individuella schemapunkter kan vara målsamtal, kontorsuppgifter, arbetsmarknadskunskap, enskild fysisk träning, vaktmästaruppgifter, tvättansvar samt datakunskap. Parallellt med de praktiska uppgifterna/aktiviteterna påbörjas arbetet med att skapa ett nätverk där professionella stödpersoner som finns runt deltagaren ska ingå. Nätverket skall sedan jobba tillsammans med deltagaren mot dennes mål. Det är deltagaren själv som utformar och leder arbetet i sitt nätverk med stöd av handledaren på Nästa Steg. Andra viktiga moment i Nästa Stegs program är studiebesök, arbetsträning och praktik. Studiebesök används som en metod inom Nästa Steg där deltagaren genom att göra ett antal studiebesök tränar många olika färdigheter; till exempel att formulera och motivera val, ta kontakt via telefon, formulera frågor utifrån ett syfte, samtala med okända, diskutera/analysera och dra slutsatser tillsammans med sin handledare. Deltagare har under tiden på Nästa Steg intern arbetsträning antingen på Nästa Steg eller på något annat Karriär-Kraft kooperativ. Under senare delen av sin programtid påbörjas korta (ca 1-5 veckor) och långa (ca 6-12 mån) praktikperioder utanför Karriär-Kraft. Eftersom Nästa Steg bedriver sin verksamhet helt individuellt utifrån varje deltagares behov, önskemål och mål finns inga generella tidsramar på hur länge deltagarna stannar på Nästa Steg; det varierar kraftigt. I analysen har vi beräknat att en genomsnittlig deltagare behöver tre år i programmet för att uppnå en avsevärd effekt, men man skall ha i åtanke att det är många deltagare som behöver betydligt längre tid. Nästa Steg har funnits i sin nuvarande form sedan år 2004, och under dessa sju år har 30 individer deltagit i programmet. Med detta underlag har vi gjort en utvärderande SROI-analys av hela verksamheten i Nästa Steg där deltagarna, som är programmets huvudintressenter och de som upplever störst förändring,

7 Kapitel 2 - Analysobjektet är en stor kunskapskälla och tillgång för att kartlägga värdeskapandet. Syftet med analysen är att mäta värdet av hela Nästa Stegs verksamhet för att påvisa betydelsen av alternativ för den här målgruppen när det gäller långsiktiga och hållbara verksamheter, där den enskilde kommer vidare i sitt yrkesliv/vuxenliv, det vill säga kan ta nästa steg i livet och i karriären. Vi vet, utifrån egen erfarenhet och utifrån forsknings- och arbetsmarknadsrapporter (se referenslistan, exempelvis Olin Elisabet, Ringsby Jansson Bibbi: Unga med funktionshinder på väg ut i arbetslivet en utmaning för välfärdssystemet, och Socialstyrelsen 2008: Daglig verksamhet enligt LSS en kartläggning), att det är nästan omöjligt för de cirka personer som idag har rätt till insatser enligt LSS i Göteborg (Göteborgs Stads Upphandlingsbolag, Förfrågningsunderlag 217/07, 2008) att ta sig ur systemet och få andra sysselsättningar och inkomstkällor. Den här målgruppen står helt utanför arbetsmarknadsstatistiken och anses som ej arbetsför. SROI-analysen vänder sig i första hand till relevanta beslutsfattare för att hitta ett gemensamt språk där vi kan kommunicera runt vilken förändring och värde Nästa Steg, och liknande verksamheter, har för målgruppen och samhället. Analysen är utförd av Karina Skoglund och Annika Wessbro som arbetar i Karriär-Kraft Service. Karriär-Kraft Service jobbar på uppdrag av Karriär-Kraft Kompassen, som är den gemensamma paraplyorganisationen för alla kooperativen inom Karriär-Kraft, men även på uppdrag från de enskilda medlems kooperativen som bedriver verksamhet. Uppdraget att utföra en SROI-analys på Nästa Stegs verksamhet kom från styrelsen i Karriär-Kraft Kompassen. Karina har jobbat med intervjuer och faktainsamling och Annika med beräkningar och sammanställningar.

8 Kapitel 3 - Intressenter 3. Intressenter Som en del av första steget i SROI-analysarbetet ingår att identifiera analysens intressenter; det vill säga att kartlägga vilka personer och organisationer som upplever förändring, positiv eller negativ, som en följd av de aktiviteter som Nästa Steg utför. För att få en bild av vilka som berörs hade vi ett inledande möte med handledarna i Nästa Steg. Därefter har frågan lyfts enskilt med tio deltagare och tre anhöriga för att komplettera bilden. Tillsammans med vår egen kunskap och erfarenhet inom området har vi på så vis fått en heltäckande bild av vilka intressenter Nästa Stegs program har. Tabell 3.1 sammanfattar vår intressentkartläggning och i bilaga 1 finns tillvägagångssättet för informationsinsamlingen för analysen som helhet beskriven. Tabell 3.1: Intressentkartläggning Intressent Inkludera/exkludera samt logisk grund Insamlingsmetod Totalt antal tillfrågade Deltagare Inkludera verksamhetens primära målgrupp Intervjuer, genomgång av dokumentation, statistik Nästa Steg Anhöriga Inkludera står nära deltagarna och påverkas därigenom väsentligt Enkäter, expertutlåtande 5 st 30 st Kommunstadsdelar Inkludera viktig och betydande effekt, eftersom effekten ligger i linje med intentionerna i LSS som styr kommunens LSS-verksamhet Statistik Nästa Steg 10 st Lokala arbetsgivare Inkludera viktig samhällsvinst Enkäter 10 st LSS-handläggare Försäkringskassan Habiliteringen (Västra Götalandsregionen) Boendestöd (kommunen) Handledare Nästa Steg Exkludera liten effekt pga Nästa Stegs förhållandevis lilla andel av totala antalet daglig verksamhetsplatser i Göteborg Exkludera marginell effekt pga Nästa Stegs förhållandevis lilla andel av totala antalet daglig verksamhetsplatser i Göteborg Exkludera liten effekt på kort sikt pga Nästa Stegs förhållandevis lilla andel av totala antalet daglig verksamhetsplatser i Göteborg Exkludera liten effekt pga att liten andel av deltagarna hos Nästa Steg har boendestöd Exkludera upplever inte väsentliga effekter Karriär-Kraft Exkludera - upplever inte väsentliga effekter Miljön Exkludera ingen väsentlig miljöpåverkan skapas Deltagare Deltagarna i Nästa Steg är programmets primära målgrupp. Verksamheten syftar till att stärka/stötta deltagarna så att deras möjligheter att få ett självständigt vuxenliv och arbetsliv ökar. Det handlar om att öka deras kompetens, både yrkesmässigt och socialt, stärka deras självkänsla och självförtroende men framförallt

