Pacemakerbehandling. vasovagal syncope. Undvik onödig kammarpacing Läs mer på sid 4. I detta nummer. Läs mer på sid 8

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pacemakerbehandling. vasovagal syncope. Undvik onödig kammarpacing Läs mer på sid 4. I detta nummer. Läs mer på sid 8"

Transkript

1 Nr 2, 2004 Pacemakerbehandling vid vasovagal syncope Läs mer på sid 8 Undvik onödig kammarpacing Läs mer på sid 4 I detta nummer 3 Forskning och utveckling i Sverige ökar 4 Undvik onödig kammarpacing 7 Spara värdefull tid vid biventrikulär implantation 9 Pacemakerbehandling vid neurocardiogen vasovagal syncope Ny spännande tävling på sid 16! Vinn en mobiltelefon med kontantkort! 10 Dinamit - ICD studie 11 Workshop i lungvensablation 12 Kvalitetsregister för ICD är viktigt 14 Pacemakerverksamhet i Jönköping

2 St. Jude Medical Sweden AB St. Jude Medical Sweden AB, beläget i Järfälla, är koncernens säljbolag i Sverige och rymmer de fyra produktområdena: Pacemakers, Cardiac Surgery med St. Jude Medical hjärtklaffar och Symmetry By Pass System, Interventionell Kardiologi och Elektrofysiologi samt ICD. St. Jude Medical är uppbyggt kring hörnstenarna: Kunskap, Forskning, Kvalitet och Support där vår drygt 40-åriga historia bildar en gedigen bas. Vårt mål är att tillgodose våra kunders behov genom att erbjuda de bästa lösningarna inom varje produktområde. Kontakta oss gärna! St. Jude Medical Sweden AB SE JÄRFÄLLA Tel Fax Ansvarig utgivare: Redaktör: Formgivning: Tryck: Innehåll 3 Forskning & utveckling i Sverige ökar 4 Undvik onödig kammarpacing 5 Programmeringstips 5 Produktinformation på Internet 6 Kardiovaskulära vårmötet 6 Utvärdering av 1688T elektroden 7 Spara värdefull tid vid biventrikulär implantation 8 Sofies pacemaker skyddar mot svimningar 9 Pacemakerbehandling vid neurocardiogen vasovagal syncope 10 AF suppression minskar flimmerbörda 10 DINAMIT - ICD studie 11 Workshop i lungvensablation 12 Ett viktigt kvalitetsregister för ICD 13 ICD Forum års historia av pacemakerverksamhet i Jönköping 15 Utbildningsdagar i Pace och ICD 15 Ny femoralispunktion med Angio- Seal inom 90 dagar 16 Tävling 16 Kongressagenda 16 Utbildningar Ulf Grape Anneli Wiklund Sinnebild AB Media Produktion AB Utökat skandinaviskt samarbete St. Jude Medical har beslutat att tydligare forma en skandinavisk organisation för att skapa synergieffekter vilket jag är den första att välkomna. Visst finns det en del olikheter mellan länderna, men oerhört många fler likheter. Samarbetet utökas inom de områden som lämpar sig, exempelvis support, utbildning, marknadsföring och kliniska studier. Med detta kommer vi att få en effektivare organisation i Skandinavien, som jag hoppas att ni som kunder kommer att se resultatet av. SLF (Svenska Sjuvårdsleverantörers Förbund) har tagit fram en affärskod, som reglerar det etiska förhållningssättet mellan medlemsföretagen och våra kunder. Alla medlemsföretagen förbinder sig att hålla sig till dessa regler i alla affärskontakter med landsting. Jag välkomnar detta och vi har skapat en grupp i St. Jude Medical, som arbetar med att klargöra vad som är tillåtet och inte i den praktiska vardagen. Under december 2003 och januari 2004 genomförde vi en kundundersökning bland våra pacemakerkunder. Ett åttital läkare och sjuksköterskor tog sig tid och svarade på frågor som konsultgruppen Miklagård arbetat fram. Överlag verkar ni mycket nöjda Ny medarbetare Inom divisionen Cardiac Rhythm Management har vi glädjande utökat med ytterligare en person, Anders Malmborg. Anders kommer att arbeta som säljansvarig inom Elektrofysiologiska produkter i Sverige. Med alla de uppmärksammade fall det skrivs om i pressen, känns det skönt att tillhöra en organisation som tar allvarligt på det etiska förhållningssättet till kunden. Ser fram emot en spännande höst med vår nya organisation, men framförallt givande möten med er kunder. I detta nummer finner du flera artiklar och produktnyheter, som jag hoppas du finner intressanta. Trevlig läsning Ulf Grape Chef Skandinavien, St. Jude Medical Telefon: E-post: Tack för dina synpunkter med oss som företag, men det finns några områden där vi kan bli bättre. Jag vill med dessa rader tacka er alla som medverkade i undersökningen. Ni hjälper oss att utvecklas i rätt riktning! Krister Johansson, CRMD chef Närmast kommer Anders från GE Medical IT, där han haft nordiskt försäljningsansvar av systemlösningar gällande EKG-hantering. Med tolv års erfarenhet av teknisk hantering av EKG signaler, föll intresset att fördjupa sig ytterligare inom ett närbesläktat område med mer klinisk inriktning. Anders är 40 år och är bosatt i Stockholm. På fritiden cyklar han gärna mountainbike, paddlar kajak och träffar vänner. Vi önskar Anders hjärtligt välkommen! Anders kan kontaktas på tel eller e-post:

3 Forskning & Utveckling i Sverige ökar Med fokus på senaste teknik, kvalitet och säkerhet utvecklar St. Jude Medical produkter inom arytmiområdet (Cardiac Rhythm Management Division- CRMD). Bara i Sverige har organisationen för Forskning & Utveckling (F & U) utökats från 70 till 120 personer under de senaste tre åren. De svenska F&U avdelningarna är gemensamma med enheterna i Californien, USA. När man planerar var olika projekt skall bedrivas, beslutas detta baserat på kompetens, resurser och kliniska samarbetspartner. Flertalet projekt utförs dock gemensamt. Något som enbart görs i Sverige är utveckling av pacemakerelektroder. St. Jude Medical koncernen är F&U intensiv och av omsättningen 2003 på 15 miljarder SEK investerades 1,8 miljarder (12 %) till F & U. Vid anläggningen i Järfälla arbetar Magnus Öhman, utvecklingschef i Järfälla och Karin Ljungström, forskningschef. Magnus ansvarar även för teknikutvecklingen inom CRMD globalt. Forskningsavdelningens uppdrag Vid forskningsavdelningen för CRMD utreder man huruvida kliniska koncept och idéer kan förverkligas. De områden man arbetar med inom arytmi är bradykardi, takykardi, hjärtsvikt, förmaksflimmer samt nya indikationer. Den i särklass största satsningen i dag (cirka 90 %) ligger inom Cardiac Resyncronisation Therapy, CRT. Exempelvis arbetar man med att utveckla biventrikulär AutoCapture. På senare år har man även arbetat en hel del med följdsjukdomar, så kallade comorbidities, berättar Karin Ljungström, forskningschef. Ett exempel på detta är forskning kring sömnapné. Det finns obstruktiva och/eller centrala orsaker till detta och ett samband med hjärtsvikt har påvisats. I nuläget tittar man på monitorering av andningen och man tror sig lättare kunna behandla den centrala formen med pacing. Vidare kan detta leda till utveckling av en terapiform. Forskning bedrivs även kring olika typer av hemodynamiska sensorer, bland annat för hjärtsviktsdiagnostik och inte minst Impedans-sensorer för Minutventilation. Säkerhet och riskhantering är ett område som vi är mycket bra på. Utvecklingen tar vid När väl ett nytt kliniskt koncept har fastställts av forskningsavdelningen fortsätter arbetet på utvecklingsavdelningen. Här omsätts teorierna till en konkret produkt. Det handlar även om vidareutveckling av befintliga produkter genom kundönskemål, säger Magnus Öhman, utvecklingschef. Ett idag framträdande projekt handlar om utvecklandet av en ny programmerare för pacemaker och ICD-uppföljningar. Här handlar det mycket om kommunikation. Snabbare hastighet, kommunikation med pacemaker/icd från ett längre avstånd och olika nätverkslösningar. Parallellt med programmerprojektet löper även utveckling av ny gemensam produktplattform för pacemakers och ICD. Det innebär att produkterna kommer att nyttja samma komponenter där det är relevant såsom elektronik, programvara, algoritmer och programmerarens användargränssnitt. Detta underlättar för användaren att arbeta med båda typer av produkter och är produktionsmässigt mer effektivt, säger Magnus. Kvalitet och Säkerhet St. Jude Medical uppfyller alla relevanta krav gällande europeiska standarder, tillförlitlighetskrav och riskhantering. Omfattande tester utförs gällande elektromagnetisk Interferens, EMI. Vid enheten i Järfälla finns ett speciellt avskärmat plåtrum som används för EMI tester, gällande nuvarande och kommande krav. Genom att vi deltar i europeiska och internationella standardgrupper, kan vi tidigt jobba med krav som formellt kommer om flera år, avslutar Magnus Öhman. 3

