Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3

Transkript

1 RAPPORT 1(10) AVN 2014/ Handläggare, titel, telefon Esa Manninen, utredare Eva Jeppson, handläggare Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING... 3 BAKGRUND TILL UPPDRAGET... 3 UPPFÖLJNINGENS SYFTE OCH METOD PLANEN FÖR UPPDRAGET... 3 KOMMUNSTYRELSENS UPPDRAG... 3 AV-NÄMNDENS HANDLINGSPLAN FÖR UPPDRAGET... 4 KORT OM FAS GENOMFÖRANDE... 5 STUDIER UNDER INSATSEN... 6 UNGDOMARNAS UPPLEVELSER... 6 HANDLEDARNAS UPPLEVELSER... 7 ARBETSKONSULENTENS REFLEKTIONER... 7 VART TOG UNGDOMARNA VÄGEN EFTERÅT?... 8 EKONOMIN I PROJEKTET... 9 KOPPLING TILL EKONOMISKT BISTÅND ERFARENHETER SOM HAR FÖRTS ÖVER TILL NUVARANDE UNGA I JOBB... 9 Besöksadress Telefon Telefax E-post mun Tegelängsgatan 19 A arbetsmarknadskontoret@norrkoping.se kontoret Internet ing

2 RAPPORT 2(10) AVN 2014/ Sammanfattning Under perioden januari 2013 till mars 2014 har arbetsmarknadskontoret genomfört projektet Inga unga i fas 3, finansierat med medel från kommunfullmäktige för insatser mot ungdomsarbetslösheten. Projektet hade syftet att inga ungdomar år folkbokförda i Norrköpings kommun skulle vara inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantins sysselsättningsfas (fas 3) på arbetsförmedlingen i Norrköping. Uppföljningen visar att projektet till stora delar har genomförts enligt ursprunglig plan. Av ursprungligen 42 anvisade ungdomar från arbetsförmedlingen påbörjade 24 ungdomar en anställning, varav 18 fullföljde den ettåriga anställningen på en kommunal arbetsplats. Fyra av ungdomarna bedrev någon form av studier parallellt med anställningen. Direkt efter avslutad anställning har 4 ungdomar (22 procent) fått fortsatt arbete och 2 ungdomar (11 procent) har gått vidare till studier. En synpunkt som har framförts både från deltagande ungdomar och från handledare på arbetsplatser är att man hade önskat mer kontakt med arbetsmarknadskontorets personal under projektets gång. I den nuvarande insatsen Unga i jobb, som är en form av fortsättning av projektet, har man försökt att få till en bättre kontinuitet i kontakterna mellan arbetsmarknadskontoret, ungdomarna och arbetsplatsernas handledare. Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköpings kommun Tegelängsgatan 19 A arbetsmarknadskontoret@norrkoping.se Internet Norrköping

3 RAPPORT 3(10) 1. Inledning Bakgrund till uppdraget Kommunfullmäktige beslutade den 24 april 2012 att avsätta 5 miljoner kr för insatser mot ungdomsarbetslösheten. Den 3 december 2012 fattade kommunstyrelsen beslut om hur dessa 5 miljoner kr skulle fördelas till tre uppdrag med insatser mot ungdomsarbetslösheten enligt förslag från Jobbkommissionen. Kommunstyrelsens tilldelade arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden (AV-nämnden) 4,6 miljoner kr för att genomföra de två uppdragen Inga unga i fas 3 respektive Sommarjobb till fler ungdomar Det tredje uppdraget (Tillväxtskapande insatser med fokus på arbetstillfällen för unga) och resterande kr gick till näringslivskontoret. Uppföljningens syfte och metod Ett syfte med den här uppföljningen är att redovisa hur det tidsbegränsade uppdraget Inga unga i fas 3 genomfördes. Ett annat syfte är att redovisa vilka lärdomar som har dragits av det tidsbegränsade uppdraget inför utformandet av den ordinarie arbetsmarknadsinsatsen Unga i jobb en insats som har samma syfte som Inga unga i fas 3. Underlaget till uppföljningen kommer från flera olika källor. Olika dokument som beskriver uppdraget har granskats. Mycket av informationen om genomförandet kommer från den arbetskonsulent som inledningsvis hade huvudansvaret för uppdraget. Arbetskonsulenten har intervjuat både deltagare och handledare om hur de har upplevt verksamheten/projektet. Det finns även ett avsnitt där arbetskonsulentens egna reflektioner redovisas. Slutligen har det även gjorts en ekonomisk uppföljning av projektet och en uppföljning i registret för ekonomiskt bistånd. 2. Planen för uppdraget Kommunstyrelsens uppdrag I en tjänsteskrivelse inför kommunstyrelsens beslut i december 2012 beskrevs uppdraget på följande sätt (KS-816/ ). Inga unga i Fas 3 Vem: Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden. Vad: Arbetsgivare stimuleras att anställa unga i Fas 3 under ett år, genom Förstärkt särskilt anställningsstöd från Arbetsförmedlingen. Kommunens roll kan vara att agera arbetsgivare och anställa en del ungdomar. Det kan