9 Kapitel 3 - Intressenter öka deras egenmakt och delaktighet i samhället. Den största delen av Nästa Stegs värdeskapande kommer deltagarna till del, varför de har inkluderats som en intressent i analysen. Anhöriga Eftersom deltagarnas anhöriga står deltagarna mycket nära (Lagerheim Berit, Att utvecklas med handikapp ) och därför ofta är starkt involverade i deras vardag och välmående påverkas de mycket av förändringar hos deltagarna. När deltagarna får ökat självförtroende och blir mer delaktiga i samhället innebär det att anhöriga utsätts för mindre oro för deras välmående. Stärkt självkänsla och ökad egenmakt hos deltagarna ger deras anhöriga möjlighet till en vuxenrelation med deltagarna, när dessa klarar sitt eget liv utan deras stöd i större utsträckning. De anhöriga har inkluderats i analysen, eftersom det är ett mycket stort värde för dem som står den primära målgruppen nära när deras son/dotter/syskon utvecklas och tar steg mot ett vuxenliv. Kommunstadsdelar Kommunen är skyldig att följa LSS, vilket innebär att alla som tillhör personkretsen i LSS har rätt till sysselsättning/daglig verksamhet. Detta innebär kostnader för kommunen, och när deltagare kan ta steget från LSS-insatsen daglig verksamhet ger det kostnadsbesparingar för kommunen. Avsikten med LSS är också att skapa vägar för målgruppen att nå arbetsmarknaden. Eftersom det finns stora vinster för kommunen när invånare kan gå från att vara bidragstagare till att vara skattebetalare, har kommunstadsdelarna inkluderats i analysen. Lokala arbetsgivare Eftersom praktik på företag är en viktig del av Nästa Stegs program involveras många lokala arbetsgivare som tillhandahåller praktikplatser och handleder deltagare under deras praktikperioder. När arbetsgivare visar att de jobbar för och prioriterar mångfaldsarbete genom att ta till vara olikheter, gynnas de anställda och företaget får en social profilering. Denna sociala profilering och mångfaldseffekt är stor för företag som har personer med funktionsnedsättningar i sin verksamhet. Därför har lokala arbetsgivare inkluderats som intressent i analysen. Exkluderade intressenter Många personer och parter berörs av Nästa Stegs verksamhet och de deltagare som går programmet. För att göra analysen hanterbar och för att fokusera på det som vi anser är väsentligt, har vi valt att bortse från följande personer/organisationer, trots att vi kan se att de påverkas av Nästa Stegs verksamhet: LSS-handläggare (kommunen): Deltagarnas LSS-handläggare berörs dels på ett yrkesmässigt plan (minskad arbetsbelastning när deltagarna får ökad livskvalitet, och minskat antal LSS-ärenden att handlägga när deltagare kan lämna LSS-insatsen) och dels på ett personligt plan (ökad arbetstillfredsställelse). Men eftersom antalet deltagare i Nästa Stegs program är litet i förhållande till totala antalet personer med rätt till LSS i Göteborg blir dessa effekter små och intressenten har därför exkluderats. Försäkringskassan: När deltagare som haft rätt till aktivitetsersättning får inkomst på annat sätt, ger det en ekonomisk besparing för Försäkringskassan. De deltagare som går vidare från Nästa Steg till en lönebidragsanställning ger Försäkringskassan ökade kostnader för lönebidrag. Men med tanke på Nästa Stegs förhållandevis lilla andel av antalet daglig verksamhetsplatser blir båda dessa effekter försumbara och Försäkringskassan har därför inte tagits med som en intressent i analysen. Habiliteringen (Västra Götalandsregionen): När deltagare som har behövt mycket stöd från Habiliteringen (till exempel från kurator, psykolog, dietist, sjukgymnast, logoped, fritidskonsulent), får ökad livskvalitet och inte längre har behov av dessa insatser frigörs personalresurser och på längre sikt möjliggörs en ekonomisk besparing för Habiliteringen. Inom den nyttoperiod som analysen omfattar blir Habiliteringens effekt inte väsentlig med tanke på Nästa Stegs förhållandevis lilla andel av antalet daglig verksamhetsplatser i Göteborg. Boendestöd (kommunen): när behovet av stöd i hemmet minskar, tack vare att deltagarna får ökad livskvalitet, får boendestödspersonalen minskad arbetsbelastning och kommunen kan därigenom erhålla

10 Kapitel 3 - Intressenter ekonomiska besparingar. Faktainsamlingen har visat att endast en liten andel av deltagarna som ingått i Nästa Stegs verksamhet har haft boendestöd och därför är effekten inte väsentlig. Således har inte intressenten inkluderats i analysen. Handledare, Nästa Steg: handledarna i Nästa Steg berörs på ett personligt plan av deltagarnas utveckling; de genomgår också en personlig utveckling av kontakterna med deltagarna och får stor arbetstillfredsställelse av att se deltagarna nå sina mål. Trots detta har vi valt att exkludera denna intressentgrupp. Handledarna på Nästa Steg brinner för arbeten som handlar om att jobba med människor och hjälpa dem framåt i sin utveckling. Om de inte jobbat på Nästa Steg är sannolikheten därför stor att de skulle arbetat med mänsklig utveckling i en annan organisation, och där uppleva likartade effekter som Nästa Steg bidrar till. Förekomsten av deadweight är därmed så hög för denna intressentgrupp att något väsentligt värde inte skapats, och därför har de exkluderats. Karriär-Kraft: Övriga kooperativ inom Karriär-Kraft-organisationen påverkas inte direkt