Utvärdering av DELTA samverkan ur Hisingsbornas perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av DELTA samverkan ur Hisingsbornas perspektiv"

Transkript

1 Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Utvärdering av DELTA samverkan ur Hisingsbornas perspektiv Runo Axelsson Susanna Bihari Axelsson Bengt Åhgren Göteborg april 2008 Utvärderingsrapport

2 Utvärdering av DELTA-samverkan ur Hisingsbornas perspektiv Förord Samverkan på Hisingen genom finansiell samordning har pågått sedan Samordningsförbundets uppdrag är att stödja och utveckla en samverkan mellan myndigheter så att Hisingsbor får en bättre rehabilitering. Samordningsförbundet har också via lagstiftningen ett uppdrag att utvärdera sin verksamhet. Inom förbundet har vi en tradition av att avsätta betydande medel till utvärdering. Syftet är tvåfalt. Dels behöver vi kunna bedöma våra verksamheter för att kunna prioritera vad som skall finnas kvar och vidareutvecklas. I detta ligger också behovet av att ge verksamheten legitimitet. Dels behöver vi utvärdera samverkansaktiviteter för att lära av framgångar men också av brister. Denna del av utvärderingar har ofta verksamheterna själva som målgrupp. Ett flertal metoder har använts för att utvärdera det vi kallar DELTA-samverkan. Detta är en samverkan som innebär att alla insatser utgår från individens behov, myndigheterna tar ett gemensamt ansvar och individens delaktighet i rehabiliteringen eftersträvas. Utvärderingarna har varit interna i form av självvärderingar, där medarbetarna varit huvudaktörer. Utvärderingarna har också varit externa, där forskare har studerat verksamhetens effekter på hemmaorganisationen, implementering, effekter för Hisingsbon mm. Flertalet av dessa studier gjordes redan under den period då DELTA-samverkan var en del i den nationella försöksverksamheten. Det finns ett behov av att ständigt pröva våra verksamheter. Det finns också ett behov av att finna bra instrument för att kvalitetssäkra inte bara vår verksamhet utan också de metoder vi använder för att utvärdera verksamheten. Vi känner ett ansvar för att också utnyttja den fördel vi har av att ha en relativt lång erfarenhet av samverkan genom finansiell samordning. Då flera av våra pågående aktiviteter har en både bred och djup erfarenhet av samverkan är dessa bra objekt för att studera i vad mån våra Hisingsbor eller invånare anser att samverkan fungerar. Det hade varit lätt att göra ett nöjdkund index på vår verksamhet. Men vi nöjer oss inte med detta utan vill veta hur samverkan fungerar i praktiken och i det konkreta arbetet. Den som bäst kan bedöma detta är just våra Hisingsbor. Vi har därför gett Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap (NHV) i uppdrag att ta fram ett instrument för att belysa detta. Professor Runo Axelsson, universitetslektor Susanna Bihari Axelsson och universitetslektor Bengt Åhgren har genomfört detta utvecklingsarbete. Denna rapport beskriver resultatet av en första mätning och diskuterar instrumentets kvalitet. Rapporten vänder sig framförallt till ansvariga politiker och tjänstemän inom respektive samverkande myndighet, men kommer också att vara en del i det gemensamma utvecklingsarbete som bedrivs på alla nivåer inom samordningsförbundet. En förhoppning är att personer utanför denna krets har intresse av rapportens innehåll men kanske framförallt av instrumentet som sådant. 2

3 Författare till rapporten är nämnda forskare på NHV. Cecilia Abrahamsson, processtödjare i Samordningsförbundet Göteborg Hisingen DELTA, har bistått vid beskrivning av metod och genomförande och Bo Johansson vid DELTA har registrerat data i en Access-databas och gjort sammanställningar. Rapportens kvalitet har säkrats genom avstämning med beredningsgruppen vid samordningsförbundet och samordnarna för DELTA aktiviteterna. Hisingen april 2008 Ola Andersson Ansvarig tjänsteman Samordningsförbundet Göteborgs Hisingen - DELTA 3

4 Bakgrund Samordningsförbunden har som en viktig del i sitt uppdrag att ta reda på vilka effekter samverkan ger för individen, samhället och för de samverkande myndigheterna. Som ett led i detta uppdrag har Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) gett Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap (NHV) i uppgift att ta fram ett instrument för att mäta hur Hisingsborna upplever samverkan, samt att genomföra en första utvärdering med hjälp av detta instrument. Syfte Arbetet syftar till att utveckla ett instrument för att kontinuerligt utvärdera hur samverkan mellan olika myndigheter fungerar inom enskilda DELTA-verksamheter utifrån Hisingsbornas perspektiv. Dessutom ska detta utvärderingsinstrument kunna generera en samlad bild av hur samverkansarbetet fungerar inom hela DELTA-organisationen. Genom att instrumentet belyser olika delar av samverkan ska instrumentet också kunna bidra till att definiera vad samverkan består av. Den första utvärderingen har som syfte att pröva instrumentet samt att skapa en databas som på sikt ska kunna användas för att göra fördjupade analyser av hur samverkan fungerar. Metod Utifrån intervjuer med samordnare och deltagare i olika DELTA-verksamheter har en enkät konstruerats som kan användas som ett instrument för utvärdering av samverkan, se bilaga 1. Denna enkät utarbetades av NHV i nära samarbete med ansvarig tjänsteman och processtödjare vid DEL- TAs kansli samt med hjälp av representanter för olika verksamheter. En pilottest av enkäten genomfördes under augusti En första utvärdering med denna enkät gjordes under november och december år Samtliga DELTA-verksamheter använde samma enkätformulär. Periodens längd styrdes av hur frekvent individerna har kontakt med den aktuella verksamheten. Valet av kalenderperiod styrdes till veckor med normal verksamhet. Detta innebar att undersökningsperiodens längd och genomförande i tiden varierade mellan en till tre veckor i de olika verksamheterna. Genomförande Den första utvärderingen med hjälp av enkäten genomfördes enligt följande steg: veckor innan enkätundersökningen diskuterades lämplig tidpunkt tillsammans med samordnarna för de olika verksamheterna. Diskussioner fördes också kring logistiken kring enkäthanteringen samt hur och av vem informationen till berörd personal skulle ske. Samordnarna fick ansvaret att informera respektive aktivitet. Beredningsgruppen informerades om tidpunkten för att förankra studien i respektive hemorganisation. 2. Två-fyra veckor innan undersökningen utsågs kontaktpersoner som skulle ha ansvar för enkätmaterialet i respektive verksamhet. DELTA kansliet hade kontakt med var och en av dessa och gav information om vilket material som skulle användas samt hur materialet skulle hanteras 4

