Mål och budget uppdrag till nämnderna

Transkript

1 KS Samtliga nämnder (ej valnämnden) Samtliga förvaltningschefer KSAU Mål och budget uppdrag till nämnderna Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott har gått igenom planeringsförutsättningarna med samtliga nämnders presidier och förvaltningschefer inför mål och budget Genomgångarna mynnade ut i några ställningstaganden och ett antal uppgifter/frågor till nämnderna som KSAU vill få besvarade för att kunna arbeta vidare med mål- och budgetprocessen. Senast den 18 april 2013 ska nämndernas svar vara inlämnade till kommunstyrelsens ledningskontor enligt tidigare fastställd plan. Det fortsatta budgetarbetet ska utgå från oförändrad skattenivå för perioden Befolkningsminskningen har bromsat något det senaste året. För att beräkna skatteunderlaget har följande befolkningssiffror använts: 2014: : : Det finansiella resultatmålet om 2,0 procent av skatteintäkter och statsbidrag behålls. Det finansiella målet om investeringsutgifterna ligger fast, d.v.s. nivån på investeringsutgifterna ska motsvara nivån på avskrivningarna. Uppdrag till samtliga nämnder Fullmäktigemål och nämndmål Inga förändringar föreslås för nuvarande sex fullmäktigemål. Eventuellt kan ett sjunde fullmäktigemål tillkomma angående minskad andel ekonomiskt utsatta barn. Alternativt kopplas nämndmål för detta till fullmäktigemål 1 Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker kommun för alla. Förslag till fullmäktigemål för redovisas i bilaga1. Preliminära styrmått (anger hur fullmäktigemålen ska mätas) anges. POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering kommunstyrelsen@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Katrinedalsgatan MALMÖ

2 2 (6) Vad vill nämnden uppnå/vilka nämndmål 1 vill nämnden koppla till de olika fullmäktigemålen med utgångspunkt i fullmäktigemålen och de preliminära ekonomiska ramarna? (Avstämning görs den 29 och 30 april inför slutlig Mål och budget i september/oktober). Hur skulle ett nämndmål angående en minskning av andelen ekonomiskt utsatta barn kunna lyda? Med andra ord; på vilket sätt kan nämnden bidra till att minska andelen ekonomiskt utsatta barn? Uppdrag utifrån nämndgenomgångarna Uppdrag till kommunfullmäktige Redovisa en plan för hur etiska riktlinjer för det politiska arbetet kan arbetas fram. Redovisa hur kostnadsutvecklingen för överförmyndarverksamheten beräknas för Uppdrag till kommunstyrelsen Redovisa konsekvenserna av att utrusta samtliga ersättare i kommunfullmäktige och nämnderna med läsplattor. Driva frågan om skatteväxling för färdtjänst. Tillsammans med berörda förvaltningar beskriva hur en utveckling av IT/bredbandsinförande kan skapa nya möjligheter/tjänster inom skola, vård och omsorg. Redovisa konsekvenser av ökade kostnader p.g.a. nya brandstationer för Bergslagens Räddningstjänstförbund för Redovisa konsekvenserna av att ökade kostnader för feriepraktik hanteras inom styrelsens preliminära driftramar. Valnämndens kostnader ska utredas och hanteras inom budgetramen för Uppdrag till socialnämnden Tillsammans med folkhälsonämnden redovisa en handlingsplan för hur möjligheterna att välja mellan olika maträtter kan öka. Tillsammans med kultur- och föreningsnämnden redovisa hur planerade aktiviteter inom särskilt boende kan utökas. Redovisa hur nämnden kan arbeta in dagvårdsresor i nämndens budget så att kostnaderna/kostnadsökningarna begränsas. Redovisa besparingar i samband med eventuell omflyttning av expeditionslokaler. Redovisa hur nämnden kan finansiera ökade driftkostnader för nytt vårdboende inom nämndens ram (med hjälp av pågående konsultutredning). Redovisa konsekvenser av att nämnden får hantera kostnader för försörjningsstöd inom nämndens ram. Lokalutredningen: Förtydliga avgående kostnader inom ramen för lokalutredningen. Använd tidigare utskickad mall. 1 Nämndmålen ska utgå från nämndens uppdrag och bidra till att fullmäktigemålen uppnås. Nämndmålen ska vidare ta sin utgångspunkt i tidigare års resultat och en utblick i omvärlden.

3 3 (6) Uppdrag till barn- och utbildningsnämnden Tillsammans med folkhälsonämnden redovisa en handlingsplan för hur matsituationen i grundskolan kan förbättras (få nöjdare elever). Beskriv hur utökade öppettider i förskolan kan finansieras inom nämndens ram. Beskriv hur ämnesutvecklarna arbetar och används inom grundskolan. Tillsammans med gymnasienämnden redovisa en handlingsplan för hur kommunens ungdomar bättre kan klara gymnasiet på 3 år. Lokalutredningen: Förtydliga avgående kostnader inom ramen för lokalutredningen. Omställningskostnaderna ska definieras i kr/år och tid (när de upphör). Använd tidigare utskickad mall. Uppdrag till kultur- och föreningsnämnden Redovisa en handlingsplan för hur nämnden kan engagera föreningarna (med eller utan kommunala bidrag) i integrationsarbetet. Tydliggör regelverket för föreningsbidrag samt hyressättning för föreningar. Redovisa utnyttjandegradens utveckling av Kungsteaterns lokaler. Redovisa Strandbadets intäkter per månad för de senaste tre åren samt en prognos för beräknade framtida intäkter. Redovisa eventuell redan gjord utredning för föreningsbidragens och övriga resursers fördelning på föreningarna ur ett genusperspektiv alternativt redovisa en plan för hur nämnden kan arbeta fram en sådan redovisning. Redovisa fasta respektive rörliga kostnader per öppettimme för biblioteket. Redovisa vad nämnden kan bidra med för att öka Karlskogas attraktionskraft utan att vara kostnadsdrivande. Tillsammans med socialnämnden redovisa hur planerade aktiviteter inom särskilt boende kan utökas. Lokalutredningen: Förtydliga avgående kostnader inom ramen för lokalutredningen. Använd tidigare utskickad mall. Strandbadet: Beskriv konsekvenserna, tillsammans med samhällsbyggnadsnämnden, om underhållsutrymmet i hyreskostnaderna inte höjs med 530 tkr Beräkna hyreshöjningen för Strandbadet om internräntan höjs till 4 %. Beskriv konsekvenserna om kultur- och föreningsnämnden inte får kompensation för denna hyreshöjning. Beskriv hur hyresintäkten från BIK Karlskoga är uppbyggd och hur intäktsutvecklingen har varit samt förväntas vara Uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden Redovisa gjorda jämförelser med andra kommuner av verksamhetsresultat samt vilka slutsatser nämnden har dragit inför framtida strategier/planering. Redovisa en handlingsplan för ökad brukarnöjdhet vad gäller nämndens verksamhet som helhet.

