Bokslut Reinfeldt och Halland

Transkript

1 Bokslut Reinfeldt och Halland Resultatet av åtta år med en borgerlig regering Socialdemokraterna i Halland

2 Sammanfattning Den borgerliga regeringens politik för att skapa nya jobb har helt varit inriktad på att sänka skatten. Trots fem jobbskatteavdrag, nedsatta sociala avgifter vid anställning av unga och sänkning av restaurangmoms kan vi konstatera följande: För riket: Arbetslösheten på nationell nivå har ökat mellan Ungdomsarbetslösheten på nationell nivå har ökat mellan Långtidsarbetslösheten på nationell har nivå ökat mellan Sysselsättningsgraden på nationell nivå har minskat mellan Utbetalningen av försörjningsstöd på nationell nivå har ökat för människor över 18 år, mellan åren Utbetalningen av försörjningsstöd på nationell nivå har ökat för människor under 17 år, mellan åren För Halland: Den totala arbetslösheten har ökat i samtliga kommuner i Halland mellan januari 2007 januari I maj 2014 var arbetslösheten fortfarande högre i Halmstad, Hylte och i Laholm än i januari Den totala arbetslösheten för ungdomar har ökat i samtliga kommuner i Halland mellan januari 2007 januari I maj 2014 var den fortfarande högre i samtliga kommuner, utom Falkenberg, än i januari Långtidsarbetslösheten har ökat i samtliga kommuner i Halland, förutom Kungsbacka, mellan januari 2007 januari I maj 2014 var den fortfarande högre i samtliga kommuner, utom Kungsbacka och i Varberg, än i januari Långtidsarbetslösheten för ungdomar i Halland har ökat i Halmstad och Hylte kommuner, mellan januari 2007 januari I maj 2014 var den fortfarande högre i dessa kommuner än i januari I Laholm har siffran inte förändrats under åtta år. Den kommunala utbetalningen av försörjningsstöd har ökat för samtliga kommuner inom Halland. 2

3 Innehåll Bakgrund och rapportens syfte. 4 Tillvägagångssätt.. 6 Arbetslöshet samtliga i Sverige 7 Ungdomsarbetslöshet i Sverige 8 Långtidsarbetslöshet i Sverige.. 9 Sysselsättningsgrad i Sverige.. 10 Total arbetslöshet samtliga och ungdom, i Halland 11 Långtidsarbetslöshet samtliga och ungdom, i Halland Försörjningsstöd i Sverige och Halland

4 Bakgrund samt rapportens syfte I regeringens budgetproposition för 2007 omnämns det första jobbskatteavdraget som en betydande del i regeringens nya politik i syfte att minska arbetslösheten och öka sysselsättningen. Man gör bedömningen att ett antal skattesänkningar bör införas som incitament för att öka sysselsättningen i landet och att arbete skall ses som mer lönsamt än i det då, aktuella läget. För att få största möjliga effekt på arbetsutbudet och sysselsättningen bör skattelättnaden särskilt inriktas mot att göra det lönsamt att gå från fulltidsfrånvaro till deltidsarbete. 1 Att sänka skatten ansågs som det främsta verktyget i regeringens vallöfte om att öka sysselsättningen och få fler människor i arbete än i det då, aktuella läget. 2 Utöver den breda analys som sådan, så riktades även det s.k jobbskatteavdraget till specifika grupper i samhället. Genom att sänka skatterna för framförallt låginkomsttagare så skulle de grupper som stod långt ifrån heltidsarbeten eller befann sig i arbetslöshet öka i sysselsättning och därmed engagera hela samhället. Inom dessa inkomstgrupper återfinns många ungdomar och invandrare samt deltidsarbetande kvinnor. Det är bland dessa grupper som de största möjligheterna till förändringar av arbetskraftsdeltagandet finns. 3 Jobbskatteavdragets effekter som sådana var i det stora hela riktat åt de människor som befann sig långt ifrån arbetsmarknaden och som senare skulle kategoriseras i Fas 3, eller benämnas som långtidsarbetslösa. Följande rapport ämnar att på såväl nationell- som kommunal nivå påvisa effekterna av jobbskatteavdraget. På ett konkret sätt behandlar följande rapport utvecklingen inom arbetslöshet, undomsarbetslösheten, långtidsarbetslösheten och sysselsättningsgraden, men även hur utbetalningen av försörjningsstödet har förändrats sedan Alliansens tillträde i regeringsposition De fem jobbskatteavdrag som redan blivit verklighet uppskattas att ha kostat staten 86 miljarder kronor i förlorade skattepengar, när de genomfördes. Riksdagens Utredningstjänst (RUT) redovisar att i dagsläget har jobbskatteavdragen kostat ungefär 600 miljarder kronor i förlorade skattepengar. Jobbskatteavdragen presenterades i olika etapper, vid 2007, 2008, 2009, 2010 och 2014, där det sista kostade ungefär 12 miljarder kronor. I diskussionen om jobbskatteavdragen är det viktigt att bära med sig insikten om att den totala kostnaden för dessa ständigt ökar. Regeringen är själva lyriska över den ekonomiska reform som uppges ha bidragit till ungefär fler i sysselsättning. (Under Socialdemokraternas senaste tid vid makten mellan ökade sysselsättningen med ) Rent ekonomiskt har Sverige, under dessa år, gått ifrån ett överskott på 65 miljarder kronor 2006 till, enligt prognoser ifrån Ekonomistyrningsverket, ett underskott på 87 miljarder kronor för Samtidigt har Regeringen sålt ut gemensama, statliga tillgångar för Regeringens proposition 2006/07:1, 5.2.1: Alliansens valmanifest 2006: 6 3 Regeringens proposition 2006/07:1, 5.2.1:

