Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Gunghästen Skolnämnd sydost

Transkript

1 Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Gunghästen Skolnämnd sydost Sso 244/2012

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet 2

3 Inledning och förutsättningar Förskolan Gunghästen finns i den södra delen av bostadsområdet Brickebacken på Tallrisvägen 23. Förskolan är relativt ny. Vi startade med avdelningen Nyckelpigan i januari 2011 och avdelningen Myran augusti Båda avdelningarna har barn i åldern 1 6 år, totalt cirka barn. Ledningen består av förskolchef och samarbete med utvecklingsledarna på förskolan Bollen. Vår mat tillagas på Måltidsenheten på Brickebackens skola och transporteras till förskolan. Vi tycker att det är viktigt att bjuda barnen på god, hälsosam och smart mat. Det blir både svensk husmanskost och mat med inspiration från andra länder. Cirka 60% av all mat är ekologiska inköp och den klimatsmarta maten ökar. Klimatsmart mat kan vara att använda mindre kött, framförallt nötkött som belastar klimatet mest och istället använda mer grönsaker. Vi serverar ofta grytor och gratänger vilket också bidrar till minskad köttkonsumtion. Leken är en viktig del av vår verksamhet. I leken stimuleras fantasin, inlevelse, kommunikation, samarbete och konfliktlösning. Barns inflytande och delaktighet i sin vardag prioriteras högt i förskolan arbete. Vi satsar på barns språkutveckling och svenska som andra språk, vilket bl.a. innebär att personalen använder sig av samtalet som ett viktigt instrument. Vi satsar på matematik/teknik som kommunikation, vilket innebär att personalen samtalar med barnen om matematik och teknik i vardagen. Vårt genusarbete på förskolan innebär att ge barnen fler valmöjligheter. Flickor och pojkar ska få utvecklas fullt ut som individer utan att begränsas av traditionella könsvärderingar Hälften av personalgruppen har utbildning i Vägledande samspel (ICDP/International Child Development Programmes). Vägledande samspel är ett förhållningssätt som bygger på ett positivt samspel mellan barn och personal. 1. Förskolan Gunghästens utvecklingsområden. 1. Synliggöra vårt arbete genom pedagogisk dokumentation. Vi ska ta vara på utbildningen från Förskola i förändring där många pedagoger deltog. Vi ska bilda en arbetsgrupp som håller ihop och utvecklar förskolan i pedagogisk dokumentation. På sikt vill vi ha gemensamma ramar på förskolan i den pedagogiska dokumentationen. 2. Barnen ska ges möjlighet att öka sin nyfikenhet på teknik i vardagen och viljan att utforska hur enkel teknik fungerar. Många pedagoger har deltagit i utbildning via Förskola i förändring i ämnet Komtek och Russinhissen. Vi ska lyssna på, avläsa, vara lyhörda och fånga upp barnens intresse och nyfikenhet. Det är viktigt att bekräfta barnet i dess lärande för att de ska få syn på sitt eget lärande. Deras tankar, idéer och verk ska uppmuntras och synliggöras. Diskussionerna kring lärandemiljön på varje avdelning fortsätter. 3

4 3. Läroplansmål Normer och värden Programnämndsmål: Barn och unga, flickor och pojkar, måste få vara trygga och fria från kränkande behandling. Förskolan ska erbjuda en trygg omsorg. Jämställdhetsarbetet utvecklas så att traditionella könsmönster i högre grad motverkas. Driftnämndsmål: Alla förskolor ska ha fungerande trygghetsplaner för att uppmärksamma och hantera kränkande behandling bland barn och pedagoger. Jämställdhetsarbetet utvecklas så att traditionella könsmönster i högre grad motverkas - Under läsåret ska förskolan uppmärksamma några av de olika kulturers högtider som finns representerade i barngruppen. Processen Inventera vilka kulturer som finns representerade i barngruppen. Samla information från personal med annan kulturell bakgrund, vårdnadshavare, webben och litteratur. Förskolan har ett ex. av Multireligiösa Almanackan, Sveriges viktigaste högtidsdagar inom sex världsreligioner. I almanackan får vi veta när helgdagar infaller och varför de firas. Vi har samlingar där vi berättar och förklarar för barnen om aktuell högtid. Alfons och Milla är med och berättar och frågar. De barn som själva vill berätta uppmuntras att göra det. Avstämning görs på veckoträffar och i slutet av vårterminen Arbetet fortsätter med kap. 4 Rädsla i boken På genusäventyr av Eva Helén och Magdalena T Granholm. Utvecklingsledarna planerar frågeställningar. Avdelningarna använder och fortsätter att utveckla Alfons Åberg som är ett visuellt material i hur man är en bra kompis. På förskolan har vi en arbetsgrupp Trygghetsgruppen- med en representant från varje avdelning som arbetar kring hur vi stegvis utvecklar Alfons för barnen från ett år till sex år. Personalen ska bemöta barnen efter individens ålder, behov och intressen. Alla barn ska ha samma möjligheter att göra sin röst hörd oavsett vilket kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, och ålder. Vi kommer att dokumentera arbetet i Trygghetsgruppen. Varje avdelning följer upp och dokumenterar skriftligt. För att påvisa vårt resultat kommer vi att uppmärksamma hur barnen bemöter varandra. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys För att påvisa resultatet kommer vi att samtala med barnen. Vad har vi gjort, har barnen visat intresse, hur mottogs det i barngruppen och varför, hur upplevde det enskilda barnet firandet. Har vi som personal fått ökad kunskap/förståelse för de olika högtider vi uppmärksammat? I Trygghetsplanen ingår intervjuer med barnen om trygghet på förskolan som vi sammanställer och analyserar. Alla vårdnadshavare får varje läsår möjlighet att svara på en enkät som innehåller frågeställningar kring barns trygghet. Avdelningarna sammanställer svaren så resultatet kan avläsas och analyseras. Diskussionerna angående värdegrundsfrågan fortsätter i arbetslagen och på arbetsplatsträffarna Avstämning och reflektion gör vi genom att lyfta ämnet på arbetsplatsträffar och i trygghetsgruppen. 4