4 4 (6) Arbeta fram en handlingsplan för framtagande av nyckeltal för jämförelse av kostnader inom fastighetsverksamheten. Lokalutredningen: Förtydliga avgående kostnader inom ramen för lokalutredningen. Använd tidigare utskickad mall. Redovisa konsekvenserna av att hyressättningen för den nybyggda brandstationen sker enligt annuitetsmetoden. Uppdrag till folkhälsonämnden Tillsammans med barn- och utbildningsnämnden redovisa en handlingsplan för hur matsituationen i grundskolan kan förbättras (få nöjdare elever). Tillsammans med socialnämnden redovisa en handlingsplan för hur möjligheterna att välja mellan olika maträtter kan öka inom äldreomsorgen. Arbeta fram en handlingsplan för framtagande av nyckeltal för jämförelse av kostnader inom kost och städ. Lokalutredningen: Förtydliga avgående kostnader inom ramen för lokalutredningen. Använd tidigare utskickad mall. Uppdrag till gymnasienämnden Redovisa exempel på modeller för uppföljningsansvaret för ungdomar upp till 20 år. Tillsammans med barn- och utbildningsnämnden redovisa en handlingsplan för hur kommunens ungdomar bättre kan klara gymnasiet på 3 år. Beräkna hyreshöjningen för Möckelngymnasiet om internräntan höjs till 4 %. Beskriv konsekvenserna om gymnasienämnden inte får kompensation för denna hyreshöjning. Uppdrag till den koncernövergripande ledningsgruppen Redovisa en plan för hur samverkan mellan skola - näringsliv kan utvecklas när det t.ex. gäller praktikplatser.

5 (6) Ramar för drift och investeringar Kommunstyrelsens arbetsutskott har upprättat ett förslag till drift- och investeringsramar för respektive facknämnd. Preliminära driftramar Budget Plan Plan Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Gymnasienämnd Kultur- och föreningsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Myndighetsnämnden Folkhälsonämnden Summa Eftersom nuvarande skatteprognoser visar på försämrat utfall jämfört med tidigare uppdras åt respektive nämnd att beskriva åtgärder och konsekvenserna av en neddragning av ovan preliminära driftramar (2014) med följande belopp: tkr Kommunfullmäktige -27 Kommunstyrelsen Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Gymnasienämnd Kultur- och föreningsnämnden -800 Samhällsbyggnadsnämnden -596 Myndighetsnämnden -3 Folkhälsonämnden -22

6 6 (6) Investeringar enligt KSAU (tkr) Förvaltning Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden SN uppdrag till SBN Folkhälsonämnden FHN uppdrag til SBN Barn- och utbildningsnämnden Gymnasienämnden Kultur- och föreningsnämnden KUF uppdrag till SBN Uppdrag till nämnderna Ange åtgärder och konsekvenser för att klara investeringar inom ovan föreslagen ram. Patrik Haasma Brittmarie Ahlm Bilaga 1. Kommunfullmäktiges prioriterade mål

7 Bilaga 1 1 (7) Kommunfullmäktiges prioriterade mål Med Vision 2020 som bas, tidigare års resultat och en utblick i omvärlden föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott att sex stycken fullmäktigemål ska gälla för Fullmäktigemålen anger vad vi alla tillsammans ska uppnå för att kunna nå Vision Fullmäktigemålen berör huvudsakligen samtliga nämnder och är av inriktningskaraktär. För att kunna följa upp målen är ett antal styrmått (indikatorer) kopplade till varje mål. Styrmåtten anger på vilket sätt målen ska mätas och vilken ambitionsnivå som ska gälla för de kommande åren. Här nedan anges de styrmått som är beslutade för Styrmåtten är preliminära och kan komma att ändras under våren Vem berörs och vem samordnar? För varje mått anges vilka nämnder som är berörda och som ska bidra till att målet uppnås. Även vilken nämnd som ansvarar för att samordna arbetet anges. Den samordnande nämnden ansvarar bland annat för att rapportera resultatet till kommunfullmäktige. Övriga berörda nämnder förväntas bidra till att målet uppnås. Samordnande nämnd/-er ansvarar för att samordna arbetet med målet inom kommunen sammanställa vad berörda nämnder gör för att bidra till måluppfyllelsen följa upp arbetet och göra en samlad analys bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet. Berörd nämnd ansvarar för att arbeta aktivt för att bidra till att målet uppnås samverka med övriga berörda nämnder upprätta verksamhetsplaner med aktiviteter för att uppnå målen följa upp verksamhetsplanen och redovisa resultatet för nämnden återrapportera efterfrågade resultat till kommunfullmäktige. Medborgar-/brukarperspektiv Mål 1. Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla. Karlskoga ska vara en bra kommun att leva och verka i, för både kommuninvånarna, besökarna och företagarna. Karlskoga ska vara möjligheternas stad, där alla får lyckas oavsett bakgrund eller kön. Här finns öppenhet för nya influenser och nytänkande. Kultur- och fritidsutbudet är stort och erbjuder något för alla. Befolkningsminskningen har bromsats upp under senare år, vilket är viktigt för att Karlskoga ska utvecklas som serviceproducent, boendeort och besöksmål. Det ska kännas tryggt att bo och vistas i Karlskoga. Kommunen arbetar förebyggande mot brott och arbetar tillsammans med andra aktörer för att minska klotter och för att stärka folkhälsan.

8 Bilaga 1 2 (7) Mål 1 mäter vi genom Styrmått 1.1 Hur trygga medborgarna känner sig i Karlskoga (index 0-100) Mätning: SCB:s medborgarundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder xx Styrmått 1.2 Andel barn- och unga som känner sig trygga i Karlskoga (procent) Mätning: Liv, hälsa - ung Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Folkhälsonämnden, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och föreningsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och gymnasienämnden. 88 (2011) F 85 - F 87 - P 95 P 95 Styrmått 1.3 Andel av Karlskoga kommuns publika lokaler som är fysiskt tillgängliga för alla (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Berör: Samhällsbyggnadsnämnden, fler? ? Styrmått 1.4 Helhetsbedömning av kommunen som en plats att bo och leva på (Nöjd- Region-Index, 0-100) Mätning: SCB:s medborgarundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder ?