4 RAPPORT 4(10) också vara att medverka i den organisation som ska stödja såväl företagen som individerna. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden ska i samverkan med Arbetsförmedlingen beskriva åtgärden i en handlingsplan. AV-nämndens handlingsplan för uppdraget Uppdraget från kommunstyrelsen ställde krav på att AV-nämnden skulle redovisa en handlingsplan för uppdragets genomförande senast den 31 december Av handlingsplanen för uppdraget Inga unga i fas 3 framgick följande: Syfte Inga ungdomar år folkbokförda i Norrköpings kommun ska vara inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantins sysselsättningsfas (fas 3) på arbetsförmedlingen i Norrköping. Målgrupp Målgruppen är ungdomar år som är inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantins sysselsättningsfas (fas 3) på arbetsförmedlingen i Norrköping. Mål Målet är att ungdomen efter insatsen har ett arbete eller ska påbörja studier. Utförare Uppdraget utförs av arbetsmarknadskontoret (arbetsmarknadsenhetens team Anställning) i samverkan med utbildningskontoret och arbetsförmedlingen. Aktiviteter Deltagaren erbjuds en ettårig anställning med lönesubvention (förstärkt särskilt anställningsstöd) i kombination med kompetensutveckling. Arbetsgivare ska vara kommunala verksamheter. Uppdraget kommer att kräva förstärkning med en arbetskonsulent på arbetsmarknadsenheten. Uppdraget genomförs i samverkan med arbetsförmedlingen som bedömer rätten till lönesubvention. Antal deltagare Målgruppen bestod av 42 personer under vecka 48 enligt arbetsförmedlingens statistik. Tidsplan Januari 2013 till mars 2014 Dokumentation och uppföljning Uppdraget ska administreras i arbetsmarknadskontorets verksamhetssystem. Uppdraget hanteras som en ordinarie, men tillfällig insats som utförs av arbetsmarknadsenheten inom arbetsmarknadskontoret. Uppföljningen kommer att integreras med gällande uppföljningsmodell för arbetsmarknadsenhetens insatser.

5 RAPPORT 5(10) Kort om fas 3 Den som har varit utan arbete en längre tid och uppfyller vissa villkor kan anvisas till det arbetsmarknadspolitiska programmet jobb- och utvecklingsgarantin. Villkoren för vem som får anvisas till jobb- och utvecklingsgarantin regleras i förordning (2007:414). Specifikt för målgruppen unga nämns att den som har deltagit i jobbgarantin för ungdomar i 15 månader kan anvisas till programmet, förutsatt att anvisningen sker direkt efter deltagandet i jobbgarantin. Målgruppen för jobbgarantin för ungdomar är åringar. Jobb- och utvecklingsgarantin är indelad i tre faser. Fas 1 ska omfatta kartläggning, jobbsökaraktiviteter med coachning och förberedande insatser. Fas 2 ska omfatta arbetspraktik, arbetsträning och förstärkt arbetsträning. Fas 3, som numera heter sysselsättningsfasen, inleds efter 450 dagar i programmet och innebär sysselsättning hos en anordnare. 3. Genomförande inledde arbetet med uppdraget i januari Totalt 42 ungdomar anvisades av arbetsförmedlingen, men det visade sig att nästan hälften egentligen inte hörde till målgruppen för insatsen eftersom de hade arbete, hade förstärkt särskilt anställningsstöd utanför kommunen, var igång i studier eller befann sig under utredning och inte var redo för arbete. Av de ursprungligen 42 anvisade fick 24 ungdomar en anställning. De två arbetskonsulenter som arbetade med uppdraget träffade alla ungdomarna för en intervju där man gick igenom ungdomarnas utbildningar och intressen och vad de skulle vilja arbeta med. Man pratade också om möjligheten att läsa upp enstaka ämnen under anställningsåret och möjligheten att få vägledning via Vägledningscentrum. Efter denna kartläggning av ungdomarna startade arbetet med att hitta arbetsplatser i den kommunala organisationen. Av de 24 ungdomarna som påbörjade anställning i projektet har 18 fullföljt den ettåriga anställningen. I två av fallen beror avbrotten på att ungdomarna har fått arbete utanför kommunen. I ett fall har personen sagt upp sig själv och i de resterande tre fallen har man fått avsluta sina anställningar av olika skäl. Merparten av ungdomarna var i det högre åldersspannet år och det var en något skev könsfördelning med dubbelt så många kvinnor som män.

