Utvärdering av DELTA samverkan ur Hisingsbornas perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av DELTA samverkan ur Hisingsbornas perspektiv"

Transkript

1 Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Utvärdering av DELTA samverkan ur Hisingsbornas perspektiv Runo Axelsson Susanna Bihari Axelsson Bengt Åhgren Göteborg april 2008 Utvärderingsrapport

2 Utvärdering av DELTA-samverkan ur Hisingsbornas perspektiv Förord Samverkan på Hisingen genom finansiell samordning har pågått sedan Samordningsförbundets uppdrag är att stödja och utveckla en samverkan mellan myndigheter så att Hisingsbor får en bättre rehabilitering. Samordningsförbundet har också via lagstiftningen ett uppdrag att utvärdera sin verksamhet. Inom förbundet har vi en tradition av att avsätta betydande medel till utvärdering. Syftet är tvåfalt. Dels behöver vi kunna bedöma våra verksamheter för att kunna prioritera vad som skall finnas kvar och vidareutvecklas. I detta ligger också behovet av att ge verksamheten legitimitet. Dels behöver vi utvärdera samverkansaktiviteter för att lära av framgångar men också av brister. Denna del av utvärderingar har ofta verksamheterna själva som målgrupp. Ett flertal metoder har använts för att utvärdera det vi kallar DELTA-samverkan. Detta är en samverkan som innebär att alla insatser utgår från individens behov, myndigheterna tar ett gemensamt ansvar och individens delaktighet i rehabiliteringen eftersträvas. Utvärderingarna har varit interna i form av självvärderingar, där medarbetarna varit huvudaktörer. Utvärderingarna har också varit externa, där forskare har studerat verksamhetens effekter på hemmaorganisationen, implementering, effekter för Hisingsbon mm. Flertalet av dessa studier gjordes redan under den period då DELTA-samverkan var en del i den nationella försöksverksamheten. Det finns ett behov av att ständigt pröva våra verksamheter. Det finns också ett behov av att finna bra instrument för att kvalitetssäkra inte bara vår verksamhet utan också de metoder vi använder för att utvärdera verksamheten. Vi känner ett ansvar för att också utnyttja den fördel vi har av att ha en relativt lång erfarenhet av samverkan genom finansiell samordning. Då flera av våra pågående aktiviteter har en både bred och djup erfarenhet av samverkan är dessa bra objekt för att studera i vad mån våra Hisingsbor eller invånare anser att samverkan fungerar. Det hade varit lätt att göra ett nöjdkund index på vår verksamhet. Men vi nöjer oss inte med detta utan vill veta hur samverkan fungerar i praktiken och i det konkreta arbetet. Den som bäst kan bedöma detta är just våra Hisingsbor. Vi har därför gett Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap (NHV) i uppdrag att ta fram ett instrument för att belysa detta. Professor Runo Axelsson, universitetslektor Susanna Bihari Axelsson och universitetslektor Bengt Åhgren har genomfört detta utvecklingsarbete. Denna rapport beskriver resultatet av en första mätning och diskuterar instrumentets kvalitet. Rapporten vänder sig framförallt till ansvariga politiker och tjänstemän inom respektive samverkande myndighet, men kommer också att vara en del i det gemensamma utvecklingsarbete som bedrivs på alla nivåer inom samordningsförbundet. En förhoppning är att personer utanför denna krets har intresse av rapportens innehåll men kanske framförallt av instrumentet som sådant. 2

3 Författare till rapporten är nämnda forskare på NHV. Cecilia Abrahamsson, processtödjare i Samordningsförbundet Göteborg Hisingen DELTA, har bistått vid beskrivning av metod och genomförande och Bo Johansson vid DELTA har registrerat data i en Access-databas och gjort sammanställningar. Rapportens kvalitet har säkrats genom avstämning med beredningsgruppen vid samordningsförbundet och samordnarna för DELTA aktiviteterna. Hisingen april 2008 Ola Andersson Ansvarig tjänsteman Samordningsförbundet Göteborgs Hisingen - DELTA 3

4 Bakgrund Samordningsförbunden har som en viktig del i sitt uppdrag att ta reda på vilka effekter samverkan ger för individen, samhället och för de samverkande myndigheterna. Som ett led i detta uppdrag har Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) gett Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap (NHV) i uppgift att ta fram ett instrument för att mäta hur Hisingsborna upplever samverkan, samt att genomföra en första utvärdering med hjälp av detta instrument. Syfte Arbetet syftar till att utveckla ett instrument för att kontinuerligt utvärdera hur samverkan mellan olika myndigheter fungerar inom enskilda DELTA-verksamheter utifrån Hisingsbornas perspektiv. Dessutom ska detta utvärderingsinstrument kunna generera en samlad bild av hur samverkansarbetet fungerar inom hela DELTA-organisationen. Genom att instrumentet belyser olika delar av samverkan ska instrumentet också kunna bidra till att definiera vad samverkan består av. Den första utvärderingen har som syfte att pröva instrumentet samt att skapa en databas som på sikt ska kunna användas för att göra fördjupade analyser av hur samverkan fungerar. Metod Utifrån intervjuer med samordnare och deltagare i olika DELTA-verksamheter har en enkät konstruerats som kan användas som ett instrument för utvärdering av samverkan, se bilaga 1. Denna enkät utarbetades av NHV i nära samarbete med ansvarig tjänsteman och processtödjare vid DEL- TAs kansli samt med hjälp av representanter för olika verksamheter. En pilottest av enkäten genomfördes under augusti En första utvärdering med denna enkät gjordes under november och december år Samtliga DELTA-verksamheter använde samma enkätformulär. Periodens längd styrdes av hur frekvent individerna har kontakt med den aktuella verksamheten. Valet av kalenderperiod styrdes till veckor med normal verksamhet. Detta innebar att undersökningsperiodens längd och genomförande i tiden varierade mellan en till tre veckor i de olika verksamheterna. Genomförande Den första utvärderingen med hjälp av enkäten genomfördes enligt följande steg: veckor innan enkätundersökningen diskuterades lämplig tidpunkt tillsammans med samordnarna för de olika verksamheterna. Diskussioner fördes också kring logistiken kring enkäthanteringen samt hur och av vem informationen till berörd personal skulle ske. Samordnarna fick ansvaret att informera respektive aktivitet. Beredningsgruppen informerades om tidpunkten för att förankra studien i respektive hemorganisation. 2. Två-fyra veckor innan undersökningen utsågs kontaktpersoner som skulle ha ansvar för enkätmaterialet i respektive verksamhet. DELTA kansliet hade kontakt med var och en av dessa och gav information om vilket material som skulle användas samt hur materialet skulle hanteras 4