4 Undvik onödig kammarpacing Artikeln skriven av Öl. Carl-Johan Höijer, Universitetssjukhuset i Lund 1988 publicerade Prof. Mårten Rosenkvist, då i Huddinge, en epokgörande studie tillsammans med doktorerna Brandt och Schüller från Lund. Man jämförde AAI-pacing med VVI hos patienter med sjuk sinusknuta (1). Man fann då att VVI-patienterna hade signifikant mer förmaksflimmer (47 % mot 6.7 % i AAI) och även sämre överlevnad med en mortalitet på 23 % mot 8 % och dessutom mer hjärtsvikt (37 % mot 15 %). Att VVI är olämpligt hos patienter med bevarad sinusfunktion har sedan dess ansetts som självklart, men anledningen till detta har hittills ansetts vara avsaknaden av AVsynkroni med enbart kammarpacing. Kammarpacing har visat ogynnsamma effekter På senare tid har det emellertid framkommit data som indikerar att kammarpacing i sig kan ha ogynnsamma effekter. Michael Sweeney et al (2) jämförde i en artikel i Circulation 2003, VVIR med DDDR hos patienter med sjuk sinusknuta och normal QRSbredd. Man fann en ökad risk för förmaksflimmer och hjärtsvikt hos patienter med DDDR. Förklaringen till detta till synes paradoxala resultat är att det som befanns utgöra den främsta riskfaktorn för förmaksflimmer och hjärtsvikt, var den sammanlagda mängden kammarpacing. Risken ökade linjärt med hur mycket kammaren stimulerades. Eftersom DDDR är ett triggat mode gick den gruppen med kammarpacing till 90 % medan VVIR-gruppen bara hade kammarpacing 58 % av tiden. Ytterligare stöd för denna tanke gavs i och med resultaten från The Dual Chamber and VVI Implantable Defibrillator Trial (DAVID) (3). Här jämfördes VVI-backup pacing med basfrekvens 40 med DDDR med basfrekvens 70 hos patienter med ICD och nedsatt vänsterkammarfunktion, men utan pacing-indikation. Hos dessa 506 patienter såg man en signifikant högre risk för den kombinerade bilden av död och vård på grund av hjärtsvikt hos patienter i DDDR, som av naturliga skäl hade mycket mer kammarpacing. I dagsläget finns ett flertal stora randomiserade studier (MUSTIC, MIRACLE, IN-SYNC med flera) som påvisat effekten av biventrikulär pacing, hos patienter med nedsatt vänsterkammarfunktion och breddökat QRS med vänstergrenblock. Stimulering av höger kammares apex skapar desynkroni Stimulering av höger kammares apexregion med en konventionell pacemaker ger upphov till en liknande EKG-bild. Möjligen är det denna pacemakerinducerade desynkronisering som ligger bakom de negativa effekterna av kammarpacing. Således finns mycket att vinna på att undvika kammarpacing så mycket som möjligt. Noggrann pacemakerprogrammering och användande av de algoritmer som finns, till exempel Auto Intrinsic Conduction Search eller AV/PV-hysteres, är av stor vikt. Det bästa sättet att undvika onödig kammarpacing är dock i mitt tycke att inte sätta in en kammarelektrod i patienter som inte behöver det, det vill säga patienter med sjuk sinusknuta med intakt AV-överledning bör få en AAIR-pacemaker. 4 Referenser: 1. Rosenqvist M, Brandt J, Schüller H. Long term pacing in sinus node disease: Effects of stimulation mode on cardiovascular morbidity and mortality. Am Heart J 1988:116; Sweeney MO, Hellkamp AS, Ellenbogen KA et al. Adverse effect of ventricular pacing on heart failure and atrial fibrillation among patients with normal baseline QRS duration in a clinical trial of pacemaker therapy for sinus node dysfunction. Circulation 2003;107: Wilkoff B, Cook J, Epstein A et al. Dual chamber pacing or ventricular backup pacing in patients with an implantable defibrillator. JAMA 2002;288:

5 Programmeringstips för att undvika kammarpacing 170 ms ms ms ms 170 ms Programmerad PV tid Auto Intrinsic Conduction Search Figur 1. Auto Intrinsic Conduction Search (AICS) är en algoritm som automatiskt söker efter egen kammaraktivering. Den dynamiska delen av denna algoritm förlänger AV/PV intervallet utan att kompromissa cardiac output genom en permanent lång AV/PV tid. Kliniska fördelar med AICS Förbättrad hemodynamik med en normal ventrikulär aktivering hos patienter med intakt AV-nodal överledning Förbättrad batterilivslängd genom sensing av egen kammaraktivering (inhibering av pacing) AICS algoritmen Periodvis förlängs AV/PV tider med ett programmerbart värde (i ms) för att söka efter egen överledning Algoritmen används hos patienter där egen AV-synkroni premieras före kammarstimulering Bibehåller hög Max Track Rate och 2:1 blockfrekvens Hur algoritmen fungerar När ett värde för AICS är programmerad söker pacemakern efter egen överledning med fem minuters intervall. Det gör den genom att addera AICS till AV/PV tiden. Om en R-våg inte sensas under AV/PV förlängningen återgår den till programmerad AV/PV tid. Sensas en R-våg under AV/PV förlängningen kommer denna att kvarstå ända till en kammarhändelse stimuleras, se figur 1. Vid detta tillfälle återgår enheten till programmerade AV/PV tider till nästa sökintervall. Programmeringstips för att undvika kammarstimulering! En förbättring i senaste ADx modeller ger möjlighet att även nyttja Rate responsive PVARP/Vref för att åstadkomma hög 2:1 block frekvens. Undvik Rate Responsive AV/PV delay då denna kortar AV/PV tiderna vid frekvenser över 90 slag/min, när AICS samtidigt stängs av. Programmera något längre AV/PV tid än den fabriksinställda. Tips! Nedan visas ett förslag på programmering av patient med sjuk sinusknuta, med bibehållen AV överledning. Se figur 2. Basic Parameters Mode DDDR Sensor On Baserate 60 Max Tracking Rate 150 2:1 block rate 185 AV Delay 190 PV Delay 170 Rate resp. AV/PV delay Off Shortest AV/PV delay 70 V. Ref 250 PVARP 275 Rate resp. PVARP/VRef Medium Extended parameters Auto Intrinsic Conduction Search 120 Figur 2. Produktinformation på internet Nu kan vi glädja er med att vår Reference Guide finns tillgänglig via vår hemsida Där kan du hitta all information som finns i den tryckta versionen gällande alla fabrikats produkter i form av modellnummer, konnektorfattningar, utbyteskriterier med mera. Klicka på Läkare våra produkter för att hitta till sökfunktionen. Hoppas att det kan vara till er hjälp! 5