9 Bilaga 1 3 (7) Mål 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service. Karlskoga kommun ska tillhandahålla god service och god kvalitet på sina tjänster. Karlskogaborna ska känna att de kommunala verksamheterna är väl fungerande och tillgängliga och att de får valuta för sina skattepengar. Kommunen arbetar med att ständigt förbättra verksamheten. Brukarna och medborgarna är viktiga aktörer i förbättringsarbetet och det ska därför finnas möjligheter för karlskogaborna, oavsett ålder, att vara med och påverka kommunens verksamheter. Mål 2 mäter vi genom Styrmått 2.1 Hur nöjda medborgarna är med kommunens verksamheter (Nöjd- Medborgar-Index, 0-100) Mätning: SCB:s medborgarundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder xx Styrmått 2.2 Andel medborgare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen per telefon (procent) Mätning: Extern serviceundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder xx Styrmått 2.3 Hur väl medborgarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamheter (Nöjd-Inflytande-Index) Mätning: SCB:s medborgarundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder xx

10 Bilaga 1 4 (7) Medarbetarperspektiv Mål 3. Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Karlskoga kommun är en stor och viktig arbetsgivare som erbjuder många arbetstillfällen både för karlskogaborna och inpendlare från andra kommuner. Att vara en bra arbetsgivare med medarbetare som är motiverade och engagerade är en förutsättning för att kunna fullfölja kommunens uppdrag om att levereraservice med god kvalitet till kommuninvånarna. Kommunens arbetsmiljö ska vara god och hälsofrämjande. Mål 3 mäter vi genom Styrmått 3.1 Medarbetarindex (procent) Mätning: Medarbetarundersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal xxx Styrmått 3.2 Ledarskapsindex (procent) Mätning: Medarbetarundersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal xxx Styrmått 3.3 Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent) Mätning: Medarbetarundersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal xxx Notera - Här behöver vi ha fler/andra styrmått, annars kan inte målet mätas mer än vartannat år.

11 Bilaga 1 5 (7) Utvecklingsperspektiv Mål 4. Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas. Karlskoga erbjuder en varierad arbetsmarknad inom såväl privat som offentlig sektor. Karlskoga är känd för sin höga tekniska kompetens och gynnsamma villkor för industriell tillverkning, forskning och utveckling. God tillgänglighet och service från kommunens alla verksamheter är viktigt för företagens utveckling. Mål 4 mäter vi genom Styrmått 4.1 Hur nöjda företagarna är med kommunens service (Nöjd-Kund-Index, 0-100) Mätning: Stockholm Business Alliance och SKL:s Insikten Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder 66 (2011) Styrmått 4.2 Företagarnas sammanfattande omdöme av företagsklimatet i Karlskoga kommun (1-6) Mätning: Svenskt Näringslivs enkätundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder 3,1-3,6 - xxx Styrmått 4.3 Antal nystartade företag per invånare (antal/år) Mätning: Nyföretagarcentrums Företagarbarometer Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden fler? 3,2 1-4,5 - xxx 1 Januari-juni 2012

12 Bilaga 1 6 (7) Mål 5. Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Karlskogakommun strävar efter att vara ett hållbart samhälle. Kommunen ska vara en god förebild genom att minska sin klimatpåverkan så långt möjligt. Ekonomiskt tar kommunen ansvar för att inte förbruka och belasta kommande generationers resurser. Detta innebär en ekonomi i balans samt att genomförda investeringar ger en avkastning enligt gällande avkastningskrav. Socialt arbetar kommunen aktivt med att stärka sociala nätverk, både på grupp- och individnivå. Karlskoga ska vara ett demokratiskt, jämlikt och jämställt samhälle. Mål 5 mäter vi genom Styrmått 5.1 Andel barn och unga som anger att de mår bra/mycket bra (procent) Mätning: Liv, hälsa - ung Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Samtliga nämnder Kga 83 F 80 - F 82 - Dfs 81 P 90 P 90 Styrmått 5.2 Förbrukning av energi, el och uppvärmning, i den kommunala organisationen (procent i förhållande till basåret 2009) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Berör: Samtliga nämnder xxx Styrmått 5.3 Kostnad för Nöjd-Medborgar-Index (kr/invånare och nöjdhetspoäng) Mätning: SCB:s medborgarundersökning och egen mätning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder xxx

13 Bilaga 1 7 (7) Mål 6. Karlskoga är känd som en framstående utbildningsort. Karlskoga har ett stort och brett utbildningsutbud. Det livslånga lärandet börjar redan i förskolan genom att skolan bygger grunden för fortsatt inlärning. Att ha en bra förskola, grundskola och gymnasieskola med barn och elever som stimuleras och utvecklas är därför viktigt både för individen och för samhället. Möckelngymnasiet har ett bra samarbete med näringslivet, vilket ger eleverna goda kunskaper och förutsättningar för att gå vidare till fortsatta studier eller arbete. Vuxenutbildningen och samverkan med Örebro universitet bidrar till kompetensutvecklingen i det lokala näringslivet. Mål 6 mäter vi genom Styrmått 6.1 Andel godkänd i samtliga ämnen i årskurs 9 (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Barn- och utbildningsnämnden 75, xxx Styrmått 6.2 Andel elever från Karlskoga Degerfors som väljer Möckelngymnasiet för sin utbildning (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Gymnasienämnden Berör: Gymnasienämnden och barn- och utbildningsnämnden xxx Styrmått 6.3 Andel karlskogaelever som söker teknik- och naturvetenskaplig gymnasieutbildning i första hand (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Gymnasienämnden Berör: Gymnasienämnden och barn- och utbildningsnämnden 22 17,0 17,0 17,0 xxx Styrmått 6.4 Betygspoäng i genomsnitt efter avslutade gymnasieutbildning (betygspoäng) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Gymnasienämnden Berör: Gymnasienämnden Kga 12,3 13,3 13,4 13,5 xxx Dfs 13,8

14 Tjänsteskrivelse KFN Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Uppdrag från kommunstyrelsens arbetsutskott till kultur- och föreningsnämnden inför Sammanfattning Kommunstyrelsens arbetsutskott har gått igenom planeringsförutsättningarna med samtliga nämnders presidier och förvaltningschefer inför mål och budget Genomgångarna utmynnade i några ställningstaganden och ett antal uppgifter/frågor till nämnderna. Kulturoch föreningsnämnden har fått två generella och tolv verksamhetsspecifika frågor/uppdrag. De generella avser fullmäktigemål och nämndmål, vilka per definition tillhör den politiska arenan, och därför lägger förvaltningen inte några förslag. De verksamhetsspecifika frågeställningarna har besvarats så långt det är görligt. Arbetsutskottet hade vidare bett kultur- och föreningsnämnden att beskriva åtgärder och konsekvenser av en neddragning av nämndens ramar med 800 tkr. En så påtaglig förändring skulle oundvikligen märkas av karlskogaborna. Exakt vilka konsekvenserna skulle bli går i nuläget inte att fastslå. Exempel på minskningar och indragningar som skulle bli aktuella är att de lokalhistoriska föreläsningarna och programverksamheten upphör; inga isbanor, förutom uterinken och Nobelhallen, kommer att spolas upp; underhållet av gräsplaner minskas; ökade avgifter på Strandbadet; sänkning av bibliotekets totala medianslag; fortsatt minskning av det pedagogiska utbudet på kulturskolan. Beslutsunderlag Kultur- och föreningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 26 mars Mål och budget uppdrag till nämnderna. Kommunfullmäktiges prioriterade mål Konsekvenser för en hållbar utveckling sammanfattande bedömning Bil 1. Lokalutredningen KFN Bil 2. Regler och riktlinjer för Karlskoga kommuns föreningsstöd Bil 3. Hyresavtal avseende BIK Karlskogas verksamhet i Nobelhallen c:\temp\hlul95pbrr.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering kfn@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Centralplan MALMÖ