av Nästa Stegs verksamhet. Respektive kooperativ arbetar relativt självständigt, men de inspireras ändå av varandra i sina samarbeten. Att ingå i samma organisation kan också ge negativa effekter, till exempel dålig publicitet om någon misskött sig i ett annat kooperativ. Någon sådan publicitet har dock inte Nästa Steg utsatts för. Sammantaget innebär detta att Karriär-Kraft som helhet inte upplever väsentliga effekter som en konsekvens av Nästa Steg, och de har därför exkluderats. Miljön: Nästa Stegs verksamhet påverkar miljön genom de resor som de anställda och deltagarna företar sig för att komma till sin arbets- och/eller praktikplatser och genom de luncher som intas. Karriär-Kraft har en miljöpolicy som förespråkar återvinning och återanvändning i så hög grad som möjligt. I policyn står även att inköp ska göras utifrån ett miljövänligt perspektiv och generellt gäller att vi vill utnyttja befintliga resurser i största möjliga mån. Vi har i vårt analysarbete antagit att den miljöpåverkan som Nästa Steg ger upphov till, skulle skett ändå. Om deltagarna inte hade haft daglig verksamhet hos Nästa Steg hade de haft det någon annanstans, de anställda hade haft anställning någon annanstans och där påverkat miljön på liknande sätt. Förekomsten av deadweight är därmed så stor att Nästa Steg inte skapar någon väsentlig negativ effekt för miljön. Om ovanstående exkluderade intressenter hade inkluderats i analysen hade troligen SROI-värdet ökat. De flesta av de exkluderade intressenterna upplever, enligt vår uppfattning, positiva effekter som hade tillfört värde. För de exkluderade intressenter där Nästa Stegs deltagare är en liten andel av totala antalet personer i deras verksamhet (LSS-handläggare, Försäkringskassan, habilitering, boendestöd), hade ökningen av SROI-värdet inte blivit speciellt stor om värdet av deras effekter hade räknats med. Om handledarna inom Nästa Steg och miljön hade inkluderats hade det troligen inte påverkat SROI-värdet särskilt mycket, eftersom förekomsten av deadweight är så hög för dessa intressenter. Inte heller en inkludering av effekterna för Karriär-Kraft hade haft någon större påverkan på SROI-värdet då även effekterna för dem är relativt små. Sammantaget innebär detta alltså att SROI-värdet skulle öka något om de exkluderade intressenterna istället hade inkluderats, men förändringen är sannolikt inte särskilt stor.

11 Kapitel 4 - Insatser 4. Insatser När de huvudsakliga intressenterna kartlagts, tittade vi på vad varje intressent bidrar med för att effekterna ska uppnås, det vill säga vad deras insats är (se tabell 4.1). Tabell 4.1: Insatser Intressent Typ av insats Värde av insats Deltagare Tid och engagemang Anhöriga Ingen Kommunstadsdelar Finansiering Lokala arbetsgivare Tid TOTALT Kommunstadsdelarna bidrar med finansiering genom att betala för varje deltagares plats hos Nästa Steg. Enligt prislistan i ramavtalet mellan Karriär-Kraft och Göteborgs stads Upphandlingsbolag uppgår det till kr per månad och deltagare. Detta månadsbelopp multipliceras med de 30 individer som deltagit i programmet och de totalt 36 månader som vi använder som genomsnittlig programtid per deltagare i analysen, det vill säga den totala tid av insatser som vi mäter effekterna av. Det innebär en total insats från kommunstadsdelarna på De lokala arbetsgivarna lägger ned tid för handledning av deltagare under deras praktikperioder. Deltagarna har praktik under senare delen av sin programtid, 5-6 timmar per tillfälle, 1-2 dagar per vecka under i genomsnitt två år. Enligt information från deltagare, handledare och lokala arbetsgivare innebär praktikdagarna att deltagaren behöver handledning från arbetsgivaren cirka 10% av tiden. Det är tid när berörd person hos arbetsgivaren inte kan utföra sina egna arbetsuppgifter utan måste avsätta helt till praktikhandledning. Detta utgör då cirka 1 timme av arbetsgivarens tid per vecka, vilket multiplicerats med en genomsnittlig timlön på 238 kr (Från SCB:s hemsida: genomsnittlig månadslön Eftersom praktikhandledarna tillhör olika yrkeskategorier och är verksamma i olika branscher har vi använt en genomsnittlig månadslön för samtliga sektorer i Sverige. Månadslönen är dividerad med 170 arbetstimmar och multiplicerad med den normala nivån för sociala avgifter för tjänstemän i Sverige enligt Ekonomifaktas hemsida 2011; 45,33%). Timkostnaden har sedan multiplicerats med 20 månader (10 månader under 2 år, det vill säga den period Nästa Stegs deltagare i genomsnitt har praktik) och med 15 företag (antalet företag som tagit emot praktikanter från Nästa Steg). Det innebär en total insats från de lokala arbetsgivarna på knappt Deltagarna själva lägger självklart ned mycket tid och stort engagemang för att kunna uppnå sina mål i programmet. Men eftersom Nästa Steg är skapat för deltagarna och deras tid är en grundförutsättning för att förändringen vi analyserar över huvud taget ska uppstå, har vi inte sett deras tid som en insats i beräkningarna. Att deltagarnas insats är värderad till i analysberäkningarna innebär naturligtvis inte att deras tid är mindre värd än övriga intressenters, utan bara att analysobjektet är till för deltagarna och de snarare ses som konsumenter av den tjänst som Nästa Steg erbjuder än att de är en del av tjänsten. När det avslutningsvis gäller de anhöriga stöttar de deltagarna i deras vardag, men som svar på våra frågor har de anhöriga uppgett att de inte lagt ned någon extra tid för stöttning på grund av att deltagarna varit involverade i Nästa Steg. Således finns ingen insats från de anhöriga att beakta. 10