6 RAPPORT 6(10) Deltagande ungdomar, åldrar och könsfördelning Män Kvinnor totalt år år totalt Som framgår av följande tabell fanns flera av anställningarna inom skola, men även arbetsplatser inom andra typer av verksamheter fanns representerade. Antal ungdomar i olika verksamheter Verksamhet Förskola 3 Skola 4 Äldreomsorg 1 Psykiatrin 1 Spårvagnsverkstaden 2 Kök 2 Vaktmästeri Natur och Bygg 3 Myrorna Antal ungdomar 1 (omplacerad från förskola) 1 (omplacerad från förskola) Summa: 18 Studier under insatsen Några av de 18 ungdomar som fullföljde året i projektet kombinerade anställningen med studier. 1 läste färdigt till undersköterska på distans under anställningen 1 påbörjade utbildning till barnskötare 2 läste engelska för att få behörighet till högskolan Ungdomarnas upplevelser Under avslutningssamtalen som har genomförts med två grupper av ungdomar blir det tydligt att ungdomarna har uppskattat sitt anställningsår. Positiva saker som har framkommit vid samtalen är att ungdomarna har fått rutiner, varit efterfrågade, haft en egen lön, utvecklats och fått erfarenheter och arbetskamrater. De som går tillbaka till arbetsförmedlingen uttrycker en viss ångest inför det, men det är tydligt att dessa ungdomar idag har en bättre drivkraft än för ett år sedan att komma ur arbetslösheten.

7 RAPPORT 7(10) Det framkommer också under samtalen att ungdomarna har saknat en nära kontakt med arbetsmarknadskontoret. De menar att de behövde ha någon som kontinuerligt var på dem om studier och att söka jobb. De har inte den vanan själva och glädjen över att ha ett jobb gjorde att de glömde att planera framåt. I början av anställningen kändes ett år som en väldigt lång tid och de kunde inte förutse att året skulle gå så fort. Vissa av ungdomarna har känt sig övergivna av både arbetsmarknadskontoret och arbetsförmedlingen. Som en av ungdomarna uttryckte det: Nu är vi ute på en plats - nu behöver de inte bekymra sig om oss längre! Ungdomarna efterlyser fler besök på arbetsplatsen av personal från arbetsmarknadsenheten. De uttrycker också att handledarna inte var så välinformerade om vad som gällde runt anställningen. Handledarnas upplevelser Några av arbetsplatserna har haft en mer eller mindre kontinuerlig kontakt med arbetsmarknadsenheten. På andra arbetsplatser har kontakten varit mer sporadisk och i vissa fall (främst skolor) har arbetskonsulenten främst haft kontakt med enhetschef på arbetsplatsen. I dessa fall har arbetskonsulenten i efterhand intervjuat handledarna för att samla in deras erfarenheter. Nedanstående är en samlad bedömning av synpunkter som har kommit fram i kontakten med arbetsplatsernas handledare. Det varierar hur handledarna på arbetsplatserna har upplevt samarbetet med arbetsmarknadskontoret. Några handledare svarar att det har fungerat bra och att de fick en bra information i början av anställningen. Därefter har de endast haft kontakt med personal på arbetsmarknadskontoret vid rutinmässig rapportering av sjukfrånvaro. Men även de som är nöjda med arbetsmarknadskontorets insats hade gärna sett att vi hade kommit på fler besök på enheterna. Andra säger att det har varit svårt att få tag på ansvarig personal på arbetsmarknadskontoret och att man inte har fått tillräcklig återkoppling vid mailkontakt. Vissa tycker att det har varit otydligt vad som gäller i anställningen när det uppstått svårigheter. En handledare menar att man har missat en förlängning av en anställning (med särskilt anställningsstöd) på grund av utebliven återkoppling från arbetsmarknadskontoret. Samtliga intervjuade hade velat träffa arbetsmarknadskontorets personal oftare. Arbetskonsulentens reflektioner När projektet inleddes fick en arbetskonsulent huvudansvaret för genomförandet. Efter fyra månader fick en annan medarbetare ta över huvudansvaret och efter ytterligare en tid byttes även den personen ut. Sammantaget har det varit många kockar inblandade i projektet från arbetsmarknadskontorets sida vilket har försvårat genomförandet.