5 gentemot både brukarna och personalen. En uppskattning av antalet enkäter som skulle behövas gjordes av respektive verksamhet. 3. DELTA-kansliet tryckte upp det önskade antalet enkäter, informationsbrev och blankettboxar, samt levererade det till respektive kontaktperson en vecka före start. Kontaktpersonerna fick också filer med enkäten och informationsbrevet ifall ytterligare blanketter skulle behöva trycka upp. 4. C:a en vecka före start skickades mail till samordnarna/kontaktpersonerna med detaljerade instruktioner om hur enkätundersökningen skulle genomföras. 5. Varje dag under mätperioden identifierade personalen nya individer bland besökarna, d.v.s. individer som inte tidigare fyllt i utvärderingsenkäten. 6. De utvalda individerna fick en muntlig information av kontaktpersonen eller någon i verksamheten om syftet med utvärderingen och hur frågorna skulle besvaras. Individernas konfidentialitet betonades. Individerna blev även informerade om att deras svar skulle registreras och bearbetas av personal utanför den aktuella verksamheten. 7. Individerna hänvisades till en avskild plats, där de fick läsa en skriftlig information om utvärderingens syfte innan de fyllde i enkäten. 8. Individerna lämnade sina enkätformulär i en förseglad blankettbox. 9. Individens handläggare noterade att individen lämnat ett utvärderingsformulär. 10. Efter undersökningsperiodens slut samlade DELTA-kansliet in de förseglade blankettboxarna genom att åka runt till varje verksamhet. 11. Tillsammans med NHV gjordes en gemensam uppföljning tre veckor efter enkätundersökningen av hur genomförandet hade fungerat samt vilka synpunkter som fanns på formulärets utformning. 12. Registrering av enkätdata gjordes i en Access-databas. Dessa data har sedan bearbetats och analyserats. DELTA:s verksamhet DELTA på Hisingen startade 1997 som en försöksverksamhet i syfte att pröva om välfärdsarbetet kunde förbättras genom finansiell samordning. Försöksverksamheten övergick till en permanent verksamhet 1 januari De erfarenheter som utvecklades under försöksperioden ligger till grund för dagens verksamhet. Sammantaget möter man drygt individer per år i olika samverkansaktiviteter. Verksamheten bedrivs ofta i tvärprofessionella och tvärsektoriella team där samlokalisering är en viktig framgångsfaktor. Nedan beskrivs DELTAs nuvarande verksamheter som riktas mot individer på Hisingen. Tidig och Samordnad rehabilitering Målet är att minska väntetiderna och förkorta behandlingsprocesserna för individerna. Man arbetar för att påskynda tiden för återgång i arbete eller annan aktivitet och därmed också minska kostnaderna för offentlig försörjning. Aktiviteterna består av tvärprofessionella team med en fungerande team-struktur som inkluderar tydliga samverkansformer med försäkringskassa. Vid behov sker även samverkan med socialtjänst 5

6 och arbetsförmedling. Teamens sammansättning och arbetsformer varierar utifrån de lokala förutsättningarna. Genom att erbjuda tidiga insatser kan man minska väntetider, förhindra och förkorta sjukskrivning eller undvika långa sjukskrivningar som försvårar rehabiliteringen. Teamen mötte sammantaget drygt deltagare under år Rodret Rodret erbjuder kvalificerat och fördjupat stöd till personer med psykisk ohälsa med mål att återgå till arbete, få praktik eller påbörja utbildning. I Rodret ingår arbetsförmedlare, arbetspsykolog, praktiksamordnare och jobb coach. Man erbjuder hjälp med att skriva CV, personligt brev, aktiv arbetsplatsanskaffning och träning i att gå på anställningsintervju. Man arbetar med att inventera arbetsmarknaden och ta reda på var jobben finns. Det finns möjlighet att få studievägledning och vi gör även arbetsplatsbesök. Man kan vara inskriven i Rodret upp till sex månader. Rodret som startade under 2007 hade under det året 9 deltagare. SANNA-teamet Målet med verksamheten i SANNA-teamet är att rehabilitera arbetslösa Hisingsbor med missbruksbakgrund till arbete.sanna-teamet arbetar med arbetsrehabilitering i tvärprofessionella team med representanter från socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling samt hälso- och sjukvård. Under år 2007 var 113 deltagare aktuella i SANNA. ViCan-team arbetsförmågebedömningar i aktivitet och vägledning mot arbete Målet är att långvarigt sjukskrivna eller arbetslösa snabbare skall komma vidare in i rätt åtgärd som syftar till arbete och utbildning. Därigenom förkortas tiden som individen uppbär försörjningsstöd, sjukpenning eller a-kassa. Insatserna skall leda till att medvetandegöra individen om sina egna resurser, öka motivationen och förbättra självförtroendet i syfte att öka individens delaktighet. ViCan teamen består av ViCan och ViCan+. ViCan vänder sig till personer mellan 18 och 29 år och ViCan+ till personer som är över 25 år. ViCan-teamen är tvärprofessionella och tvärsektoriella och bestående av personal från Arbetsförmedlingen och stadsdelsförvaltningen. Under år 2007 deltog 176 deltagare i verksamheten. Hälsodisken - nya vägar till liv och hälsa Hälsodisken har som mål att bereda människor möjligheter att ta ett större eget ansvar för sina liv och sin hälsa. Till Hälsodiskens aktiviteter krävs ingen remiss. Genom Hälsodisken är människor välkomna att delta i samtalsgrupper där man kan träffa andra i samma situation och få stöd att gå vidare i livet. Hälsodiskens samtalsgrupper är stresskola, sömnskola, depressionsskola, värkstaden och änkegrupper. Vi har kurser i avspänning och Qigong, promenadgrupper (walk and talk) samt Livscafé med föreläsare och samtal. Man kan också boka tid för ett enskilt vägledningssamtal. Via Hälsodiskens hemsida (halsodisken.vgregion.se) och mediaavdelning på Hisingens resursbibliotek kan man söka kunskap i olika hälsofrågor. De som deltar i verksamheten kan vara anonyma varför det inte går att göra någon sammanställning av hur många deltagare som funnits i aktiviteterna. Sammantaget hade dock Hälsodisken under år 2007 hade drygt besök. 6

7 Arbetsförberedande sysselsättning i Kärra-Rödbo Verksamheten är en samverkan mellan socialtjänsten och vårdcentralen och vänder sig till personer som bor i Kärra-Rödbo. Syftet är att erbjuda möjlighet till att komma igång i sysselsättning och testa sina förmågor för att på sikt fortsätta till praktik eller anställning. Arbetsplatsen kan geografi ligga i Kärra-Rödbo eller i dess närmaste omgivning. Utifrån önskemål tas kontakter med lämplig arbetsplats. Arbetstiden kan variera från några timmar per vecka upp till halvtid utifrån behov och förmåga. Socialsekreterare finns med och erbjuder stöd till både den enskilde och arbetsledaren på arbetsplatsen. Möjlighet till stöd finns via vårdcentralen hos ex läkare, kurator eller hälsopedagog vid behov. Under år 2007 var 8 deltagare inskrivna i verksamheten. Unga Vuxna Målet för unga vuxnas insatser är att erbjuda psykologsamtal till unga vuxna med identitetsproblematik Målgruppen är personer mellan år och bor på Hisingen. De ungdomar som varit aktuella har rekommenderats söka kontakt med Unga Vuxna av Arbetsmarknadstorget och ViCan. Under år 2007 hade 27 deltagare kontakt med Unga Vuxna. Livsstödjare i Biskopsgården Målet för verksamheten är att nå den gruppen ungdomar som idag inte kommer till uppsatta möten eller pendlar emellan praktikplatser och utbildningar utan att komma vidare mot egen försörjning. Livsstödjarens uppgift är att motivera, ge praktisk handledning i vardagen, tydliggöra resurser och hinder, söka individuella okonventionella lösningar och samverka med andra för att nå förändring. I praktiken kan detta innebära att följa med på besök, söka bostad, visa på hur man sköter sin ekonomi, delta i vardagliga sysslor allt i syfte att stärka den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Förutom praktiskt stöd ska livsstödjaren lära den unge om samhällets koder och ge kunskap om normer och värderingar. Under år 2007 hade 24 deltagare kontakt med Livsstödjarna. Arbetsmarknadstorget Målgruppen är arbetslösa Hisingsbor som uppbär offentlig försörjning och är i behov av samordnade insatser från socialtjänst och arbetsförmedling för att bli anställningsbara. Målgruppen omfattar även arbetssökande med relativt ordnade förhållande med stöd- och motivationsbehov, SFIstuderande och föräldralediga. Arbetsmarknadstorget är en arbetslivsinriktad aktivitet där socialtjänsten och arbetsförmedlingen samverkar. Under år 2007 fanns drygt deltagare i arbetsmarknadstorgets verksamhet. 7

