Verksamhetsplan 2010/2011. Fröets förskola. Skolförvaltning sydost

Transkript

1 Verksamhetsplan 2010/2011 Fröets förskola Skolförvaltning sydost Sso 296/2010

2 Innehållsförteckning 1,2 Inledning och förutsättningar sid Läroplansmål Normer och värden sid Läroplansmål Utveckling och lärande sid Läroplansmål Barns inflytande sid Läroplansmål Förskola och hem sid Läroplansmål Samverkan med förskoleklassen, skolan sid 12 och fritidshemmet 2

3 1. Inledning och förutsättningar Förskolan Fröet, (web.adr: är en kombinerad föräldrakooperativ och kommunal förskola. Föräldrarna har ett stort ansvar för verksamheten och turas dessutom om att arbeta på förskolan. Det finns sedan många år tillbaka en föräldrastyrelse, där samtliga föräldrar ingår och alla har speciella uppdrag, exempelvis som ordförande, sekreterare och kassör. På förskolan finns ett mycket stort föräldrainflytande och engagemang. Föräldrarna upplever Fröet som hela familjens förskola. De lär känna alla barn och tar ansvar även för varandras barn. De känner att de ingår i ett nätverk där många även efter förskoletiden har mycket kontakt med varandra. Alla föräldrar är delaktiga i förskolans vardag genom sin arbetsplikt två veckor om året. Föräldrarna har under sina veckor ansvar för matlagning och alla matinköp. De ser kontinuerligt över matsedeln och några förändringar har gjorts. Bland annat försöker de att hålla barnens sockerintag så lågt som möjligt. Alla föräldrar är med i någon arbetsgrupp med syfte att föra verksamhetens utveckling framåt. Exempel på arbetsgrupper är: rekryteringsgrupp, utvecklingsgrupp, matgrupp och tomtegrupp ( fixargrupp ). Föräldramöten hålls en gång i månaden och där lyfts alltid aktuella frågor. Vid några tillfällen diskuteras specifika frågor utifrån ett övergripande tema. Mål och värderingar arbetas med i en fortlöpande process. Kontinuerliga utvärderingar görs i verksamheten. Förutom verksamhetsplan gör vi en lokal arbetsplan, en kvalitetsredovisning och en trygghetsplan. Dessutom gör vi, tillsammans med föräldrarna, en verksamhetsberättelse en gång per år. Fröet har barn i åldern 1-5 år. Ålderssammansättningen gör att syskon kan vara tillsammans under stora delar av dagen. Vid vissa aktiviteter delas barnen i mindre, mer åldershomogena grupper. Upptagningsområde är främst Sörby och Sörbyängens bostadsområden men vi har även familjer från andra delar av staden som valt Fröet utifrån den speciella profil som förskolan har. En rektor, Inger Isaksson, ansvarar för förskolorna Fröet, Tybble och Sörbyskolans förskola samt för Sörbyskolan. Personalen på förskolan består av fyra förskollärare som är kommunalt anställda. En av förskollärarna har uppdrag som utvecklingsledare. Arbetslaget har stort eget ansvar för den dagliga verksamheten och förfogar, tillsammans med föräldrarna, över tilldelade resurser. Tre av pedagogerna i arbetslaget har gått en utbildning i ICDP (vägledande samspel) och ska nu få regelbunden handledning av vår specialpedagog utifrån ICDP-tankar. 3

4 Våra utvecklingsområden under läsåret kommer att vara: 1. Barn och matematik 2. Barns språkutveckling 3. Förhållningssätt utifrån ICDP (Vägledande samspel) Vi arbetar efter Örebro kommuns tjänstegarantier för förskolan: 1. Förälder och barn har rätt till en kontaktperson i förskolan. 2. Förälder och barn får två veckors inskolning i förskolan 3. Förälder och barn får enskilda samtal om barnets utveckling och lärande minst två gånger per år. 4