15 (14) Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott har gått igenom planeringsförutsättningarna med samtliga nämnders presidier och förvaltningschefer inför mål och budget Genomgångarna utmynnade i några ställningstaganden och ett antal uppgifter/frågor till nämnderna. Det fortsatta budgetarbetet ska utgå från oförändrad skattenivå för perioden Befolkningsminskningen har bromsat något det senaste året och skatteunderlaget beräknas på en marginellt stigande befolkning. Det finansiella resultatmålet om 2,0 procent av skatteintäkter och statsbidrag behålls. Det finansiella målet om investeringsutgifterna ligger fast, d.v.s. nivån på investeringsutgifterna ska motsvara nivån på avskrivningarna. Inga förändringar föreslås för nuvarande sex fullmäktigemål. Beskrivning av förslag Generella frågor Arbetsutskottet ställde två generella frågor till nämnderna/styrelsen: Vad vill nämnden uppnå/vilka nämndmål vill nämnden koppla till de olika fullmäktigemålen med utgångspunkt i fullmäktigemålen och de preliminära ekonomiska ramarna? Kultur- och föreningsnämnden arbetar sedan många år med en arbetsgrupp som kallas Strukturgruppen, vilken i praktiken är ett förstärkt presidium. Strukturgruppen arbetar för närvarande med att ta fram helt nya nämndmål som ska gälla från och med Till målen ska också nya styrmått kopplas. Arbetet ska vara klart till nämnden i september. Hur skulle ett nämndmål angående en minskning av andelen ekonomiskt utsatta barn kunna lyda? Med andra ord; på vilket sätt kan nämnden bidra till att minska andelen ekonomiskt utsatta barn? Målformuleringar är per definition strikt politiska övervägningar, varför förvaltningen inte lämnar något förslag. Verksamhetsspecifika frågor Utöver de generella frågeställningarna har kommunstyrelsens arbetsutskott ställt ett antal verksamhetsspecifika frågor till nämnderna och styrelsen. Kultur- och föreningsnämnden fick tolv frågor/uppdrag att besvara, vilka redovisas nedan. Redovisa en handlingsplan för hur nämnden kan engagera föreningarna (med eller utan kommunala bidrag) i integrationsarbetet. I samband med budgetarbetet med 2013 års budget fattade kultur- och föreningsnämnden följande beslut : Uppdra åt förvaltningen att dokumentera arbetsprocess och resultat av överläggningarna med bidragsberättigade föreningar, där aktiviteter

16 (14) som stärker politiskt prioriterade områden, såsom integration, särskilt beaktas. Dokumentationen ska redovisas för nämnden senast i maj Som ett led i ovanstående uppdrag diskuterade man vid de årliga föreningsträffarna under nov 2012 hur man idag jobbar för att få med barn/ungdomar och vuxna i föreningslivet. Minnesanteckningar skrevs, vilka beskriver hur det ser ut idag. Öronmärkta medel finns också som föreningarna kan söka för integration. Ett arbete är påbörjat tillsammans med Värmlands idrottsförbund, Hyresbostäder samt två föreningar om aktiviteter i södra området samt att få med fler barn med invandrarbakgrund på idrottsfritids som finns på Stråningstorpsskolan 2 ggr/v. Sex ledare frånföreningar ansvarar för verksamheten, vilken också är gratis. Även det är ett samarbete med Värmlands idrottsförbund. Under sommarkul - sommarlovsverksamhet nere på Näset i ca 3 v kommer också ledare från ensamkommande flyktingbarnen att engageras, vilket kan göra det lättare att få med barn med invandrarbakgrund. Handlingsplan - Årligen vid föreningsträffarna gå igenom integrationsarbetet i föreningarna och skriva minnesanteckningar. - Fortsätta arbetet med idrottsfritids och utveckla så att det blir fler, både ledare och barn, med invandrarbakgrund i verksamheten. - Fortsätta arbetet med att få igång verksamhet i södra området där det bor många med olika nationaliteter tillsammans med Värmlands idrottsförbund, Hyresbostäder och föreningslivet. - Utveckla sommarkul så att fler ledare med invandrarbakgrund kommer in i verksamheten, vilket säkerligen ökar deltagandet av barn med invandrarbakgrund. Tydliggör regelverket för föreningsbidrag samt hyressättning för föreningar. Kultur- och föreningsnämnden reviderade och sammanförde de bestämmelser som anger vad som gäller för föreningsstöd till ett enda styrdokument, Regler och riktlinjer för Karlskoga kommuns föreningsstöd (Bil 2). Tidigare var bestämmelserna fördelade på flera olika styrdokument, bl a ett för kontantbidrag och ett annat för lokalbidrag. Regelverket klargör vilka föreningar som är bidragsberättigade och vilka som inte kan komma i fråga för kommunalt stöd. Den diskussion som förts under senare tid är frågan om de olika pensionärsföreningarnas bidrag. Enligt Regler och riktlinjer är pensionärsföreningar inte bidragsberättigade. Trots det hyr flera av dem kommunala lokaler som är kraftigt hyressubventionerade. Anledningen är att några föreningar av hävd disponerar lokaler i servicehus, till en ringa hyra, vilka i övrigt betalas av socialnämnden. I och med att socialnämnden säger upp hyresavtal i servicehus så blir frågan akut.