8 Resultat och analys De preliminära resultaten av enkätundersökningen ger en översiktlig beskrivning av hur samverkansarbetet fungerar inom DELTA. Den databas som har genererats i denna undersökning kommer framöver även att användas för fördjupade utvärderingar av enskilda verksamheter. Svarsfrekvens Inför genomförandet av undersökningen gjordes en skattning av antalet individer som var aktuella inom de olika DELTA-verksamheterna. Totalt uppgick detta antal till drygt 700 individer. Ett motsvarande antal blanketter trycktes upp och delades ut till verksamheterna. Av dessa blanketter blev sammantaget 548 utdelade till deltagare i DELTA-verksamheterna, d.v.s. omkring en av fyra deltagare fick av någon anledning inte någon blankett. Störst bortfall av detta slag hade Arbetsmarknadstorget, där varannan arbetssökande inte fick någon enkät att besvara. Av de 548 utdelade enkäterna återlämnades 458, d.v.s. denna form av svarsfrekvens uppgår till 84 %. Flera verksamheter har mycket höga svarsfrekvenser. De lägsta svarsfrekvenser finns vid TSR Brämaregården (65 %) och Arbetsmarknadstorget (72 %). Relateras de ifyllda enkäterna till den skattade volymen av aktuella individer blir svarsfrekvensen omkring 65 %. I bilaga 2 redovisas svarsfrekvenserna per verksamhet. Bakgrundsfakta 60 % av de svarande är kvinnor. I verksamheterna som benämns Tidig och samordnad rehabilitering är kvinnorna i klar majoritet. Vid dessa är 69 % av deltagarna kvinnor. Männen är i majoritet i de mer arbetslivsinriktade verksamheterna, dvs. de verksamheter vars primära uppgift är att rehabilitera deltagare mot arbete. Exempelvis är 88 % av deltagarna från Sanna män. Se även figur 1. Medelåldern bland deltagarna är 40 år. Enbart marginella skillnader finns i medelålder mellan kvinnor (41 år) och män (39 år). Lägst medelålder bland deltagarna finns på Arbetsmarknadstorget (27 år) och ViCan (24 år). Högst medelålder har Hälsodisken (51 år). Tidig samordnad rehabilitering på vårdcentralerna har deltagare vars medelålder varierar mellan 36 år (Biskopsgården) och 47 år (Kärra). 8

9 Figur 1. Könsfördelning (%) per verksamhet Kvinnor Män Av figur 2 framgår att flest deltagare var ensamstående utan barn hemma (35 %). Även de som är gifta eller sambo med barn hemma är en relativt stor grupp. Figur 2. Deltagarnas familjesituation 13 % 9 % 12 % Bor hos föräldrar Ensamstående med barn hemma Ensamstående utan barn hemma 31 % Gift eller sambo med barn hemma Gift eller sambo utan barn hemma 35 % 9

10 Sett till deltagarnas utbildning visar det sig att 46 % har gymnasieexamen. 25 % av deltagarna har examen från universitet eller högskola, medan 27 % har som mest grundskola eller motsvarande utbildning. Deltagare med examen från universitet eller högskola är mer vanligt förekommande inom tidig samordnad rehabilitering. De med lägst utbildning, d.v.s. som mest grundskoleexamen, finns mer frekvent inom t.ex. Sanna. De tre vanligaste orsakerna till att deltagarna kom i kontakt med någon DELTA-verksamhet var fysiska problem, psykiska problem och arbetslöshet, se figur 3. Inom den socialmedicinska verksamheten anger merparten av deltagarna att de hade fysiska eller psykiska problem. Arbetslöshet dominerar däremot som skäl på Arbetsmarknadstorget. Vid i första hand Sanna anger en hög andel av deltagarna missbruk som skäl till kontakten. Tilläggas kan att tre av fyra deltagare inte har haft kontakt med någon annan DELTA-verksamhet före den aktuella kontakten. Denna andel är något lägre inom de arbetslivsinriktade verksamheterna och det är framförallt Arbetsmarknadstorget som dessa deltagare har haft en tidigare kontakt med. 45 % av deltagarna har haft kontakt med sitt DELTA-team i tre månader eller kortare tid. Ytterligare 15 % ligger mellan tre till sex månader, d.v.s. 60 % av deltagarna har en kontaktperiod som är ett halvt år eller kortare. Sanna är den verksamhet som har längst kontakter mellan team och deltagare. Den genomsnittliga kontakttiden uppgick till 33 månader. Figur 3. Orsak till kontakten med DELTA 1% 2% 2% 1 21% 5% 27% Arbetslös Fysiska prb. Psykiska prb. Missbruk Otillräcklig utb. Liten yrkeserfarenhet Svårigheter tala svenska Annan orsak 33% 57 % av deltagarna har uppgett att de har någon form av offentlig försörjning vid den första kontakten med DELTA, d.v.s. sjukpenning, A-kassa eller socialbidrag. Resterande grupp var i arbete eller hade annan social situation. De högsta andelarna av dem som var i arbete finns inom tidig samordnad rehabilitering. Mer än hälften av deltagarna på vårdcentralerna i Kärra och Tuve-Säve var i arbete, medan de som var arbetslösa (ej sjukskrivna) är vanligast förekommande i Sanna och ViCan-verksamheterna. De som var arbetslösa hade 43 % en arbetslöshetsperiod som var ett halvt år eller kortare. De som hade varit arbetslösa i 6 till 12 månader var 13 %. Mellan ett och två års arbetslöshet hade 21 % av deltagarna. De med mer än 2 år arbetslöshet utgjorde 23 % av deltagarna. Sammantaget innebär detta att den genomsnittliga arbetslöshetsperioden uppgår till 21 månader. Motsvarande medianvärde är 11 månader. 10

11 Deltagarnas uppfattning om hur DELTA-verksamheterna fungerar 82 % av deltagarna har huvudsakligen haft kontakt med samma person (handläggare, behandlare, etc.) sedan första kontakten med DELTA-verksamheten. Delvis beroende på de långa kontaktperioderna vid Sanna är denna andel lägre inom denna verksamhet (59 %). Nästan hälften (47 %) anger att de även träffat annan personal inom verksamheten. Av dessa individer anger 61 % att denna personal alltid eller ofta är informerad om vad som skett tidigare i kontakten med teamet. Mer än hälften av deltagarna inom Hälsodisken och ViCan+ uppger att personalen sällan eller aldrig är informerad om vad som skett tidigare under kontakten. Beträffande Hälsodisken kan detta förklaras av möjligheten för deltagarna att vara anonym under kontakten med denna verksamhet. Arbetet vid DELTA-verksamheterna tycks löpa på utan några påtagliga problem med tillänglighet. Tre av fyra deltagare anser att väntetiden för att träffa personal aldrig eller sällan blivit lång. Arbetsmarknadstorget och ViCan+ har en något högre andel deltagare som svarar alltid eller ofta på denna fråga. 70 % av deltagarna menar att de aldrig eller sällan fått vänta på att en aktivitet ska sättas igång. Sanna har i detta avseende en något lägre andel (44 %) jämfört med övriga enheter. En annan indikation på hög tillgänglighet är att 83 % av de tillfrågade anser att personalen har tillräckligt med tid för att kunna hjälpa individerna. Uppfattningar om personalens förmåga att hjälpa och stödja deltagarna Alla frågor som rör rubricerade del av enkäten, d.v.s. fråga 18 till 23, har mätts med hjälp av en skala från 0 till 10, där 0 motsvarar ingen överensstämmelse med frågans påstående och 10 motsvarar mycket stor överensstämmelse (se även bilaga 1). Svarsfrekvensen på dessa frågor är mycket hög. Enbart ett fåtal deltagare har valt att inte besvara frågorna. Resultaten kan sammanfattas på följande sätt: 55 % av de tillfrågade anser att personalens förståelse för individens situation är mycket stor (9-10 på mätskalan). 65 % anser att personalen vilja att hjälpa till och förbättra individernas situation är mycket stor (9-10 på mätskalan). 53 % av deltagarna anser att personalen förmåga att hjälpa till och förbättra individen situation är mycket stor (9-10 på mätskalan). 51 % anser att personalen förmåga att klargöra individens roll för att hantera sin situation är mycket stor (9-10 på mätskalan). 53 % av de tillfrågade anser att personalens tilltro till individens förmåga att hantera sin situation är mycket stor (9-10 på mätskalan). 52 % av de tillfrågade har ett mycket stort förtroende (9-10 på mätskalan) för de aktiviteter som pågår för att förbättra hans/hennes situation. Inom verksamheter där män är i majoritet är de ovan redovisade andelarna lägre. Detta gäller t.ex. Arbetsmarknadsförberedande sysselsättning, Arbetsmarknadstorget, Sanna och ViCan+, vilket sammantaget innebär att omkring 60 % av alla kvinnor och 40 % av alla män rangordnar svaren som mycket stor (9-10 på mätskalan). I övrigt kan tilläggas att omkring fyra av fem deltagare rangordnar sina svar på dessa frågor i intervallet 7-10, vilket måste tolkas som ett allmänt bra omdöme rörande personalens förmåga att hjälpa till och stödja deltagarna. 11