5 gentemot både brukarna och personalen. En uppskattning av antalet enkäter som skulle behövas gjordes av respektive verksamhet. 3. DELTA-kansliet tryckte upp det önskade antalet enkäter, informationsbrev och blankettboxar, samt levererade det till respektive kontaktperson en vecka före start. Kontaktpersonerna fick också filer med enkäten och informationsbrevet ifall ytterligare blanketter skulle behöva trycka upp. 4. C:a en vecka före start skickades mail till samordnarna/kontaktpersonerna med detaljerade instruktioner om hur enkätundersökningen skulle genomföras. 5. Varje dag under mätperioden identifierade personalen nya individer bland besökarna, d.v.s. individer som inte tidigare fyllt i utvärderingsenkäten. 6. De utvalda individerna fick en muntlig information av kontaktpersonen eller någon i verksamheten om syftet med utvärderingen och hur frågorna skulle besvaras. Individernas konfidentialitet betonades. Individerna blev även informerade om att deras svar skulle registreras och bearbetas av personal utanför den aktuella verksamheten. 7. Individerna hänvisades till en avskild plats, där de fick läsa en skriftlig information om utvärderingens syfte innan de fyllde i enkäten. 8. Individerna lämnade sina enkätformulär i en förseglad blankettbox. 9. Individens handläggare noterade att individen lämnat ett utvärderingsformulär. 10. Efter undersökningsperiodens slut samlade DELTA-kansliet in de förseglade blankettboxarna genom att åka runt till varje verksamhet. 11. Tillsammans med NHV gjordes en gemensam uppföljning tre veckor efter enkätundersökningen av hur genomförandet hade fungerat samt vilka synpunkter som fanns på formulärets utformning. 12. Registrering av enkätdata gjordes i en Access-databas. Dessa data har sedan bearbetats och analyserats. DELTA:s verksamhet DELTA på Hisingen startade 1997 som en försöksverksamhet i syfte att pröva om välfärdsarbetet kunde förbättras genom finansiell samordning. Försöksverksamheten övergick till en permanent verksamhet 1 januari De erfarenheter som utvecklades under försöksperioden ligger till grund för dagens verksamhet. Sammantaget möter man drygt individer per år i olika samverkansaktiviteter. Verksamheten bedrivs ofta i tvärprofessionella och tvärsektoriella team där samlokalisering är en viktig framgångsfaktor. Nedan beskrivs DELTAs nuvarande verksamheter som riktas mot individer på Hisingen. Tidig och Samordnad rehabilitering Målet är att minska väntetiderna och förkorta behandlingsprocesserna för individerna. Man arbetar för att påskynda tiden för återgång i arbete eller annan aktivitet och därmed också minska kostnaderna för offentlig försörjning. Aktiviteterna består av tvärprofessionella team med en fungerande team-struktur som inkluderar tydliga samverkansformer med försäkringskassa. Vid behov sker även samverkan med socialtjänst 5

6 och arbetsförmedling. Teamens sammansättning och arbetsformer varierar utifrån de lokala förutsättningarna. Genom att erbjuda tidiga insatser kan man minska väntetider, förhindra och förkorta sjukskrivning eller undvika långa sjukskrivningar som försvårar rehabiliteringen. Teamen mötte sammantaget drygt deltagare under år Rodret Rodret erbjuder kvalificerat och fördjupat stöd till personer med psykisk ohälsa med mål att återgå till arbete, få praktik eller påbörja utbildning. I Rodret ingår arbetsförmedlare, arbetspsykolog, praktiksamordnare och jobb coach. Man erbjuder hjälp med att skriva CV, personligt brev, aktiv arbetsplatsanskaffning och träning i att gå på anställningsintervju. Man arbetar med att inventera arbetsmarknaden och ta reda på var jobben finns. Det finns möjlighet att få studievägledning och vi gör även arbetsplatsbesök. Man kan vara inskriven i Rodret upp till sex månader. Rodret som startade under 2007 hade under det året 9 deltagare. SANNA-teamet Målet med verksamheten i SANNA-teamet är att rehabilitera arbetslösa Hisingsbor med missbruksbakgrund till arbete.sanna-teamet arbetar med arbetsrehabilitering i tvärprofessionella team med representanter från socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling samt hälso- och sjukvård. Under år 2007 var 113 deltagare aktuella i SANNA. ViCan-team arbetsförmågebedömningar i aktivitet och vägledning mot arbete Målet är att långvarigt sjukskrivna eller arbetslösa snabbare skall komma vidare in i rätt åtgärd som syftar till arbete och utbildning. Därigenom förkortas tiden som individen uppbär försörjningsstöd, sjukpenning eller a-kassa. Insatserna skall leda till att medvetandegöra individen om sina egna resurser, öka motivationen och förbättra självförtroendet i syfte att öka individens delaktighet. ViCan teamen består av ViCan och ViCan+. ViCan vänder sig till personer mellan 18 och 29 år och ViCan+ till personer som är över 25 år. ViCan-teamen är tvärprofessionella och tvärsektoriella och bestående av personal från Arbetsförmedlingen och stadsdelsförvaltningen. Under år 2007 deltog 176 deltagare i verksamheten. Hälsodisken - nya vägar till liv och hälsa Hälsodisken har som mål att bereda människor möjligheter att ta ett större eget ansvar för sina liv och sin hälsa. Till Hälsodiskens aktiviteter krävs ingen remiss. Genom Hälsodisken är människor välkomna att delta i samtalsgrupper där man kan träffa andra i samma situation och få stöd att gå vidare i livet. Hälsodiskens samtalsgrupper är stresskola, sömnskola, depressionsskola, värkstaden och änkegrupper. Vi har kurser i avspänning och Qigong, promenadgrupper (walk and talk) samt Livscafé med föreläsare och samtal. Man kan också boka tid för ett enskilt vägledningssamtal. Via Hälsodiskens hemsida (halsodisken.vgregion.se) och mediaavdelning på Hisingens resursbibliotek kan man söka kunskap i olika hälsofrågor. De som deltar i verksamheten kan vara anonyma varför det inte går att göra någon sammanställning av hur många deltagare som funnits i aktiviteterna. Sammantaget hade dock Hälsodisken under år 2007 hade drygt besök. 6

7 Arbetsförberedande sysselsättning i Kärra-Rödbo Verksamheten är en samverkan mellan socialtjänsten och vårdcentralen och vänder sig till personer som bor i Kärra-Rödbo. Syftet är att erbjuda möjlighet till att komma igång i sysselsättning och testa sina förmågor för att på sikt fortsätta till praktik eller anställning. Arbetsplatsen kan geografi ligga i Kärra-Rödbo eller i dess närmaste omgivning. Utifrån önskemål tas kontakter med lämplig arbetsplats. Arbetstiden kan variera från några timmar per vecka upp till halvtid utifrån behov och förmåga. Socialsekreterare finns med och erbjuder stöd till både den enskilde och arbetsledaren på arbetsplatsen. Möjlighet till stöd finns via vårdcentralen hos ex läkare, kurator eller hälsopedagog vid behov. Under år 2007 var 8 deltagare inskrivna i verksamheten. Unga Vuxna Målet för unga vuxnas insatser är att erbjuda psykologsamtal till unga vuxna med identitetsproblematik Målgruppen är personer mellan år och bor på Hisingen. De ungdomar som varit aktuella har rekommenderats söka kontakt med Unga Vuxna av Arbetsmarknadstorget och ViCan. Under år 2007 hade 27 deltagare kontakt med Unga Vuxna. Livsstödjare i Biskopsgården Målet för verksamheten är att nå den gruppen ungdomar som idag inte kommer till uppsatta möten eller pendlar emellan praktikplatser och utbildningar utan att komma vidare mot egen försörjning. Livsstödjarens uppgift är att motivera, ge praktisk handledning i vardagen, tydliggöra resurser och hinder, söka individuella okonventionella lösningar och samverka med andra för att nå förändring. I praktiken kan detta innebära att följa med på besök, söka bostad, visa på hur man sköter sin ekonomi, delta i vardagliga sysslor allt i syfte att stärka den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Förutom praktiskt stöd ska livsstödjaren lära den unge om samhällets koder och ge kunskap om normer och värderingar. Under år 2007 hade 24 deltagare kontakt med Livsstödjarna. Arbetsmarknadstorget Målgruppen är arbetslösa Hisingsbor som uppbär offentlig försörjning och är i behov av samordnade insatser från socialtjänst och arbetsförmedling för att bli anställningsbara. Målgruppen omfattar även arbetssökande med relativt ordnade förhållande med stöd- och motivationsbehov, SFIstuderande och föräldralediga. Arbetsmarknadstorget är en arbetslivsinriktad aktivitet där socialtjänsten och arbetsförmedlingen samverkar. Under år 2007 fanns drygt deltagare i arbetsmarknadstorgets verksamhet. 7