5 Bedömning ej godtagbar godtagbar bra x mycket bra 5

6 4. Läroplansmål Utveckling och lärande Programnämndsmål: Det livslånga lärandet börjar i förskolan. Förskolan ska präglas av pedagogisk kvalitet, kreativitet och trygghet. Kommunens riktlinjer för mottagning, introduktion och utbildning av flerspråkiga barn och elever: Förskolan och skola ska i sin kvalitetsredovisning följa upp och utvärdera sina insatser för flerspråkiga barn/elever. Driftnämndsmål: Förskolan ska främja barns språkutveckling. - Vid höstterminens slut ska barnen ha fått möjlighet att prova på enkla vardagliga experiment. - Vid vårterminens slut ska barnen ha fått möjlighet att skapa en egen teknikkonstruktion. Processen Vi tar vara på de nya kunskaper som personalen fick via Komtek och Förskola i förändring. Vi ska läsa boken Russinhissen av Hans Persson. Vi ska väcka deras nyfikenhet hur teknik fungerar, undersöka och experimentera tillsammans samt sätta ord på det som sker. Barnen ska få möjlighet att prova olika material både inomhus och utomhus. Det är viktigt att bekräfta barnet i dess lärande för att de ska få syn på sitt eget lärande. Deras tankar, idéer och verk ska uppmuntras och synliggöras. Språkgruppen på förskolan med en representant från varje avdelning träffas cirka två gånger per termin där vi kompetensutvecklar varandra och stämmer av vad barnen behöver för att få en positiv språkutveckling Vi för samtal med barnen för att de ska utveckla sitt språk, tänkande och kunnande. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Hur kan vi se att barnens nyfikenhet och kunskaper i teknik och experiment har ökat? Avstämning görs kontinuerligt på varje avdelning och i matematik/teknikgruppen vid vårterminens slut Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x 6

7 5. Läroplansmål Barns inflytande Programnämndsmål: Barn och ungdomar ska ges reell delaktighet och inflytande över sin egen verksamhet, i stigande grad beroende på ålder. Driftnämndsmål: Se programnämndsmål - Vid vårterminens slut har dokumentation och reflektion kring barns inflytande ökat med hjälp av barnobservationer. Processen Ta tillvara kunskap som finns hos personal som har gått fortbildning i Pedagogisk dokumentation via Förskola i förändring. Vi gör det genom att bilda en grupp för att diskutera hur vi går vidare med att delge övrig personal på förskolan. Genom observationer av barnen i vår inomhusmiljö kan vi förändra och förbättra miljö och material och på så vis tillgodose barnens behov och ta tillvara deras initiativ. Vi ska ge varandra i arbetslaget tid till att utföra observationer med tillhörande dokumentation för att se hur och när rummen används. Utnyttjas materialet, hur utnyttjas ytan i rummet? Har barnen tillgång till allt material för att öka sitt lärande och utvecklas? Får de möjlighet att göra det de önskar? Arbetslaget reflekterar och analyserar observationerna tillsammans. Utifrån resultatet utformas miljön på avdelningarna så att barnens möjlighet till inflytande och det egna lärandet ökar. Vi ger barnen utifrån ålder och mognad möjlighet att påverka planeringen i vardagen genom att vara lyhörda och flexibla för barnens intressen och viljor. Vägledande Samspel ska tydligt märkas i vardagsarbetet. Pedagogerna ska uppmärksamma och se till att alla barn får lika stort inflytande och utrymme. Ge alla barn samtalsutrymme. Dokumentation sker med text och bilder. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Avstämning sker på avdelningsträffar, arbetsplatsträffar och enligt årshjulet. I barnens pärmar finns dokumentation kring utveckling och det egna lärandet. Vad har fungerat bra/mindre bra i dokumentationen av barnobservationerna? Vad har fungerat bra/mindre bra i återkopplingen/samtalet med barnen? Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x 7