12 Uppfattningar om samsyn Hälften av deltagarna anser att personalen alltid eller ofta har samma syn på hanteringen av individens situation. 42 % svarar vet ej på denna fråga, vilket kan förklaras av att mer hälften av deltagarna (53 %) anger att de inte träffat annan personal inom den aktuella DELTA-verksamheten. D.v.s. inom den grupp av deltagare som faktiskt har haft kontakter med annan personal finns det förhållandevis få som svarar sällan eller aldrig, men i de fallen så sker uppfattas i första hand läkare vara den personalkategori som ibland har en avvikande syn på deltagarens situation. Nämnas kan även att det inte förekommer någon skillnad i detta avseende mellan de fyra berörda myndigheterna. Uppfattningar om de genomförda insatserna Åtta av tio deltagare är nöjda med den hjälp de får från respektive DELTA-verksamhet. De 10 % som svarar vet ej på denna fråga har förhållandevis korta kontakter med den berörda DELTAverksamheten. En av tjugo deltagare är således missnöjda med den hjälp de får. Det finns en indikation på att detta, förhållandevis lilla, missnöje kan vara något högre inom ViCanverksamheterna. Missnöjet uttrycks i första hand som att deltagarna ville ha tätare kontakt, mer kommunikation, tid, hjälp och förståelse, tillit, information om diagnos och utredning. Det nämndes också brist på samverkan och att man inte behandlas som vuxen. 43 % upplever att de fått en annan hantering av sin situation jämfört med tidigare. Denna procentandel är något högre på Hälsodisken och Livsstödjare i Biskopsgården. Bland de personer som har haft kontakt med DELTA-teamet i mer än två år upplever en av fyra inte någon annorlunda hantering av sin situation, d.v.s. tre av fyra upplever en annan hantering av sin situation. Kontakttiden påverkar naturligtvis upplevelsen av om hanteringen är annorlunda eller inte. De som upplever en annan hantering beskriver skillnaden relaterat till personalen, processen, samverkan, resultatet med reflektion över sig själv och förbättringen av situationen speglas i många av de positiva kommentarerna: Den största gruppen av svar (30 kommentarer) handlade om att man upplevt förståelse och gott bemötande; att man tas på allvar, får uppmärksamhet och hanteras som individ, som person, som människa; man lyssnar, är synlig, det känns att någon bryr sig och att det sker en uppföljning av situationen. Nästa kategori av svar (26 kommentarer) handlade om att man mår bra, både fysiskt och psykiskt, att man ser möjligheter; att man inte har lika ont; att man har fått bättre insikt och medvetenhet om sin kropp, om sig själv, förstår sig själv bättre; att man reflekterar över vad som har hänt och ser konsekvenserna av sitt beteende. En stor grupp (20 kommentarer) handlade delvis om personalen, hur duktiga de är, deras hjälpsamhet, positiva energi och vilja; att de gör mycket för att personen ska må bra; de är öppna, engagerade och ger råd. En subgrupp (10 kommentarer) lyfter fram speciella personalgrupper, t ex sjukgymnast, kurator, psykolog, personlig tränare, som gjorde stor skillnad för dem. En annan lika stor grupp (20 kommentarer) beskrev med mycket positiva ord den hjälp, det stöd, den tröst, det rätta, det konkreta, det extra som man fått. 12

13 En tredje lika stor grupp (20 kommentarer) uppskattade de metoder som man har fått uppleva, som träning, avslappning, akupunktur; vad grupper med samhörighet, att kunna dela erfarenheter och ha sociala kontakter, betyder. Några kommentarer handlade om samverkan (13 kommentarer), där skillnaden var att flera professioner arbetar för personen; att det finns ett större nätverk, fungerande team, bra kommunikation och insyn från olika vinklar. Andra kommentarer handlade om tid (11 kommentarer), den tid som ges, den tid som finns; man får tid att lyssna samt en helhetssyn som ger olika alternativ, praktik och utbildning; hantering av personen på grund av en djupare förståelse. Figur 4. Bedömning enligt en skala från 0 till 10 om deltagaren är på väg att förbättra sin situation 45% 4 35% 3 25% 2 15% Kvinnor Män 1 5% Av figur 4 framgår att 38 % av de svarande anser att det stämmer att han/hon är på väg att förbättra sin situation (= 9 och 10 på mätskalan). I detta intervall finns en något högre andel kvinnor, medan fler män bedömer sin situation enligt 7-8 på mätskalan. Svaren på detta påstående tycks inte påverkas av kontaktidens längd. Arbetsmarknadsförberedande sysselsättning i Kärra samt Rodret är exempel på två verksamheter som har deltagare som företrädesvis gör denna bedömning, medan Hälsodisken är ett exempel på det motsatta, d.v.s. deltagarna rangordnar överensstämmelsen i påståendet lägre enligt den använda skalan. För den sistnämnda verksamheten kan detta möjligtvis förklaras av inriktningen mot habilitering där deltagarna lär sig att hantera sin situation. De kommentarer som deltagarna gör angående sin situation kan grupperas enligt följande punkter: En grupp av kommentarer (62) handlade om effekter: hur situationen förbättrats. Här beskriver respondenterna att de har fått jobb, känner energi, deras livssituation har blivit bättre, de orkar mer och de har fått självförtroende. 13