8 Resultat och analys De preliminära resultaten av enkätundersökningen ger en översiktlig beskrivning av hur samverkansarbetet fungerar inom DELTA. Den databas som har genererats i denna undersökning kommer framöver även att användas för fördjupade utvärderingar av enskilda verksamheter. Svarsfrekvens Inför genomförandet av undersökningen gjordes en skattning av antalet individer som var aktuella inom de olika DELTA-verksamheterna. Totalt uppgick detta antal till drygt 700 individer. Ett motsvarande antal blanketter trycktes upp och delades ut till verksamheterna. Av dessa blanketter blev sammantaget 548 utdelade till deltagare i DELTA-verksamheterna, d.v.s. omkring en av fyra deltagare fick av någon anledning inte någon blankett. Störst bortfall av detta slag hade Arbetsmarknadstorget, där varannan arbetssökande inte fick någon enkät att besvara. Av de 548 utdelade enkäterna återlämnades 458, d.v.s. denna form av svarsfrekvens uppgår till 84 %. Flera verksamheter har mycket höga svarsfrekvenser. De lägsta svarsfrekvenser finns vid TSR Brämaregården (65 %) och Arbetsmarknadstorget (72 %). Relateras de ifyllda enkäterna till den skattade volymen av aktuella individer blir svarsfrekvensen omkring 65 %. I bilaga 2 redovisas svarsfrekvenserna per verksamhet. Bakgrundsfakta 60 % av de svarande är kvinnor. I verksamheterna som benämns Tidig och samordnad rehabilitering är kvinnorna i klar majoritet. Vid dessa är 69 % av deltagarna kvinnor. Männen är i majoritet i de mer arbetslivsinriktade verksamheterna, dvs. de verksamheter vars primära uppgift är att rehabilitera deltagare mot arbete. Exempelvis är 88 % av deltagarna från Sanna män. Se även figur 1. Medelåldern bland deltagarna är 40 år. Enbart marginella skillnader finns i medelålder mellan kvinnor (41 år) och män (39 år). Lägst medelålder bland deltagarna finns på Arbetsmarknadstorget (27 år) och ViCan (24 år). Högst medelålder har Hälsodisken (51 år). Tidig samordnad rehabilitering på vårdcentralerna har deltagare vars medelålder varierar mellan 36 år (Biskopsgården) och 47 år (Kärra). 8

9 Figur 1. Könsfördelning (%) per verksamhet Kvinnor Män Av figur 2 framgår att flest deltagare var ensamstående utan barn hemma (35 %). Även de som är gifta eller sambo med barn hemma är en relativt stor grupp. Figur 2. Deltagarnas familjesituation 13 % 9 % 12 % Bor hos föräldrar Ensamstående med barn hemma Ensamstående utan barn hemma 31 % Gift eller sambo med barn hemma Gift eller sambo utan barn hemma 35 % 9

10 Sett till deltagarnas utbildning visar det sig att 46 % har gymnasieexamen. 25 % av deltagarna har examen från universitet eller högskola, medan 27 % har som mest grundskola eller motsvarande utbildning. Deltagare med examen från universitet eller högskola är mer vanligt förekommande inom tidig samordnad rehabilitering. De med lägst utbildning, d.v.s. som mest grundskoleexamen, finns mer frekvent inom t.ex. Sanna. De tre vanligaste orsakerna till att deltagarna kom i kontakt med någon DELTA-verksamhet var fysiska problem, psykiska problem och arbetslöshet, se figur 3. Inom den socialmedicinska verksamheten anger merparten av deltagarna att de hade fysiska eller psykiska problem. Arbetslöshet dominerar däremot som skäl på Arbetsmarknadstorget. Vid i första hand Sanna anger en hög andel av deltagarna missbruk som skäl till kontakten. Tilläggas kan att tre av fyra deltagare inte har haft kontakt med någon annan DELTA-verksamhet före den aktuella kontakten. Denna andel är något lägre inom de arbetslivsinriktade verksamheterna och det är framförallt Arbetsmarknadstorget som dessa deltagare har haft en tidigare kontakt med. 45 % av deltagarna har haft kontakt med sitt DELTA-team i tre månader eller kortare tid. Ytterligare 15 % ligger mellan tre till sex månader, d.v.s. 60 % av deltagarna har en kontaktperiod som är ett halvt år eller kortare. Sanna är den verksamhet som har längst kontakter mellan team och deltagare. Den genomsnittliga kontakttiden uppgick till 33 månader. Figur 3. Orsak till kontakten med DELTA 1% 2% 2% 1 21% 5% 27% Arbetslös Fysiska prb. Psykiska prb. Missbruk Otillräcklig utb. Liten yrkeserfarenhet Svårigheter tala svenska Annan orsak 33% 57 % av deltagarna har uppgett att de har någon form av offentlig försörjning vid den första kontakten med DELTA, d.v.s. sjukpenning, A-kassa eller socialbidrag. Resterande grupp var i arbete eller hade annan social situation. De högsta andelarna av dem som var i arbete finns inom tidig samordnad rehabilitering. Mer än hälften av deltagarna på vårdcentralerna i Kärra och Tuve-Säve var i arbete, medan de som var arbetslösa (ej sjukskrivna) är vanligast förekommande i Sanna och ViCan-verksamheterna. De som var arbetslösa hade 43 % en arbetslöshetsperiod som var ett halvt år eller kortare. De som hade varit arbetslösa i 6 till 12 månader var 13 %. Mellan ett och två års arbetslöshet hade 21 % av deltagarna. De med mer än 2 år arbetslöshet utgjorde 23 % av deltagarna. Sammantaget innebär detta att den genomsnittliga arbetslöshetsperioden uppgår till 21 månader. Motsvarande medianvärde är 11 månader. 10