6 Kardiovaskulära vårmötet Årets kardiovaskulära vårmöte hölls vid svenska mässan i Göteborg. Ett mycket väl arrangerat och bra möte. Bland annat handlade ett symposium om mortalitetsvinster med ICDbehandling hos patienter med risk för plötslig hjärtdöd utan tidigare VT/VF. Dr Frieder Branschweig, Karolinska Universitetssjukhuset Solna presenterade resultat från SCD-Heft studien. Definite och Dinamit studierna presenterades av Dr Per Blomström Akademiska Sjukhuset Uppsala och Companion studien av Dr Åke Svedberg, Östra Sjukhuset. Vinnare av cykel under vårmötet Under vårmötet kunde St. Jude Medical visa upp en rad nya produkter och utställningsmontern var välbesökt. Samtidigt anordnades en frågetävling i vår monter där priset var en cykel. Karin Collberg, Kärnsjukhuset i Skövde vann högsta vinsten. Grattis! 6 Utvärdering av 1688T elektroden visar goda resultat Hösten 2003 lanserades vår nya aktiva pacemakerelektrod, Tendril SDX 1688T. Denna elektrod är en vidarutveckling av våra två tidigare modeller, 1388T och 1488T. I samband med lanseringen genomfördes en datainsamling på 10 olika kliniker i Sverige. Totalt implanterades 63 elektroder, 52 i förmaket och 11 i kammaren. Implantatören fick svara på några frågor kring hanteringen av elektroden i varje enskilt fall med svarsalternativen; Ej godkänd (EG), Godkänd (G), Väl godkänd (VG) samt Mycket väl godkänd (MVG). Införsel av elektroden VG/MVG i introducer eller ven 92% genom vensystemet 87% passage förbi klaffplanet 78% Elektrodpositionering 80% Elektrodmapping 77% Elektrodfixering 76% Röntgensynlighet 72% Tabell 1. Andelen implantatörer som bedömde hanteringen av elektroden som VG eller MVG. A. Tröskel (V) 0.6±0.2 A. Impedans (Ohm) 554±135 P-vågsamplitud (mv) 3.3±2.0 Tabell 2. PSA mätvärden från implantationen. Förmakselektroder (52 st). V. Tröskel (V) 0.8±0.3 V. Impedans (Ohm) 691±206 R-vågsamplitud (mv) 11.0±5.0 Tabell 3. PSA mätvärden från implantationen. Kammarelektroder (11 st).

7 RESYNCHRONIZING RHYTHMS AND SAVING LIVES QuickSite LV Lead Reflexion Cannulator Catheter with Lumen Tendril SDX Lead Riata ICD Lead Epic HF CRT-D Apeel CS Catheter Delivery System Atlas + HF CRT-D Spara värdefull implantationstid Lättare åtkomst vid biventrikulär implantation Apeel CS introducer Underlättar placering av Quicksite LV-elektroden genom nytt material i skidan och smörjande ytbehandling Hjälper till att behålla elektrodläget när skidan enkelt skalas av Lättavlägsnad och tät hemostatisk ventil som tar 0,014 guidewire Fem olika kurvstorlekar för åtkomst till CS Reflexion Cannulator Styrbar kateter för att enklare kannulera CS En lumen som tillåter passage av guidewire eller kontrast Bra grepp i handtaget Quicksite 94,4% FRAMGÅNGSRIKA IMPLANTATIONER* <1% DISLOKATIONSFREKVENS* Distala S-formen gör tippen styrbar Mindre risk för dislokation over-the-wire eller styletteknik * Capture threshold V. Resultat från RHYTHM ICD/Quicksite elektrodstudie presenterad på ACC

8 Sedan jag fick pacemaker har jag inte svimmat I november 2003 fick jag en obehaglig känsla när jag cyklade nerför en backe. Plötsligt svartnade det för ögonen, men det gick över och jag blev mest fundersam över varför det kändes så, berättar Sofie. 8 Sofie Fritzell är 20 år och kommer från Stockholm. Sedan 1 år tillbaka är hon bosatt i Örebro och studerar internationell rättsvetenskap vid Örebro Universitet. På fritiden är hon väldigt aktiv, tränar ofta på gym, går på spinning och simmar. I november förra året började Sofie känna av yrsel och svimningskänsla vid olika tillfällen. Jag svimmade när jag satt och läste Någon månad senare fick jag samma känsla när jag satt och pluggade. Det svartnade för ögonen. Jag svimmade av mitt på golvet, berättar Sofie. Det fanns ingen i närheten, jag vaknade upp och var helt själv. Jag åkte till akuten där jag fick ligga för observation över natten. Man tog prover, men kunde inte hitta någon orsak till varför jag svimmat. I januari 2004 var jag på en resa till Egypten och kunde känna av tendenserna även där, men jag svimmade aldrig, fortsätter Sofie. Straxt efter hemkomsten från Egypten fick jag påbörja EKG-registrering, som var planerad till 2 veckor. Föll över spisen och brände mig Dagen innan jag skulle lämna tillbaka R-testet hände det igen. Jag stod framför spisen och lagade mat och kände mig yr. Jag svimmade och hamnade olyckligt på de varma plattorna och fick en brännskada i ansiktet, säger Sofie. Jag har inte svimmat sedan jag fick min pacemaker så det känns skönt! Jag hamnade på sjukhuset och låg inlagd på plastiken i 2 veckor. EKGregistreringen visade att jag hade väldigt långsam puls och ännu fler tester gjordes. Jag fick stå på en tippbräda (TILT), men då kände jag inget speciellt. Läkarna bestämde att jag skulle få en pacemaker för att skydda mig mot svimningar. Efter en vecka fick jag min pacemaker vilket var en jobbig procedur. Framförallt var det jobbigt att vara vaken och samtidigt höra hur läkarna stod och diskuterade om elektroden satt som den skulle, vilket gjorde mig orolig. Det gjorde inte ont på något sätt, men det var skönt när det var över, berättar Sofie. Min omgivning var mest orolig Min mamma bodde hos mig under en tid innan jag fick min pacemaker. Själv var jag inte speciellt orolig förrän olyckan inträffade vid spisen. Första tiden med pacemakern kände jag inget speciellt. Den är inte alls i vägen och den känns knappt. Ibland kunde jag känna av att den arbetade på kvällarna, men efter justering märker jag inget. Fallbeskrivningen här intill är skriven av behandlande kardiolog Peter Linde.

