Samhällsvetare. utbildning, arbete och lön. Akademikerförbundet. jurister, ekono mer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

Transkript

1 Samhällsvetare utbildning, arbete och lön Akademikerförbundet för jurister, ekono mer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

2 Många samhällsvetare gör chefskarriär Om siffrorna i rapporten Underlaget till rapporten är SCB:s sysselsättningsregister RAMS 2007 och är delvis bearbetat av SCB men främst av Jusek. Fakta om lön och arbetslöshet kommer från Juseks lönestatistik och arbetsmarknadsundersökning. Uppgifter om antalet examinerade kommer från HSV. Rapporten är producerad under perioden maj november

3 Samhällsvetare Utbildningar i hela landet Samhällsvetenskapliga utbildningar ges vid de allra flesta universitet och högskolor. Majoriteten av de samhällsvetenskapliga utbildningarna ges på grund-, avancerad och forskarnivå. Man kan välja att läsa ett program eller fristående kurser, som kan leda fram till en kandidatexamen. Kandidatexamen kan sedan byggas på med en magister - eller masterexamen. De vanligaste huvudämnena är statsvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap, samt kultur- och samhällsgeografi. Oavsett inriktning jobbar många samhälls vetare med att söka, bedöma och analysera information som används som beslutsunderlag i politiken, näringslivet och den offentliga förvaltningen. Hur många får jobb? Det kan ta tid att etablera sig på arbetsmarknaden. Många börjar sin karriär med kortare anställningar. Andelen arbetssökande ett år efter examen har under den senaste tioårsperioden legat i snitt på nio procent. För samhälls vetare är det även vanligt att fortsätta studera efter examen. I Juseks arbetsmarknadsundersökning 2010 angav var fjärde att de läser vidare. Det är en kraftig ökning jämfört med tidigare år och förklaras delvis med en ny examensordning och delvis med en tuff arbetsmarknad. Majoriteten av samhällsvetarna får sitt första jobb på en kommun, inom statlig förvaltning eller i handels-, tjänste- eller serviceföretag. För samhällsvetare med huvudämne Vad är en samhällsvetare? Samhällsvetare är en sammanfattande beteckning på flera olika grupper akademiker med mycket olika ämnes kunskaper och funktioner i arbetslivet. 3

4 Sysselsättning samhällsvetare ett år efter examen Procent Arbetssökande Annat Arbetar År Annat = studerar vidare, föräldralediga etcetera. Källa: Juseks arbetsmarknadsundersökningar stats vetenskap är det vanligast att arbeta med allmänt administrativt arbete eller utredningsarbete. De med inriktning mot medie- och kommunikationsvetenskap arbetar oftast med information och PR eller marknadsföring. Läs mer om arbetsmarknaden för ny exa minerade samhällsvetare på efterexamen Hur många tar examen varje år? Antalet examinerade samhällsvetare har ökat kraftigt under de senaste tio åren, förutom under 2008/09 då antalet minskade. På grundnivå är kvinnorna i klar majoritet. Under den senaste tioårsperioden har cirka sju av tio kandidatexamina i samhällsvetenskapliga ämnen tagits av kvinnor. På avancerad nivå ökar männens andel även om kvinnorna fortfarande är fler. Antalet masterexamina är fortfarande få, men förväntas öka successivt de kommande åren på bekostnad av antalet magisterexamina. Drygt sex av tio samhällsvetare arbetar med traditionella samhällsvetarjobb, det vill säga med yrken där det normalt krävs en längre högskoleutbildning inom ett samhällsvetenskapligt ämne. Arbetsmarknaden har växt och breddats de senaste åren, särskilt i privat sektor. Samhällsvetare arbetar ofta även i yrken som formellt klassas som mindre kvalificerade, till exempel som platsförmedlare och socialförsäkringstjänsteman. Hälften av alla samhällsvetare jobbar som administratör, handläggare eller liknande i Vad gör samhällsvetare? I Sverige arbetar idag ungefär samhällsvetare. Deras arbetsmarknad är bred och spänner över en mängd branscher och yrken. Arbetsuppgifterna varierar och hänger till stor del ihop med val av studieinriktning. 4