11 Deltagarnas uppfattning om hur DELTA-verksamheterna fungerar 82 % av deltagarna har huvudsakligen haft kontakt med samma person (handläggare, behandlare, etc.) sedan första kontakten med DELTA-verksamheten. Delvis beroende på de långa kontaktperioderna vid Sanna är denna andel lägre inom denna verksamhet (59 %). Nästan hälften (47 %) anger att de även träffat annan personal inom verksamheten. Av dessa individer anger 61 % att denna personal alltid eller ofta är informerad om vad som skett tidigare i kontakten med teamet. Mer än hälften av deltagarna inom Hälsodisken och ViCan+ uppger att personalen sällan eller aldrig är informerad om vad som skett tidigare under kontakten. Beträffande Hälsodisken kan detta förklaras av möjligheten för deltagarna att vara anonym under kontakten med denna verksamhet. Arbetet vid DELTA-verksamheterna tycks löpa på utan några påtagliga problem med tillänglighet. Tre av fyra deltagare anser att väntetiden för att träffa personal aldrig eller sällan blivit lång. Arbetsmarknadstorget och ViCan+ har en något högre andel deltagare som svarar alltid eller ofta på denna fråga. 70 % av deltagarna menar att de aldrig eller sällan fått vänta på att en aktivitet ska sättas igång. Sanna har i detta avseende en något lägre andel (44 %) jämfört med övriga enheter. En annan indikation på hög tillgänglighet är att 83 % av de tillfrågade anser att personalen har tillräckligt med tid för att kunna hjälpa individerna. Uppfattningar om personalens förmåga att hjälpa och stödja deltagarna Alla frågor som rör rubricerade del av enkäten, d.v.s. fråga 18 till 23, har mätts med hjälp av en skala från 0 till 10, där 0 motsvarar ingen överensstämmelse med frågans påstående och 10 motsvarar mycket stor överensstämmelse (se även bilaga 1). Svarsfrekvensen på dessa frågor är mycket hög. Enbart ett fåtal deltagare har valt att inte besvara frågorna. Resultaten kan sammanfattas på följande sätt: 55 % av de tillfrågade anser att personalens förståelse för individens situation är mycket stor (9-10 på mätskalan). 65 % anser att personalen vilja att hjälpa till och förbättra individernas situation är mycket stor (9-10 på mätskalan). 53 % av deltagarna anser att personalen förmåga att hjälpa till och förbättra individen situation är mycket stor (9-10 på mätskalan). 51 % anser att personalen förmåga att klargöra individens roll för att hantera sin situation är mycket stor (9-10 på mätskalan). 53 % av de tillfrågade anser att personalens tilltro till individens förmåga att hantera sin situation är mycket stor (9-10 på mätskalan). 52 % av de tillfrågade har ett mycket stort förtroende (9-10 på mätskalan) för de aktiviteter som pågår för att förbättra hans/hennes situation. Inom verksamheter där män är i majoritet är de ovan redovisade andelarna lägre. Detta gäller t.ex. Arbetsmarknadsförberedande sysselsättning, Arbetsmarknadstorget, Sanna och ViCan+, vilket sammantaget innebär att omkring 60 % av alla kvinnor och 40 % av alla män rangordnar svaren som mycket stor (9-10 på mätskalan). I övrigt kan tilläggas att omkring fyra av fem deltagare rangordnar sina svar på dessa frågor i intervallet 7-10, vilket måste tolkas som ett allmänt bra omdöme rörande personalens förmåga att hjälpa till och stödja deltagarna. 11

12 Uppfattningar om samsyn Hälften av deltagarna anser att personalen alltid eller ofta har samma syn på hanteringen av individens situation. 42 % svarar vet ej på denna fråga, vilket kan förklaras av att mer hälften av deltagarna (53 %) anger att de inte träffat annan personal inom den aktuella DELTA-verksamheten. D.v.s. inom den grupp av deltagare som faktiskt har haft kontakter med annan personal finns det förhållandevis få som svarar sällan eller aldrig, men i de fallen så sker uppfattas i första hand läkare vara den personalkategori som ibland har en avvikande syn på deltagarens situation. Nämnas kan även att det inte förekommer någon skillnad i detta avseende mellan de fyra berörda myndigheterna. Uppfattningar om de genomförda insatserna Åtta av tio deltagare är nöjda med den hjälp de får från respektive DELTA-verksamhet. De 10 % som svarar vet ej på denna fråga har förhållandevis korta kontakter med den berörda DELTAverksamheten. En av tjugo deltagare är således missnöjda med den hjälp de får. Det finns en indikation på att detta, förhållandevis lilla, missnöje kan vara något högre inom ViCanverksamheterna. Missnöjet uttrycks i första hand som att deltagarna ville ha tätare kontakt, mer kommunikation, tid, hjälp och förståelse, tillit, information om diagnos och utredning. Det nämndes också brist på samverkan och att man inte behandlas som vuxen. 43 % upplever att de fått en annan hantering av sin situation jämfört med tidigare. Denna procentandel är något högre på Hälsodisken och Livsstödjare i Biskopsgården. Bland de personer som har haft kontakt med DELTA-teamet i mer än två år upplever en av fyra inte någon annorlunda hantering av sin situation, d.v.s. tre av fyra upplever en annan hantering av sin situation. Kontakttiden påverkar naturligtvis upplevelsen av om hanteringen är annorlunda eller inte. De som upplever en annan hantering beskriver skillnaden relaterat till personalen, processen, samverkan, resultatet med reflektion över sig själv och förbättringen av situationen speglas i många av de positiva kommentarerna: Den största gruppen av svar (30 kommentarer) handlade om att man upplevt förståelse och gott bemötande; att man tas på allvar, får uppmärksamhet och hanteras som individ, som person, som människa; man lyssnar, är synlig, det känns att någon bryr sig och att det sker en uppföljning av situationen. Nästa kategori av svar (26 kommentarer) handlade om att man mår bra, både fysiskt och psykiskt, att man ser möjligheter; att man inte har lika ont; att man har fått bättre insikt och medvetenhet om sin kropp, om sig själv, förstår sig själv bättre; att man reflekterar över vad som har hänt och ser konsekvenserna av sitt beteende. En stor grupp (20 kommentarer) handlade delvis om personalen, hur duktiga de är, deras hjälpsamhet, positiva energi och vilja; att de gör mycket för att personen ska må bra; de är öppna, engagerade och ger råd. En subgrupp (10 kommentarer) lyfter fram speciella personalgrupper, t ex sjukgymnast, kurator, psykolog, personlig tränare, som gjorde stor skillnad för dem. En annan lika stor grupp (20 kommentarer) beskrev med mycket positiva ord den hjälp, det stöd, den tröst, det rätta, det konkreta, det extra som man fått. 12