9 Pacemakerbehandling vid vasovagal syncope? Till kardiologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro remitterades Sofie, 20 år, efter upprepade syncope attacker. Hon vårdades på plastikkirurgen för tredje gradens brännskador på ena kinden som hon ådragit sig i samband med en svimningsattack. Sofie är väldigt aktiv, tränar ofta på gym, går på spinning och simmar. Det senaste året har hon haft fyra regelrätta syncope samt ett stort antal presyncope episoder. Man finner inget som talar för att det är situationsutlöst. Under utredning med R-test (loop recorder) den 4 februari 2004 syncoperade hon och föll så olyckligt över spisen, att hon ådrog sig en brännskada på kinden. Strax innan svimningen upplevde hon obehag och aktiverade loop recordern som registrerade en asystoli på 18 sekunder (figur 1). Ett 12-avlednings EKG visade sinusbradykardi med normal PQ tid och normala QRS komplex. Valet av behandlingsmetod Ett TILT-test med nitroprovokation utfördes men detta var inte helt konklusivt, eftersom hennes symtom inte kunde reproduceras. Reaktionsmönstret talade för cardioinhibitorisk syncope. Under den fortsatta utredningen drabbades hon av ytterligare en syncope-attack med en lätt hjärnskakning som följd. Någon form av behandling var således klart indicerad. Den maligna karaktären av patientens syncope gjorde att vi beslutade att implantera en pacemaker. Sofie opererades den 9 mars 2004 och erhöll en Indentity ADx DR från St. Jude Medical. Vi programmerade den i DDI base rate 60. Interventionsfrekvensen var 100 ppm i 3 minuter vid en bradykardi < 35 ppm. Vid återbesök efter 1 månad hade hon inte haft några ytterligare syncope-attacker, men fortsatta besvär med presyncope samt obehag av palpitationer nattetid. Pacemakerns diagnostik visade att den hade intervenerat ett flertal gånger på grund av nattliga bradykardier (figur 2). Vid nästa besök programmerades pacemakern till DDD och efter detta har Sofie varken haft några syncope/presyncope symtom eller nattliga palpitationer*. Studier om vasovagal syncope Vasovagal syncope är ett tillstånd med kraftig hypotension med eller utan bradykardi orsakad av perifer vasodilatation. Tillståndet är oftast benignt och behandlingen bör baseras på råd om livsföring men kan ibland kräva aktiv behandling. Resultaten från farmakologiska studier är ganska nedslående (1), men betablockad kan i vissa fall övervägas. Pacemakerbehandling är ett alternativ som prövats i ett flertal studier (2-3). Resultaten från de första randomiserade studierna var mycket uppmuntrande med 80 %-ig symtomreduktion vid pacemakerbehandling. Tyvärr kunde senare, mer väldesignade studier, inte verifiera de initiala resultaten (4). Pacemakerindustrin har varit aktiv och tagit fram olika algoritmer, (Advanced Hysteres, Ratedrop respons, Contractillity sensor detection) för att åstadkomma effektiv stimulering vid vasovagal syncope, men någon jämförelse av dessa har inte gjorts vetenskapligt. Oavsett vilken algoritm som * Red. anm. Intervention kan undvikas i vila om Rest Rate programmeras till en något högre nivå än Hysteres Rate. Fallbeskrivning av Dr. Peter Linde vid Universitetssjukhuset i Örebro Läs Sofies egen berättelse i artikeln intill. används krävs ofta en hel del programmeringsinsatser för att uppnå optimal effekt utan att få pacemakerrelaterade besvär. Sofie är ett bra exempel på detta. Reaktionen vid TILT test har använts för selektion av patienter och som hjälp vid pacemakerprogrammering. Man kan nog ifrågasätta detta med tanke på vad som visats i flera studier där resultat vid TILT-test inte alltid stämmer överens med den kliniska händelsen (5). TILT testet ger dock i det flesta fall värdefull information och får anses som en viktig del av en syncope utredning. Referenser: 1. Prevention of Syncope Trial (POST): A randomized clinical trial of beta blockers in the prevention of vasovagal syncope. Rationale and study design R. Sheldon, S Rose S Connolly, on behalf of the POST investigators. Europace (2003) 5, The North American Vasovagal Pacemaker Study (VPS) A Randomized Trial of Permanent Cardiac Pacing for the Prevention of vasovagal Syncope. J Am Coll Cardiol 1999;33: Dual-Chamber Pacing in the Treatment of Neurally Mediated Tilt-Positive Cardioinhibitory Syncope Pacemaker Versus No Therapy: A Multicenter Randomized Study. Richard Sutton, Michele Brignole, Carlo Menozzi, Antonio Raviele,Paolo Alboni, Paolo Giani, Angel Moya, for the Vasovagal Syncope International Study (VASIS) Investigators Circulation. 2000; Therapy for prevention of syncope in patients with recurrent severe vasovagal syncope: Second Vasovagal Pacemaker Study (VPS II): A randomized trial. Connolly SJ, Sheldon R, Thorpe KE, Roberts RS, Ellenbogen KA, Wilkoff BL, Morillo C, Gent M; VPS II Investigators. Pacemaker JAMA May 7;289(17): A cardioinhibitory response to Head-Up Tilt Test does not predict bradycardia during spontaneus syncope recurrence; A implantable loop recorder based study. Christophe Jego, Jaen-Claude Deharo, Philippe Heno. NASPE abstract 2003 part II 576. Symtom Figur 1. EKG-registrering från en loop recorder visar en takykardi vid symtom strax före bradykardi/asystoli. Figur 2. Lagrade IEGM från pacemakern visar bradykardiepisod under 35 ppm, vilket triggar till intervention. 9

10 Vilka av dina pacemakerpatienter kommer att utveckla förmaksflimmer? DINAMIT ICD studie Dinamit var en öppen, randomiserad multicenter studie på patienter med optimal medicinsk behandling efter en akut hjärtinfarkt och lågt EF. Syftet med studien var att fastställa ICDns betydelse hos dessa patienter. Primär end-point för studien var all typ av mortalitet, sekundära end-points var arytmidöd och livskvalitet. Alla dödsfallen bedömdes blint, de som gjorde bedömningen kände ej till om patienten hade ICD eller ej. 10 AF Suppression : För att du inte kan förutsäga framtiden ADOPT-A studien visade att pacing med aktiverad AF Suppression algoritm minskar symtomatisk flimmerbörda hos patienter med sjuk sinusknuta och förmaksflimmer. 1 25% minskad symtomatisk flimmerbörda totalt, ADOPT 1 36% minskad symtomatisk flimmerbörda, exkluderat DDDR responder, ADOPT 1 60% reducerade symtomatiska AF episoder 6 månader före respektive 6 månader efter implantation, ADOPT 1 50% minskad flimmerbörda vid apendix placering av förmakselektrod, OASES 2 71% minskad flimmerbörda vid låg septal placering av förmakselektrod, OASES 2 Ref. 1. Carlson, M., Ip J, et al. A New Pacemaker Algorithm for the Treatment of Atrial Fibrillation. Results of the Atrial Dynamic Overdrive Pacing Trial (ADOPT). J Am Coll Cardiol 2003; 42(4): De Voogt W, et al. OASES trial: Overdrive Atrial Septum Stimulation in patients with paroxysmal Atrial Fibrillation and class 1 and 2 pacemaker indication. Inklusionskriterier Hjärtinfarkt 6-40 dagar innan inklusion LVEF <= 35% Förhöjd hjärtfrekvens (medel RR intervall <=750ms) Nedsatt hjärtfrekvensvariabilitet, sinus RR intervall <=70ms Exklusionskriterier NYHA klass IV Förväntad överlevnad mindre än 2 år beroende på andra sjukdomar Instabil kranskärlssjukdom samt planerad bypasskirurgi inom 4 veckor efter hjärtinfarkten Metod Totalt deltog 73 kliniker från 10 olika länder. Från Sverige deltog Uppsala och Huddinge patienter uppfyllde kriterierna för studien, av dessa ville 674 delta i studien. 332 randomiserades till ICD-gruppen och 342 till kontrollgruppen. Patienterna följdes i minst 2 år. Resultat Båda grupperna hade likvärdiga base-line egenskaper och optimal medicinering. Majoriteten av patienterna var män och medelåldern 62 år. Bara ett fåtal patienter hade en indikation för permanent pacing. Det var ingen signifikant skillnad i antalet dödsfall mellan de två grupperna. Totalt dog 120 patienter, 58 i kontrollgruppen och 62 i ICD-gruppen. Däremot var det en signifikant skillnad i antalet patienter som dog i en arytmidöd, 12 stycken i ICD-gruppen och 29 i kontrollgruppen (P= 0,009). ICD terapi reducerade den kumulativa risken för arytmidöd med 58 % (95% CI, 0,22-0,83) jämfört mot kontrollgruppen. Den reducerade risken för plötslig hjärtdöd i ICD-gruppen motverkades av en ökad icke arytmisk död i denna grupp jämfört mot kontrollgruppen. Se figur 1. Mortalitet under studien. Slutsats ICD terapi hos högriskpatienter reducerar inte tidig mortalitet efter en hjärtinfarkt. Dock reducerar ICD signifikant arytmidöd, men detta motverkades av högre icke-arytmidöd. Det kan tänkas att ICD hos patienter tidigt efter en hjärtinfarkt ändrar typ av mortalitet från arytmisk till icke-arytmisk. Studien visar en begränsad nytta av profylaktisk ICD. Ref. Dinamit studien presenterades på NASPE % p = 0,66 Total mortalitet p = 0,009 Arytmidöd p = 0,16 Icke arytmidöd Figur 1. ICD Kontroll

11 Steen Jensen och Philippe Mabo diskuterar. Niklas Wallenius studerar. Workshop i lungvensablation I februari i år anordnades för första gången kursen State of the Art on Pulmonary Vein Ablation. St. Jude Medical har tillsammans med Hospital Pontchaillou, CHU Rennes University Centre i Frankrike tagit fram denna kurs, så kallad Workshop. Syftet med kursen är att närma sig och förmedla en förståelse för den nya spännande tekniken att bota förmaksflimmer. Lärare på kursen är Professor Philippe Mabo och Dr. Dominique Pavin från Rennes. Vid detta första kurstillfälle deltog Dr. Steen Jensen och BMA Niklas Wallenius från Norrlands Universitetssjukhus. Kursen inleddes med en teoretisk genomgång av tekniken bakom lungvensablation och därefter ett aktivt deltagande i en riktig procedur. Efter cirka 2,5 timmar och 48 RF applikationer hade alla fyra lungvenerna isolerats. Kursen var mycket lyckad och genomfördes under trevliga former. Det gavs mycket utrymme för frågor, diskussioner och många glada skratt. I maj i år startade man med lungvensisolering i Umeå och fram till september har 15 procedurer genomförts. Berit Larsson Produktchef ICD/EP Dominique Pavin styr katetern på plats. Figur 1: Registrering av potentialer från den nedre högra lungveven med en Livewire Spiral HP. 11