5 offentlig förvaltning, till exempel på kommuner, departement, länsstyrelser eller andra myndigheter. Arbetsuppgifterna varierar ofta från ren administration och handläggning till informationsarbete och expertbetonade utredningsuppdrag. Vad händer efter examen? Läs mer på jusek.se/ efterexamen Den andra hälften jobbar inom privat sektor, i näringslivet och i organisationer, ofta med till exempel utredningsarbete, undersökningar, information och PR, rådgivning och remissarbete. Omvärlds bevakning är en allt vanligare arbetsuppgift för samhällsvetare inom såväl privat som offentlig sektor. Samhälls vetare med olika typer av kompletterings utbild ningar alternativt speciella ämnes kombi na tioner jobbar även som reportrar och journalister, eller inom tolk- och över sättningsarbete. För att fördjupa sig och specialisera sig inom ett område kan man söka sig till forskarutbildning. Efter avslutad utbildning kan man fortsätta som lärare och forskare inom högskolor och universitet, men även övriga arbetsmarknaden efterfrågar disputerade samhällsvetare. Särskilt andra statliga, närings livsanknutna eller fristående utrednings- och forsknings institut behöver samhällsvetare med specialkunskaper. Många samhällsvetare gör chefskarriär. Drygt var tionde återfinns i någon form av ledningsarbete, som chef, VD eller på ett politiskt förtroendeuppdrag. Sex av tio samhällsvetare är kvinnor, men när det gäller chefspositioner är ordningen det omvända. Trots att männen är färre till antalet är det betydligt vanligare att de blir chefer. Nära fyra av sju samhällsvetare i lednings arbete är män. De flesta kvinnliga chefer finns inom stora och medelstora företag och myndigheter. Av samhällsvetare på de allra högsta posterna, som VD och verkschef, är enbart var femte kvinna. På de allra högsta posterna, som VD och verkschef, är enbart två av tio samhällsvetare kvinnor. 5

6 »Det bästa är den kreativa processen som uppstår när jag närmar mig nya kunder.«johanna Johansson, marknadsassistent på Tidningskompaniet»Är man nyfiken på hur relationer fungerar på alla plan, både personliga och mellan stater, är nästan alla samhällsvetenskapliga kurser intressanta.«6