12 Kapitel 5 - Effekter, indikatorer och proxytermer 5. Effekter, indikatorer och proxytermer I det här avsnittet fokuserar vi på de effekter som uppstått för de olika intressenterna som en konsekvens av Nästa Stegs program, det vill säga faktisk förändring socialt, miljömässigt och/eller ekonomiskt. Först presenteras den övergripande beviskedjan, det vill säga hur insatserna omvandlas till aktiviteter, resultat och slutligen effekter. En mer detaljerad beskrivning av effekterna för varje enskild intressentgrupp följer sedan. Avsnittet avslutas med en tabell som sammanfattar avsnittet, presenterar de indikatorer som valts för att mäta förekomsten av effekterna, samt tydliggör proxytermen för respektive effekt, det vill säga hur mycket värde effekten skapar. I bilaga 2 ges sedan mer utförlig information om de valda indikatorerna samt bakgrunden till kategoriseringen av effekterna, och i bilaga 3 presenteras bakgrunden till de valda proxytermerna. Av föregående avsnitt framgår det att två typer av insatser är en förutsättning för Nästa Steg-programmet: kommunstadsdelarnas finansiering samt arbetsgivarnas nedlagda tid för praktikhandledning. Med hjälp av dessa insatser från 10 kommunstadsdelar och 15 lokala arbetsgivare har 30 deltagare kunnat genomgå programmet, på i genomsnitt tre år vardera med bland annat 990 målsamtal genomförda och ca 350 studiebesök utförda. Effekten av ovanstående aktiviteter och resultat kan delas in i åtta övergripande kategorier. För deltagarna handlar det om: 1. Minskad inlåsningseffekt och utanförskap/ökad delaktighet i samhället 2. Ökat självförtroende 3. Ökad självkänsla 4. Ökad egenmakt över sin livssituation. För anhöriga är effekten: 5. Mer tid med vuxenrelation mellan anhöriga och deltagare. Kommunstadsdelarnas effekt är: 6. Minskad kostnad för LSS-insats. För de lokala arbetsgivarna är effekterna: 7. Social profilering och 8. Mångfaldsfördelar. I ett analysarbete är det också viktigt att utreda om aktiviteterna för med sig några negativa effekter. Den negativa effekten vi kunnat se är att de anhöriga uttalat att de, när deltagaren börjar på Nästa Steg, kan känna en oro över att deras son/dotter lämnat den trygga värld som en traditionell daglig verksamhet kan ge. Detta övergår emellertid relativt fort i en känsla av glädje över att se deras utveckling mot ett vuxenliv. Eftersom den negativa effekten uppstår under en så begränsad tid bedömer vi den som liten och har inte räknat med dess värde. I en SROI-analys ingår att undersöka aktivitetens miljömässiga effekter. De deltagare som går Nästa Stegs program har rätt till daglig verksamhet enligt LSS. Det innebär att om de inte varit deltagare hos Nästa Steg hade de erbjudits en annan daglig verksamhet, och därigenom påverkat miljön på liknande sätt. De resor som deltagandet på Nästa Steg gett upphov till hade skett ändå, de luncher som intagits i samband med deltagandet hade intagits ändå. SROI-värdet för Nästa Stegs verksamhet hade sannolikt inte förändrats väsentligt om de miljömässiga effekterna hade vägts in. Deltagare Deltagarna i Nästa Steg tillhör en grupp som samhället har kategoriserat som ej arbetsför, vilket sänder tydliga signaler om att de inte kan vara med och bidra i samhället: att de tillhör den tärande sektorn. Detta skapar en överhängande risk för en känsla av utanförskap och uppgivenhet när ingen förväntar sig något av dem. Därför upplever deltagarna på Nästa Steg en väldigt stor förändring när någon börjar se dem som en resurs, att de har potential att utvecklas och så småningom kanske möjlighet att tillhöra den närande sektorn i samhället, det vill säga vara med och bidra till samhället. Effekten minskad inlåsningseffekt och utanförskap/ökad delaktighet i samhället uppstår direkt när deltagarna väljer att börja på Nästa Steg. De har då själva gjort ett medvetet val att ingå i ett sammanhang där målet för själva verksamheten är att deltagaren ska kunna gå från LSS-insats till annan sysselsättning och därigenom öka sin delaktighet i samhället. Denna medvetenhet och möjlighet till ett eget val utifrån egna önskemål och behov, gör att effekten uppstår redan första dagen. Alla deltagarna som ingår i analysen 11

13 Kapitel 5 - Effekter, indikatorer och proxytermer har upplevt denna effekt (100%, se tabell 5.1). Då deltagaren fått ingå i en miljö där personens starka sidor lyfts fram kan deltagaren själv se och uppskatta sina starka sidor, istället för att enbart se sina tillkortakommande, något de blivit påminda om i stort sett hela sitt liv. Detta ökade självförtroende uppkommer efter ungefär en tredjedel av programtiden enligt handledarnas erfarenhet, och upplevs av alla deltagarna (100%). De två nämnda effekterna (minskad inlåsningseffekt och utanförskap/ökad delaktighet i samhället och ökat självförtroende) leder i sin tur till att deltagarna efter två tredjedelar av programtiden känner att självkänslan ökar och att egenmakten stärks (73% respektive 77% upplever dessa förändringar, se tabell 5.1). Deltagarna kan då reellt påverka sin livssituation i den riktning de själva önskar. De två första effekterna är i sig själva inte tillräckliga för att reellt kunna påverka livssituationen, men är en förutsättning för att kunna gå vidare och påverka självkänslan och egenmakten. Dessa fyra effekter skapar tillsammans möjlighet för deltagaren att ta kontroll över sitt eget liv på ett nytt sätt; det vill säga skapa sig ett självständigt vuxenliv. För att öka deltagarnas egenmakt är bland annat kännedom och kunskap om de samhällsstrukturer som de själv lever inom en central komponent. Det handlar till exempel om aspekter som innebörden att vara myndig, individens rättigheter enligt LSS, vad aktörer som habilitering och boendestödjare har för roll och vad de kan hjälpa till med, hur man söker ett arbete, och vilka förutsättningar som finns avseende olika typer av ersättningar. Att faktiskt kunna styra sitt liv och ta eget