13 En tredje lika stor grupp (20 kommentarer) uppskattade de metoder som man har fått uppleva, som träning, avslappning, akupunktur; vad grupper med samhörighet, att kunna dela erfarenheter och ha sociala kontakter, betyder. Några kommentarer handlade om samverkan (13 kommentarer), där skillnaden var att flera professioner arbetar för personen; att det finns ett större nätverk, fungerande team, bra kommunikation och insyn från olika vinklar. Andra kommentarer handlade om tid (11 kommentarer), den tid som ges, den tid som finns; man får tid att lyssna samt en helhetssyn som ger olika alternativ, praktik och utbildning; hantering av personen på grund av en djupare förståelse. Figur 4. Bedömning enligt en skala från 0 till 10 om deltagaren är på väg att förbättra sin situation 45% 4 35% 3 25% 2 15% Kvinnor Män 1 5% Av figur 4 framgår att 38 % av de svarande anser att det stämmer att han/hon är på väg att förbättra sin situation (= 9 och 10 på mätskalan). I detta intervall finns en något högre andel kvinnor, medan fler män bedömer sin situation enligt 7-8 på mätskalan. Svaren på detta påstående tycks inte påverkas av kontaktidens längd. Arbetsmarknadsförberedande sysselsättning i Kärra samt Rodret är exempel på två verksamheter som har deltagare som företrädesvis gör denna bedömning, medan Hälsodisken är ett exempel på det motsatta, d.v.s. deltagarna rangordnar överensstämmelsen i påståendet lägre enligt den använda skalan. För den sistnämnda verksamheten kan detta möjligtvis förklaras av inriktningen mot habilitering där deltagarna lär sig att hantera sin situation. De kommentarer som deltagarna gör angående sin situation kan grupperas enligt följande punkter: En grupp av kommentarer (62) handlade om effekter: hur situationen förbättrats. Här beskriver respondenterna att de har fått jobb, känner energi, deras livssituation har blivit bättre, de orkar mer och de har fått självförtroende. 13

14 En andra grupp av kommentarer (56) som beskriver processen: vad som hjälpte förändringarna. Stöd, råd, samtal, tips och idéer som man fått, terapi, verktyg, mediciner, förtroende, någon som backar, osv. En tredje grupp av kommentarer (20) handlade om förhoppningar inför framtiden. Man känner en förbättrad rörlighet, att man går åt rätt håll, att man kan hitta jobb att man har förtroende för processen. En fjärde grupp av kommentarer (13) beskriver yrkesgruppernas särskilda hjälp i processen. De pratar om sjukgymnaster, psykologer, kuratorer, handläggare, hela personalen i de olika verksamheterna, samverkansteam men också andra deltagare. I den öppna avslutande frågan gjorde deltagarna för dem viktiga påpekanden. Dessa kan delas in i positiva respektive negativa kommentarer. De positiva (35 st) hade mycket starka uttryck för hur duktig och fantastisk personalen är och att utan dem, deras förståelse, stöd och hjälp skulle man inte kunna överleva. Av de som var mera negativa (13 st) nämndes lång tid, mycket lidande, ej fungerande team, osäkerhet, byte av kuratorer och upprepande av uppgifter. Det fanns också förslag (10 st) om mer individanpassning och några konkreta förslag angående de enskilda verksamheterna, samt att alla måste få information om och möjlighet att kunna delta i sådana aktiviteter som DELTA kan ge. Slutsatser Resultat Syftet med denna studie har varit att utvärdera hur samverkan mellan olika myndigheter fungerar inom enskilda DELTA-verksamheter utifrån Hisingsbornas perspektiv. Dessutom skulle det ges en samlad bild av hur samverkansarbetet fungerar inom hela DELTA-organisationen. Av resultatsammanställningen och analyserna kan vi konstatera att de enskilda DELTA-verksamheterna upplevs av Hisingsbon fungera väl och möter de behov som Hisingsbon har på ett adekvat sätt. Några enskilda verksamheter visar en mer sammansatt bild än övriga och här behövs fördjupade analyser. Den samlade bilden ger trots den spännvidd som finns bland Hisingsbons behov, ålder, familjesammansättning och kön en på det hela taget positiv bild. Uppfattningarna om hur verksamheten fungerar, personalens förmåga att hjälpa, och stödja deltagare, samsynen mellan myndigheter, de genomförda insatserna och individens förbättrade situation pekar alla i samma riktning. Nämligen att samarbetet mellan den personal som möter individens behov fungerar. Utvärderingsinstrument Det finns olika metoder och modeller för att mäta samverkan ur organisations- och ledningsperspektiv. Detta kan t.ex. göras utifrån hur personalen uppfattar samverkan med andra enheter och professioner. Det finns även modeller som mäter funktionell samverkan mellan olika enheter, t.ex. i form av gemensamma riktlinjer och styrande dokument om behandlingen av gemensamma patienter/brukare/klienter. Det instrument som använts i denna utvärdering är speciellt i det avseendet att det mäter samverkan betraktat ur ett brukarperspektiv. 14

15 Med tanke på att denna utvärdering är ett första försök finns möjligheter till förbättring av instrumentet för en framtida användning. Det som i första hand bör uppmärksammas är: Volymen av undersökningspopulationen bör beräknas mer exakt än som var fallet i denna utvärdering. I annat fall blir det svårt att göra noggranna beräkningar av svarsfrekvenser och även att göra bortfallsanalyser. Många av dem som svarat "vet ej" på frågor i enkäten har en förhållandevis nyetablerad kontakt med en DELTA-verksamhet. I en framtida användning av mätinstrumentet bör därför enbart individer med, förslagsvis, kontaktperioder som är 1 månad eller mer inkluderas i undersökningspopulationen. Vid analysen av enskilda enkätfrågor har följande observationer gjorts: o Fråga 13 kan uppfattas både negativt och positivt vilket gör frågan svåranalyserad. Frågan bör därför utgå vid en framtida användning av utvärderingsinstrumentet. o De som har arbete, d.v.s. en majoritet av deltagarna inom de socialmedicinska verksamheterna, har haft svårigheter med att förstå innebörden av fråga 31. Denna fråga bör eventuellt utgå. I övrigt är det allmänna intrycket att instrumentet på ett intressant sätt speglar respondenternas upplevelse av hur samverkansarbetet fungerar. Därmed kan instrumentet, ensamt eller i kombination med andra mätningar, bidra med kunskap för formativa utvärderingar av DELTA och även liknande samverkanslösningar. 15

16 FRÅGEFORMULÄR Bilaga 1 DELTA-verksamhet:.. Din bakgrund 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder.. år. 3. Familjesituation Bor hos föräldrar eller anhöriga. Ensamstående utan barn hemma. Ensamstående med barn hemma. Gift eller sambo utan barn hemma. Gift eller sambo med barn hemma. 4. Utbildning Påbörjad grundskola. Grundskola eller motsvarande utbildning. Gymnasium. Universitet eller högskola. 5. Hur kom du i kontakt med? Mer än ett alternativ kan anges. Hänvisning från Arbetsförmedlingen. Hänvisning från Försäkringskassan. Hänvisning från vårdcentral. Hänvisning från Socialtjänsten. Skriftlig information om.. Muntlig information från vänner och bekanta. Annat sätt (ange vilket): Varför kom du i kontakt med.? 16