7 » Jag började mina högskolestudier med att läsa programmet Internationella Samhällsstudier på Kalmar högskola. Då var jag helt inställd på att bli journalist och lära mig så mycket som möjligt om världen, därför valde jag den utbildningen. Vid sidan av mina studier engagerade jag mig ideellt i FN-förbundet och Röda Korset. Det var ett bra komplement till studierna och en möjlighet att praktiskt använda kunskaperna från föreläsningarna. Tack vare mitt engagemang i FN-förbundet kunde jag söka jobbet som ungdoms sekreterare på organisationens kansli. Jag fick det, tog ett uppehåll i mina studier och flyttade till Stockholm. Det var väldigt roligt, jag träffade många unga och pratade om FN:s viktiga arbete. Året därpå fortsatte jag plugga, då blev det statsvetenskap på Stockholms universitet. Det är kul att ha studerat både vid en mindre hög skola och vid ett stort universitet. På universitetet undervisade professorer som är kändisar inom utbildningsvärlden. Samtidigt är under visning i en stor aula för 200 personer ganska opersonligt och kräver lite mod för att våga räcka upp handen. På högskolan fanns alltid lärarna nära och klassen bestod av knappt 40 personer. Jag hade fortfarande studieuppehåll från programmet i Kalmar, så jag använde praktikperioden som ingick där. Jag hade hört talas om att man kunde göra praktik på Utrikesdepartementet och skickade en intresse anmälan till enheten för internationell handel. Jag fick en praktikplats, i gruppen Globalt Ansvar, som arbetar med till exempel företags sociala och miljömässiga ansvar. Det var fascinerande att vara i politikens centrum. Jag tog emot studiebesök och gjorde research inför politiska beslut. I samband med att jag sökt praktikplats första gången hade jag kommit i kontakt med Stockholms regionens Europakommitté som varje halvår tog emot praktikanter. Bryssel lockade så jag sökte och fick en praktikplats. De bevakar EU-frågor i Bryssel för Stockholmsoch Mälardalsregionens räkning. Målet är att öka samarbetet med andra europeiska regioner och att göra regionen mer känd i europeiska sammanhang. Mitt jobb var att samla information, delta på seminarier och skriva rapporter. Det ingick också att mingla en hel del, nätverka som det heter. När jag kom tillbaka till Sverige såg jag en annons där Värmdö kommun sökte en nämndsekreterare. Kontaktpersonen var en av dem jag träffat i Bryssel och hjälpt vid ett studiebesök i parlamentet, trots att det just den dagen var stängt för besökare. Jag chansade på att hon kom ihåg mig och det gjorde hon! Nät verkandet i Bryssel hade lönat sig. Jag blev kallad på intervju, fick jobbet och det utan erfarenhet från liknande jobb. Som nämndsekreterare skrev jag protokoll från politiska möten och underlag till politikerna. Det var fantastiskt lärorikt. Här fick jag verkligen se hur demokrati fungerar i verkligheten, på ett lokalt plan, och vilka möjligheter vi som medborgare faktiskt har att påverka politiken. Jag var där i nästan två år, fick barn och gick på föräldraledighet. En dag när jag gick omkring med min barnvagn i vårt bostadsområde fick jag syn på en gammal chef jag haft när jag gjort praktik på en reportagebyrå tio år tidigare. Jag googlade upp honom och vi tog en fika. Ett par månader senare erbjöd han mig jobb som marknadsassistent på Tidningskompaniet. Jag sa farväl till kommunen och kastade mig in i mediebranschen som jag alltid drömt om. Nu samordnar jag företagets marknadsföring och nyförsäljning. Det bästa är den kreativa processen som uppstår när jag närmar mig nya kunder. Jag har nytta av mitt samhällsintresse och kunskaperna från min utbildning i omvärldsanalyser. Vi gör ett bra jobb när vi helt förstår kundernas utmaningar och de blir tydliga genom omvärldsanalyser. Är man intresserad av omvärlden, nyfiken på hur relationer fungerar på alla plan, både personliga och mellan stater, är nästan alla samhälls vetenskapliga kurser intressanta. Mitt tips är att komplettera studierna med alla typer av praktisk erfarenhet om det så är ideellt arbete eller extra jobb det är så jag har fått mina jobb. «7

8 Samhällsvetare jobbar som Personaltjänsteman, yrkesvägledare Socialsekreterare, kurator Säljare, inköpare, mäklare Filosof, historiker, statsvetare Företagssäljare Administratör i intresseorganisationer Chef i stort eller medelstort företag eller myndighet Administratör i offentlig förvaltning Banktjänsteman, kreditrådgivare Dataoperatör Inköpare Bibliotekarie Statistiker Datatekniker Chef för mindre företag eller myndigheter Språkvetare, översättare, tolk Dataspecialist Arkivarie, museitjänsteman Sociolog, arkeolog Kulturarbetare Marknadsanalytiker, marknadsförare VD, verkschef Nationalekonom Revisor Administrativ assistent Fritidsledare Platsförmedlare, arbetsvägledare Matematiker Värdepappersmäklare Systemerare och programmerare Socialförsäkringstjänsteman Redovisningsekonom Försäkringsrepresentanter Taxeringstjänsteman Journalist, författare, informatör Företagsekonom Psykolog Universitets- och högskollärare Tulltjänsteman Jurist Agent, speditör Polis Behandlingsassistent Politiskt arbete Fastighetsmäklare Organisationsutvecklare I vilka branscher arbetar samhällsvetare? Samhällsvetare återfinns i en mängd branscher och är relativt jämnt fördelade över hela arbetsmarknaden. Den största andelen samhällsvetare arbetar inom offentlig förvaltning, nästan var fjärde är samhällsvetare. Vanligt är även att jobba inom vård, omsorg, service och kultur, inom utbildning och forskning samt med företagstjänster. Sysselsatta samhällsvetare fördelat på arbetsmarknadssektor 23% 24% 53% Privat Kommun Stat De allra flesta samhällsvetare arbetar i den privata tjänstesektorn. Källa: SCB. 8