5 miljarder kronor. Sammantaget kan det tyckas som en relativt osammanhängande ekonomisk politik med tydliga inslag av ansvarslöshet. Den statistik som framförs är framförallt delgiven av berörda kommuner själva, Riksdagens Utredningstjänst (RUT), Arbetsförmedlingen, Statistiska Centralbyrån (SCB) och Svenskt Näringslivs egen statistikbyrå Ekonomifakta. 5

6 Tillvägagångssätt Tillvägagångssättet har varierat för de olika underrubrikerna, med dock en gemensam grund i jämförelsen mellan två likartade tidpunkter. Då rapportens analytiska syfte är att jämföra den samhälleliga situationen strax efter Alliansens tillträde i regerinsställning och den nutida situationen inom samma områden, så är de generella jämförelsepunkterna runt årsskiftet 2006/2007 samt årsskiftet 2013/2014. Då information och statistik tillhandahållits av en rad olika- och separata institutioner samt myndigheter, så kan vissa avsnitt skilja sig i den exakta tidsangivelsen. Däremot har ambitionen varit att inom samma kapitel, ska samma tidsjämförelser gälla, för såväl den nationella- som kommunala statistiken. Det kapitel som här skiljer sig åt, är den kommunala statistiken om försörjningsstöd, då de olika kommunerna inte har likvärdiga system och även i vissa fall genomgått ett systembyte under tidperiodens gång. Varje kapitel redovisar konkret direkta, öppna källor. Då viljan är att ge en bild av verkligheten så skulle rapporten förlora sitt syfte om den inte redovisade exakt statistik ifrån vald tidsperiod. Där den exakta källan inte kan redovisas är i de fall som kommunerna själva, via mail redogjort för situationens utveckling inom respektive kommun. 6

7 Arbetslöshet samtliga i Sverige På Svenskt Näringslivs egen statistikbyrå, Ekonomifakta, kan man ta del av statistiska jämförelser över tid inom flertalet områden. För statistik angående arbetslöshet på Ekonomifakta görs uträkningen med människor i ålder år, vilket är i enlighet med International Labour Organisation:s (ILO) mått på arbetslöshet. För januari 2007 så beräknar Ekonomifakta att arbetslösheten i Sverige var 6,9 % och den säsongsrensade låg på 6,6 %. För januari 2014 så var 8,6 % arbetslösa och den säsongsrensade arbetslösheten låg på 8,2 %. I verkliga siffror så utgör januari-månads procenttal människor i arbetslöshet. Diagram 1 Arbetslöshet i Sverige, januari 2007 januari 2014 Röd: procent, Grön: procent säsongsrensat Källa: 4 Anm. Bilden ovan kan verka missvisande då den sista tidspunkten hänvisar till juli 2013, via länken förstår man dock att den sista tillgängliga siffran i själva verket är januari