12 Viktigt med ett kvalitetsregister för ICD Svenska ICD- och Pacemakerregistret är ett nationellt medicinskt kvalitetsregister. Pacemakerregistret startades 1989 på initiativ av Svenska Cardiologföreningen och aktiva pacemakerläkare. I januari 2004 startades även ICD-registret, utifrån gemensam databas enligt dansk modell. Årligen görs omkring 6000 pacemakeroperationer och 350 ICD implantationer i Sverige. Öl. Fredrik Gadler vid Karolinska sjukhuset i Solna är ansvarig för ICDoch pacemakerregistret och Anita Fredenson är koordinator. Båda har arbetat under lång tid med pacemakerregistret och varit med och utvecklat internetlösningen. Samtliga implanterande kliniker i Sverige rapporterar till registret som sammanställer kvartals- och årsrapporter över ICD- och pacemakeranvändande i Sverige. Det blir en klar kvalitetsförbättring nu när uppgifterna fortlöpande läggs in via internet och man kan direkt få återkoppling och statistik, säger Fredrik Gadler. Med hjälp av registret kan läkarna följa upp komplikationer och användandet av olika behandlingsmetoder inom området. Syftet är att öka patientsäkerheten och höja kvaliteten i vården. I det nya internetbaserade systemet kan läkaren via webplatsen överföra uppgifter om ingreppet och patientstatus online. Värdefulla uppgifter kan matas in i samband med patientens uppföljningsbesök. Särskilt viktigt kan detta vara för patienter som behöver söka vård på annat sjukhus, där informationen om patientens system kan öka säkerheten för patientens fortsatta vård. Det är intressant att följa utvecklingen inom ICD behandling som är i ett expansivt skede. Statistiken visar andelen traditionella ICDer jämfört med biventrikulära, enkammare jämfört med tvåkammare, primär- eller sekundärindikation, avslutar Fredrik Gadler. Fotnot: Registrens hemsida är Figur 1. Totalt antal implanterade ICD i Sverige sedan Nyimplantation Utbyten Öl. Fredrik Gadler är ansvarig för ICDoch pacemakerregistret vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna , ,7 42,2 40,6 41, Sverige Norge Danmark Finland Island Norden Figur 2. Antalet implanterade ICD per miljoner invånare i de nordiska länderna år Anita Fredensson är ICD- och pacemakerregistrets koordinator.

13 ICD Forum I april träffades ICD läkare från hela Sverige för att diskutera samt rådfråga kollegor om spörsmål kring ICD behandling. Detta var tredje gången sedan 2001 och det fanns många intressanta ämnen att diskutera. Erik Ljungström från Universitetssjukhuset i Lund inledde dagen med att redogöra resultat från studier där man undersökt så kallad smärtfri behandling av snabba VT, det vill säga med hjälp av läkemedel, ATP terapi samt lågenergichocker. Bengt Sandstedt från Sahlgrenska Universitetssjukhuset berättade om höga defibrilleringströsklar, vad som påverkar DFT samt när och hur man bör inducera VF och testa på nytt. Intressanta data från en pågående undersökning gav oss alla en del att fundera på. Hjörtur Oddson från Universitetssjukhuset i Örebro redogjorde för många intressanta patientfall med inadekvat ICD behandling och vad detta har berott på. Inadekvat behandling har inte bara varit felaktiga chocker levererade på grund av sinustakykardi, utan kan även ha varit brist på leverans av chocker av olika skäl. Det nya ICD registret presenterades av Fredrik Gadler från Karolinska Universitetssjukhuset Solna, där han visade statstikuppgifter och gav en demonstration av datainmatning. Per Blomström från Akademiska Sjukhuset i Uppsala gav en bra sammanfattning av aktuella studier inom primärpreventiv ICD behandling och hur dessa rön på sikt kommer att ändra indikationerna för ICD implantation. ICD Forum är ett återkommande möte. Feed-back från årets möte var att vi nästa gång använder mer tid till att diskutera enskilda patientfall. Vi på St. Jude Medical vill rikta stort tack till alla som kom och bidrog till ett lyckat möte! Room to breathe OPTIMAL CLEARANCE FRÅN CORONARERNA GER OPTIMALA IMPLANTATIONSMÖJLIGHETER. Supraannulär position ger bästa förhållande mellan protes och tillgängligt annulus Flexibelt polmerstent underlättar suturering Bevisad hållbarhet baserad på Biocore's långtidsresultat 13

14 Dr. Bengt Asking Operatonssköterska Birgitta Lindén 38 års pacemakerverksamhet i Jönköping 14 Pacemakerverksamheten på Länssjukhuset Ryhov, Jönköping, startades 1966 av Dr. Ib Kruuse. Indikationen då torde ha varit höggradiga AV-block, säger Olof Svensson, överläkare i kardiologi. Olof Svensson har arbetat i Jönköping sedan 1971 och har sedan många år varit medicinskt ansvarig för pacemakerverksamheten. Vid Länssjukhuset Ryhov utför man idag cirka 220 pacemakerimplantationer per år. Upptagningsområdet är Jönköpings län och består av invånare. Uppföljningskontroller sköts i huvudsak av tre pacemakersjuksköterskor samt av Olof själv. Samtliga operationer i länet sker alltså vid Ryhov. Däremot ansvarar sjukhusen i Eksjö och Värnamo för uppföljningskontroller, för sina remitterade patienter med sjuksköterskebaserade mottagningar. Största genomslag under åren På frågan om vilken förändring inom pacemakerverksamheten som varit störst genom åren, svarar Olof Svensson att introduktionen av multiprogrammerbara pacemakrar samt införandet av telemetri i dosorna har varit mest revolutionerande. Pacemakern kunde ju tala om hur den var inställd innan man började att programmera, berättar Olof. Vilket vid den tiden inte var en självklarhet. Nästa steg var på 80-talet då sjuksköterskor började engagera sig i programmering och kontroller. Samtidigt började man att implantera ett och annat två-kammarsystem. Användningen av tvåkammarsystem exploderade efter Hans Scüllers revision av pacemakerverksamheten i länet Andra stora förändringar enligt Olof är möjligheten att övervaka patienter med telemetri, R-test och 24 timmars Holter-EKG, för att med dessa hjälpmedel bedöma om det finns en indikation för pacemaker. I framtiden räknar vi med att ta över kontrollerna och därefter implantationerna av ICD, säger Olof Svensson. Vad är det mest intressanta inom pacemakerterapin? Den enorma utvecklingen på området som skett sedan 1969, då jag som ung och osäker tillförordnad underläkare mötte min första patient med pacemaker på Karlshamns lasarett. Någon dag senare fick vi skicka patienten till Lund för pacemakerinläggning. Den entusiasm och engagemang jag möttes av hos Dr. Hans Schüller var enorm, när jag ringde till Lund för att rapportera patienten. Att sedan se hur mycket bättre denne patient blev, har säkert betytt en hel del för mitt intresse, säger Olof Svensson. Totalekonomi mest väsentligt Avslutningsvis säger han att de viktigaste egenskaperna i ett pacemakersystem är den totala ekonomin. Inte bara kronor och ören utan även patientens välbefinnande, systemets tillförlitlighet och användarvänlighet. Något som snabbt förvandlas till kronor och ören om det strular. Carina Dybelius, Berit Thulin och Öl. Olof Svensson arbetar vid pacemakermottagningen på Länssjukhuset Ryhov. Dan Malm saknas på bilden.