ansvar förutsätter att en individ vet vilka typer av ansvar som ens är möjliga och vilka valmöjligheter som finns. Innan deltagarna blir en del av Nästa Steg är deras förförståelse för detta mycket låg, men genom att Nästa Steg ökar deltagarnas kännedom och kunskap om dessa möjliggörs en ökad egenmakt. En möjlighet som många av deltagarna också tar (77%). Sammantaget är varje enskild deltagareffekt i sig unik, men de samverkar även över tid; den ena leder fram till den andra. Tillsammans gör de att den enskilde deltagaren kan ta kontroll över sin situation och därmed skapa ett självständigt vuxenliv. Deltagarnas effekter av Nästa Stegs program är identifierade utifrån deltagarnas egna upplevelser och handledarnas observationer. Vi avslutar med ett talande citat från en deltagarintervju: Min livskvalité har förändrats. Jag har blivit tryggare, fått mer vänner och trivs i min lägenhet och med min familj. 12

14 Kapitel 5 - Effekter, indikatorer och proxytermer Anhöriga Anhöriga till målgruppen upplever ofta en stor oro för framtiden för sin son/dotter och många gånger krävs ett stort praktiskt stöd från anhöriga även när denna blivit vuxen. Det blir en stor förändring för anhöriga när deras son/dotter får ökat självförtroende, självkänsla och mer egenmakt. När deras vuxna barn, efter att ha deltagit i Nästa Stegs program, har kunnat ta steget till ett vuxenliv och kan stå på egna ben minskar oron och behovet av det praktiska stödet blir mindre. Det innebär att man nu kan möta sin son/dotter på ett vuxet plan och umgås som två vuxna människor med egna liv. Alla anhöriga i vår analys upplever detta, och uppger olika stora spann av antal erhållna timmar med vuxenrelation. Han/hon har verkligen förändrats, framför allt fått en ganska stark självkänsla, kan se sitt eget värde och kan bestämma mer själv, som en förälder uttryckte det. Kommunstadsdelar Kommunstadsdelarna kan mäta förändringen som en konsekvens av Nästa Steg i sitt budgetarbete: varje person som tar steget från daglig verksamhet innebär en minskad kostnad för stadsdelen ( kr per år och deltagare, se tabell 5.1). Genom att köpa deltagarplatser hos Nästa Steg har kommunstadsdelarna sparat kostnader för 10 personer: 33% av deltagarna lämnade LSS-insatsen daglig verksamhet efter att de genomgått Nästa Stegs program. Det blir också en minskad arbetsbelastning för den enskilde LSS handläggaren, en effekt som vi valt att inte ta med i beräkningen då det i sammanhanget är en så liten del att effekten inte är väsentlig. Om fler verksamheter skulle arbeta på samma sätt som Nästa Steg skulle det i längden innebära en stor personalbesparing. Lokala arbetsgivare Lokala arbetsgivare som tar emot deltagare från Nästa Steg för praktik, arbetsträning eller avlönat arbete får mer mångfald i arbetsgruppen. Arbetsgivarna upplever att kontakten med personerna som praktiserar/ arbetar hos dem från Nästa Steg ger stora mångfaldsfördelar för arbetsplatsen i form av till exempel ökad respekt för varandras olikheter, större flexibilitet, högre moral, trevligare klimat samt krav på tydligare struktur och information. 100% av de involverade arbetsgivarna upplever att de fått mångfaldsfördelar. Det belyses med kommentarer från arbetsgivare som: Positivt för hela arbetsplatsen, Skapat acceptans och respekt, Den sociala kompetensen ökar. I de fall deltagaren har externa kontakter leder praktiken till en social profilering för arbetsgivaren: det visar att socialt ansvar och mångfaldsarbete är något företaget prioriterar. 87% av arbetsgivarna upplever denna effekt. Vi har fått mycket respons och uppmärksamhet utifrån, Krasst sett stärktes vårt varumärke som två praktikhandledare sade. Det går att jämföra den sociala profileringen med den som ICA får genom sin reklamkampanj där ICA-Jerry är en praktikant med Downs Syndrom. ICA visar, genom att Jerry är med i reklamkampanjen, vad man står för, det vill säga vilken värdegrund företaget har. På samma sätt visar de arbetsgivare som har en praktikant från Nästa Steg sin värdegrund för omgivningen. 13

15 Kapitel 5 - Effekter, indikatorer och proxytermer Tabell 5.1: Effekter, indikatorer och proxytermer Intressent Insats Resultat Effekt Indikator Utfall Proxyterm Värde Deltagare Genomgår Nästa Steg-program 30 deltagare har deltagit i programmet under totalt timmar, 990 målsamtal genomförda, ca 350 studiebesök utförda Minskad inlåsningseffekt och utanförskap /ökad delaktighet i samhället 1.Egen bedömning, annans bedömning 2.Ökat antal samhällskontakter 100% Ersättning A-kassa (baserat på minimilön/lönebidragstak enl AF) Ökat självförtroende Egen bedömning, annans bedömning 100% Kostnad handledning Ökad självkänsla Egen bedömning, annans bedömning 73% Kostnad terapisamtal Ökad egenmakt över sin livssituation 1.Egen bedömning, annans bedömning 2.Jämförelse av livssituation före och efter 77% Programkostnad Nästa Steg, per deltagare under hela programtiden kr Anhöriga Ingen insats 60 anhöriga påverkas Mer tid med vuxenrelation anhöriga/deltagare Egen bedömning tim/år Timlön 213 kr/tim Kommunstadsdelar Finansiering Betalt för 30 platser i programmet Minskat antal köpta platser för LSS-insats daglig verksamhet Statistik Nästa Steg 33% Programkostnad Nästa Steg, per deltagare och år kr Lokala arbetsgivare Tid 15 arbetsgivare har tagit emot deltagare för praktik Social profilering 1. Antal externa kontakter 2. Egen bedömning 87% Reklamkampanjskostnad kr Mångfaldsfördelar 1. Antal interna kontakter 2. Egen bedömning 100% Mångfaldskurser