8 RAPPORT 8(10) Den arbetskonsulent som hade ansvaret för projektets operativa genomförande under den inledande fasen menar att det är viktigt att det är en och samma person som följer ungdomarna under året. Det måste finnas en kontinuitet i kontakten mellan arbetskonsulenten och ungdomarna. Både ungdomarna och handledarna är i behov av besök och uppföljningar om hur det går. Många av ungdomarna har inga förebilder och vet inte hur de ska gå tillväga i kontakt med exempelvis myndigheter. De behöver en vägledning för att sedan kunna ta kontakten själva. De behöver även en ständig påminnelse om hur det går med att söka utbildning eller jobb. En enkel och bra metod är att använda sig av sms eller mailkontakt. Framförallt sms, som ungdomarna använder sig flitigt av och garanterat svarar på. Det är ett bra och enkelt sätt att få dem att känna att vi är tillgängliga, och att vi kommer ihåg dem mellan arbetsplatsbesök och gruppträffar. Vart tog ungdomarna vägen efteråt? När de 18 ungdomarna avslutade sina ettåriga anställningar var utfallet följande: Utfall Antal personer Andel personer till arbete 4 22% till studier 2 11% arbetssökande 8 44% annat 4 22% Summa: % Den mer detaljerade bilden av hur de 18 ungdomarna fördelar sig visar att: 4 fick förlängd anställning (med särskilt anställningsstöd) 3 inom förskola/skola och 1 på spårvagnsverkstaden. 2 påbörjar/ska påbörja utbildning, inriktning förskola 1 läste färdigt till undersköterska på distans under anställningen. Söker arbete och har vikarierat i kommunen efter anställningen. 1 önskar praktik inom bageri (är utbildad kock och bagare) 1 söker aktivt arbete utan att ha skrivit in sig på arbetsförmedlingen. (Har sparat pengar under anställningen så att det räcker till uppehälle under 3 månader för att slippa gå till arbetsförmedlingen och istället följa en egen plan framåt.) 5 gick tillbaka till arbetsförmedlingen.

9 RAPPORT 9(10) 1 är föräldraledig och planerar att därefter söka till högskolans förskollärarutbildning 1 är på väg att flytta till Stockholm 2 är i behov av fortsatt utredning, varav 1 sjukskriven Ekonomin i projektet s nettokostnad för projektet blev cirka 1,27 miljoner kronor. I detta ingår: lönekostnader för anställningarna, netto efter statsbidrag lönekostnad för arbetsmarknadskontorets personal i projektet För att finansiera projektet fick arbetsmarknadskontoret cirka 1,65 miljoner kronor av de medel (totalt 5 miljoner kronor) som kommunfullmäktige avsatte under 2012 för insatser mot ungdomsarbetslösheten. Koppling till ekonomiskt bistånd Av de 18 ungdomarna som fullföljde insatsen hade 9 fått ekonomiskt bistånd innan insatsen. Merparten av dessa 9 hade fått bistånd under hela En uppföljning visar att 2 av ungdomarna som har deltagit i insatsen har sökt bistånd april Erfarenheter som har förts över till nuvarande Unga i jobb Uppdraget Inga unga i fas 3, som har beskrivits utförligt i tidigare avsnitt i den här rapporten, var ett tidsbegränsat uppdrag som avslutades i mars Sedan början av 2014 har det huvudsakliga arbetssättet i Inga unga i fas 3 omvandlats till en av arbetsmarknadsenhetens ordinarie insatser. Insatsen heter numera Unga i jobb och målgruppen är åringar (tidigare var det år). Insatsen är även en av de detaljerade överenskommelser som har tecknats mellan arbetsförmedlingen och Norrköpings kommun. Följande har ändrats i arbetssättet för att den nuvarande insatsen Unga i jobb ska fungera bättre än det tidigare projektet. Kontakten med arbetsförmedlingen har förbättrats. Det är viktigt för att på ett bättre sätt sålla fram rätt målgrupp redan hos arbetsförmedlingen, vilket inte fungerade så bra i projektet. Det framgår av uppföljningen av projektet att av ursprungligen 42 anvisade ungdomar från arbetsförmedlingen påbörjade endast 24 en anställning.

10 RAPPORT 10(10) Numera inleds insatsen med en månads praktik för att testa om det finns förutsättningar att inleda en anställning. Syftet är att minska risken att man anställer en person som inte är mogen för det. I den nuvarande insatsen försöker man att få till en bättre kontinuitet i kontakterna mellan arbetsmarknadskontoret, ungdomarna och arbetsplatsernas handledare. I uppföljningen av projektet har det framgått att såväl ungdomarna som arbetsplatsernas handledare har efterlyst mer kontakter med arbetsmarknadskontorets personal. I projektet hade arbetskonsulenten i vissa fall främst på skolor kontakt med arbetsplatsens enhetschef istället för med handledaren. Det blev ingen bra och levande dialog på det sättet och numera ser man till att upprätta kontakt direkt med arbetsplatsens handledare så fort en anställning har inletts.