15 Utbildningsdagar i Pace och ICD Under våren arrangerades mycket uppskattade utbildningsdagar för läkare och sjuksköterskor/bma i Pacemaker- och ICD-behandling. Dessa utbildningar var förlagda till Högbo Bruk för fyrklöverregionen och vid Ullinge i Eksjötrakten för en region bestående av syd-östra Sverige. Programmen vid dessa möten var blandat med produktutbildning av bland annat Team ADx med praktiska programmeringstips och patientfallsdiskussioner. Därutöver hölls läkarföreläsningar kring biventrikulär pacing, alternativa elektrodplaceringar i höger kammare samt höger förmak och presentation av studier (OASES, ADOPT etc.). Vid utbildningen på Ullinge handlade föreläsningarna även om livskvalitet och att undvika onödiga chocker vid ICD-behandling. Vid Högbo föreläste Öl. Per Blomström, Uppsala, Öl. Thomas Fåhraeus, Lund och Öl. Per-Lennart Ågren, Falun. Vid Ullinge föreläste Öl. Johan Brandt, Lund, Hjörtur Oddson, Örebro och Rose-Marie Pettersson, Linköping. Angio-Seal STS Plus tillåter ny femoralispunktion inom 90 dagar Genom nya rön finns ytterligare en anledning att använda Angio-Seal som förslutningsmetod vid upprepade behov av femoralispunktion i samband med angiografi. Efter att ha använt Angio-Seal är det nu tillåtet att inom 90 dagar sticka 1 cm proximalt om föregående punktionsställe. Denna förändring baseras på en studie av Dr. Robert Applegate et. al., Restick following initial Angio-Seal, publicerad i Catheterization and Cardiovascular Interventions (feb 2003). Studien visar att patienter som fått en 6F Angio- Seal STS kan ambulera inom 20 minuter och skrivas ut efter ytterligare 60 minuter. This study addresses an important concern for clinicians whose patients may return within 90 days for another procedure," said David W. Adinolfi, President of St. Jude Medical's Daig business. "Previously, this patient population might not have been considered an ideal candidate for a closure device. Now physicians can confidently deploy the Angio-Seal device in these patients, pro-viding them with the benefits of vascular closure. * I och med detta godkände Amerikanska FDA den 26 maj 2004 en ändring i bruksanvisningen för Angio- Seal, som tilllåter ny punktion enligt beskrivning ovan. Samtidigt annonserade St. Jude Medical att 4 miljoner Angio-Seal har levererats världen över. * Källa: St. Jude Medical, Inc. (ticker: STJ, exchange: New York Stock Exchange) News Release 26-May

16 Länkar hittar du på Vinn en Sony Ericsson T610 mobiltelefon med kontantkort! Svara på frågorna. Det först dragna rätta svaret vinner en mobiltelefon med inbyggd kamera. Därutöver lottas 10 st kontantkort à 100 kr (Telia) ut bland de rätta svaren. De rätta svaren finns att hitta i tidningen. 1. Vad heter St. Jude Medicals nya biologiska supraannulära hjärtklaffprotes? 1) Regent X) Epic Supra 2) HP 2. Vid implantation av sinus coronarius elektrod (CRT) finns ett nytt hjälpmedel. Vad heter denna introducer? 1) Aescula CS X) Approve CS 2) Apeel CS 3. För att undvika kammarstimulering i DDD vid egen AV-överledning nyttjas algoritmen? 1) Auto Intrinsic Conduction Search X) AutoCapture 2) Advanced Hysteres 4. Nya rön gäller för användning av Angio-Seal. Vad handlar detta om? 1) FDA kräver 1 veckas utbildning för alla användare X) Passar nu även till Radialispunktion 2) Repunktion tillåts inom 90 dagar Skicka in den rätta raden på frågorna i ett mail till: Svar senast den 22 oktober Kongressagenda CIRSE Cardiovascular and Interventional Radiological Society TCT Transcatheter Cardiovascular Therapeutics International Symposium on Catheter Ablation techniques AHA-77 th Scientific Session of the American Heart Association Medicin 2004 Barcelona, Spanien sept Washington, USA 27 sept - 1 oktober Paris, Frankrike oktober New Orleans, USA 7-10 november Göteborg november 3 rd International Congress Taipei, Taiwan on Cardiovascular Diseases november XI International Symposium Rom, Italien in Clinical Pacing 30 nov - 3 december STS ACC Transmed Cardiostim AATS NASPE Tampa, USA januari,2005 Orlando, USA 4-9 mars, 2005 Budapest, Ungern 6-8 april, 2005 San Francisco, USA 9-12 april, 2005 New Orleans, USA 3-7 maj, 2005 Utbildningar 2004 St. Jude Medical Sweden AB erbjuder våra kunder utbildning inom pacemaker- och ICD terapi. Egen kompetens finns i företaget vilket innebär att utbildningarna genomförs i Sverige, vanligtvis på vårt huvudkontor i Stockholm. Vi är mycket flexibla och arrangerar skräddarsydda utbildningar i överenskommelse med kunden. Pace 2, Sjuksköterskor/BMA september CRT utbildning...21 september ICD Avancerad september Pace 2, Läkare oktober Vi erbjuder även implantationsutbildningar nationellt och internationellt. Kontakta din säljrepresentant för ytterligare information. Våra utbildningar hittar du även på LYCKLIG VINNARE AV EN FRUKOST-TV MED INBYGGD DVD Vi gratulerar Jan Hansson, Pacemakermottagningen, Östersunds Sjukhus, som vann en frukost-tv i tävlingen från förra numret av Kärl & Hjärta. St. Jude Medical Sweden AB Tel: Fax:

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer

Viktigt säkerhetsmeddelande om medicinsk enhet

Viktigt säkerhetsmeddelande om medicinsk enhet Viktigt säkerhetsmeddelande om medicinsk enhet ISOLINE högvoltselektrod, modell 2CR5, 2CR6 og 2CT6 Bästa, Denna information gäller ISOLINE högvoltselektrod, modell 2CR5, 2CR6 og 2CT6. Fram till 31 december

Läs mer

En dröm blev verklighet Tack vare sin pacemaker lyckades Paul- Henning cykla till OS i Aten.

En dröm blev verklighet Tack vare sin pacemaker lyckades Paul- Henning cykla till OS i Aten. Nr 1, 2005 En dröm blev verklighet Tack vare sin pacemaker lyckades Paul- Henning cykla till OS i Aten. Läs mer på sid 8 Nyheter inom resynkronisering av hjärtsviktspatienter Läs mer på sid 6-7 I detta

Läs mer

Niklas Aldergård Hjärt- och akutmedicin 2014-09-10

Niklas Aldergård Hjärt- och akutmedicin 2014-09-10 Niklas Aldergård Hjärt- och akutmedicin 2014-09-10 Budskap (=Take Home Message) Målgrupp: Hjärtsviktspatienter Om NYHA-klass II och EF 35% tänk ICD/CRT Behandlingen finns i Värmland! Skriv remiss till

Läs mer

Långt QT syndrom (LQTS) Definition

Långt QT syndrom (LQTS) Definition Långt QT syndrom () Definition ärftligt,oftast autosomalt dominant- Romano-Ward syndrom abnormt förlängd kammarrepolarisering ökad risk för allvarlig kammartakykardi, Torsade de Pointe ofta utlöst av hög

Läs mer

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Magnus Janzon Överläkare, Med Dr, Verksamhetschef Kardiologiska kliniken Hjärt- och medicincentrum Universitetssjukhuset

Läs mer

Hjärtkirurgi i Phnom Penh, Kambodja. I detta nummer. ADOPT A nu publicerad i JACC! Enkelt Snabbt Säkert: Team ADx

Hjärtkirurgi i Phnom Penh, Kambodja. I detta nummer. ADOPT A nu publicerad i JACC! Enkelt Snabbt Säkert: Team ADx Nr 2, 2003 Kerstin Hansen och Öl. Kim Böök med liten patient. Hjärtkirurgi i Phnom Penh, Kambodja ADOPT A nu publicerad i JACC! Nu finns resultat publicerade från ADOPT-A studien i Journal of the American

Läs mer

Kan man leva ett aktivt liv med 3 mekaniska klaffproteser?