16 Kapitel 6 - Påverkan 6. Påverkan Den påverkan som Nästa Steg haft på de skapade effekterna presenteras i detta avsnitt. Påverkan består av tre delar: - Deadweight: hur stor del av effekten hade uppstått ändå? - Tillskrivning: hur stor del av effekten beror på andra individer eller organisationer än de som inkluderats i analysen? - Förflyttning: hur stor del av effekten har förflyttats till eller från andra individer eller organisationer, eller uppstått tidigare? För att få ett värde på deadweight för deltagarnas effekter, har vi försökt urskilja en kontrollgrupp. I GR FoU Västs rapport Unga med funktionshinder på väg ut i arbetslivet en utmaning för välfärdssystemet (1:2009) samt kartläggningen Daglig verksamhet enligt LSS gjord av Socialstyrelsen 2008 definierar man traditionell daglig verksamhet och individuella placeringar enligt LSS. Traditionellt har daglig verksamhet varit organiserad som gruppverksamhet i särskilt avsedda lokaler. Utvecklingen på senare tid har dock gått mot mer flexibla former med individuella placeringar, till exempel utflyttade grupper som finns på företag, föreningar, kommunala arbetsplatser eller liknande. I de individuella placeringarna tas hänsyn till individernas intressen, förmågor och behov av stöd. I Socialstyrelsens rapport framgår att av dem som har beslut om daglig verksamhet i storstadsområden har idag cirka 5% detta i form av en individuell placering. Vi antar att dessa placeringar har ett liknande arbetssätt som Nästa Steg, det vill säga fokus på varje individs mål och behov och att effekterna därmed skulle kunna antas bli jämförbara med de som uppstått utifrån Nästa Stegs verksamhet. Vi har därför använt detta som ett mått på hur stor effekt som skulle ha uppstått för deltagarna om de inte deltagit i Nästa Stegs verksamhet (deadweight), eftersom det blir ett mått på sannolikheten att deltagaren skulle ha fått del av liknande verksamhet och därmed uppnått effekterna utan Nästa Stegs hjälp. Samma mått på deadweight har vi antagit gäller för anhöriga eftersom deras effekt är avhängig deltagarnas effekter. Vi har även använt detta mått för kommunstadsdelarnas effekter då de kan antas få samma ekonomiska besparing som Nästa Steg ger (minskad kostnad för LSS-insatser), för personer som har en individuell placering när de tack vare denna lämnar sin LSS-insats. För att räkna fram hur stor del av effekten som rimligen hade uppstått för de lokala arbetsgivarna även utan Nästa Stegs inverkan (deadweight) har vi räknat ut hur stor andel av arbetsgivarna i Göteborg som har en person med intellektuell funktionsnedsättning anställd. Vi tycker att det är befogat att anta att dessa arbetsgivare erhåller samma effekter som arbetsgivarna involverade i Nästa Steg och har därför använt denna siffra som ett mått på deadweight. Uträkningen är baserad på information från Lennart Kurlberg, verksamhetssamordnare på Arbetsförmedlingen i Göteborg. Enligt honom finns det 340 personer med generella inlärningssvårigheter som har en anställning med lönebidrag i Göteborg. Enligt chefen för intressepolitiska frågor i HSO, Mikael Klein, finns lika många privata som offentliga arbetsplatser som har personer anställda med lönebidrag. I SCB:s Företagsregister har vi tagit reda på hur många arbetsställen det finns i Göteborg ( st, nov 2010), och genom att dividera dessa siffror med varandra får vi andelen arbetsgivare i Göteborg som har en person med generella inlärningssvårigheter anställd; 0,65%. Den andra delen av påverkan är tillskrivning; vi har tagit hänsyn till att det finns fler aktörer runt Nästa Stegs verksamhet som bidrar till att uppnå effekterna. De aktörer vi har identifierat i deltagarnas liv/nätverk, genom information från deltagare, handledare och anhöriga är: boendestöd, habilitering och kontaktpersoner. Fördelningen mellan hur stor påverkan dessa har ser självklart olika ut för olika individer. I enskilda samtal med företrädare för anhöriga, kommunen och handledare på Nästa Steg har ett genomsnittligt värde för hur stor del av effekterna som Nästa Steg bidrar med och hur stor andel som övriga parter står för diskuterats 15

17 Kapitel 6 - Påverkan fram. För intressenten deltagare ledde resonemanget till att aktiviteterna inom Nästa steg anses bidra med 80-90% av de uppmätta effekterna (se tabell 6.1). Något som bör nämnas i detta sammanhang är att den representant vi pratade med på kommunen (verksamhetssamordnare Norra Hisingen) påtalade att de ovan nämnda aktörerna (boendestöd, habilitering och kontaktpersoner) bör och skall jobba för de effekter som Nästa Steg skapar, men att det i verkligheten oftast inte är så. Vidare menade hon att kommunens egna verksamheter inte fångar upp individen utan är mer generella anpassningar. För de anhörigas effekter räknade vi med en tillskrivning beräknad på ett genomsnitt av tillskrivningen för deltagarnas effekter, det vill säga 82,5%. De anhörigas effekter uppkommer tack vare deltagarnas effekter och därför kan vi använda samma grunder för tillskrivningen. Kommunstadsdelarnas effekt - minskad kostnad för LSS-insats - uppkommer när Nästa Stegs deltagare lyckas ta sig från sin LSS-insats. Steget från LSS-insatsen möjliggörs helt och hållet tack vare att Nästa Steg finns, ingen annan aktör kan tillskrivas några aktiviteter som bidrar till den effekten. Insatserna från de aktörer som påverkar deltagarnas effekter, ger inte kommunen någon minskad kostnad för LSS-insatser utan Nästa Stegs verksamhet. På samma sätt finns ingen tillskrivning för de lokala arbetsgivarnas effekter. Deras effekter uppstår enbart tack vare att en deltagare från Nästa Steg praktiserar hos dem; ingen annan individ eller organisation är involverad som kan tillskrivas någon del av effekten. Någon förflyttning, det vill säga om någon del av effekterna förflyttats till eller från andra individer och organisationer, förekommer inte för någon av effekterna i vår analys. Deltagarnas och de anhörigas effekter uppstår alla i sin helhet via Nästa Steg, och