5 3. Läroplansmål Normer och värden Skolplanemål: Likabehandlingsplaner ska grundas på väl beprövade och utvärderade metoder. Nolltolerans mot kränkande behandling ska råda. Vetenskapligt grundade arbetsformer mot mobbning ska användas. Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag Likabehandlingsplaner ska årligen upprättas i varje verksamhet och grundas på väl beprövade och utvärderade metoder. Elever och föräldrar ska ha inflytande vid den fortsatta utvecklingen av likabehandlingsplanerna. Dessa ska kontinuerligt följas, utvärderas och utvecklas. (Budget 2010) Driftnämndsmål: Högsta prioritet har ökad måluppfyllelse och trygghet. (Budget 2010) Verksamhetens egna mål: Ingen kränkande särbehandling får förekomma. Alla ska trivas och känna sig accepterade. Aktiviteter som syftar till att öka barnens välbefinnande ska förekomma dagligen. Processen Fortsatt fokus på värdegrund och förhållningssätt bl. a genom regelbunden handledning av vår specialpedagog utifrån ICDP (vägledande samspel). Värdegrundsfrågor ska genomsyra alla rutinsituationer, fri lek och styrda aktiviteter. De ska diskuterats på arbetsplats- och arbetslagsträffar och på föräldraträffar. Alla vuxna ska sträva efter att vara goda förebilder för barnen och vara delaktiga i deras lekar och aktiviteter. Revidering av trygghetsplanen ht 10. Enkätfrågor till alla förskoleföräldrar i Almby skolområde delades ut under vårterminen. Planen anslås i tamburen och läggs ut på vår hemsida. Vi ska fortsätta att prioritera utevistelsen och ett strävansmål, också ett föräldraönskemål, är att vi oftare gör utflykter till skogen. Vi fortsätter med vår hemlagade mat som stimulerar barnens alla sinnen. Vår ambition är att alla barn som så önskar ska få massage för att lättare gå ner i varv och få ett tillfälle till en nära kontakt ensam med en vuxen. 5

6 Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Diskussion runt värdegrundsfrågor på alla arbetsplatsträffar. Avstämning av måluppfyllelsen på arbetsplatsträffen i december. På sista arbetsplatsträffen för läsåret (maj 11) gör vi en slutlig bedömning av måluppfyllelsen. Föräldrarna får svara på frågor som rör värdegrundsarbete (trygghet, bemötande och insyn) i en enkät våren 11. Frågan tas upp på utvecklingssamtalen med föräldrarna. Utvecklingssamtal ska hållas två gånger om året Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x 6

7 4. Läroplansmål Utveckling och lärande Skolplanemål: Förskolan ska genom pedagogisk utveckling lägga grunden för barnets eget lärande. Barns språkutveckling och självkänsla ska stimuleras. Kunskapen om hållbar utveckling ska förstärkas och finnas med i vardagsarbetet i samtliga skolformer. Inslagen av ekologisk mat ska öka. Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag Arbetet med entreprenörskap i skolan ska förstärkas. Det ska genomsyra skolans vardag och prägla lärandemiljön från förskolan till gymnasieskolan. (Budget 2009) All omsorg och utbildning ska utformas så att varje barns och elevs förutsättningar att växa, lära och utvecklas ska tillgodoses. Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet genom att verksamheten är lustfylld, trygg och lärorik för alla barn. (Budget 2010) Driftnämndsmål: Högsta prioritet har ökad måluppfyllelse och trygghet. (Budget 2010) Verksamhetens egna mål: Barnens utveckling och lärande på alla områden ska följas och dokumenteras. Barnens naturliga lust att lära ska hållas vid liv. Barnens miljömedvetenhet och känsla för naturen ska öka. Barnens språkutveckling ska stöttas på olika sätt. Processen Vi fortätter att följa barnens utveckling på alla områden. och dokumenterar på olika sätt bl. a. genom portfoliemetoden. I utvecklingssamtalen diskuterar vi barnens utveckling och lärande med föräldrarna. Vi fortsätter att arbeta med barnintervjuer, spelar in en del av intervjuerna på band och vid nästa samtal med det enskilda barnet lyssnar vi på det inspelade. På detta sätt lyfts det enskilda barnets tankar fram. För att underlätta inspelningarna använder vi en diktafon. Fokus för hösten 10 i barngruppen är fortsatt kopplat till matematik Vi utgår från situationer i vardagen och barnens egna intressen. På våra arbetsplatsträffarkommer vi att planera och reflektera över projektet. Vi arbetar vidare som tidigare med att stimulera barnens språkutveckling på olika sätt. Vi har reflekterade samtal i smågrupper där vi kan följa barnens intressen och initiativ. Vi använder oss av olika språkstödjande material såsom böcker, sånger, sånglekar, rim och ramsor, sagor, språklådor m.m. Vi tar tillvara alla möjligheter till samtal under rutinsituationerna under dagen och vi uppmuntrar barnen att utveckla sina samtal med varandra. Vi uppmuntrar barnen att tänka själva genom att vi ställer följdfrågor i stället för att alltid ge färdiga svar. 7

8 I vår planering ska vi ta hänsyn till att vi har många yngre barn i gruppen. Vi vill hitta sätt att ta tillvara den kompetens som de äldre barnen har låta dem lära av varandra. Vi vill fortfarande hitta en mer reflekterande dokumentation runt barngruppen. Vi ska diskutera frågor som: Vad sa barnen?, Hur tänker vi som pedagoger? och Hur går vi vidare? Vi handlar ekologiska varor så långt vårt anslag tillåter. Vi lär barnen vara rädda om och vårda vårt gemensamma material. Barnens miljömedvetenhet ökar genom att de får kunskaper om kretsloppet i naturen, bl. a. kompostering. Barnens naturkänsla ökar genom vistelse i skog och mark. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Observationer av barnen och barngruppen görs i november december. Diskussioner och reflektioner på våra arbetsplatsträffar om måluppfyllelsen. En slutlig bedömning av måluppfyllelsen görs på sista mötet i vår (i maj). Föräldrarna tillfrågas via en enkät under våren samt på utvecklingssamtalen. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x 8