17 (14) Några pensionärföreningar hyr själva (ej kommunala lokaler) och betalar då full hyra utan något bidrag från kommunen. En annan inte helt oväsentlig förklaring till att pensionärsföreningar subventioneras utan att det finns fullt stöd i något regelverk för detta, är att många av föreningarna leds av tidigare politiskt verksamma personer. Dessa är vana att föra sin talan och har ofta gjort det med framgång. För barn- och ungdomsföreningar är riktmärket för hyressubventionen 75 procent. Ingen hyressubvention utgår till vuxenföreningarna. Om föreningen bedriver verksamhet för både barn, unga och vuxna regeleras hyressubventionen i interna avtal utifrån varje enskild förening. Den slutliga hyressubventionen beräknas då utifrån andelen verksamhet i föreningen som riktar sig till barn och ungdomar. Redovisa utnyttjandegradens utveckling av Kungsteaterns lokaler. Under år 2012 har Kungsteaterns lokaler används på följande sätt räknat i timmar: januari 81, februari 136, mars 133, april 121, maj 192, juni 5, augusti 64, september 85, oktober 172, november 206, december 82, totalt timmar. I huvudsak är det Teaterföreningen Lyset, professionella gästspel, Kulturskolan och externa bokningar som har använt lokalerna. I nuläget finns tankar om att ytterligare använda Kungsteaterns lokaler bla genom att: - Endagsaktiviteter där ett arrangemang klarar förberedelsergenomförande-avveckling på samma dag. Man behöver inte förändra uppbyggda teaterrum utan att dessa förblir intakta. - Samarbete med Teater Nolby där de förlägger delar av sin verksamhet på Kungsteatern och därmed ytterligare förstärker nyttjandegraden av teatern. Planering för detta har startats i Amatörteaterrådet som hanterar flertalet av frågorna som gäller uttnyttjande av Kungsteaterns lokaler. - Erbjuda ytterligare en förening lokal i Kungsteatern. Detta är dock ännu inte kommunicerat med berörda parter. Kungsteatern är den enda teaterlokalen i Karlskoga som har de rumsliga förutsättningarna för att ge publiken scenkonstupplevelser som genomsyras av närhet. Den intimitet som Kungsteatern erbjuder saknar motstycke bland alla andra lokaler i Karlskoga. Sedan 1993 har flertalet amatörteaterproduktioner på Kungsteatern spelats mellan föreställningar per produktion. Karlskoga kommun har avvisat en framställan från Länsteatern i Örebro AB om att årligen tillskjuta ett aktieägartillskott på 300 tkr. En konsekvens av detta torde bli att kommunen bör säkerställa en lokal som möjliggör för både amatörteaterverksamhet och -föreställningar samt

18 (14) uppförande av professionell teater. Under förutsättning att teaterlivet kan fortsätta att utvecklas i Karlskoga finns det ingen anledning att tro att Kungsteatern kommer att användas mindre; snarare tvärtom. Redovisa Strandbadets intäkter per månad för de senaste tre åren samt en prognos för beräknade framtida intäkter. I sammanställningen har intäkterna delats upp i två grupper: en för betalande gäster, vilken redovisas per månad och en som avser skolundervisning samt intäkter från föreningar, vilken redovisas per år Intäkter (bad & träning av betalande gäster) Övriga intäkter (skola, förening etc) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Jan-Dec Totala intäkter TOTALT Intäkter (bad & träning av betalande gäster) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Jan-Dec Övriga intäkter (skola, förening etc) Totala intäkter TOTALT

19 (14) 2012 Intäkter (bad & träning av betalande gäster) Övriga intäkter (skola, förening etc) Total intäkter jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Jan-Dec TOTALT Under de första två månaderna 2013 har intäkterna varit något lägre jämfört med Detta beror till viss del på den renovering som har pågått i damernas omklädningsrum vilket gjort att endast omklädningsrummen på övre plan (herrarnas) har varit öppet. Den prognostiserade totala intäkten för Strandbadet under 2013 är enligt beslutad internbudget ca 3 mnkr. Då det har pågått renovering under de tre ovan redovisade åren kommer 2013 att bli det år som får vara någon form av utgångspunkt när det gäller att budgetera både intäkter och kostnader på Strandbadet. Redovisa eventuell redan gjord utredning för föreningsbidragens och övriga resursers fördelning på föreningarna ur ett genusperspektiv alternativt redovisa en plan för hur nämnden kan arbeta fram en sådan redovisning. Kultur- och föreningsförvaltningen genomförde en undersökning som kartlade hur föreningsbidragen fördels ur ett genusperspektiv. Även i denna fråga gav sedan nämnden förvaltningen ett uppdrag i samband med budgetarbetet för 2013 års budget vilket gick ut på att följa upp den 2009 rapporterade undersökningen Ett jämställt föreningsliv, där utvecklingen bland föreningsledare särskilt beaktas. Rapporten ska redovisas för nämnden i maj Den senast genomförda granskningen redovisade bl a: En granskning, ur ett genusperspektiv, av kommunens stöd till föreningarnas ungdomsverksamhet i form av kontanta bidrag och hyressubventioner har gjorts. Även styrelsernas sammansättning har undersökts. Granskningen visar att andelen flickor i föreningsverksamheten är lägre än andelen pojkar (44 % respektive 56 %). De resurser som kommunen tillhandahåller är dock jämnt fördelade totalt mellan pojkar och flickor. Flickorna erhåller dock ett större stöd/individ än pojkarna. När det

20 (14) gäller föreningsstyrelserna så dominerar männen stort. Kvinnorna utgör 32 %. 20 föreningar (varav 9 idrottsföreningar) har mer än 40 % kvinnor i styrelsen. Det är därför angeläget att tillsammans med studieförbunden stimulera till utbildningsinsatser i föreningarna för att få fler kvinnor att engagera sig i styrelsearbete. Den genomförda undersökningen tog fokus på idrottsföreningarna. När det gäller kulturföreningarna har Kulturskolan nästan monopol på ungdomsverksamheten och föreningarna har i stort sett inte någon verksamhet på barn och ungdomsnivå. I Kulturskolan dominerar flickorna stort ca 25 % pojkar och 75 % flickor. Det är också viktigt att veta hur resurserna fördelas på flickor respektive pojkar. Ett exempel: på Kulturskolan dansar i stort sett bara flickor. Sett ur ett individperspektiv får flickorna väldigt små lärarresurser eftersom dansen bedrivs i grupper om ca deltagare. I musikverksamheten är lärartätheten hög och undervisningen bedrivs mer eller mindre individuellt. Detta skapar stora skillnader mellan flickor och pojkars resursfördelning. Redovisa fasta respektive rörliga kostnader per öppettimma för biblioteket. Den totala kostnaden per öppettimma på biblioteket 2012 var kr. Av dessa är kr helt fasta kostnader (t ex lokalkostnader), kr halvfasta kostnader (t ex personal och dataprogram) och kr rörliga kostnader (t ex inköp av media, programverksamhet och utställningar). Totalkostnad/öppettimma Fasta kostnader/öppettimma Halvfasta kostnader/öppettimma Rörliga kostnader/öppettimma Under 2012 hade biblioteket öppet för allmänheten totalt timmar, hade besök eller 700 besök i genomsnitt per öppendag. De virituella besöken till bibloteket för hela 2012: utlån av E-böcker virituella besök på bibliotekets externa webbsida (startsida, indexsida) besök i bibliotekets kundkatalog unika besökare, unika IP-adresser Redovisa vad nämnden kan bidra med för att öka Karlskogas attraktionskraft utan att vara kostnadsdrivande. Ovanstående frågeställning handlar om kultur- och föreningsnämndens grunduppdrag, varför den inte låter sig enkelt besvaras. Frågeställningen är dessutom lika relevant för samtliga nämnder och sannolikt lika svår för dessa att besvara kortfattat.

