Innehåll. Betyg. Ratad=betygsatt? Ratad=bortvald? Kommunen väljer att rata sig? Du bestämmer

Transkript

1 Ratad eller ratad.

2 SV rat äv. rat e [rejt äv. rä t] -en [-ten] -er [-ter] s. delbetalning; fraktsats; varuparti m.m. rat a -ade v. försmå, inte nna god nog rate se rat rating [rejt -] -en s. kreditvärderingsbetyg för obligationer m.m. ENG rating [ reiti ] 1 uppskattning; värdering; 2 klassi cering, 3 [tjänste] grad, rang 4 [relativ] ställning 5 prestationsförmåga; data Innehåll Ratad=betygsatt? Ratad=bortvald? Bra Betyg Dåligt Kommunen väljer att rata sig? Du bestämmer Ja Nej Kommunen blir vald Kommunen blir bortvald (på grund av osäkerhet) Kommunen blir bortvald Förbättra betyget! Kommunen blir bortvald (på grund av osäkerhet) Mitt liv är kommuner 3 Att hålla krisen från dörren 4 Det behöver inte bli kris först 5 Hur de nansiella betygen kommer till 6 Vad är det då som betygsätts? 7 Varför rating? 8 En nansiell husläkare 9 Varje kommun är speciell 10 Sök mästaren! 11 2

3 Utmaningen är att Sveriges 290 kommuner skall kunna konkurrera framgångsrikt med cirka kommuner i vår världsdel. Mitt liv är kommuner Det kan nog du som är verksam i en kommun förstå. Kommuner är mycket speciella och komplicerade offentliga företag. Det är en utmaning att leda och styra dem. För mig har kommunernas väl och ve blivit en livstidsutmaning. NÄR JAG SLUTADE SOM ekonomichef i Uppsala 1987, efter sjutton år i kommunal tjänst, frågade mina kollegor vad jag skulle göra. Jag sade att nu blir jag expert på alla Sveriges kommuner. Ett roligt svar, tyckte mina kamrater. Visst är vi entreprenörer lite tokiga, men idag, nästan sjutton år senare, är jag faktiskt expert i kraft av analysprogrammet KommunExperten, som vi utvecklat inom vårt företag Svensk KommunRating. Idag har också staten upptäckt behovet av att analysera kommuner och lägger ned stora pengar på att få fram ett liknade system. Det kan leda till ökad statlig styrning av kommunerna. Men är det inte bättre att kommunerna analyserar och förbättrar sig själva? Vi i KommunRating hjälper gärna till! UTMANINGEN ÄR ATT Sveriges 290 kommuner skall kunna konkurrera framgångsrikt med cirka kommuner i vår världsdel i framtiden. Den generation jag tillhör är förvisso svensk men våra barn är européer. Det är deras framtid vi alla bygger! EFTER TRE ÅR I UTLANDSTJÄNST, där jag arbetat med kommuner, har jag skaffat mig ett utifrånperspektiv, både på Sverige och kommuner. Sverige är attraktivt och konkurrenskraftigt, eftersom landet har lyckats utveckla överlägsna livsstilar. På samma sätt kan varje kommun i Sverige utveckla en egen konkurrenskraftig livsstil. Alla är ju olika. Men för att skapa den nödvändiga själv- kännedomen behöver kommunerna ofta hjälp av ett utifrånperspektiv. Men ännu en sak är viktig. Ingen kommun med dåliga finanser klarar konkurrensen hur fina livsstilar man än utvecklar. Och det är här Svensk KommunRating kommer in i bilden. SYFTET MED DENNA SKRIFT är att presentera KommunRatings finansiella system för riskklassning av kommuner, samt hur kommunerna kan skapa och behålla en god finansiell hälsa genom återkommande rating. Visst kan kommunerna ännu en tid ställa sig i kö hos statens akutmottagningar. Men vill du inte känna dig som en förlorare så hittar du KommunRating i Uppsala. Hans Jensevik VD Svensk KommunRating 3