14 En andra grupp av kommentarer (56) som beskriver processen: vad som hjälpte förändringarna. Stöd, råd, samtal, tips och idéer som man fått, terapi, verktyg, mediciner, förtroende, någon som backar, osv. En tredje grupp av kommentarer (20) handlade om förhoppningar inför framtiden. Man känner en förbättrad rörlighet, att man går åt rätt håll, att man kan hitta jobb att man har förtroende för processen. En fjärde grupp av kommentarer (13) beskriver yrkesgruppernas särskilda hjälp i processen. De pratar om sjukgymnaster, psykologer, kuratorer, handläggare, hela personalen i de olika verksamheterna, samverkansteam men också andra deltagare. I den öppna avslutande frågan gjorde deltagarna för dem viktiga påpekanden. Dessa kan delas in i positiva respektive negativa kommentarer. De positiva (35 st) hade mycket starka uttryck för hur duktig och fantastisk personalen är och att utan dem, deras förståelse, stöd och hjälp skulle man inte kunna överleva. Av de som var mera negativa (13 st) nämndes lång tid, mycket lidande, ej fungerande team, osäkerhet, byte av kuratorer och upprepande av uppgifter. Det fanns också förslag (10 st) om mer individanpassning och några konkreta förslag angående de enskilda verksamheterna, samt att alla måste få information om och möjlighet att kunna delta i sådana aktiviteter som DELTA kan ge. Slutsatser Resultat Syftet med denna studie har varit att utvärdera hur samverkan mellan olika myndigheter fungerar inom enskilda DELTA-verksamheter utifrån Hisingsbornas perspektiv. Dessutom skulle det ges en samlad bild av hur samverkansarbetet fungerar inom hela DELTA-organisationen. Av resultatsammanställningen och analyserna kan vi konstatera att de enskilda DELTA-verksamheterna upplevs av Hisingsbon fungera väl och möter de behov som Hisingsbon har på ett adekvat sätt. Några enskilda verksamheter visar en mer sammansatt bild än övriga och här behövs fördjupade analyser. Den samlade bilden ger trots den spännvidd som finns bland Hisingsbons behov, ålder, familjesammansättning och kön en på det hela taget positiv bild. Uppfattningarna om hur verksamheten fungerar, personalens förmåga att hjälpa, och stödja deltagare, samsynen mellan myndigheter, de genomförda insatserna och individens förbättrade situation pekar alla i samma riktning. Nämligen att samarbetet mellan den personal som möter individens behov fungerar. Utvärderingsinstrument Det finns olika metoder och modeller för att mäta samverkan ur organisations- och ledningsperspektiv. Detta kan t.ex. göras utifrån hur personalen uppfattar samverkan med andra enheter och professioner. Det finns även modeller som mäter funktionell samverkan mellan olika enheter, t.ex. i form av gemensamma riktlinjer och styrande dokument om behandlingen av gemensamma patienter/brukare/klienter. Det instrument som använts i denna utvärdering är speciellt i det avseendet att det mäter samverkan betraktat ur ett brukarperspektiv. 14

15 Med tanke på att denna utvärdering är ett första försök finns möjligheter till förbättring av instrumentet för en framtida användning. Det som i första hand bör uppmärksammas är: Volymen av undersökningspopulationen bör beräknas mer exakt än som var fallet i denna utvärdering. I annat fall blir det svårt att göra noggranna beräkningar av svarsfrekvenser och även att göra bortfallsanalyser. Många av dem som svarat "vet ej" på frågor i enkäten har en förhållandevis nyetablerad kontakt med en DELTA-verksamhet. I en framtida användning av mätinstrumentet bör därför enbart individer med, förslagsvis, kontaktperioder som är 1 månad eller mer inkluderas i undersökningspopulationen. Vid analysen av enskilda enkätfrågor har följande observationer gjorts: o Fråga 13 kan uppfattas både negativt och positivt vilket gör frågan svåranalyserad. Frågan bör därför utgå vid en framtida användning av utvärderingsinstrumentet. o De som har arbete, d.v.s. en majoritet av deltagarna inom de socialmedicinska verksamheterna, har haft svårigheter med att förstå innebörden av fråga 31. Denna fråga bör eventuellt utgå. I övrigt är det allmänna intrycket att instrumentet på ett intressant sätt speglar respondenternas upplevelse av hur samverkansarbetet fungerar. Därmed kan instrumentet, ensamt eller i kombination med andra mätningar, bidra med kunskap för formativa utvärderingar av DELTA och även liknande samverkanslösningar. 15

16 FRÅGEFORMULÄR Bilaga 1 DELTA-verksamhet:.. Din bakgrund 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder.. år. 3. Familjesituation Bor hos föräldrar eller anhöriga. Ensamstående utan barn hemma. Ensamstående med barn hemma. Gift eller sambo utan barn hemma. Gift eller sambo med barn hemma. 4. Utbildning Påbörjad grundskola. Grundskola eller motsvarande utbildning. Gymnasium. Universitet eller högskola. 5. Hur kom du i kontakt med? Mer än ett alternativ kan anges. Hänvisning från Arbetsförmedlingen. Hänvisning från Försäkringskassan. Hänvisning från vårdcentral. Hänvisning från Socialtjänsten. Skriftlig information om.. Muntlig information från vänner och bekanta. Annat sätt (ange vilket): Varför kom du i kontakt med.? 16

17 Flera orsaker kan anges. Jag var arbetslös Jag hade fysiska problem (t.ex. sjukdom, handikapp eller yrkesskada). Jag hade psykiska problem. Jag missbrukade alkohol, narkotika eller läkemedel. Min utbildning var otillräcklig på arbetsmarknaden. Jag hade för liten yrkeserfarenhet. Jag hade svårigheter att tala och förstå svenska. Annan orsak (ange vilken):.. 7. Innan du kom till.. hade du kontakt med någon av följande verksamheter? Mer än ett alternativ kan anges. Arbetsmarknadstorget. Hälsodisken. Rodret. SANNA. Tidig samordnad rehabilitering vid vårdcentralen Backa, Biskopsgården, Brämaregården, Kärra, Torslanda eller Tuve. Unga vuxna. ViCan. ViCan+ Jag har inte haft kontakt med dessa verksamheter Vet inte 8. Hur var din sociala situation vid första kontakten med..? Jag arbetade. Jag hade varit sjukskriven i mindre än 2 månader. Jag hade varit sjukskriven i mer än 2 månader. Jag deltog i en arbetsmarknadsåtgärd (via Arbetsförmedlingen). Jag var arbetslös med A-kassa. Jag var arbetslös med socialbidrag. Annan social situation (ange vilken):. 9. Om du var arbetslös, hur länge hade du varit det vid första kontakten med..? Ange tidsperioden i månader och/eller år... månader... år. 10. Hur länge har du deltagit i/haft kontakt med.? Ange tidsperioden i veckor, månader och/eller år... veckor... månader... år. 17

18 Din uppfattning om hur fungerar 11. Jag har haft mest kontakt med en och samma person (behandlare, handläggare etc.) sedan jag började här. Ja Nej 12. Jag har också träffat annan personal inom.. Ja Nej Fortsätt till fråga 15 om du svarar nej på denna fråga 13. När jag träffat någon annan personal måste jag upprepa beskrivningen av min situation. Alltid Ofta Sällan Aldrig Vet inte 14. När jag träffat någon annan personal är han/hon informerad om vad som skett tidigare under min kontakt med.. Alltid Ofta Sällan Aldrig Vet inte 15. Det har förekommit under min kontakt med.. att väntetiden för att träffa personer (behandlare eller handläggare) blivit lång. Alltid Ofta Sällan Aldrig Vet inte 16. Det har förekommit under min nuvarande kontakt med.. att jag fått vänta på att aktiviteter ska sättas igång. Mycket ofta Ofta Sällan Aldrig Vet inte 17. Personalen har tillräckligt med tid för att kunna hjälpa mig. Alltid Ofta Sällan Aldrig Vet inte 18

19 Din uppfattning om personalens förmåga att hjälpa och stödja dig Markera med ett kryss (x) i den ruta under siffrorna som du tycker stämmer bäst med din uppfattning. Observera att ditt svar avser personalen på Personalens förståelse för min situation Ingen Mycket stor 19. Personalens vilja att hjälpa till och förbättra min situation Ingen Mycket stor 20. Personalens förmåga att hjälpa till och förbättra min situation Ingen Mycket stor 21. Personalens förmåga att klargöra min roll för att hantera min situation Ingen Mycket stor 22. Personalens tilltro till min förmåga att hantera min situation Ingen Mycket stor 23. Mitt förtroende för att de aktiviteter som pågår ska förbättra min situation Ingen Mycket stor 19