21 (14) Det finns trots det en anledning att framhålla två utvecklingsprojekt som pågår på uppdrag av nämnden, vars syfte i båda fallen är att tillhandahålla en utökad service utan att nya ekonomiska medel tillförs. Båda projekten är en följd av två tidigare genomförda kompetensutvecklingsprojekt, finansierade av Europeiska Socialfonden ESF. Det ena projektet heter Kulturskolan i framkant 2013 och det andra Bibliotek 3.0. Dessa kan stå som konkreta exempel på att nämnden medvetet och systematiskt försöker effektivisera sina verksamheter och utveckla verksamheterna ur ett medborgarperspektiv, utan att det ska vara kostnadsdrivande. Det inledda arbetet med Lean-processer kommer att fortsätta. Syftet med detta är just att kunna utföra arbetet effektivare och på så sätt frigöra resurser som kan användas till att öka kvalitén på arbetet. Att göra mer/ bättre utan ökad ekonomisk ram. Tillsammans med socialnämnden redovisa hur planerade aktiviteter inom särskilt boende kan utökas. Vid en träff mellan representanter för kultur- och föreningsförvaltningen och socialförvaltningen konstaterades att kommunen vid nationella kvalitetsjämförelser får låga poäng när det gäller aktiviteter. Bland annat erbjuds i vårdboende inte två organiserade aktiviteteter dagligen under vardagar och en organiserad aktivitet dagligen under helger. Alla vårdboenden har det senaste åren på olika sätt arbetat aktivt för att tydliggöra och utöka utbudet av organiserade aktiviteter. Redan idag sker ett visst samarbete mellan de två förvaltningarna när det gäller tillfälliga musikarrangemang genom samordnaren för sociala aktiviteter samt Boken kommer och Minneslådorna från biblioteket. Vid träffen konstaterades att målgruppen för kulturskolans verksamhet är barn och unga. En utvidgning av målgruppen till att även gälla äldre skulle innebära ett utökat uppdrag och därmed en ökad kostnad. Det finns eventuellt möjligheter för kulturskolans olika grupper att förlägga uppvisningar vid särskilt boende. Detta kan dock inte ske med någon regelbundenhet. De aktiviteter som kan vara passande för personer i särskilt boende är uppträdanden i form av musik och dans. Dessa aktiviteter kan koordineras via samordnaren för sociala aktiviteter. Tankar finns dock på ett samarbetsprojekt mellan kultur- och föreningsförvaltningen och socialförvaltningen. Arbetsnamnet är Omsorgskören och tanken är att under starta en aktivitet som påminner om Glada Hudik. Det finns också en ambition att öka samarbetet med föreningar för att kunna erbjuda barn och unga med funktionshinder aktiviteter. Exempelvis finns redan idag ett bra samarbete med Bowlingen som har utrustning/hjälpmedel för att alla ska kunna delta. Årliga diskussioner

22 (14) förs med föreningarna om hur man tillsammans kan jobba med barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar. Svårigheten ligger i att hitta ledare för uppdraget. Därför har ett samarbete med SISU inletts för att utbilda ledare till föreningsverksamhet där barn och unga med funktionshinder deltar. Det finns i dagsläget redan studieförbund som arbetar med olika aktiviteter riktade till särskilt boende, exempelvis Kultur i vården. Nämnden skulle kunna styra flera uppdrag, via de kommunala bidragen, så att föreningarna gör fler riktade insatser inom särskilt boende. Lokalutredningen: Förtydliga avgående kostnader inom ramen för lokalutredningen. Använd tidigare utskickad mall. Se bilaga 1, Lokalutredningen Kultur- och föreningsnämnden. Strandbadet: Beskriv konsekvenserna, tillsammans med samhällsbyggnadsnämnden, om underhållsutrymmet i hyreskostnaderna inte höjs med 530 tkr I samband med beslutet att Strandbadet skulle renoveras och 31,7 mnkr avsattes för ändamålet, påpekade förvaltning och nämnd vid ett flertal tillfällen både muntligt och skriftligt - att den avsatta summan sannolikt inte skulle räcka. Grunden för detta påstående var inte teknisk kompetens, utan erfarenhetsmässigt grundat. Inget badhus med Strandbadets omfattande renoveringsbehov hade renoverats för under 50 mnkr. Kultur- och föreningsförvaltningen och -nämnden hade dessbättre fel. Den officiella slutsumman för renoveringen understeg med god marginal 50 mnkr. Den äldre delen av Strandbadet är 70 år och den nya bassängen är 31 år. Detta i kombination med ett kraftigt eftersatt underhåll leder till att det, efter genomförd teknisk renovering, fortfarande finns ett stort underhållsbehov. Kultur- och förening kan inte värdera om 530 tkr i ökad underhållskostnad är korrekt, men att det krävs en rejäl satsning är helt klart. Nämnden kan inte av egen kraft klara en ökad hyra, så om medel inte tillskjuts kommer den nödvändiga, fortsatta renoveringen inte att kunna genomföras. Hittills har damernas omklädningsrum renoverats och herrarnas återstår.