Kan man leva ett aktivt liv med 3 mekaniska klaffproteser? Nr 1, 2004 Kan man leva ett aktivt liv med 3 mekaniska klaffproteser? Sif fick ett nytt liv efter hjärtoperation! Läs mer på sid 8 Effektiv behandling av elektrodkomplikationer Läs mer på sid 4 I detta

Läs mer

Behandling med implanterbar defibrillator (ICD) Rasmus Borgquist Arytmikliniken SUS Lund

Behandling med implanterbar defibrillator (ICD) Rasmus Borgquist Arytmikliniken SUS Lund Behandling med implanterbar defibrillator (ICD) Rasmus Borgquist Arytmikliniken SUS Lund Implantable Cardioverter Defibrillator Plötslig hjärtdöd Indikationer Terapimöjligheter Praktiska tips Epidemiologi

Läs mer

Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt

Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt Årsrapport 2014 Robin Hofmann VO Kardiologi, Södersjukhuset OXYGEN in suspected acute myocardial infarction Friend? Foe X? O₂ vs air DETermination of the role of

Läs mer

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Steg för steg genom hela livräddningen Tidigt Tidig hjärt- Tidig Tidig avan- larm lungräddning defibrillering cerad vård När en person drabbas av plötsligt hjärtstopp

Läs mer

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR Pågående Forsknings projekt 1. Vilken roll spelar kön för vårdprocessen av intensivvårdspatienter och

Läs mer

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning.

Läs mer

Kärl Hjärta. ny teknik vid kranskärlskirurgi teknik gör vardagen lättare för personalen på koronarangio. ger ljusning för

Kärl Hjärta. ny teknik vid kranskärlskirurgi teknik gör vardagen lättare för personalen på koronarangio. ger ljusning för & 2001 1 En tidning från St. Jude Medical Sweden AB Kärl Hjärta 3 Q-Cab 4 Ny 6 Nya 8 AF 10 ny teknik vid kranskärlskirurgi teknik gör vardagen lättare för personalen på koronarangio metoder ger ljusning

Läs mer

ICD implantat (implanterbar cardioverter defibrillator) i kombination med kirurgisk diatermi Författare Monica Clomén

ICD implantat (implanterbar cardioverter defibrillator) i kombination med kirurgisk diatermi Författare Monica Clomén ICD implantat (implanterbar cardioverter defibrillator) i kombination med kirurgisk diatermi Författare Monica Clomén 1. Bakgrund Thoraxavdelningen på Universitetssjukhuset i Örebro, samt andra sjukhus,

Läs mer

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Tomas Jernberg Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Disclaimer AstraZeneca is dedicated to

Läs mer

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Mer än bara en hjärtstartare en hjärtstartare som hjälper dig genom hela livräddningen Tidigt larm Tidig hjärt- lungräddning Tidig defibrillering Tidig avancerad

Läs mer

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård Västa Götalands Center för utveckling av prehospital akutsjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska

Läs mer

Maria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus

Maria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus Maria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus Peace in our world can only start with peace in our minds Sri Sri Rari Shankar Vad är yoga? Yoga är sedan ca 5000 år en beprövad teknik för att kropp och själ

Läs mer

Fantastiskt att få vara flimmerfri

Fantastiskt att få vara flimmerfri Nr 2, 2005 Fantastiskt att få vara flimmerfri Läs mer på sid 8 Tidig mobilisering med Angio-Seal Läs mer på sid 4 Vem behöver kardiell resynkroniseringsterapi? Läs mer på sid 10 I detta nummer 3 Körkort

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

Jonkanalsjukdomar: från diagnos 3ll bedömning av risk för plötslig död. Pyotr Platonov Stockholm, Lund, Umeå

Jonkanalsjukdomar: från diagnos 3ll bedömning av risk för plötslig död. Pyotr Platonov Stockholm, Lund, Umeå Jonkanalsjukdomar: från diagnos 3ll bedömning av risk för plötslig död Pyotr Platonov Stockholm, Lund, Umeå 2014 Braunwald s Heart Disease, 9 th edi;on, Elsevier Saunders, 2012 LQTS: vad är det?! Förlängd

Läs mer

Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)?

Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)? erbjuder stöd och information om synkope och refl exanoxiska anfall i samarbete med individer, familjer och vårdpersonal Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)? Checklista Affiliated

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

ESCel. Anna Freyschuss, Karolinska, SCF Utbildningsutskott. SCF fortbildningsdagar 2015

ESCel. Anna Freyschuss, Karolinska, SCF Utbildningsutskott. SCF fortbildningsdagar 2015 ESCel Anna Freyschuss, Karolinska, SCF Utbildningsutskott ESCel ESC e-learning ESCel Webbaserad plattform i syfte att underlätta harmonisering av specialistutbildning i cardiologi - över subspecialiteter

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Hjärtsvikt hos den äldre patienten

Hjärtsvikt hos den äldre patienten Hjärtsvikt hos den äldre patienten Henrik Toss Ordförande i Läkemedelskommittén Uppsala län Överläkare vid internmedicin, Akademiska sjukhuset 2014-10-27 Disposition av föreläsning Bakgrund Diagnostik

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

En ny chans i livet. ipod! Traditionellt implantationsmöte. Kurs med bröderna Brugada. ICD patienter med höga defibrilleringströsklar.

En ny chans i livet. ipod! Traditionellt implantationsmöte. Kurs med bröderna Brugada. ICD patienter med höga defibrilleringströsklar. Nr 1, 2006 En ny chans i livet Läs mer på sid 10 Traditionellt implantationsmöte Läs mer på sid 4 Kurs med bröderna Brugada Läs mer på sid 14 ICD patienter med höga defibrilleringströsklar Läs mer på sid

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

För att läkaren lättare ska kunna ställa diagnos är det bra att kunna svara på frågor som:

För att läkaren lättare ska kunna ställa diagnos är det bra att kunna svara på frågor som: ATT FÅ EN PACEMAKER Vad är en pacemaker? En pacemaker är en liten apparat som hjälper hjärtat att hålla en jämn rytm. Den vanligaste anledningen till att man får en pacemaker är att man har för långa pauser

Läs mer

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

När ändrar jag till en ny behandlingsform? Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Vi kontrollerar hjärtstartare och pacemakers i hemmet och lagrar direkt i journalen. Erfarenheter från Gävleborg.

Vi kontrollerar hjärtstartare och pacemakers i hemmet och lagrar direkt i journalen. Erfarenheter från Gävleborg. Vi kontrollerar hjärtstartare och pacemakers i hemmet och lagrar direkt i journalen. Erfarenheter från Gävleborg. Gävle Älvsjö den 24 september 2014 Per-Erik Gustafsson Överläkare, CCDS VO Kardiologi,

Läs mer

Motion och fysisk aktivitet vid hjärtsvikt

Motion och fysisk aktivitet vid hjärtsvikt Motion och fysisk aktivitet vid hjärtsvikt NATIONELLA UTB DAGAR I HJÄRTSVIKT Göteborg 101029 Mats Börjesson, Docent. Överläkare, univ lektor Sahlgrenska Univ Sjukhuset/Östra, Göteborg Symtom vid hjärtsvikt

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

GUCH och Idrott. Copyright

GUCH och Idrott. Copyright Mikael Dellborg Professor överläkare GUCH-centrum, Medicin SU/Östra Avd för Molekylär och klinisk medicin, Inst för Medicin Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet GUCH och Idrott GUCH och Idrott. Vad

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Om hjärtat stannar.. Vad gör man?

Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Johan Herlitz Professor i prehospital akut sjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 1 Min forskning är möjlig tack vare stöd från Hjärt-

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. STROKE Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. (MI=MYOCARDIAL INFARCTION) Hemorragisk stroke Ishemisk stroke hjärnblödning hjärninfarkt Stroke alla åldrar Stroke yngre Hjärtinfarkt

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister

Nationellt kvalitetsregister Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

PledPharma AB Vi skapar värde inom stödjande behandlingar vid livshotande sjukdomar

PledPharma AB Vi skapar värde inom stödjande behandlingar vid livshotande sjukdomar PledPharma AB Vi skapar värde inom stödjande behandlingar vid livshotande sjukdomar Stockholm Corporate Finance Life Science dag, 2013-03-13 Jacques Näsström, VD, Apotekare, Fil Dr, MBA PledPharma i korthet

Läs mer

EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI

EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI MEDICIN & VÅRD 13-16 maj 2014 i Uppsala AVDELNINGEN FÖR uppdragsutbildning DIVISION FOR Contract Education

Läs mer

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C127a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16 Rad C127a Tillstånd/ Åtgärd Nyinsättning av antikoagulantia inför

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Patientinformation. till Dig som skall genomgå. Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation

Patientinformation. till Dig som skall genomgå. Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation Patientinformation till Dig som skall genomgå Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation Arytmienheten Kardiologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Utarbetat den 10 april 2003

Läs mer

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B).