20 Din uppfattning om samsyn mellan olika aktörer 24. All personal inom.. har samma syn på hanteringen av min situation. Sätt ett kryss för det alternativ som du anser överensstämmer med detta påstående. Alltid Ofta Sällan Aldrig Vet inte 25. Om du svarat sällan eller aldrig på fråga 24, vilken personalkategori (exempelvis läkare, kurator, socialsekreterare etc.) har en avvikande syn på din situation: 26. Om du svarat sällan eller aldrig på fråga 24, vilken myndighet har en avvikande syn på din situation. Mer än ett alternativ kan anges. Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Socialtjänsten Vårdcentralen Vet inte Din uppfattning om de genomförda insatserna 27. Jag är nöjd med den hjälp och det stöd jag får från.. Ja Nej Vet inte 20

21 28. Om du svarat nej på fråga 27, vad är det som saknas? Jag har genom.. fått uppleva en annan hantering av min situation än tidigare. Ja Nej Vet inte 30. Om du svarat ja på fråga 29, hur kan du beskriva skillnaden? Min förmåga till arbete har förbättrats sedan kontakten med Inte alls Mycket Kommentera gärna ditt svar: Jag känner att jag är på rätt väg att förbättra min situation Stämmer inte Stämmer Kommentera gärna ditt svar:

22 33. Finns det någonting som vi inte har frågat om men du tycker är viktigt att påpeka? 22

23 Bilaga 2 Antal blanketter som delats ut och samlats in från respektive verksamhet under Brukarenkäten vecka 45 50, 2007 DELTA-aktivitet Kontaktperson Antal upptryckta blanketter Antal utdelade blanketter Antal ifyllda blanketter Enkäten genomförd vecka Arbetsmarkandstorget Eva Hallberg 200 ex ,46,47 ViCan Kjell Aronsson 20 ex ViCan+ Beata Rackmann 20 ex SANNA Keith Alsterlind 50 ex ,46 TSR Backa Elisabeth Olsson 60 ex ,46 TSR Biskopsgården Sofia Wedham 90 ex ,46 TSR Brämaregården Inga Brodin 70 ex ,46 Jansson TSR Kärra Kerstin Nutsch 40 ex ,46 Magnusson TSR Torslanda Ingrid Nylén 60 ex ,49 TSR Tuve-Säve Stian Langöy 40 ex ,46 Hälsodisken Ann Karltun 60 ex ,46 Rodret Grethe Foss 20 ex ,47 Livsstödjare i Biskopsgården Arbetsförberedande sysselsättning i Kärra Anette Hall 20 ex ,48 Carin Samuelsson 10 ex ,47 Summa

24 Bilaga 3 Bakgrund Ålder 25% 2 22% 23% 19% 15% 14% 15% 1 5% Blank 1% 5% Utbildning 5 46% % 26% 2 1 3% Påbörjad grundskola Grundskola eller motsvarande utbildning Gymnasium Universitet eller högskola Blank 2% Hur kom du i kontakt med samverkansteamet % 3% 51% 19% 7% 12% Annat sätt Vårdcentral Socialtjänsten Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Skriftlig information Muntlig information Blank 24

25 Innan du kom till samverkansteamet hade du kontakt med någon av följande verksamheter 8 76% % 2% 3% 1% 2% 7% 1% Arbetsm arknadstorget Hä lsodisken Rodret V årdcentralerna Unga vux na ViC an ViCan+ Ej konta kt Vet inte Blank Hur var din sociala situation vid första kontakten med samverkansteamet 35% 3 25% 2 15% 1 5% 31% 12% 2 2% 4% 19% 12% Jag arbetade Sjukskriven mindre än 2... Sjukskriven mer än 2 månader Arbetsmarknadsåtgär d A-kassa Socialbidrag Annan social situation Blank Hur länge har du haft kontakt med samverkansteamet 2 19% 15% 16% 1 7% 7% 9% 7% 9% 5% 4% 4% 2% 3% 2% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 3% 1% 1% 1% 204 Blank Antal månader 25

26 Din uppfattning om hur samverkansteamet fungerar Jag har haft mest kontakt med en och samma person sedan jag började här % 17% 2% Ja Nej Blank Jag har också träffat annan personal inom samverkansteamet % 5 1 Ja Nej Blank 3% När jag träffat någon annan personal måste jag upprepa beskrivningen av min situation % % 11% 15% 9% 8% Alltid Ofta Sällan Aldrig Vet ej Blank 26

27 När jag träffat någon annan personal är han/hon informerad om vad som skett tidigare under min kontakt med samverkansteamet % 21% 12% 12% 7% 4% Alltid Ofta Sällan Aldrig Vet ej Blank Det har förekommit under min kontakt med samverkansteamet att väntetiden för att träffa personer blivit lång % % 1 7% 3% 5% Alltid Ofta Sällan Aldrig Vet ej Blank Det har förekommit under min nuvarande kontakt med samverkansteamet att jag fått vänta på att aktiviteter ska sättas igång % % 18% 2% 6% 4% Mycket ofta Ofta Sällan Aldrig Vet inte Blank 27

28 Personalen har tillräckligt med tid för att kunna hjälpa mig % 9% 3% 1% 4% Alltid Ofta Sällan Aldrig Vet ej Blank Din uppfattning om personalens förmåga att hjälpa och stödja mig Personalens förståelse för min situation 7 6 Dåligt 56% Bra % % 1% 3% Dåligt Personalens vilja att hjälpa till och förbättra min situation 66% Bra % 2% 3% 6%

29 Personalens förmåga att hjälpa till och förbättra min situation 6 Dålig 53% Br % % 3% 1% 5% Personalens förmåga att klargöra min roll för att hantera min situation 6 5 Dåligt 52% Bra % % 4% 3% Dålig Personalens tilltro till min förmåga att hantera min situation 53% Bra % 2 1 8% 4% 4%

30 Dålig Mitt förtroende för att de aktiviteter som pågår ska förbättra min situation Bra % % 22% 1 4% 3% 4% Din uppfattning om samsyn mellan olika aktörer All personal inom samverkansteamet har samma syn på hanteringen av min situation % % 26% 1 3% 2% 4% Alltid Ofta Sällan Aldrig Vet ej Blank Om du svarat "sällan" eller "aldrig" på fråga 24, vilken myndighet har en avvikande syn på din situation % 22% 16% 19% 26% 1 Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Socialtjänsten Vårdcentralen Vet inte 30

31 Din uppfattning om de genomförda insatserna Jag är nöjd med den hjälp och det stöd jag får från samverkansteamet % 1 4% 4% Ja Nej Vet ej Blank Jag har genom samverkansteamet fått uppleva en annan hantering av min situation än tidigare % 34% 2 17% 1 Ja Nej Vet ej Blank 7% M in förm åga till arbete har förbättrats sedan kontakten m ed sam verkansteam et % 5% 11% 28% 23% 14% Jag känner att jag är på rätt väg att förbättra min situation % 3 28% % 7% 3% 5%

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år.