23 (14) Beräkna hyreshöjningen för Strandbadet om internräntan höjs till 4 %. Beskriv konsekvenserna om kultur- och föreningsnämnden inte får kompensation för denna hyreshöjning. Kommunfullmäktige beslutade att kultur- och föreningsnämnden skulle kompenseras för den ökade internyran till följd av ökade kapitalkostnader. På grund av två av varandra oberoende felräkningar - uppkomna på två olika ställen och vid olika tidpunkter har den hyra som samhällsbyggnadsnämnden begär blivit betydligt mycket högre än den summa som kommunfullmäktige anvisat med anledning av beslutet om kompensation. Budgettekniskt löstes problemet 2013 genom en sänkning av internräntan, för just Strandbadet, redan Det innebär att de medel som finns för att täcka skillnaden mellan 2,9 och 4,0 procent för övriga objekt, saknas för Strandbadet. För att kunna hålla Strandbadet öppet med samma öppettider och service 2014 som i år, krävs kompensation för den totala hyresökningen. Allt i enlighet med det ovan refererade fullmäktigebeslutet. Alternativet kommer att bli en minskning av öppethållande för allmänhet, föreningar och skolor motsvarande den summa som saknas. Exakt vad det innebär i timmar går i nuläget inte att beräkna, eftersom den exakta hyran inte är fastställd. Beskriv hur hyresintäkten från BIK Karlskoga är uppbyggd och hur intäktsutvecklingen har varit samt förväntas vara Kultur- och föreningsnämnden tecknade ett nytt hyresavtal med BIK Karlskoga rörande föreningens verksamhet i Nobelhallen (se bil 3). Det ersatte ett tecknat avtal, vilket var det första som samlade ihop alla olika ekonomiska transaktioner som tidigare fanns mellan kommunen och föreningen. Exempelvis betalade föreningen hyra med en taxa för match, en annan för träning och kommunen tog 20 procent på biljettintäkterna. Efter en lång diskussion och jämförelser med andra klubbar och kommuner kom man överens om att göra en sammanvägning av plus- och minusposter. Man enades om att Bofors IK skulle betala 380 tkr per år, varav 80 tkr för logerna, för en definierad tillgång till Nobelhallen. Även reklamfrågor regleras i avtalet men sponsorsfrågor sköts via kommunstyrelsen. Det nuvarande avtalet är uppbyggt på samma sätt. Det som tillkommit är kostnaden för den av föreningen byggda restaurangen. Den byggdes ursprungligen för medel som lånats av kommunen. Lånet har sedan lösts och i stället ingår kostnaden som en del av hyran, 217,7 tkr. Avtalet är tjugoårigt, gäller tom Den totala hyreskostnaden är för närvarande 632,7 tkr.

24 (14) Ramar för drift och investeringar Drift En reducering av kultur- och föreningsnämndens ramar med 800 tkr skulle oundvikligen märkas av karlskogaborna. Exakt vilka konsekvenserna skulle bli går i nuläget inte att fastslå, men exempel på minskningar och indragningar som skulle bli aktuella är: Arkiven De lokalhistoriska föreläsningarna och programverksamheten upphör helt. Marknadsföringen av arkivets tjänster till allmänheten upphör. På sikt kommer det att leda till en arkviverksamhet som är introvert och inte utgör det kollektiva minne för allmänheten som det är idag. Arkivlagens krav kommer dock att uppfyllas. Fritid- och turism Inga isbanor, förutom uterinken och Nobelhallen, kommer att spolas upp. Barnen/ungdomarna som inte bor i centrum får längre att ta sig till en isbana. Idrottslärarna framhåller alltid vikten av att ha isbanor i närhet till skolan där de då kan lägga idrottstimmarna. De kommer i stället att få konkurrera med fritids o dagis om de få timmar som finns tillgängliga i Nobelhallen och uterinken. Underhåll gräsplaner. På sikt kan det leda till att vi får sämre standard på våra fotbollsplaner i form sämre gräsytor och yttre underhåll, ex staket, nät osv. Ökade avgifter på Strandbadet. Det är vanskligt att förutse konsekvenserna av avgifthöjningar. Risken finns att den mångmiljoninvestering som gjorts i Strandbadet inte är möjligt för alla karlskogabor att ta del av. Biblioteket Sänkning av bibliotekets totala medianslag. En begränsning av nyinköp av media. Färre exemplar av populära titlar köps in och låntagaren får därmed köa längre tid för att få boken. Möjligheten att beviljas det årliga inköpsstödet till folk- och skolbibliotek (statsbidrag) som under de senaste åren varit 80 tkr/år går förlorad. Huvudandelen av inköpsstödet har fördelats till grundskolornas skolbibliotek och till barnomsorgen. Kulturskolan En fortsatt minskning av det pedagogiska utbudet. Kulturskolan minskar sina ramar med 1,2 mnkr under 2013 med anledning av att GN inte längre har det estetiska programmets musikinriktning som en valmöjlighet. Även om den delen är direkt kopplad till skolan, som en uppdragsverksamhet, så påverkade den minskningen kulturskolans möjlighet att tillhandahålla ett brett utbud på frivilligdelen. Det är samma lärare som verkar på båda delarna. Kulturskolan i Karlskoga är känd nationellt som en av de bästa i Sverige och bidrar på så sätt till Karlskogas attraktionskraft. Ett minskat utbud är liktydigt med en

25 (14) minskad attraktionskraft. Både i Karlskoga och som ett nationellt föredöme. Investeringar Den planerade renoveringen av Nobelhallen med anslutande mark och anläggning kommer att påverka driftkostnaderna för Kultur- och föreningsnämnden. I dagsläget finns ingen exakt uppgift om hur mycket det kommer att öka nämndens driftkostnader, men det är av största vikt att driftkonsekvenserna är klarlagda innan investeringsbeslutet fattas. Äskandet av investeringsmedel för en ny Jumbotron i Nobelhallen är i förslaget framflyttat till Då den befintliga är av äldre modell innebär det att reservdelar är mycket svåra att få tag på, om de ens finns på marknaden. Risken är att inköp av en ny liknande klocka som finns i dag måste göras. Även krav från Svenska ishockeyförbundet kan komma tidigare än Nämnden och BIK Karlskoga är angelägna om att det investeras i en ny Jumbotron under Konsekvensbeskrivning En försämring av medborgarnas möjligheter att aktivt delta i eller konsumera ett bra kultur- och fritidsutbud påverkar deras intresse av och möjlighet till att aktivt delta i samhällsdialogen och krymper det demokratiska rummet. Människans fria tid utgör en väsentlig del av hennes möjlighet att upprätthålla en god folkhälsa. En försämring av barns möjligheter att aktivt delta i eller konsumera ett bra kultur- och fritidsutbud påverkar deras livssituation på ett negativt sätt. Kultur och föreningsförvaltningens förslag till beslut Godkänner redovisningen och översänder den till kommunstyrelsens arbetsutskott för vidare arbete. Hans Lundell Förvaltningschef Expedieras till Kommunstyrelsens arbetsutskott Kultur- och föreningsförvaltningens ledningsgrupp