8 Ungdomsarbetslöshet i Sverige Ungdomsarbetslöshet innebär andelen av människor som definieras som ungdomar som också är arbetslösa. Definitionen av ungdomar i relation till arbetslöshet kan variera mellan olika åldrar. Även för ungdomsarbetslösheten på nationell nivå används Ekonomifakta som statistisk källa. För ungdomsarbetslösheten hänvisar Ekonomifakta också till ILO:s definition och anger år som referenspunkt i syfte till ungdomar i arbetslöshet. Då samma källa och måttenhet (ILO) används här, som ovan, så kommer även procentsatserna tas ifrån januari 2007 och januari För januari 2007 var ungdomsarbetslösheten på 20,2 %, varav den säsongsrensade var på 19 %. Januari 2014 visar på 23,9 % i ungdomsarbetslöshet, varav 22,9 % i den säsongsrensade. Bakom procentsatsen så betyder ungdomsarbetslösheten att ungdomar befann sig i arbetslöshet i januari Diagram 2 Ungdomsarbetslöshet i Sverige, januari 2007 januari 2014 Röd: procent, Grön: procent säsongsrensat Källa: Anm. Bilden ovan kan verka missvisande då den sista tidspunkten hänvisar till juli 2013, via länken förstår man dock att den sista tillgängliga siffran i själva verket är januari

9 Långtidsarbetslöshet i Sverige Långtidsarbetslöshet innebär den andel av den totala arbetslösheten som endast inkluderar personer som varit utan jobb under en längre tid. Det förekommer olika definitioner gällande långtidsarbetslöshet, och dessa definitioner förändras med jämna mellanrum. Enligt Ekonomifakta definieras dock en person som långtidsarbetslös när hen har varit arbetslös kontinuerligt under mer än sex månader. Liksom tidigare statistik ifrån Ekonomifakta så används ILO:s internationella mått, vilket för långtidsarbetslöshet innebär personer i åldrarna år. För januari 2007 var långtidsarbetslösheten 25,3 %, här redovisas ingen säsongrensad statistik. För januari 2014 var långtidsarbetslösheten 30,5 %, här redovisas ingen säsongrensad statistik. Diagram 3 Långtidsarbetslöshet i Sverige, januari 2007 januari 2014 Källa: 6&to17513=2014 Anm. Bilden ovan kan verka missvisande då den sista tidspunkten hänvisar till juli 2013, via länken förstår man dock att den sista tillgängliga siffran i själva verket är januari

10 Sysselsättningsgrad i Sverige Då antalet sysselsatta människor ofta ställs i kontrast till människor i arbetslöshet, tas sysselsättningsgraden med i denna rapport. Sysselsättning, till skillnad ifrån arbetslöshet, riktar sig till statistik om hur många människor som i någon form är sysselsatta. Därmed är sysselsättningsgraden ett instrument för att mäta andelen av Sveriges befolkning som är sysselsatta. Stämmer Alliansens beräkning om fler sysselsatta så innebär det ca per år över två mandatperioder. Medför man Socialdemokraternas beräkning om fler sysselsatta mellan , så är det ca fler sysselsatta per år över tre mandatperioder. För januari 2007 var andelen av befolkningen i sysselsättning 65,6 %, och den säsongsrensade låg på 66,8 %. För januari 2014 var andelen av befolkningen i sysselsättning 64,3 % och den säsongsrensade låg på 65,7 % Diagram 4 Sysselsättningsgraden i Sverige, januari 2007 januari 2014 Röd: procent, Grön: procent säsongsrensat Källa: =2013 Anm. Bilden ovan kan verka missvisande då den sista tidpunkten hänvisar till juli 2013, via länken förstår man dock att den sista tillgängliga siffran i själva verket är januari