någon del av dessa effekter har därmed inte uppstått tidigare (förflyttats). Deltagarnas förförståelse för sin plats i sociala sammanhang samt hur man kan påverka och styra sitt liv är näst intill obefintlig när de börjar sin tid på Nästa Steg. Det gör i sin tur att även värdet för kommunen inte har förflyttats; det är en strikt konsekvens av effekterna för deltagarna. Arbetsgivarnas effekter har inte heller förflyttats. Den sociala profileringen och mångfaldsfördelarna har uppstått uteslutande som en konsekvens av Nästa Steg, och dessutom har dessa effekter inte trängt undan andra positiva effekter (exempelvis andra jämställdhetsorienterade initiativ). Snarare har effekterna skapat förutsättningar för att lyfta upp eventuella mångfaldsproblem till ytan. I tabell 6.1 presenteras samtliga värden för Nästa Steg-programmets påverkan. Tabell 6.1: Påverkan Intressent Effekt Deadweight Tillskrivning Förflyttning Deltagare Minskad inlåsningseffekt och utanförskap/ökad delaktighet i samhället 5% 90% 0% Ökat självförtroende 5% 80% 0% Ökad självkänsla 5% 80% 0% Anhöriga Ökad egenmakt över sin livssituation Mer tid med vuxenrelation mellan anhöriga/deltagare 5% 80% 0% 5% 82,5% 0% Kommunstadsdelar Minskad kostnad för LSS-insats 5% 100% 0% Lokala arbetsgivare Social profilering 0,65% 100% 0% Mångfaldsfördelar 0,65% 100% 0% 16

18 Kapitel 7 - Total social nytta 7. Total social nytta Detta avsnitt behandlar först nyttoperioder och avtrappningar för respektive effekt samt bakgrunden till dem, det vill säga källorna och beräkningen. Sedan behandlas den totala sociala nyttan som analysobjektet skapar. De tre aspekterna behandlas i var sitt avsnitt nedan. Handledarnas uppskattning har legat till grund för bestämningen av nyttoperiod och avtrappning för deltagarnas och de anhörigas effekter. Handledarna inom Nästa Steg har lång erfarenhet av arbetet med deltagare och stor kunskap om vad som händer med en deltagare under programtiden och efter att de avslutat sitt program hos Nästa Steg. De har sett likheter och mönster i deltagarnas utveckling under programtiden och hur deltagarnas kontakter med sina före detta handledare efter programslutet ändrar frekvens och karaktär desto längre tiden går. Av detta kan de utläsa när de olika effekternas nyttoperioder börjar och slutar samt hur snabbt de avtar. Nyttoperioder För deltagarna i Nästa Steg är nyttoperioden relativt lång, cirka 5 år, då det handlar om stora livsavgörande förändringar. Det tar lång tid att åstadkomma genomgripande förändringar i deltagarens syn på sig själv och omgivningen som i sin tur kan leda till reella förbättringar av livssituationen. När deltagaren har fått mer kontroll över sitt eget liv och känner mer delaktighet i samhället har han/hon också fått förutsättningar att upprätthålla detta under förhållandevis lång tid: deltagaren har med hjälp av Nästa Steg skapat en relativt hållbar livssituation. För effekten minskad inlåsningseffekt och utanförskap/ökad delaktighet i samhället beräknas nyttoperioden börja så snart deltagaren börjar i programmet. Detta eftersom Nästa Stegs upplägg gör att deltagaren genom att börja på Nästa Steg tagit sig ur inlåsningen i ett LSS-system utan vägar ut och därmed fått ökad delaktighet i samhället. Efter cirka två år efter programslutet glesnar deltagarens kontakter med sina före detta handledare och karaktären på kontakterna ändras; då beräknas nyttoperioden för denna effekt vara slut. Handledarna på Nästa Steg förklarar att det går att utläsa av karaktären på kontakterna hur länge deltagaren ser sig själv som en del av Nästa Steg trots att han/hon slutat. När behovet att följa samma struktur och regler som när man var en del av Nästa Steg försvinner är effektens nyttoperiod slut. När det gäller effekten ökat självförtroende beräknas nyttoperioden börja efter en tredjedel av programtiden. Under det första året av programmet läggs stort fokus på handledning i praktiska uppgifter som stärker individen i att man klarar av olika saker och täta målsamtal, vilket ger ett ökat självförtroende. Efter ca tre år efter programslutet glesnar kontakterna än mer och ändrar åter igen karaktär; då beräknas nyttoperioden för denna effekt vara slut. Handledarna förklarar att det går att utläsa av karaktären på kontakterna som tas nu, att deltagaren har bytt ut strukturen de jobbat efter sedan sin tid på Nästa Steg mot en annan struktur och känner sig trygg med det. När deltagarna slutar ställa frågorna kan jag detta? och kan jag göra så? till sina före detta handledare på Nästa Steg behöver han/hon inte längre få bekräftelse på sitt självförtroende från Nästa Steg och effektens nyttoperiod är då slut. För effekterna ökad självkänsla och ökad egenmakt över sin livssituation beräknas nyttoperioden börja efter två tredjedelar av programtiden; när deltagaren fått en större känsla av delaktighet i samhället och hans/hennes självförtroende stärkts, börjar även självkänslan växa och deltagaren kan se sitt eget värde. Vid denna tidpunkt ser vi också att effekten ökad egenmakt över sin livssituation tar sin början. Under sista fasen av programtiden läggs mycket arbete på att skapa ett fungerande nätverk av de professionella stödfunktioner som finns runt deltagaren. Detta i kombination med deltagarens ökade självkännedom och förståelse för socialt samspel ger ökad egenmakt. Cirka fyra år efter programslutet är kontakterna ofta väldigt glesa och har ändrat karaktär ytterligare en gång, vilket gör att handledarna kan utläsa nyttoperiodens slut för även dessa två deltagareffekter. Handledarna förklarar att det går att utläsa förändringen av kontakterna genom 17