26 Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut Aspekter Beslutsförslaget har Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan Sociala/ kulturella en positiv påverkan ingen påverkan en negativ påverkan Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Barnkonventionen X En försämring av barns möjligheter att aktivt delta i eller konsumera ett bra kultur- och fritidsutbud påverkar deras livssituation på ett negativt sätt. Dialog och inflytande X En försämring av medborgarnas möjligheter att aktivt delta i eller konsumera ett bra kultur- och fritidsutbud påverkar deras intresse av och möjlighet till att aktivt delta i samhällsdialogen och krymper det demokratiska rummet. Folkhälsa X Människans fria tid utgör en väsentlig del av hennes möjlighet att upprätthålla en god folkhälsa. En försämring av medborgarnas möjligheter att aktivt delta i eller konsumera ett bra kultur- och fritidsutbud påverkar därför folkhälsan negativt. Jämlikhet och social rättvisa X Kulturen är den i särklass viktigaste ingrediensen i arbetet med att skapa ett jämlikt och socialt rättvist samhälle. Jämställdhet X Kortsiktigt ingen direkt påverkan, men långsiktigt kommer möjligheten att bedriva en medvetet jämställd kultur- och fritidspolitik att minska. Kulturmiljö/kulturella omgivningar Miljörelaterad hälsa Ekologiska Avfall X X X En minskning av anslaget till kultur kommer på sikt att leda till en försämring av kulturmiljön. Biologisk mångfald Energi Konsumtion Transporter Vatten, luft och mark X X X X X

27 Bilaga Ekonomiska Kommunens ekonomi X När kommunens samlade kostnader överstiger intäkterna innebär en minskning av nämndernas ramar en förbättring av kommunens totala ekonomi. Allt under förutsättning att inte besparingar görs på ett ställe, vilka är kostnadsdrivande på ett annat ställe. Kostnadseffektivitet X På flera områden innebär besparingarna att verksamheten kommer under en effektivitetsgränsgräns där en ny struktur måste byggas upp på en lägre nivå. Kostnadseffektiviteten minskar på så sätt. Ett exempel är kulturskolan, där synergier mellan olika kulturformer minskar och därmed kostnadseffektiviteten. Tillväxt X En god kultur- och fritidsverksamhet är en stark lokaliseringsfaktor och underlättar för näringslivet att rekrytera framför allt långtidsutbildad - arbetskraft.

28 Bilaga Lokalutredningen - sammanställning över reducerade lokalytor Kultur- och föreningsförvaltningen Årlig avgående Åter Adress Fastighet Populärnamn Åtgärd Hyresgäst kostnad finansen år Klara försäljningar Kedjeåsen 401 Västra Kedjeåsen 1:27 Kedjeåsens skola Såld 2010 KUF Solåkersvägen 1 Besticket 11 Bostadshus, Länkarna Såld 2010 KUF Klara rivningar Sommarvägen Brickegården 6:38 Sandviksbadet f d mat och disk Riven 2011 KUF Klara uppsägningar externa lokaler HSB Karlskoga slalomklubb, klubblokal Uppsagd KUF Hyresbostäder Frilufsfrämjandet Uppsagd KUF HSB Bofors Gymnastikförening Uppsagd KUF Hyresbostäder Svarta Galten Uppsagd KUF Hyresbostäder Finska föreningen Uppsagd KUF 7 Hyresbostäder Pensionärsföreningen stjärnan Uppsagd KUF KA Bergstedts Carlskoga Scoutkår Uppsagd KUF Totalt Kommande försäljningar/rivningar/uppsägningar Boåsvägen 6 Bofors 1:19 Loviselundsskolans gymnastiksal Rivs KUF Selkroksvägen Bregården 2:90 Kinesiska föreningen Rivs KUF 10

29 Kommentarer: 1. Nolsockna byalags lokal som såldes till dem. Beslutat av KFN i samband med sparåtgärder åren Objektet finns med i Lokalutredningen och KFN fick sänkt ram Nya lokaler på Vallmovägen (hyra kr/år) och mellanskillnaden i sänkt ram inför 2010 (37 tkr). 3. De flyttade in i Folkets hus lokaler som KFN betalar. 4. Som ovan. 5. Som ovan, men större ytor i Folkets hus lokaler. 6. Flyttade in i källaren på Kulturskolan. 7. Finska föreningen betalar själva den lokal de hyr idag. 8. Flyttat in i Folkets hus (ingen verksamhet för närvarande) 9. Budolokalen Hyra kr/år (Budoklubben betalar 42,2 tkr i hyra/år till KFN). 10. Kinesiska föreningen finns just nu i Folkets Hus lokaler. Omställningskostnader på grund av lokalutredningen: 1. Inga 2. Länkarna flyttade till ny lokal på Vallmovägen, hyra kr/år. 3. Hyr lokal i Folkets hus, kostnad för KFN tkr/år. 4. Hyr lokal i Folkets hus, kostnad för KFN tkr/år. 5. Hyr lokal i Folkets hus, kostnad för KFN tkr/år. 6. Inga omställningskostnader. 7. Inga omställningskostnader. 8. Inga omställningskostnader. 9. Letar ny lokal till Budoklubben innan flytt kan genomföras. 10. Hyr lokal i Folkets hus, kostnad för KFN??? tkr/år. Bilaga Övriga omställningskostnader: - Romska föreningen hade tidigare sina föreningslokaler i Brickegårdens skola, idag har de en lokal i Folkets hus som KFN betalar 25 tkr/år för. - Föreningen OK Djerf fanns tidigare i Loviselundsskolan och flyttades till en lokal Folkets hus 2009/ Föreningen Amerikansk fotboll hade tidigare en lokal i Bergslagsskolan och flyttades 2009/2010 till en lokal i Nobelstadion som KFN betalar 60 tkr/år för. - Handikappföreningarna finns i dagsläget i Geologens lokaler och kommer att flyttas vilket medför en ökad kostnad, minst 150 tkr/år för KFN.

30 Styrdokument KFN Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av Kultur- och föreningsnämnden Ersätter Diverse olika styrdokument REGLER OCH RIKTLINJER FÖR KARLSKOGA KOMMUNS FÖRENINGSSTÖD RIKTLINJER Karlskoga kommun finner det angeläget att föreningsstödet - används till insatser för att närma sig kommunens kulturvision samt uppnå fullmäktigemålen och kultur- och föreningsförvaltningens uppdrag - används till att främja barns och ungdomars medverkan i det demokratiska föreningsarbetet - används till att främja föreningslivets mångfald i kommunen - används till att främja jämställdhet mellan könen REGLER Om en förenings verksamhet av kommunen bedöms som särskilt angelägen kan föreningen erhålla stöd även om den inte helt uppfyller nedanstående grundvillkor. Bedömningen görs av kultur- och föreningsnämnden. Vem kan få föreningsstöd - Allmänna krav För att en förening ska komma ifråga för föreningsstöd ska normalt följande allmänna grundvillkor vara uppfyllda: - Föreningen ska ha stadgar som är godkända av riksorganisation eller av Karlskoga kommun, genom kultur- och föreningsnämnden. - Föreningen ska bygga på demokratiska grunder och vara öppen för alla. - Föreningen ska ha minst 10 medlemmar som regelbundet deltar i föreningens verksamhet. c:\temp\hlul95phte.doc