4 Att hålla krisen från dörren Erland Lundqvist, kommunalråd i Strömstads kommun kommunen som vänt från kris till Årets kommun. KommunRating mäter temperaturen på vår ekonomiska hälsa, säger Erland Lundqvist, kommunlråd i Strömstad. Vi började anlita dem när vi kämpade med vår ekonomiska kris i mitten av 1990-talet. Sedan har det varit naturligt att följa upp kommundiagnosen med jämna mellanrum. Vi tycker analysen fungerar mycket bra vi får veta var vi står och vart vi är på väg. Strömstad kan ses som ett lyckosamt exempel på hur en kriskommun kan vända utvecklingen. En viktig förutsättning var vår fasta beslutsamhet att själva reda upp situationen, berättar Erland Lundqvist. Och vi hade en järntro på att vi skulle lyckas. När lågkonjunkturen slog till i början på 1990-talet kunde Strömstad karaktäriseras som en bruksort. Slaget var hårt när två stora arbetsgivare, Electrolux och Perstorp, stängde sina fabriker i kommunen. Arbetslösheten steg och de kommunala budgetunderskotten växte. Samhället förändrades och vi måste följa med, säger Erland Lundqvist. Vi hade en omfattande process att omvandla vårt inre arbete vi gick från en hierarkisk ordning till en lärande organisation. Vi lyckades, eftersom ett enigt fullmäktige ställde sig bakom förändringarna. I DAG ÄR STRÖMSTADS budget i balans. Kommunen har börjat växa. Tidigare sommargäster med barn blir bofasta. Distansarbete är en intressant trend. Strömstad har utnyttjat sina fördelar i form av vacker kustnatur och grannskapet till Norge. Men för att locka nya medborgare krävs också god kommunal service. Det kostar. Vi måste hålla ögonen på kostnaderna, samtidigt som vi värnar kvaliteten, säger Erland Lundqvist. Där har vi god hjälp av KommunRatings kommundiagnos. Diagnosen är också ett bra pedagogiskt instrument när vi skall visa vad vi måste göra för att behålla hälsan, både för kommunledningen och för breda församlingar. 4

5 Det behöver inte bli kris först Det är mycket viktigt att återkommande få en oberoende professionell analys av verksamheten, säger Bengt-Olov Eriksson, kommunalråd i Tierps kommun. I TIERP ÄR DET förtänksamhet, inte kris, som styrt beslutet att anlita Kommun- Rating för årliga analyser. Kommunen har en stark ekonomi och har haft det länge. Ett mål är att successivt sänka skatten till den lägsta nivån i Uppsala län i syfte att göra kommunen attraktiv för medborgare och företag. Den kommunala servicen får dock inte stå efter. Barn och ungdomar prioriteras i kommunens vision för framtiden och därför satsas mycket på skolornas miljö och kvalitet. Avsikten är att skapa en flexibel skola, där självständiga lärarlag arbetar med tydliga mål. Lärarrekrytering är inget problem för Tierp, berättar Bengt-Olov Eriksson. Och satsningen har burit frukt: många barnfamiljer flyttar in. MEN DEN GODA EKONOMIN betyder inte att kommunledningen kan slå sig till ro. Förändringar pågår ständigt på alla fronter för att effektivisera arbetet och komma tillrätta med stigande kostnader. Vi gör analysen både för att få bekräftelse på det vi är bra på och för att se vad vi måste förbättra. Det är av avgörande betydelse att kontinuerligt granska utvecklingen, annars kan en god ekonomi snabbt raseras, säger Bengt-Olov Eriksson. ANALYSERNA ÄR OCKSÅ ett sätt att skapa förståelse för de ekonomiska sambanden hos alla berörda beslutsfattare. Vi bjuder in kommunstyrelse, förvaltningschefer och gruppledare varje år för en genomgång. Alla skall ha samma plattform för budgetarbete, ekonomistyrning och verksamhetsstyrning. Det är ofta okunskap om den kommunala ekonomins grunder som gör det svårt för politikerna att fatta rätt beslut. Bengt-Olov Eriksson, kommunalråd i Tierps kommun kommunen som alltid är nansiellt bra. 5