9 Varannan samhällsvetare jobbar i privat sektor Här arbetar samhällsvetarna 6% 9% 23% 9% Offentlig förvaltning med mera Datakonsulter och andra företagstjänster Utbildning och forskning 10% 16% Vård och omsorg Handel och kommunikation Basnäringar och industri Service, kultur med mera 11% 16% Vanligast för samhällsvetare är att arbeta inom den offentliga förvaltningen. Källa: SCB. Bank, försäkring och fastighetsförvaltning 9

10 »Som tjänsteman är man mitt i det politiska skeendet men man syns inte själv. Det var mitt samhällsintresse som fick styra när jag valde utbildning. Jag var nyfiken på hur det politiska systemet fungerar och vad som skiljer Sverige från andra länder. Jag började läsa historia men halkade mer eller mindre in på statsvetenskap. Där fick jag några svar på många av mina funderingar kring hur samhället fungerar. Jag läste också en del juridik och ekonomi, eftersom det ingår i pol mag-programmet. Jag läste vid Lunds universitet. Jag ville till ett av de större universiteten där det finns ett rikt socialt liv vid sidan av studierna. Intresset att engagera mig ideellt har nog alltid funnits. Jag blev så småningom kurator vid Kalmar nation, där jag var med och ledde nationens arbete med olika sociala aktiviteter, som att arrangera luncher, fester och pubkvällar. Innan var jag också redaktör för nationes tidning. Det är riktigt roligt att ha med sig de erfarenheter jag fick då. Jag fick vänner som jag fortfarande umgås med. Då, i slutet av 90-talet, fanns tankarna om att börja arbeta på Regeringskansliet. Men jag var inte helt säker på vad jag ville. Utrikesdepartementet lockade så klart. Det är ju lite flashigt. Jag ordnade en praktikplats vid Sveriges am bassad i Bryssel och fick min första inblick i hur svensk statsförvaltning fungerade. Det var oerhört lärorikt. Under min studietid hade jag ett sommarvikariat som nyhetsredigerare på Sydsvenska Dagbladet. När jag var klar med studierna fick jag jobb som webbredaktör för Öresunddirekt, en informationstjänst för människor som arbetar och bor i regionen. Därefter sökte jag ett jobb via annons på Information Rosenbad. Mitt uppdrag gick ut på att vara med och förnya Regerings kansliets externa webbplats. Det var på det viset jag kom in på Regeringskansliet. Det fanns ett aspirantprogram för unga handläggare. Jag sökte och kom in. I min ansökan önskade jag att få arbeta på Kulturdepartementet och efter programmet fick jag en fast tjänst där. Att jobba här passar mig perfekt. Jag är kansli råd med ansvar för frågor kring public service. Mediepolitiken kan vara abstrakt. Men att vi har fria medier är en central del av den svenska demokratin. Att garantera yttrandefrihet för medierna och att medieföretag kan etablera sig, att det finns en mångfald och att medierna kan granska makten i samhället är så oerhört viktigt. Jag känner att jag jobbar med något som betyder mycket för andra. Som tjänsteman är man mitt i det politiska skeendet, men man syns inte själv. Jag känner att jag har träffat helt rätt med det jag gör. «10

11 Martin Persson, handläggare på Kulturdepartementet»Det var mitt samhällsintresse som styrde när jag valde utbildning. Jag var nyfiken på hur det politiska systemet fungerar och vad som skiljer Sverige från andra länder.«11

12 Läs mer om samhällsvetares löner och löneutveckling på jusek.se/lon I privat sektor är lönerna högst. Löneskill naden mellan kvinnor och män liksom lönespridningen är också större där än i offentlig sektor. Antal samhällsvetare fördelade på ålder och kön Ålder, år Män Kvinnor Antal Källa: SCB. 12