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år. FRÅGEFORMULÄR DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET Din bakgrund 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder.. år. 3. Familjesituation Bor hos föräldrar eller anhöriga. Ensamstående utan barn hemma. Ensamstående med

Läs mer

DIS Deltagare i samverkan

DIS Deltagare i samverkan Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN DIS Deltagare i samverkan Uppföljning 2005-2007 Helena Johansson Hisingen

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel Resultat 2006 Helena

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Budget och verksamhetsplan för år 2010

Budget och verksamhetsplan för år 2010 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0007/09 2009-12-14 Ärende nr 3 Budget

Läs mer

Budget och verksamhetsplan för år 2015

Budget och verksamhetsplan för år 2015 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0007/14 2014-11-20 Ärende nr 3 Budget

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN

Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN 1 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN Protokoll Dnr 0005/07 SAMMANTRÄDETS Sammanträde med Samordningsförbundet

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade aktiviteter som förbundet budgeterar under. Dokumentet utgör

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Budget och verksamhetsplan för år 2009

Budget och verksamhetsplan för år 2009 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0007/09 2008-12-10 Ärende nr 5 Budget

Läs mer

Framgångsfaktorer för samverkan

Framgångsfaktorer för samverkan Framgångsfaktorer för samverkan Helhetssyn på patienters och klienters behov som utgångspunkt för samverkan. Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser ( samverkanskompetens

Läs mer

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun.

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun. Huvudsammanställare Ann-Sofi Ringkvist Datum:2009-02-19 PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning: STEGET till arbete Projektledare och projektägare Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,

Läs mer

Statistik januari-december 2013

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Väster Dnr 1/14 Bilaga 1 Verksamhetsberättelse januari-december 213 Statistik januari-december 213 Bilaga till årsrapport avseende verksamheter som finansieras av Samordningsförbundet

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt

Läs mer

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG HISINGENS BUDGET FÖR TIDEN 1 JUNI TILL 31 DECEMBER ÅR 2005

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG HISINGENS BUDGET FÖR TIDEN 1 JUNI TILL 31 DECEMBER ÅR 2005 Samordningsförbundet Göteborg Tjänsteutlåtande Dnr 2005/08 Hisingen 2005-03-09 Sekretariatet, OA SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG HISINGENS BUDGET FÖR TIDEN 1 JUNI TILL 31 DECEMBER ÅR 2005 1. Inriktning Samordningsförbundet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2013:12 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Budget och verksamhetsplan för år 2017

Budget och verksamhetsplan för år 2017 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0007/16 2016-11-21 Ärende nr 4 Budget

Läs mer

Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) RODRET Fördjupat stöd mot arbete Martin Larsson Hisingen augusti 2009 Samordnare Utvärderingsrapport

Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) RODRET Fördjupat stöd mot arbete Martin Larsson Hisingen augusti 2009 Samordnare Utvärderingsrapport Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN RODRET Fördjupat stöd mot arbete Martin Larsson Samordnare Hisingen augusti

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 Unga vuxna... 2 Ungdomsteam Kortedala/Bergsjön... 2 Samordnare Ungdomscentrum Angered...

Läs mer

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping

Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping 1. Sammanfattning Denna rapport innehåller en form av samhällsekonomisk analys av kostnader för och intäkter från de två projekt

Läs mer

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

DELTA-samverkan maj - augusti 2001

DELTA-samverkan maj - augusti 2001 Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2001/26 på Hisingen 2001-09-18 Sekretariatet, JJ DELTA-samverkan maj - augusti 2001 Efter det intensiva arbetet med utvärderingsrapporten har vi mer koncentrerat

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN. Protokoll. Sammanträde med Samordningsförbundet Göteborg Hisingen

Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN. Protokoll. Sammanträde med Samordningsförbundet Göteborg Hisingen 1 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN Protokoll Dnr 0003/06 SAMMANTRÄDETS ART Sammanträde med Samordningsförbundet

Läs mer

Hjortmossen. Arbetslivsinriktad rehabilitering

Hjortmossen. Arbetslivsinriktad rehabilitering Hjortmossen Arbetslivsinriktad rehabilitering 2012 Vi som arbetar på Hjortmossen är: Lena Haag, Arbetsledare, Kontoret Carina Malm, Arbetsledare, Kök och cafè Stefan Stupjak, Arbetsledare, Cykel och tapetseri

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget 2015 SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade insatser som förbundet budgeterar under 2015. Dokumentet

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 080008 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Roche AB. Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom. Bröstcancer och övriga cancerformer. Juni 2010

Roche AB. Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom. Bröstcancer och övriga cancerformer. Juni 2010 Roche AB Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom Bröstcancer och övriga cancerformer Juni 1 Bakgrund och syfte Roche har tillsammans med BRO genomfört en undersökning bland personer som har

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Kommunstyrelsen Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2013-10-22 Sid Delges: Socialnämnden och arbete Peter Nyberg Styrdokument 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Handlingsplan Utifrån inventering och analys kring

Läs mer

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport : Rapport Kundvalskontoret 2009-05-18 Elisa-Beth Widman/Gun-Britt Kärrlander 08-590 971 50/972 33 Dnr Fax 08-590 733 41 SÄN/2009:148 gun-britt.karrlander@upplandsvasby.se Social- och äldrenämnden Tillgängligheten

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009

Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009 1. VERKSAMHETENS UPPDRAG

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

SAMS (SAmverkan om Sjukvårdsförsäkrade) www.skane.se/utvecklingscentrum

SAMS (SAmverkan om Sjukvårdsförsäkrade) www.skane.se/utvecklingscentrum SAMS (SAmverkan om Sjukvårdsförsäkrade) Detta är vår verklighet SAMS - samverkansprojekt mellan Malmö Stad, Försäkringskassan, Hälso- oh sjukvård och Arbetsförmedlingen Tvådelat uppdrag: -Att göra fördjupade

Läs mer

SOFINT Mari Grönlund STYRELSEN VERKSAMHETSPLAN 2014

SOFINT Mari Grönlund STYRELSEN VERKSAMHETSPLAN 2014 SOFINT Mari Grönlund STYRELSEN VERKSAMHETSPLAN 2014 1 Verksamhet 1.1 Ändamål Samordningsförbundet SOFINT, i Norra Örebro län, bildades med syfte att främja samverkan mellan samhälleliga organisationer

Läs mer

RAPPORT. PTP-enkät 2009 1(10)

RAPPORT. PTP-enkät 2009 1(10) RAPPORT PTP-enkät 2009 1(10) INLEDNING Bakgrund 1995 genomförde Psykologförbundet för första gången en undersökning till dem som tagit psykologexamen mellan två tidpunkter för att bland annat få en bild

Läs mer

ENKÄT 2013 SAMVERKAN

ENKÄT 2013 SAMVERKAN ENKÄT 2013 SAMVERKAN "Jag kämpar och tänker inte ge upp!" Rapport Autism- och Aspergerföreningen Distrikt Göteborg Lindhultsganan 23 41674 GÖTEBORG 073-822 30 03 goteborg@autism.se 1 Sammanfattning Föreningen

Läs mer

På väg Enkät för den unge

På väg Enkät för den unge På väg Enkät för den unge För dig som bor i familjehem eller HVB Du har rätt att få det stöd du behöver, både innan och efter det att du flyttat ut från ditt familjehem eller hem för vård eller boende

Läs mer

Brukarundersökning individ- och familjeomsorgen perioden september t.o.m november 2012.