17 Flera orsaker kan anges. Jag var arbetslös Jag hade fysiska problem (t.ex. sjukdom, handikapp eller yrkesskada). Jag hade psykiska problem. Jag missbrukade alkohol, narkotika eller läkemedel. Min utbildning var otillräcklig på arbetsmarknaden. Jag hade för liten yrkeserfarenhet. Jag hade svårigheter att tala och förstå svenska. Annan orsak (ange vilken):.. 7. Innan du kom till.. hade du kontakt med någon av följande verksamheter? Mer än ett alternativ kan anges. Arbetsmarknadstorget. Hälsodisken. Rodret. SANNA. Tidig samordnad rehabilitering vid vårdcentralen Backa, Biskopsgården, Brämaregården, Kärra, Torslanda eller Tuve. Unga vuxna. ViCan. ViCan+ Jag har inte haft kontakt med dessa verksamheter Vet inte 8. Hur var din sociala situation vid första kontakten med..? Jag arbetade. Jag hade varit sjukskriven i mindre än 2 månader. Jag hade varit sjukskriven i mer än 2 månader. Jag deltog i en arbetsmarknadsåtgärd (via Arbetsförmedlingen). Jag var arbetslös med A-kassa. Jag var arbetslös med socialbidrag. Annan social situation (ange vilken):. 9. Om du var arbetslös, hur länge hade du varit det vid första kontakten med..? Ange tidsperioden i månader och/eller år... månader... år. 10. Hur länge har du deltagit i/haft kontakt med.? Ange tidsperioden i veckor, månader och/eller år... veckor... månader... år. 17

18 Din uppfattning om hur fungerar 11. Jag har haft mest kontakt med en och samma person (behandlare, handläggare etc.) sedan jag började här. Ja Nej 12. Jag har också träffat annan personal inom.. Ja Nej Fortsätt till fråga 15 om du svarar nej på denna fråga 13. När jag träffat någon annan personal måste jag upprepa beskrivningen av min situation. Alltid Ofta Sällan Aldrig Vet inte 14. När jag träffat någon annan personal är han/hon informerad om vad som skett tidigare under min kontakt med.. Alltid Ofta Sällan Aldrig Vet inte 15. Det har förekommit under min kontakt med.. att väntetiden för att träffa personer (behandlare eller handläggare) blivit lång. Alltid Ofta Sällan Aldrig Vet inte 16. Det har förekommit under min nuvarande kontakt med.. att jag fått vänta på att aktiviteter ska sättas igång. Mycket ofta Ofta Sällan Aldrig Vet inte 17. Personalen har tillräckligt med tid för att kunna hjälpa mig. Alltid Ofta Sällan Aldrig Vet inte 18

19 Din uppfattning om personalens förmåga att hjälpa och stödja dig Markera med ett kryss (x) i den ruta under siffrorna som du tycker stämmer bäst med din uppfattning. Observera att ditt svar avser personalen på Personalens förståelse för min situation Ingen Mycket stor 19. Personalens vilja att hjälpa till och förbättra min situation Ingen Mycket stor 20. Personalens förmåga att hjälpa till och förbättra min situation Ingen Mycket stor 21. Personalens förmåga att klargöra min roll för att hantera min situation Ingen Mycket stor 22. Personalens tilltro till min förmåga att hantera min situation Ingen Mycket stor 23. Mitt förtroende för att de aktiviteter som pågår ska förbättra min situation Ingen Mycket stor 19

20 Din uppfattning om samsyn mellan olika aktörer 24. All personal inom.. har samma syn på hanteringen av min situation. Sätt ett kryss för det alternativ som du anser överensstämmer med detta påstående. Alltid Ofta Sällan Aldrig Vet inte 25. Om du svarat sällan eller aldrig på fråga 24, vilken personalkategori (exempelvis läkare, kurator, socialsekreterare etc.) har en avvikande syn på din situation: 26. Om du svarat sällan eller aldrig på fråga 24, vilken myndighet har en avvikande syn på din situation. Mer än ett alternativ kan anges. Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Socialtjänsten Vårdcentralen Vet inte Din uppfattning om de genomförda insatserna 27. Jag är nöjd med den hjälp och det stöd jag får från.. Ja Nej Vet inte 20

21 28. Om du svarat nej på fråga 27, vad är det som saknas? Jag har genom.. fått uppleva en annan hantering av min situation än tidigare. Ja Nej Vet inte 30. Om du svarat ja på fråga 29, hur kan du beskriva skillnaden? Min förmåga till arbete har förbättrats sedan kontakten med Inte alls Mycket Kommentera gärna ditt svar: Jag känner att jag är på rätt väg att förbättra min situation Stämmer inte Stämmer Kommentera gärna ditt svar:

22 33. Finns det någonting som vi inte har frågat om men du tycker är viktigt att påpeka? 22

23 Bilaga 2 Antal blanketter som delats ut och samlats in från respektive verksamhet under Brukarenkäten vecka 45 50, 2007 DELTA-aktivitet Kontaktperson Antal upptryckta blanketter Antal utdelade blanketter Antal ifyllda blanketter Enkäten genomförd vecka Arbetsmarkandstorget Eva Hallberg 200 ex ,46,47 ViCan Kjell Aronsson 20 ex ViCan+ Beata Rackmann 20 ex SANNA Keith Alsterlind 50 ex ,46 TSR Backa Elisabeth Olsson 60 ex ,46 TSR Biskopsgården Sofia Wedham 90 ex ,46 TSR Brämaregården Inga Brodin 70 ex ,46 Jansson TSR Kärra Kerstin Nutsch 40 ex ,46 Magnusson TSR Torslanda Ingrid Nylén 60 ex ,49 TSR Tuve-Säve Stian Langöy 40 ex ,46 Hälsodisken Ann Karltun 60 ex ,46 Rodret Grethe Foss 20 ex ,47 Livsstödjare i Biskopsgården Arbetsförberedande sysselsättning i Kärra Anette Hall 20 ex ,48 Carin Samuelsson 10 ex ,47 Summa

24 Bilaga 3 Bakgrund Ålder 25% 2 22% 23% 19% 15% 14% 15% 1 5% Blank 1% 5% Utbildning 5 46% % 26% 2 1 3% Påbörjad grundskola Grundskola eller motsvarande utbildning Gymnasium Universitet eller högskola Blank 2% Hur kom du i kontakt med samverkansteamet % 3% 51% 19% 7% 12% Annat sätt Vårdcentral Socialtjänsten Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Skriftlig information Muntlig information Blank 24

25 Innan du kom till samverkansteamet hade du kontakt med någon av följande verksamheter 8 76% % 2% 3% 1% 2% 7% 1% Arbetsm arknadstorget Hä lsodisken Rodret V årdcentralerna Unga vux na ViC an ViCan+ Ej konta kt Vet inte Blank Hur var din sociala situation vid första kontakten med samverkansteamet 35% 3 25% 2 15% 1 5% 31% 12% 2 2% 4% 19% 12% Jag arbetade Sjukskriven mindre än 2... Sjukskriven mer än 2 månader Arbetsmarknadsåtgär d A-kassa Socialbidrag Annan social situation Blank Hur länge har du haft kontakt med samverkansteamet 2 19% 15% 16% 1 7% 7% 9% 7% 9% 5% 4% 4% 2% 3% 2% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 3% 1% 1% 1% 204 Blank Antal månader 25