6 Hur de nansiella betygen kommer till Hur analyseras kommunen av KommunRating? Hebys kassa öde föll kraftigt 1994 och kommunen ck låna till driftkostnaderna de följande två åren. Först 1997 kom kommunen på rätt väg till en konsoliderad sparnivå, mycket tack vare en KommunDiagnos av KommunRating. En första sådan för kommunen presenterades i Sala Sparbank i februari Hjo är nansiellt sett den intressantaste kommunen i Arns land, vilket företagare och andra intressenter har goda skäl att uppmärksamma. Kassa ödet föll till sin lägsta nivå 1994, men sedan dess har utvecklingen vänt rejält. Hjo har genomgått fem KommunDiagnoser och har nu erövrat ratingbetyget A2. TRE ANALYSNIVÅER HAR VARSIN BETYGSSKALA KOMMUNDIAGNOS är den mest avancerade analysnivån, som bygger på både historiska data och kommunens planerade finansiella utveckling. Betyg ges i en åttagradig skala, där A1 representerar högsta betyg och D2 det lägsta betyget. KOMMUNANALYS, mellannivån, bygger på enbart historiska data. Betyg ges i en fyragradig skala A till D. FÖRTROENDEPROFIL görs på begränsad information, såsom offentligt tillgänglig kommunal redovisning. Tre betyg; b, c och d ges på denna nivå. De djupare analyserna genomförs alltid i nära samarbete med kommunen. I betygskommittén ingår både KommunRatings och kommunens företrädare. Det är viktigt, för att kommunens ledning skall få förståelse för vilka förhållanden som ligger bakom betygssättningen samtidigt som kommunen skall kunna verifiera att underlaget är korrekt. Nära samverkan är också nödvändigt för att skapa förståelse och ge impulser till förbättringsåtgärder. DE FYRA FASERNA I STARTFASEN, som omfattar cirka en vecka, fattar kommunen beslut om att genomföra en finansiell analys med målet att få ett kreditbetyg. En central punkt är att fastställa när kommunledningen skall ta del av resultatet. ANALYSFASEN beräknas ta åtta veckor i anspråk. Här utbyter kommunen och KommunRating information. Kommun- Ratings datorbaserade expertsystem laddas med kommunens specifika data och levererar ett antal nyckeltal och analysdiagram. Detta underlag resulterar i olika delbetyg som sammanvägs till ett finansiellt betyg. Vidare utarbetas ett kvantifierat förslag till finansiell strategi. PRESENTATIONSFASEN innebär att resultatet presenteras för kommunens ledning, som under en dag får del av analysen och ett förslag till finansiellt betyg. I BETYGSFASEN, slutligen, diskuteras betygsförslaget med kommunens företrädare och eventuellt justeras det på grund av ny information. 6

7 Vad är det då som betygsätts? Olika delbetyg sammanvägs till ett nansiellt betyg 1. FINANSIELL HÄLSA står för i vilken grad kommunens resurser fördelas på ett konsoliderande sätt mellan konsumtion och sparande i ett generationsperspektiv. Underlaget utgörs av kommunens skuldbetalningsförmåga (räntebärande skulder i förhållande till kassaflöde) sparnivå eller kassaflöde, skuldflödesgrad (långa skulder i förhållande till kommunens intäkter), skuldbalansgrad (skulder i förhållande till tillgångar), rörelsekapital och investeringsnivå. 2. FÖRPLIKTELSEBELOPP speglar i vilken grad kommunen har förpliktelser i form av skulder, pensionsåtaganden och borgen. 3. FINANSIELLA RISKER av krisutlösande typ, där bl a risker för urholkad skattebas, utfallande borgensförpliktelser och överkostnader på grund av höga investeringar beaktas. 4. FINANSIELLA MÖJLIGHETER. För att förbättra den ekonomiska situationen står tre möjligheter till buds; skattehöjningar, avgiftshöjningar och minskning av kostnader. Betyget tar hänsyn till hur stora dessa möjligheter är i kommunen. För att få fram potentialen jämförs kommunens intäkter och kostnader med likartade kommuner med goda nyckeltal i detta avseende (benchmarking). Tanken är att kommunen skall jämföra sig med mästaren, inte med grannkommunen eller den obefintliga genomsnittskommunen. 5. I DET SAMMANVÄGDA KREDIT- BETYGET ingår även en bedömning av kommunens ledningsförmåga. Bedömningen är indikativ snarare än kvantitativ. De frågor vi söker svar på är kommunledningens medvetenhet om det finansiella läget, förmågan att i ledningen få fram långsiktigt ansvarsfulla beslut, förmågan att samla majoritet för tuffa finansiella åtgärder och handlingskraft att genomföra dessa samt ekonomistyrningens kvalitet. Alla dessa frågor diskuteras med kommunens företrädare. Bedömningarna kan påverka det slutliga betyget är ledningsförmågan stark kan ett svagt finansiellt betyg förbättras eller omvänt kan ett bra betyg dras ned vid svag ledningsförmåga. Sammanvägt blir det nansiella betyget för Hjo kommun A2 enligt principen för lägsta markering i betygsmatrisen. Det är således mycket tydligt vad analysen utpekar som Hjos problem och var politikerna skall fokusera sin uppmärksamhet. Vill du veta mer om Hjo så hämta ner en 36-sidig analys på hemsidan under Analyser och Analysarkiv. 7