11 Total arbetslöshet samtliga och ungdom i Halland De två tabellerna på denna sida redogör för den totala arbetslösheten (16-64 år) och ungdomsarbetslösheten (18-24 år) i antal personer, inskrivna i Arbetsförmedlingens egen statistikcentral. Arbetsförmedlingen använder inte ILO:s (International Labour Organisation) definition, vars motsvarande åldersbeskrivning för ungdomsarbetslöshet är år och total arbetslöshet år. Tabellerna avser den totala arbetslösheten för såväl samtliga (16-64 år) och för ungdomar (18-24 år) Tabell 1 Total arbetslöshet för samtliga i Halland kommunvis Arbetslösa 16- Januari Januari Procentuell ökning Maj år Falkenberg % Halmstad ,17 % Hylte ,51 % 366 Kungsbacka ,53 % Laholm ,03 % 704 Varberg ,93 % Totalt Halland Källa: Tabell 2 Total arbetslöshet för ungdomar i Halland kommunvis Arbetslösa 18- Januari Januari Procentuell ökning Maj år Falkenberg ,8 % 221 Halmstad ,28 % 841 Hylte ,06 % 70 Kungsbacka ,52 % 299 Laholm ,65 % 135 Varberg ,49 % 232 Totalt Halland Källa:

12 Långtidsarbetslöshet samtliga och ungdom i Halland Nedanstående tabeller redovisar andelen långtidsarbetslösa i Hallands kommuner, såväl samtliga som ungdomar, med en procentuell uträkning av utvecklingen mellan januari 2007 och januari Enligt Arbetsförmedlingens hemsida så definieras långtidsarbetslöshet för vuxna med en i öppen arbetslöshet mer än sex månader och under den tiden inte deltagit i ett program med aktivitetsstöd. För ungdomar (18-24 år) så är definitionen för långtidsarbetslöshet, ungdomar under 25 år som varit öppet arbetslösa i mer än 100 dagar. Tabell 3 Samtliga långtidsarbetslösa i Halland kommunvis Långtidsarbetslösa Januari 2007 Januari 2014 Procentuell Maj år förändring Falkenberg ,1 % 258 Halmstad ,77 % 632 Hylte ,26 % 42 Kungsbacka ,94 % 209 Laholm ,5 % 136 Varberg ,41 % 209 Totalt Halland Källa: Siffrorna som statistiken ovan grundar sig på, tilldelades av Arbetsförmedlingens egen statistikenhet. Tabell 4 Långtidsarbetslöshet för ungdomar i Halland kommunvis Långtidsarbetslösa Januari 2007 Januari 2014 Procentuell Maj år förändring Falkenberg ,0 % 25 Halmstad ,86 % 44 Hylte % 10 Kungsbacka ,29 % 18 Laholm % 12 Varberg ,0 % 14 Totalt Halland Källa: Siffrorna som statistiken ovan grundar sig på, tilldelades av Arbetsförmedlingens egen statistikenhet. 12

13 Försörjningsstöd i Sverige och Halland Försörjningsstöd är benämningen på det som tidigare kallades socialbidrag. På den nationella nivån visar Statistiska Centralbyråns och Socialstyrelsens statistik, att behovet av försörjningsstöd har kraftigt ökat sedan En stor anledning till detta är den höga arbetslösheten samt att det sociala trygghetssystemet i form av arbetslöshets- och sjukförsäkring har urholkats. Detta har lett till att utanförskapet har permanentats, vilket även bekräftas av statistiken från kommunerna i Halland. Försörjningsstödet på kommunal nivå har tagits fram av socialförvaltningen i berörda kommuner. I ett tidigt skede av arbetet var planen att inbegripa flera olika komponenter i sammanställningen av hur försörjningsstödet ser ut på kommunal nivå. Dock visade det sig att kommunerna hade olikartade system för försörjningsstöd och kunde därför inte alltid svara på frågor om t.ex. försörjningsstöd för ungdomar och antal unika personer. Därför inkluderas nu endast antal hushåll och den totala kostnaden för enskilda kommuner. Likaså varierar tidpunkterna för kommunerna, då några kommuner under tidens gång bytt system och inte kunde redovisa tillförlitliga siffror. Liknande statistik finns att hämta ifrån Socialstyrelsens hemsida om kommunal redovisning. Källa: Socialförvaltningen i respektive kommun *) Totalt antal individer? Tabell 5 Antal hushåll och utbetalt försörjningsstöd i Halland 2007 Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Unika *) hushåll Totala kostnader Tabell 8 Antal hushåll och utbetalt försörjningsstöd i Halland Falkenberg 2012 Halmstad 2013 Hylte 2013 Kungsbacka Laholm 2013 Varberg Unika *) hushåll Totala kostnader Källa: Socialförvaltningen i respektive kommun *) Totalt antal individer? 13