26 Din uppfattning om hur samverkansteamet fungerar Jag har haft mest kontakt med en och samma person sedan jag började här % 17% 2% Ja Nej Blank Jag har också träffat annan personal inom samverkansteamet % 5 1 Ja Nej Blank 3% När jag träffat någon annan personal måste jag upprepa beskrivningen av min situation % % 11% 15% 9% 8% Alltid Ofta Sällan Aldrig Vet ej Blank 26

27 När jag träffat någon annan personal är han/hon informerad om vad som skett tidigare under min kontakt med samverkansteamet % 21% 12% 12% 7% 4% Alltid Ofta Sällan Aldrig Vet ej Blank Det har förekommit under min kontakt med samverkansteamet att väntetiden för att träffa personer blivit lång % % 1 7% 3% 5% Alltid Ofta Sällan Aldrig Vet ej Blank Det har förekommit under min nuvarande kontakt med samverkansteamet att jag fått vänta på att aktiviteter ska sättas igång % % 18% 2% 6% 4% Mycket ofta Ofta Sällan Aldrig Vet inte Blank 27

28 Personalen har tillräckligt med tid för att kunna hjälpa mig % 9% 3% 1% 4% Alltid Ofta Sällan Aldrig Vet ej Blank Din uppfattning om personalens förmåga att hjälpa och stödja mig Personalens förståelse för min situation 7 6 Dåligt 56% Bra % % 1% 3% Dåligt Personalens vilja att hjälpa till och förbättra min situation 66% Bra % 2% 3% 6%

29 Personalens förmåga att hjälpa till och förbättra min situation 6 Dålig 53% Br % % 3% 1% 5% Personalens förmåga att klargöra min roll för att hantera min situation 6 5 Dåligt 52% Bra % % 4% 3% Dålig Personalens tilltro till min förmåga att hantera min situation 53% Bra % 2 1 8% 4% 4%

30 Dålig Mitt förtroende för att de aktiviteter som pågår ska förbättra min situation Bra % % 22% 1 4% 3% 4% Din uppfattning om samsyn mellan olika aktörer All personal inom samverkansteamet har samma syn på hanteringen av min situation % % 26% 1 3% 2% 4% Alltid Ofta Sällan Aldrig Vet ej Blank Om du svarat "sällan" eller "aldrig" på fråga 24, vilken myndighet har en avvikande syn på din situation % 22% 16% 19% 26% 1 Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Socialtjänsten Vårdcentralen Vet inte 30

31 Din uppfattning om de genomförda insatserna Jag är nöjd med den hjälp och det stöd jag får från samverkansteamet % 1 4% 4% Ja Nej Vet ej Blank Jag har genom samverkansteamet fått uppleva en annan hantering av min situation än tidigare % 34% 2 17% 1 Ja Nej Vet ej Blank 7% M in förm åga till arbete har förbättrats sedan kontakten m ed sam verkansteam et % 5% 11% 28% 23% 14% Jag känner att jag är på rätt väg att förbättra min situation % 3 28% % 7% 3% 5%

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år.

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år. FRÅGEFORMULÄR DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET Din bakgrund 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder.. år. 3. Familjesituation Bor hos föräldrar eller anhöriga. Ensamstående utan barn hemma. Ensamstående med

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel Resultat 2006 Helena

Läs mer

Budget och verksamhetsplan för år 2015

Budget och verksamhetsplan för år 2015 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0007/14 2014-11-20 Ärende nr 3 Budget

Läs mer

Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN

Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN 1 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN Protokoll Dnr 0005/07 SAMMANTRÄDETS Sammanträde med Samordningsförbundet

Läs mer

Framgångsfaktorer för samverkan

Framgångsfaktorer för samverkan Framgångsfaktorer för samverkan Helhetssyn på patienters och klienters behov som utgångspunkt för samverkan. Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser ( samverkanskompetens

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade aktiviteter som förbundet budgeterar under. Dokumentet utgör

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget 2015 SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade insatser som förbundet budgeterar under 2015. Dokumentet

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 Unga vuxna... 2 Ungdomsteam Kortedala/Bergsjön... 2 Samordnare Ungdomscentrum Angered...

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 14/2015 SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 : Handläggare: Lena Marie Bärlin 2 (11) Innehållsförteckning Projektsammanfattning 3 Terminologi och förkortningar 4 Utvärdering av utfall

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport : Rapport Kundvalskontoret 2009-05-18 Elisa-Beth Widman/Gun-Britt Kärrlander 08-590 971 50/972 33 Dnr Fax 08-590 733 41 SÄN/2009:148 gun-britt.karrlander@upplandsvasby.se Social- och äldrenämnden Tillgängligheten

Läs mer

-ett steg på vägen Vad är grön helhet?

-ett steg på vägen Vad är grön helhet? - ett steg på vägen -ett steg på vägen Vad är grön helhet? 3-årigt ESF-projekt ett team på fem personer fokus på det friska i människan 8 veckor, 4 dagar i veckan korta dagar inledningsvis 3 grupper, 7-8

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen.

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. IFO/Omvårdnadsförvaltningen Arbetsförmedlingen Filipstad/Storfors/Kristinehamn Samordningsförbundet Samspelet Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen

Läs mer

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 Samverkande insatser från skola - till arbete - i arbete Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 ARBETSMARKNAD U N GA V U X N A M ED F U N KTION S HIN D ER s o

Läs mer

ENKÄT 2013 SAMVERKAN

ENKÄT 2013 SAMVERKAN ENKÄT 2013 SAMVERKAN "Jag kämpar och tänker inte ge upp!" Rapport Autism- och Aspergerföreningen Distrikt Göteborg Lindhultsganan 23 41674 GÖTEBORG 073-822 30 03 goteborg@autism.se 1 Sammanfattning Föreningen

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Projektplan VäxtKraft

Projektplan VäxtKraft Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-09-30 1(8) Projektplan VäxtKraft Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-296018 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Projektplan

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Detaljplan för verksamhetsåret 2012 och en översikt för perioden 2013-2014 Fastställd av Samordningsförbundets styrelse den

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

Enkät till dig som har NPF-diagnos

Enkät till dig som har NPF-diagnos Enkät till dig som har NPF-diagnos 1. Hur väl känner du till de olika stöden? Vet inget om detta Vet att det finns men inte så mycket mer, men det är inte aktuellt för mig och har sökt och har i dag Boendestöd

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Bakgrund Ovanstående Samordningsförbund bildades den 1 januari 2011, bildandet gjordes genom en ombildning av Samordningsförbundet i Kristianstads

Läs mer

Protokoll Dnr: 0005/09

Protokoll Dnr: 0005/09 1 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Protokoll Dnr: 0005/09 SAMMANTRÄDES ART Sammanträde med Samordningsförbundet

Läs mer

Årsredovisning år 2014 för Samordningsförbundet Activus i Piteå

Årsredovisning år 2014 för Samordningsförbundet Activus i Piteå Årsredovisning år 2014 för Samordningsförbundet Activus i Piteå Verksamhetens art och inriktning Samordningsförbundet Activus bedriver finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet inom Piteå kommuns

Läs mer

Projektplan för Futuro i Kristinehamn och Grums.