8 Varför rating? Har du råd att inte vara ratad? VI HAR BRA RELATIONER MED BANKEN. ERA TJÄNSTER BEHÖVS INTE. Omvärld och framtid analyseras vid rating. Vi upplevde en stats nansiell kris under 80-talet och en i början av 90-talet. Justeras de sista åren för överföringar från AP-fonderna och Telia-miljarderna känns utvecklingen bekant för den erfarne kommunalmannen. Skellefteå kommun har landets högsta förpliktelsebelopp med kr per invånare och lägst belopp har Vallentuna kommun med kr per invånare. Hjo (ovan) ligger bra till invid Vallentuna. (Förpliktelserbeloppet = Skulder + Pensioner + Borgen). Ofta möter KommunRating ovan citerade besked i kommunerna. DET ÄR KANSKE SANT, eller har varit det. Hittills har bankernas kapitaltäckningsskrav för kommunala lån varit noll, dvs lån till en kommun, hur svag dess ekonomi än är, har inte behövt motsvaras av någon andel av bankens egna kapital. Kommuner har (enligt banklagstiftningen) betraktats som säkra låntagare. Saknar kommunen pengar täcker staten bristen, har man antagligen resonerat, både i kommunen och bankerna. Och många kommuner har bekymmerslöst fortsatt låna till driftskostnaderna. MEN KAN DETTA FORTSÄTTA? Staten har inte heller oändliga resurser. Akutmottagningarna till kriskommuner kan inte få hur mycket pengar som helst. Allt fler banker har dragit öronen åt sig. Ekonomiskt svaga kommuner börjar få nej på sina låneansökningar. Bankerna har alltså sett risken att de själva får ta ansvaret om kommunen inte skulle orka betala sina lån. INOM KORT kommer svenska kommuner också att möta en ny verklighet på kreditmarknaden. Enligt ett förslag från den så kallade Baselkommittén New Basel Capital Accord skall alla banker i den industrialiserade världen riskklassa sina lån, även till den offentliga sektorn. Långivningen kommer att ske på basis av rating. Om kommunen saknar rating av ett godkänt institut tillämpas riskvikten 100 procent, vilket innebär fullt kapitaltäckningskrav, dvs lånet ifråga skall täckas till 8 procent av bankens egna kapital. AV ALLT ATT DÖMA kommer Baselkommitténs förslag att genomföras efter år En konsekvens av denna nya ordning blir att låneriskerna kommer att återspeglas i räntevillkoren för kommunala lån. En tänkbar ytterligare konsekvens är att kommunens rating, eller brist på rating, påverkar räntevillkoren i hela den region där kommunen är verksam. Även finansiellt starka kommuner har därför anledning att rata sig för att ge medborgarna bästa lånevillkor. 8