19 Kapitel 7 - Total social nytta att titta på hur länge man pratar om sin tid på Nästa Steg vid kontakter med sina före detta handledare och andra deltagare - när man inte gör det längre är nyttoperioden för effekten ökad självkänsla slut. När man i stort sett inte längre hör av sig alls och de få kontakter som tas sker för att ge något tillbaka och bekräfta den stora betydelse Nästa Steg haft är nyttoperioden för effekten ökad egenmakt slut; då har andra aktörer helt tagit över Nästa Stegs roll och betydelse. För övriga intressenter varierar nyttoperioden mellan tre och fem år. För de anhörigas effekt är nyttoperioden lika lång som för deltagarna, det vill säga fem år, eftersom effekten mer tid med vuxenrelation möjliggörs av deltagarnas effekter ökad självkänsla och ökad egenmakt över sin livssituation. Nyttoperioden för kommunstadsdelarnas effekt börjar när deltagaren lämnar Nästa Steg-programmet för att gå vidare; det är då deltagaren lämnar LSS-insatsen daglig verksamhet och kommunens kostnad för LSS-insatser minskar. När deltagarnas effekters nyttoperiod är slut, kan inte heller kommunens effekt tillgodoräknas Nästa Steg. Nyttoperioden för denna effekt blir därmed fyra år lång. Effekten social profilering för de lokala arbetsgivarna har en nyttoperiod på tre år; den tar sin början när deltagaren påbörjar sin praktik (det vill säga efter en tredjedel av programtiden) och beräknas leva kvar ett år efter att deltagaren avslutat sin praktiktid. Detta har vi baserat på att reklam i allmänhet har kort livslängd (Bo Lilja, ansvarig för webbplatsen Expowera). Även effekten mångfaldsfördelar uppstår när deltagaren påbörjar sin praktik och genom sin närvaro tillför mångfald. Under de två år deltagaren i genomsnitt har praktik förändras företagskulturen tack vare den utökade mångfalden; den blir öppnare och mer respektfull, acceptansen och den sociala kompetensen i företaget ökar. Nyttoperioden beräknas pågå i totalt fem år, det vill säga tre år efter att deltagaren avslutat sin praktiktid, baserat på att företagskulturer har lång livslängd ( Så skapas framfångsrika friska företag, en verksamhetsrapport från IVA-projektet 3F). Eftersom nyttoperioderna för alla Nästa Stegs effekter har olika starttidpunkter fördelas nyttoperioderna över totalt sju år, se figuren 7.1. Det är alltså den skapade nyttan under denna sjuårsperiod som vi inkluderat i analysen. Figur 7.1: Nyttoperioder Programtid Effekt år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 DELTAGARE: Minskad inlåsningseffekt och utanförskap/ökad delaktighet i samhället DELTAGARE: Ökat självförtroende DELTAGARE: Ökad självkänsla DELTAGARE: Ökad egenmakt över sin livssituation ANHÖRIGA: Mer tid med vuxenrelation mellan anhöriga/ deltagare KOMMUNSTADSDELAR: Minskad kostnad för LSS-insats LOKALA ARBETSGIVARE: Social profilering LOKALA ARBETSGIVARE: Mångfaldsfördelar 18

20 Kapitel 7 - Total social nytta Avtrappning Avtrappningen är, för de flesta effekterna, liten till en början och större efter några år. För att få den avtrappning av värdet som motsvarar den avtagande kurva vi ser hos effekterna, har vi uppskattat procentsiffror för varje effekt och för varje år i nyttoperioden. Värdeminskningen är sedan beräknad som andel på ursprungsvärdena, det vill säga värdena när nyttoperioderna inleds. Medan deltagarna är kvar i programmet sker ingen avtrappning av deras effekter. Sedan minskar värdet av deltagareffekterna inte så mycket de första 1-2 åren efter den treåriga programtiden. Under de åren handlar det mycket om att bära med sig kunskapen och basen för ett mer självständigt liv och omsätta det i praktiken. Handledarna har uppmärksammat att avtrappningen blir mer och mer brant när andras betydelse ökar i deltagarnas liv. Efter hand ändrar kontakterna som deltagaren tar med Nästa Steg karaktär, se föregående avsnitt, och genom detta utläser vi takten på avtrappningen. För de anhörigas effekt följer avtrappningen deltagareffekterna ökad självkänsla och ökad egenmakt över sin livssituation, eftersom det är dessa två effekter hos deltagaren som möjliggör en vuxenrelation utan praktiskt stöd. Avtrappningen för kommunstadsdelarnas effekt följer också i stora drag deltagar-effekternas avtrappningskurvor, men för att vara säkra på att inte överdriva Nästa Stegs betydelse har vi valt att räkna med en snabbare avtrappning i analysen (25% per år). För de lokala arbetsgivarnas effekter social profilering och mångfaldsfördelar gäller att ingen avtrappning sker medan deltagaren har praktik på arbetsplatsen, eftersom det är deltagarnas närvaro explicit som skapar effekterna. Effekten social profilering har sedan en mycket brant avtrappning, 40 respektive 60% de kommande två åren. Reklam har generellt kort livslängd därför antar vi att effekten avtar snabbt och att avtrappningen således blir mycket brant. Mångfaldsfördelar avtar långsammare och linjärt, med 25% per år. Utifrån faktainsamlingen kan vi se att kunskapen som skapats i praktikföretaget lever kvar under en relativt lång period, men gradvis trappas av och behöver förnyas för att upprätthållas. För att tydliggöra avtrappningskurvornas branta karaktär har vi ritat in dem i ett diagram, se figur 7.2. I tabell 7.1 finns en kort sammanställning av nyttoperioder och avtrappning. Tabell 7.1: Nyttoperioder och avtrappningar Intressent Effekt Nyttoperiod Avtrappning Deltagare Anhöriga Minskad inlåsningseffekt och utanförskap/ökad delaktighet i samhället 5 år 10%, 50%, 40% Ökat självförtroende 5 år 10%, 20%, 30%,40% Ökad självkänsla 5 år 10%, 10%, 20%, 20%, 40% Ökad egenmakt över sin livssituation 5 år 10%, 10%, 20%, 20%, 40% Mer tid med vuxenrelation mellan anhöriga/deltagare 5 år 10%, 10%, 20%, 20%, 40% Kommunstadsdelar Minskad kostnad för LSS-insats 4 år 25%, 25%, 25%, 25% Lokala arbetsgivare Social profilering 3 år 40%, 60% Mångfaldsfördelar 5 år 25%, 25%, 25%, 25% 19