Brukarundersökning individ- och familjeomsorgen perioden september t.o.m november 2012. SMEDJEBACKENS KOMMUN 2013-02-04 Familje- och utbildningsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Familje- och utbildningsnämnden Brukarundersökning

Läs mer

ÖVERSYN AV ARBETSSÄTT OCH MÅLGRUPP SAMT STRUKTURELLA FÖRÄNDRINGAR PÅ LUNDBYKAJEN

ÖVERSYN AV ARBETSSÄTT OCH MÅLGRUPP SAMT STRUKTURELLA FÖRÄNDRINGAR PÅ LUNDBYKAJEN 1 Samordningsförbundet Göteborg Tjänsteutlåtande Dnr 2005/13 Hisingen 2005-06-13 Sekretariatet, OA, CA Ärende nr 7 ÖVERSYN AV ARBETSSÄTT OCH MÅLGRUPP SAMT STRUKTURELLA FÖRÄNDRINGAR PÅ LUNDBYKAJEN Bakgrund

Läs mer

Skellefteå. Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv

Skellefteå. Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv Skellefteå Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv Samlokalisering av fyra myndigheter Skellefteå kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västerbottenslänslandsting Professioner/kompetenser

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET 2006

FÖRSLAG TILL BUDGET 2006 Samordningsförbundet Göteborg Tjänsteutlåtande Dnr 0305/05 Hisingen kallat DELTA 2005-10-28 Sekretariatet, OA Ärende nr 7 FÖRSLAG TILL BUDGET 2006 1. Inriktning Samordningsförbundet Göteborg Hisingen har

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Bakgrund Ovanstående Samordningsförbund bildades den 1 januari 2011, bildandet gjordes genom en ombildning av Samordningsförbundet i Kristianstads

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2011

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2011 VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2011 Beslutad vid styrelsemöte den 24 november 2010 Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp 461 83 Trollhättan Organisationsnummer: 222 000-1719 Verksamhetsplan

Läs mer

Enkät till dig som har NPF-diagnos

Enkät till dig som har NPF-diagnos Enkät till dig som har NPF-diagnos 1. Hur väl känner du till de olika stöden? Vet inget om detta Vet att det finns men inte så mycket mer, men det är inte aktuellt för mig och har sökt och har i dag Boendestöd

Läs mer

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Detaljplan för verksamhetsåret 2012 och en översikt för perioden 2013-2014 Fastställd av Samordningsförbundets styrelse den

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

-ett steg på vägen Vad är grön helhet?

-ett steg på vägen Vad är grön helhet? - ett steg på vägen -ett steg på vägen Vad är grön helhet? 3-årigt ESF-projekt ett team på fem personer fokus på det friska i människan 8 veckor, 4 dagar i veckan korta dagar inledningsvis 3 grupper, 7-8

Läs mer

Syfte Fler friska unga kvinnor i åldern 18 34 år i Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner. Fler unga kvinnor till arbete, utbildning.

Syfte Fler friska unga kvinnor i åldern 18 34 år i Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner. Fler unga kvinnor till arbete, utbildning. 1 AVTAL Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet 2007-0003 HjoTiBorg 2007-09-05 Mottagare Tibro kommun Arbetsmarknadsenheten Insatser av generell art Ja Nej X Insatser för grupper Ja X Nej PROJEKTETS

Läs mer

Våga se framåt, där har du framtiden!

Våga se framåt, där har du framtiden! Våga se framåt, där har du framtiden! Det finansiella Samordningsförbundet Västerås Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad har den 1 maj 2010 gemensamt bildat

Läs mer

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare Socialförvaltningen i Örebro kommun Brukarundersökning Bemötande våren 2012 Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Redovisning av frågor

Läs mer

FINSAM och Utvägen. Information den 30 maj Karina Andersson Monica Malmqvist. Social sektor Individ- och familjeomsorgen

FINSAM och Utvägen. Information den 30 maj Karina Andersson Monica Malmqvist. Social sektor Individ- och familjeomsorgen FINSAM och Utvägen Information den 30 maj 2012 Karina Andersson Monica Malmqvist vill arbetar för att skapa ett samhälle där alla har möjlighet till en meningsfull vardag med arbete och gemenskap, trots

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Vuxenenheten 2014 ENHET/ BUDGETENHET Vuxenenheten FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2014 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Vuxenenheten handlägger ärenden som rör ekonomiskt bistånd, boende,

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Genomförandet av mätningen 2015

Genomförandet av mätningen 2015 Genomförandet av mätningen 015 I sammanställningen redovisas resultaten från den enkät som genomfördes vid Socialförvaltningens Vuxensektion under 015. Enkäten utförs årligen. Enkäten riktades till alla

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2014:11 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte Det övergripande syftet: genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad

Läs mer

Vågmästaregatan 1 D, fjärde våningen. Bengt Pervik (fp) Lennart Johansson LAN

Vågmästaregatan 1 D, fjärde våningen. Bengt Pervik (fp) Lennart Johansson LAN 1 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2005-06-20 SAMMANTRÄDETS ART Sammanträde med Samordningsförbundet Göteborg Hisingen TID 12.45 14.25 PLATS Vågmästaregatan 1 D, fjärde

Läs mer

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Leva Livet Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013 Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Målgruppen kännetecknas av att ungdomarna är aktuella på minst en samverkansmyndighet.

Läs mer

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samordningsförbundet Norra Bohuslän Ansvarig tjänsteman Gudrun Emilsdottir Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samverkan är ett arbetssätt, men också ett synsätt, med

Läs mer

KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA ÅR

KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA ÅR KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA 16-20 ÅR Halvårsrapport januari 2014 Datum: 2014-01-20 Sammanställt av: Lilian Lama, Uppföljningsansvarig Innehållsförteckning 1 Det kommunala informationsansvaret

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Studie- och yrkesvägledarenkät 2013

Studie- och yrkesvägledarenkät 2013 Studie- och yrkesvägledarenkät 2013 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en studie- och yrkesvägledare examen, tar vägen efter utbildningen. I en tidigare undersökning, gjord

Läs mer

Avslutsrapport för pilotprojektet Arbetsförmågebedömning

Avslutsrapport för pilotprojektet Arbetsförmågebedömning Avslutsrapport för pilotprojektet Arbetsförmågebedömning Beskrivning av projektet Projektet syftar till att 10 individer, som står långt från arbetsmarknaden, ska identifiera sina behov och stärkas i att

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/11-2008

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/11-2008 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/11-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11

Läs mer

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT Sida 1 av 26 Svarsfrekvenser Referensdata Korrigerad svarsfrekvens riket Korrigerad svarsfrekvens regionen Svarsfrekvenser Antal 35,2 37,6 Procent Totalt utskickade Returnerade

Läs mer

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är

Läs mer

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Lokala Ledningsgruppen i Stenungsund PROJEKTETS NAMN: Stenungsunds Teamet Insatser

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2014. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2014. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade aktiviteter som förbundet budgeterar under. Dokumentet utgör

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

Stöd för inmatning i enkät 2 Ensamkommande barn och unga i kommunens boenden.

Stöd för inmatning i enkät 2 Ensamkommande barn och unga i kommunens boenden. Stöd för inmatning i enkät 2 Ensamkommande barn och unga i kommunens boenden. SYSTEMATISK UPPFÖLJN ING ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGA I SKARABORG 2014. S K A RABORG S KOMMUNALFÖR BUND FoU Inledning... 4 Instruktioner

Läs mer

Ansökan till AMA En väg in

Ansökan till AMA En väg in Ansökan till AMA En väg in Ansökan ska fyllas i av den person som vill delta och de - minst två - myndigheter/verksamheter som ansöker tillsammans med honom/henne 1. Ansökan kommer att behandlas i en grupp

Läs mer

Gemensamma taget, GT

Gemensamma taget, GT Gemensamma taget, GT Bakgrund/Problemformulering I Lycksele finns det ca: 80 helt arbetslösa ungdomar under 25 år och ytterligare 200 till som har deltid, eller tillfälliga anställningar. Ett flertal ungdomar

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2010 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET

KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2010 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET De 349 föreningarna som tackade ja i mobiliseringsfasen har inbjudits att delta vid projektets andra utbildningsdag.

Läs mer

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 2010-02-15 Ärendenr: Nf 60/2010 Handläggare: Annelie Fridman Sophia Greek Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 Vård och Stöd Förvaltningen för funktionshindrare

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte ❿Det övergripande syftet är att genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering

Läs mer

Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare?

Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Anne Engardt Previa AB Gamla Rådstugugatan 37 62 36 Norrköping telefon 11-19 19 2 anne.engardt@previa.se Handledare

Läs mer