9 En nansiell husläkare KOMMUNRATING STRÄVAR EFTER att få sin ratingskala godkänd av Finansinspektionen inför de nya bestämmelser som föreslagits av Baselkommittén. Det är dyrbart att låta rata sig hos de stora instituten och KommunRating erbjuder ett kostnadseffektivt alternativ för mindre kommuner. KOMMUNRATINGS KUNDER har redan upptäckt behovet att få en diagnos och ett betyg på sin ekonomiska hälsa av en utomstående bedömare. Vi ser oss som kommunernas husläkare! Vi tar inte bara emot patienter som redan blivit sjuka. Många av våra kunder har funnit att de regelbundet skall anlita oss för att behålla och förbättra sin hälsa. Vår diagnos och dess olika bedömningsmoment har beskrivits på sid 6 och 7. Diagnos och betyg är en färskvara. För att behålla hälsan behöver man kontinuerligt följa upp och styra utvecklingen. KOMMUNRATING ERBJUDER därför prenumeration på kommundiagnoserna. När en kommun beställer en diagnos planeras även presentation och betygssättning för kommande år. Avtalet innebär också att kommunledningen kan få en extra presentation av de centrala finansiella nyckeltalen efter ett halvår. Betyget justeras då inte, utan avsikten är att ledningen skall se om man styr åt rätt håll och om beslutade förändringar har givit effekt. ALLA DIAGNOSER OCH BETYG är offentliga och publiceras på KommunRatings hemsida ( Det gäller även produkterna KommunAnalys och FörtroendeProfil. Vi tillämpar ingen valfrihet, allt i enlighet med den svenska traditionen att medborgarna skall ha full insyn i offentlig verksamhet. KOMMUNRATING ÄR ETT värderingsföretag och inte en sedvanlig konsult. Det innebär att vi aldrig deltar i genomförandet av de åtgärder kommunen initierar på grund av analyserna. Vi ser det som vår uppgift att ge ett utifrånperspektiv. Men samtidigt skall dialogen mellan oss och kommunledningen ge impulser för förändringar. Vi kan fungera som utbildare och mentorer, tack vare vår långa och breda erfarenhet av kommunala frågor. Kommunpolitiker har i de esta fall större möjligheter att påverka ekonomin än de tror. Kommun- Ratings analyser indikerar nansiella möjligheter. I exemplet ovan framgår att Håbo kommun har mycket höga kostnader för grundskola jämfört med likartade kommuner. Frågan är om detta är en medveten satsning eller om det nns onödiga merkostnader. Om Håbo satsar på grundskoleeleverna satsar Bjuv på sina äldre medborgare. Men höga kostnader från en verksamhet behöver inte nödvändigtvis innebära hög kvalitet. Kommunen måste undersöka om kostnaderna verkligen är motiverade. 9