8 6. Läroplansmål Förskola och hem Programnämndsmål: För att möta familjernas behov av barnomsorg under hela dygnet ska kommunen erbjuda flexibel barnomsorg. Driftnämndsmål: Föräldrar till barn i Örebros förskolor ska känna sig delaktiga och uppleva att de har insyn och inflytande över sitt barns utveckling. Det är viktigt att alla föräldrar får möjlighet att dela med sig av sina kunskaper om det egna barnet och dess förutsättningar. - Vid höstterminens slut har förskolan genomfört en Öppet hus vecka. Processen Under Öppet husveckan visar vi upp vår pedagogiska vardag. Planeringen gör avdelningarna tillsammans. Vilka teman ska vi ha? T.ex. matte/teknik, skapande, språk, livsstil och hälsa, musik/rörelse. Vilken avdelning ansvarar för vad? Tydlig inbjudan till vårdnadshavare. Information på webben. Dokumentation görs med bilder och text på väggarna och i den digitala fotoramen. Efter avslutad vecka gör vi en enkel enkät till vårdnadshavare. Frågorna görs av utvecklingsledare och förskolechef. Vi har utvecklingssamtal 1 gång/termin. Vi har föräldramöte under hösten. Vi möter vårdnadshavarna vid lämning och hämtning och är lyhörda för deras önskemål. Dessutom har vi drop-in, föräldraträffar som lucia och vårfest. Daglig information ges genom veckoalmanackan som finns på avdelningarna. Ett månadsbrev skickas ut som innehåller information men också en förtydligande av vad vi gör i verksamheten och varför vi gör det. Månadsbreven finns även på vår webbsida. Annan aktuell information delges vårdnadshavare muntligt eller skriftligt. I mars varje år har vårdnadshavare möjlighet att ha synpunkter på vår verksamhet genom en anonym enkät. Vi använder oss av vår utbildning i Programmet Vägledande Samspel när vi möter vårdnadshavarna. Vi har barnens dokumentationspärmar synliga och uppmuntrar vårdnadshavare att titta i dem tillsammans med sina barn. Vi använder den digitala fotoramen för att ge vårdnadshavarna en större inblick i barnens vardag och tillsammans kunna föra en dialog om barnens lek och utveckling. Vi erbjuder vårdnadshavarna att vara med i det dagliga arbetet. Avstämning och justering sker på avdelningsträffarna. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Avstämning av öppet-husveckan sker under veckans gång och på arbetsplatsträff. Hur många vårdnadshavare kom? Vad tyckte de? Hur fick vårdnadshavare större inblick i barnens vardag? Vad kan vi utveckla? I enkäten tar vi reda på trivsel, bemötande, utveckling och lärande samt vad vårdnadshavarna vill vara med att påverka. Vi ska få fler att svara på vår enkät genom att erbjuda olika möjligheter/tillfällen att fylla i den. Enkäten ligger till grund för utvärdering på varje avdelning och för hela förskolan 8

9 Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x 9

10 7. Läroplansmål Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Programnämndsmål: Samarbetet mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem måste utvecklas så att barnens utveckling och lärande stöds i ett långsiktigt perspektiv. Driftnämndsmål: Se programnämndsmål - Förskolan fortsätter att samverka med förskoleklasserna. Processen Förskolans personal besöker sina gamla förskolebarn som börjat i förskoleklass. Vi har överlämningssamtal tillsammans med vårdnadshavare och personal från förskoleklasserna på Brickebackens skola. Barnen ska ha möjlighet att vara med vid del av överlämningssamtalet. Personal deltar på våren vid placeringsträffen som gäller Brickebackens skola tillsammans med personal från förskoleklass och specialpedagoger. Pedagogerna på respektive avdelning ansvarar. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Genom information och samtal får vårdnadshavarna en inblick och en möjlighet att fråga inför sitt barns övergång till förskoleklass. Avstämning görs efter överlämningssamtal och när personalen hälsat på i förskolklasserna. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x 10