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B). Fall HT 2014 Fall 1 Fall med LQTS Indikationer för arbetsprov vid LQTS -Arbetsprov kan avmaskera fall av misstänkt LQT 1 eller 2. -Uppföljning av betablockerande medicinering för att utvärdera om adekvat

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Implanterbar defibrillator

Implanterbar defibrillator sbu alert utvärdering av nya metoder inom hälso- och sjukvården Implanterbar defibrillator sbu alert-rapport nr 2006-06 2006-09-27 www.sbu.se/alert Sammanfattning och slutsatser metod och målgrupp Rubbningar

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Att mäta är att veta...

Att mäta är att veta... Du är inbjuden till symposium Att mäta är att veta... arrangerat av Syftet med symposiet är att belysa möjligheterna och fördelarna med att följa upp hypoventilerade patienter. 1000-tals patienter behandlas

Läs mer

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2007

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2007 Svenska Hypofysregistret Verksamhetsberättelse 2007 Svenska Hypofysregistret drivs av Stiftelsen för forskning och utveckling inom hypofysområdet (Svenska Hypofysgruppen). Ordförande i gruppen och registerhållare

Läs mer

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå Hjärtsvikt i palliativ avancerad hemsjukvård AHS Viool = Vård individuell omsorg och livskvalitet Team med sjuksköterskor

Läs mer

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter 1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting

Läs mer

Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga?

Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga? Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga? Björn-Erik Erlandsson Deputy Dean, KTH/STH björn-erik.erlandsson@sth.kth.se 070-551 4 30 1 Historiskt seminarium

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Holger Holst Närsjukvårdskliniken Hässleholm Vilka är vi? Holger Holst Med dr, Läkare, Specialist

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Alandica kultur och kongress 21 okt 2014 Innehåll 1. Hjärtstopp och HLR 2. Kedjan som räddar liv 3. Visioner 4. Ett patientfall 1. Hjärtstillestånd och HLR Budskap:

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet. Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet. Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Innehåll Transport Vilket färdmedel Rapport Vad bör ingå Vad bör opereras på turistort/hemort

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

SWEDEHEART. Gullstandard for kvalitetsregister? Kristina Hambraeus, MD Överläkare, Kardiologkliniken Falun

SWEDEHEART. Gullstandard for kvalitetsregister? Kristina Hambraeus, MD Överläkare, Kardiologkliniken Falun SWEDEHEART Gullstandard for kvalitetsregister? Kristina Hambraeus, MD Överläkare, Kardiologkliniken Falun SWEDEHEART Swedish Web-system for Enhancement and Development of Evidence-based care in Heart disease

Läs mer

Av kardiologer... För kardiologer... Systemutveckling & systemintegration. xcense www.excense.com

Av kardiologer... För kardiologer... Systemutveckling & systemintegration. xcense www.excense.com Av kardiologer... För kardiologer... Systemutveckling & systemintegration www.e.com Hjärtjournalen - Översikt Hjärtjournalen är en specialiserad applikation för journalföring inom kardiologi. Applikationen

Läs mer

Årsrapport 2014. F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014

Årsrapport 2014. F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014 Årsrapport 2014 Årsrapport 2014 F1 2354 patienter F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014 F3 1033 protesregistreringar F4 684 baseline registreringar F5 675 follow-up/prom-registreringar

Läs mer

EKG- och spirometritolkning

EKG- och spirometritolkning UPPSALAKURSERNA EKG- och spirometritolkning samt översikt av övriga undersökningsmetoder inom klinisk fysiologi Uppsala universitet bjuder in till utbildning 1-4 juni 2015 i Uppsala God kunskap i EKG-

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter

Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter Stockholm i februari 2008 Inbjudan Swemodis symposium Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter Stockholm, 3-4 April 2008 Swemodis symposium berör på ett heltäckande sätt behandlingstraditioner

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

VIVA XT CRT-D DTBA2D1

VIVA XT CRT-D DTBA2D1 VIVA XT CRT-D DTBA2D1 Implanterbar digital cardioverter defibrillator med hjärtresynkroniseringsterapi (DDE-DDDR) PhysioCurve -design, AdaptivCRT -algoritm, CardioSync -optimering, SmartShock -teknik,

Läs mer

Varje år finns artiklar om HAE i PIObladet, ofta referat från olika möten om de senaste behandlingsrönen.

Varje år finns artiklar om HAE i PIObladet, ofta referat från olika möten om de senaste behandlingsrönen. Örebro 2014-11-13 HAE i PIO Den 19 januari 2002 hölls det första mötet i Sverige för personer med HAE. Mötet hölls på Marstrand. Initiativtagare till mötet var prof. Janne Björkander. Vid träffen föreslog

Läs mer

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm Ögonsjukvård 2013 Neurooftalmologi neurologiska sjukdomars påverkan på ögonen Så utför du synfältsundersökning för olika diagnoser metoder, tolkning och vanliga felkällor Telefonrådgivning inom ögonsjukvård

Läs mer

I N B J U D A N. Användarmöte för. 15-16 april 2010 Scandic Foresta Lidingö, Stockolm

I N B J U D A N. Användarmöte för. 15-16 april 2010 Scandic Foresta Lidingö, Stockolm I N B J U D A N Användarmöte för Klinisk i immunologi i 15-16 april 2010 Scandic Foresta Lidingö, Stockolm Välkommen! Välkommen! Årets användarmöte är förlagt till Scandic Foresta på Lidingö Årets användarmöte

Läs mer

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Agenda Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Tripep i korthet Utveckling av nya innovativa läkemedel för kroniska sjukdomar baserat på egna och andras patenterade och patentsökta

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013

Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013 Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013 Nationella kvalitetsregistret InfCareHIV Veronica Svedhem-Johansson Överläkare Registeransvarig Karolinska Universitets Sjukhuset Registerhållare Demografi InfCareHIV

Läs mer

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Ett flaggskepp bland svenska kvalitetsregister Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård i Västra Götaland Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset,

Läs mer

En klaff för livet! Digitalkamera! Bertil lever med sin klaffprotes sedan 20 år. Samlad kompetens för att bota förmaksflimmer

En klaff för livet! Digitalkamera! Bertil lever med sin klaffprotes sedan 20 år. Samlad kompetens för att bota förmaksflimmer Nr 1, 2007 En klaff för livet! Bertil lever med sin klaffprotes sedan 20 år Läs mer på sid 10 Samlad kompetens för att bota förmaksflimmer Läs mer på sid 4 QuickOpt utvärderas under fysiskt arbete Läs

Läs mer

FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN

FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN Ögonlaseroperation 1 Snart är du fri från ditt synfel Du har bokat tid för en ögonlaseroperation. Det betyder att du snart kommer att ha korrigerat ditt synfel.

Läs mer

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 9. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Projektgrupp Christian Berne Professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala Bo Freyschuss (projektledare) Docent, SBU, Stockholm Patrik Löfgren Specialistläkare,

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Carita Gelang Verksamhetsutvecklare Ambulans och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Presentationens namn 1 Ambulanssjukvården

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

GODA ANLEDNINGAR. till att bevara ditt barns stamceller. Ge ditt barn en gåva för livet samla och bevara stamceller från navelsträngen

GODA ANLEDNINGAR. till att bevara ditt barns stamceller. Ge ditt barn en gåva för livet samla och bevara stamceller från navelsträngen Ring 040-692 23 27 eller gå in på stemcare.se om du vill bevara ditt barns stamceller 5 GODA ANLEDNINGAR till att bevara ditt barns stamceller Ge ditt barn en gåva för livet samla och bevara stamceller

Läs mer

XVIVO PERFUSION NO ONE SHOULD HAVE TO DIE WAITING FOR A NEW ORGAN ÅRSSTÄMMA 2015 VD MAGNUS NILSSON

XVIVO PERFUSION NO ONE SHOULD HAVE TO DIE WAITING FOR A NEW ORGAN ÅRSSTÄMMA 2015 VD MAGNUS NILSSON XVIVO PERFUSION NO ONE SHOULD HAVE TO DIE WAITING FOR A NEW ORGAN ÅRSSTÄMMA 2015 VD MAGNUS NILSSON SAMMANFATTNING AV XVIVO Stort behov, patienter dör i väntan på en ny lunga XVIVO har en unik Patenterad,

Läs mer