10 Varje kommun är speciell Finansiell hälsa Kommunskuld Skellefteå Ingen är anonym på nätet. Besöksstatistiken berättar när olika bankers analytiker gör pro lanalyser av kommuner på vår hemsida I vår kommunanatomiska teater i Uppsala utbildas kommunanalytiker bl a i pro lanalys. VI ÄR SÅ SPECIELLA, säger många kommunala företrädare. Vad kan ni lära oss som vi inte redan vet? Vi liknar inte någon annan! frågade ett kommunalråd för några år sedan. Men efter Kommun- Ratings analys medgav han: Ja, jag måste säga att ni är bra på att hitta alla våra finansiellt ömma tår och dansa på dem lagom mycket! DET ÄR SANT ATT varje svensk kommun är speciell. Kommunerna är lika olika som börsens företag. Den statistiskt genomsnittliga kommunen eller normalkommunen finns inte i verkligheten. Staten betraktar ofta kommunerna i klump av statsfinansiella skäl och troligen också för att kunna öka sin styrning över dem. Men när någon expert uttalar sig om genomsnittskommunens situation och problem är det många kommunala företrädare som inte känner igen sig. Argument och åtgärder som passar genomsnittskommunen passar inte på alla. Vi i KommunRating är inte några genomsnittexperter. Vi vet att kommuner är speciella och tycker att de skall använda sin särart för att utvecklas. Därför har vi utvecklat en metod som kan fånga upp den komplexa kommunala verkligheten och som beaktar varje kommuns speciella förhållanden. VÅR VÄRDEGRUND BYGGER på två grundbultar: Vi värnar det kommunala självstyret och vi vill befrämja generationssolidaritet. Dagens kommunala beslutsfattare skall alltså bevara och stärka kommunens resurser för de efterkommande generationerna. Båda dessa grundbultar har stöd i kommunallagarna. Den som kan tala om vad kommunallagens hushållningskrav innebär är värd nobelpriset, brukar man ibland säga i kommunerna. Det finns inga tydliga normer stipulerade i lagarna. Men vi i KommunRating har funnit att det går att definiera hushållningskravet. I våra analyser använder vi en mätstandard, som visar vad som krävs för att få hållbara kommunala finanser i ett generationsperspektiv. Det ger kommunledningen begripliga argument att styra med och att förklara och motivera de åtgärder som krävs för att stärka kommunens ekonomi. OKUNSKAP ÄR BASEN för många dåliga beslut. Vi vet att lekmannapolitiker och medborgare ofta har svårt att hänga med i den kommunala ekonomin. Det finns ett stort behov av utbildning av kommunala beslutsfattare. KommunRating drar sitt strå till stacken genom att erbjuda finansiell utbildning vid vår kommunanatomiska teater i Uppsala. 10

11 Sök mästaren! ÄVEN OM ALLA KOMMUNER är speciella kan de lära sig av varandra! Men man skall jämföra sig med mästaren, inte bara grannkommunen eller någon som ser likadan ut! I VÅR KOMMUNDIAGNOS OCH KOM- MUNANALYS finns olika jämförelser inbyggda. För att söka potentialen till förbättringar av ekonomin jämförs kommunens kostnader, avgiftsnivåer och skattesats med andra kommuner. Jämförelser görs med kommuner som är bäst i en rad avseenden, vilket uppfordrar till att tänka i helt nya banor. SJÄLVKLART BRUKAR SÅDANA JÄMFÖRELSER MÖTA INVÄNDNINGAR. Exempelvis: Det går ju inte att jämföra oss med den där kommunen som har så låga kostnader för barnomsorgen! De har ju ingen central köadministration och ingen central fakturering. Föräldrarna tar direkt kontakt med den barnstuga där de vill ha in sina barn och de får sina fakturor direkt från barnstugan! Det fungerar inte hos oss! MEN JUST DÄR FINNS FÖRBÄTTRINGSMÖJ- LIGHETEN. Att jämförelsekommunen har organiserat olika kommunala tjänster på ett annat och billigare sätt är ingen invändning, det är ett skäl till att starta en undersökning. Om jämförelserna visar att de egna kostnaderna har skenat iväg i förhållande till andra måste ju kommunen finna en ny kurs för verksamheten. Kanske kan man lära av den bästa kommunen, kanske finner man nya egna lösningar. ETT SÄTT ATT HITTA MÄSTARNA ÄR ATT STUDERA de betygsatta kommunerna på KommunRatings hemsida ( under Analyser). Förtroendeprofiler med 17 nyckeltal finns för alla kommuner. Dessa profiler bygger endast på historiska data, i vissa fall kompletterade med en kvalitetsgranskning från KommunRating. Under analysarkiv finns de kommuner som gått igenom en mer avancerad analys och betygssättning, det vill säga Kommun- Diagnos eller KommunAnalys. Hittar Du en kommun med bra betyg kanske Du också hittar en läromästare! När man vet exakt det nansiella nuläget höjer man blicken och blir mer visionär. Orienteraren som vet var han är i terrängen och på kartan höjer blicken mot nästa kontroll. 11

12 Den 1 oktober varje år förnyas FörtroendePro lerna på vår hemsida. Den första veckan i oktober 2001 hade hemsidan över besökare Svensk KommunRating, Smedsgränd 2A, Uppsala Uppsala: tel (vxl ), fax Stockholm: tel , fax