13 Hur ser samhällsvetargruppen ut? I Sverige arbetar idag ungefär samhällsvetare. Sex av tio är kvinnor och fyra av tio män. Inom vård och omsorg är nära tre av fyra samhällsvetare kvinnor och inom utbildning och inom forskning nära två av tre. En större andel av männen söker sig till basnäringar och industri, till bank, försäkring och fastighetsförvaltning samt till handel och kommunikation. I dessa tre branscher arbetar något fler män än kvinnor. Samhällsvetarna har tidigare varit en yrkesgrupp med ungefär lika många kvinnor som män. Bland samhällsvetare över 50 år är drygt hälften män. Detta har förändrats. I hela gruppen samhällsvetare är idag är sex av tio samhällsvetare kvinnor. Kvinno dominansen kommer troligen öka med tanke på hur fördelningen ser ut bland de nyexaminerade. Av de samhällsvetare som är yngre än 35 år är drygt sju av tio kvinnor. Jobba utomlands? Många samhällsvetare arbetar internationellt. De återfinns till exempel i den svenska utrikesrepresentationen för UD eller Sida, i EU:s institutioner, på FN-organ, andra mellanstatliga organisationer eller på olika humanitära och andra internationella ideella orga nisa tioner. Tjänster i internationella organ kräver ofta, utöver relevant examen, flera års kvalificerad erfarenhet och mycket goda språkkunskaper. För samhällsvetare som är intresserade av arbete inom EU-kommissionen finns det en mängd olika praktikplatser och reguljära jobb att söka via Europeiska kommissionens webbplats. Vad tjänar en samhällsvetare? Löneläget och löneutvecklingen för samhällsvetare är bättre inom privat sektor än inom offentlig sektor. Den privata sektorn har även störst lönespridning liksom störst löneskillnader mellan kvinnor och män. Löneläget är betydligt högre i Stockholms län än i övriga landet. Medianlönerna för nyexaminerade samhällsvetare var våren 2010 mellan och kronor, beroende på arbetsmarknadssektor. Löner för Juseks medlemsgrupper 2010 Kronor Första året efter examen Fem år efter examen Tio år efter examen Jurister Ekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare Källa: Juseks lönestatistik 2009 och Juseks arbetsmarknadsundersökning Staplarna anger medellön. 13

14 Arbetsmarknaden är i balans om fem år Hur ser framtiden ut? För nyexaminerade samhällsvetare tar det ofta tid att etablera sig och det är ofta hög konkurrens om jobben. Många samhällsvetare får inte fasta kvalificerade arbeten direkt, utan har vikariat, tidsbegränsade anställningar och arbeten på en lägre kvalifikationsnivå innan ett fast jobb på rätt nivå dyker upp. De kommande åren kommer det ske stora pensionsavgångar i offentlig sektor, inte minst på chefsnivå, vilket borde leda till att antalet lediga jobb för samhällsvetare inom fem år motsvarar antalet examinerade. Arbetsmarknaden de kommande åren bör därför vara i balans. Samhällsvetares arbetsmarknad kännetecknas inte av stora svängningar beroende på konjunktur. Det beror på att en stor del arbetar inom den offentliga sektorn. I privat sektor varierar arbetsmarknaden mer beroende på det ekonomiska läget. 14

15 De kommande åren kommer det ske stora pensionsavgångar i offentlig sektor, inte minst på chefsnivå, vilket borde leda till att antalet lediga jobb for samhällsvetare inom fem år motsvarar antalet examinerade. 15

16 Om Jusek Jusek är förbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Vi driver frågor som påverkar medlemmarnas utbildning, karriär, trygghet och villkor. Med cirka medlemmar är vi ett av de största akademikerförbunden. Jusek är medlem i Saco och partipolitiskt obundet. Jusek. Stockholm: Nybrogatan 30, Box 5167, Stockholm. Malmö: Carlsgatan 12 A, Malmö. Göteborg: Lennart Torstenssonsgatan 7, Göteborg. Tel E-post jusek@jusek.se. Fotoskrift AB T ex Billes Tryckeri AB