9 5. Läroplansmål Barns inflytande Skolplanemål: Barn och elever ska ges möjlighet till inflytande i verksamheterna i enlighet med FN:s barnkonvention. Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag - Verksamheten ska utformas så att varje barn ges lust att utvecklas, mogna och lära. (Budget 2009) Förskolan är en pedagogisk verksamhet som ska bedrivas på barns villkor. (Budget 2010) Verksamhetens egna mål: Barnens inflytande över sin vardag ska öka. Processen Vi tar tillvara barnens egna initiativ till olika aktiviteter och vi ska vara lyhörda för barnens egna idéer. Vi vill bli ännu bättre på att uppmuntra barnen till att komma med förslag på olika temaområden. Vi vill också fortsätta utveckla verksamheten så att vi bättre kan ta tillvara de förslag på teman som kommer från barnen. Under hösten ska vi på våra arbetsplatsträffa arbeta med att utveckla vår portfolio och vi kommer att diskutera avsnitt i läroplanen. Det ska också finnas utrymme för var och en att lyfta en aktuell fråga till diskussion. Vi ska föra en levande diskussion om inflytandefrågor på våra arbetsplatsträffar. Genom att få mer utrymme för gemensamma reflektioner kan vi bättre få syn på det enskilda barnets lärande och uppmuntra barnens egna tankar. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Diskussioner på våra arbetsplatsträffar. Avstämning av måluppfyllelsen på arbetsplatsträffen i december 10. Enskilda samtal med barnen och deras föräldrar. Föräldraenkät under våren. På sista mötet för verksamhetsåret ( i maj) gör vi en slutlig bedömning om hur vi uppnått målen. 9

10 Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x 10

11 6. Läroplansmål Förskola och hem Skolplanemål: Målen i verksamheterna t ex mål som finns i läroplanen, kursplaner och i verksamheternas planer, ska vara kända för barn, elever och föräldrar. Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag Verksamheten ska ta initiativ till att öka föräldrars engagemang. (Budget 2009) Alla familjer ska så långt som möjligt ges förutsättning att välja mellan olika förskolor och skolor. Det är också viktigt att så långt som möjligt möta familjens behov av barnsomsorg genom olika flexibla lösningar. (Budget 2010) Verksamhetens egna mål: Vid läsårets slut är föräldraengagemanget lika stort som det är idag. Processen: Vi vill fortsätta vår föräldrasamverkan som vi gör idag, i vardagsarbetet, i olika diskussionsfora och i gemensamma aktiviteter. Vi fortsätter att ha föräldraträffar en gång i månaden, ibland med ett speciellt tema. Föräldragruppen har själva arbetat fram ett nätverk: Fröets vänner som omfattar både nuvarande och tidigare föräldrar. Tanken är att de ska stötta varandra i olika frågor. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Ständig avstämning med våra föräldrar både i vardagsarbetet och på föräldraträffarna varje månad. Frågan finns med på vår föräldraenkät under våren 11. Gemensam bedömning om måluppfyllelsen görs på sista mötet i maj 11. Föräldrarnas egna enkät under våren som rör deras egna arbete i föräldragruppen. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x 11

12 7. Läroplansmål Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag Kunskapsmålen ska vara överordnad skoltiden. Det kan innebära en flexibel skolstart (höst och vår). (Budget 2009 och 2010) Verksamhetens egna mål: Vi vill göra övergången mellan förskolan och förskoleklassen så bra som möjligt för våra barn och föräldrar. Processen Under april 11 upprättas kontakt med de blivande förskoleklasspedagogerna och vi bjuder in dem till förskolan. Tillsammans med föräldrarna och förskoleklassens pedagoger bestäms tider för besök i skolan under april maj 11. Barnen gör 3-4 besök i förskoleklassen under våren (ett tillsammans med någon pedagog från förskolan, resten tillsammans med sina föräldrar). Barnen får vid ett av besöken äta i skolmatsalen. Tillsammans med de föräldrar som så önskar fyller vi i ett överlämnandedokument som lämnas till förskoleklassens pedagoger. Dokumentet fylls i vid ett avslutningssamtal där vi tillsammans kommer överens om vilken information som ska lämnas. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Tillsammans med förskoleklassens pedagoger och berörda föräldrar gör vi en bedömning av hur överlämnandet fungerat. Detta görs, vid behov, med förskoleklassens pedagoger vid inskolningstidens slut. Med föräldrarna görs det vid avslutningssamtalet. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x 12