Projektplan för Futuro i Kristinehamn och Grums. Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2009-08-23 1(8) Projektplan Meta Fredriksson-Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-29 72 47, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Projektplan för Futuro

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Lokala Ledningsgruppen i Stenungsund PROJEKTETS NAMN: Stenungsunds Teamet Insatser

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte ❿Det övergripande syftet är att genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer.

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. UMEÅ UNIVERSITET Inst för Klinisk Vetenskap 901 85 Umeå Identitetsnu. Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. Samer i Sverige lever under villkor som gör att man kan fundera över

Läs mer

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Ale Kommun Diarienr: 2015/013-003 Kungälvs Kommun Stenungsunds Kommun Tjörns Kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Datum: 2010-02-25 Tjänsteställe: Handläggare: Beteckning: Er beteckning: Uppföljning av verksamheten med personligt ombud i Marks kommun 2009. Verksamheten

Läs mer

Här kommer ett antal frågor för att följa arbetet du gör tillsammans med din Case Manager. Dina synpunkter är viktiga!

Här kommer ett antal frågor för att följa arbetet du gör tillsammans med din Case Manager. Dina synpunkter är viktiga! Instruktioner till CM: Kopiera enkäten och be din klient att fylla i den vid ett av era första möten och därefter var 12:e månad och när CM-uppdraget avslutas. Skicka enkäten till Kerstin Lagerlund, Socialförvaltningen,

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare Socialförvaltningen i Örebro kommun Brukarundersökning Bemötande våren 2012 Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Redovisning av frågor

Läs mer

Innehållsförteckning. Inledning 1. Övergripande mål och syfte 1. Verksamhetens inriktning 3. Uppföljning och utvärdering 7. Finansiering 7.

Innehållsförteckning. Inledning 1. Övergripande mål och syfte 1. Verksamhetens inriktning 3. Uppföljning och utvärdering 7. Finansiering 7. VERKSAMHETSPLAN 2013 Innehållsförteckning Inledning 1 Övergripande mål och syfte 1 Organisation Styrelsens uppgifter Beredningsgruppens uppgifter Tjänstemannens uppgifter Revisorer 2 Verksamhetens inriktning

Läs mer

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) 2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion

Läs mer

Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN. Protokoll. Sammanträde med Samordningsförbundet Göteborg Hisingen

Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN. Protokoll. Sammanträde med Samordningsförbundet Göteborg Hisingen 1 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN Protokoll Dnr 0003/06 SAMMANTRÄDETS ART Sammanträde med Samordningsförbundet

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 PROJEKT NORRSKEN FAKTA FAKTA PROJEKTTID: 1 september 2010 31 augusti 2014 Vänder sig till kvinnor och män i Piteå och Arvidsjaur

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen 1 2007-02-16 Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Projektansökan till Samordningsförbundet Deltagande parter bakom projektförslag

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

Ansökan till AMA En väg in

Ansökan till AMA En väg in Ansökan till AMA En väg in Ansökan ska fyllas i av den person som vill delta och de - minst två - myndigheter/verksamheter som ansöker tillsammans med honom/henne 1. Ansökan kommer att behandlas i en grupp

Läs mer

frukter av samverkan

frukter av samverkan frukter av samverkan resumé av en utvärdering Finansiell samordning på Hisingen i Göteborg Försäkringskassan Socialtjänsten Primärvården i samarbete med Länsarbetsnämnden Psykiatrin Vuxenutbildningen 1

Läs mer

De förstår alla situationer

De förstår alla situationer De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU

Läs mer

Samordningsförbundet. rbundet

Samordningsförbundet. rbundet Samordningsförbundet rbundet SAMSPELET s Futuro Ett samarbetsprojekt i Samordningsförbundet Samspelet Utifrån ett prioriterat område som behöver förstärkas så att fler har möjlighet att få fotfäste på

Läs mer

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 www.ljungby.se Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012...3

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2009-11-24 1(7) Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-29 60 18, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Aktivitet JobbTorg Bakgrund Styrelsen

Läs mer

JOBBTORG K A R L S T A D. Projektutvärdering 2009-11-19 2011-04-30 2011-04-30 1(9) Lisa Larsson Samordnare 054-540 50 41 lisa.larsson@karlstad.

JOBBTORG K A R L S T A D. Projektutvärdering 2009-11-19 2011-04-30 2011-04-30 1(9) Lisa Larsson Samordnare 054-540 50 41 lisa.larsson@karlstad. Utskriftsdatum Sid(or) 2011-04-30 1(9) Lisa Larsson Samordnare 054-540 50 41 lisa.larsson@karlstad.se JOBBTORG K A R L S T A D Projektutvärdering 2009-11-19 2011-04-30 Post- och fakturaadress: Ssamordningsförbundet

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 PROJEKT NORRSKEN FAKTA PROJEKT NORRSKEN DELTAGARES RESA FAKTA NÅGRA DELTAGARES RESA I PROJEKTET PROJEKTTID: 1 september

Läs mer

Uppföljning av arbetsmarknadsenhetens insatser 2012

Uppföljning av arbetsmarknadsenhetens insatser 2012 RAPPORT 1(9) Verksamhetsstöd 2013-02-06 AVN-8/2013 009 Handläggare, titel, telefon Håkan Lindell, utredare 011-15 23 71 Esa Manninen, programansvarig 011-15 21 38 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Sammanträdesdatum. Bengtsfors 09:00-12:00. Ulrica Sandzén ansvarig tjänsteman Gunilla Nyrén Blom adm ass. Ulrica Sandzén. Ewa Arvidsson.

Sammanträdesdatum. Bengtsfors 09:00-12:00. Ulrica Sandzén ansvarig tjänsteman Gunilla Nyrén Blom adm ass. Ulrica Sandzén. Ewa Arvidsson. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 Plats och tid Bengtsfors 09:00-12:00 Beslutade Ordf. Ewa Arvidsson Västra Götalandsregionen Vice ordf Björn Smith Försäkringskassan Ulrika Jörkander Arbetsförmedlingen Anne Sörqvist

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delrapport juni 2012 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering. Projektet

Läs mer

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89)

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson 2010-09-17 Dnr: 0017/10 Ärende nr. 9 Yttrande över utredningen:

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETER OCH PROJEKT 2008...2

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETER OCH PROJEKT 2008...2 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETER OCH PROJEKT 2008...2 Tid i aktivteter... 3 Unga med etableringssvårigheter... 4 Handläggarteam för unga vuxna i Kortedala Bergsjön... 4 Ungdomscentrum Angered... 4 Unga med

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Enkätundersökning. riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014

Enkätundersökning. riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014 Enkätundersökning riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SYFTE... 3 UTFORMNING AV ENKÄTEN... 3 ÅRETS UNDERLAG... 4 MÅLVÄRDET... 4 RESULTAT

Läs mer

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-09-25 SN 2011.0193 Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Sammanfattning Genom

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 2 Förord På samma sätt som det svenska samhället genomgår förändring, möter också

Läs mer