Samordningsförbundet Göteborg Hisingen

Transkript

1 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen På Hisingen i Göteborg har vi erfarenhet av finansiell samordning sedan Vi har kunnat utveckla välfärdsarbetet steg för steg genom samverkan mellan myndigheter och utifrån varje människas behov. 1

2 ARBETSSÄTT I SAMVERKAN DELTA-samverkan ett synsätt DELTA-samverkan är finansiell samordning mellan försäkringskassan, kommunen, arbetsförmedlingen och regionen på Hisingen. Tillsammans använder vi våra gemensamma resurser på ett effektivare sätt och tar gemensamt ansvar för vad vi gör. Det handlar ytterst om att erövra ett nytt synsätt. Ett synsätt som innebär att Hisingsbons behov, förmåga och delaktighet är grunden för rehabilitering och att medarbetarnas gemensamma kompetens utvecklas och används tillsammans med myndigheternas samlade möjligheter. Så ökar vi välfärden Hisingsborna mår bättre och vi utnyttjar resurserna mer effektivt. För att utveckla och stödja processarbetet finns Kunskaps-DELTA. Inom Kunskaps- DELTA gör man kartläggningar och behovsinventeringar, man följer upp och utvärderar, samt tillvaratar erfarenheter. Slutligen arbetar man för erfarenhetsutbyte och spridande av kunskap lokalt, regionalt och nationellt. Anna och teamet bemästrade paniken Anna är 28 år, bor på Hisingen, är gift och har två små barn. Hon jobbar på ett importföretag med blandade administrativa uppgifter hon kallar sig skämtsamt kontorsslav, vilket på sätt och vis har fog för sig. Anna är nämligen tjejen som inte säger nej, utan ställer upp när andra tycker sig behöva henne. När hon ringer vårdcentralen, har hon svårt att förklara vad det är för fel. Sjuksköterskan i andra änden ber henne att komma över och prata, öga mot öga. På följande sidor ger vi ett par exempel på arbetssätt i samverkan samt vilka aktiviteter DELTA har att erbjuda Hisingsborna. Deltas styrelse Berndt Rhodin (S), Regionen, ordf berndt.rhodin@backa.goteborg.se Eva Svensson, Försäkringskassan, vice ordf eva.s.svensson@forsakringskassan.se Eva-Lena Fransson (V), Kommunen eva-lena.fransson@socialresurs.goteborg.se Bertil Lidfeldt, Arbetsförmedlingen bertil.lidfeldt@arbetsformedlingen.se Ola Andersson, ansvarig tjänsteman ola.andersson.delta@biskopsgarden.goteborg.se Ersättare Kristina Holmgren (M), Regionen kristina.holmgren@gbgsd.se Malin Welin, Försäkringskassan malin.welin@forsakringskassan.se Lennart Duell (FP), Kommunen lennart.duell@telia.com Anders Östling, Arbetsförmedlingen anders.ostling@arbetsformedlingen.se Ingrid Heinz, sekreterare ingrid.heinz@biskopsgarden.goteborg.se Anna sitter snart hos sjuksköterskan och berättar; hur hjärtat plötsligt börjat klappa hårt hårt hårt, hur det kändes att inte få luft och hur allting bara snurrade. Och att hon blev så rädd. I samtalet kommer det fram att hon dessutom haft ont i huvudet och värk i axlar och nacke på sistone. Och sömnen..? Si och så. Sjuksköterskan känner hennes rädsla och ordnar en akuttid hos läkaren samma dag. Ja, omgående faktiskt. KURATOR OCH SJUKGYMNAST Läkaren gör en snabb undersökning och konstaterar att Anna har fått en form av stressreaktion. Hon väljer att sjukskriva Anna ett par veckor, och skickar samtidigt remisser till vårdcentralens kurator och sjukgymnast för bedömningssamtal. Innan de två veckorna gått har Anna varit på samtal hos både kurator och sjukgymnast. Kuratorns utredningssamtal visar att Anna lever i en väldigt stressad situation som slutligen lett till en panikattack. Kuratorn tycker att hon behöver samtal för att få hjälp med stress- och ångesthantering och bokar in fem tider under de närmaste veckorna. Sjukgymnasten instämmer i bedömningen att Annas problem handlar om stress och att hon behöver hjälp med avspänning. SE HELHETEN När kurator och sjukgymnast träffar läkaren för en teamdiskussion, delar de med sig av sina bedömningar till varandra för att få en helhetssyn på Anna. Teamets gemensamma bedömningar är ett bra stöd och hjälp till läkaren för fortsatt behandling och sjukskrivning. Vid det här tillfället diskuteras också eventuella mediciner. Anna behöver bara något att somna på. Teamets gemensamma bedömning blir att Anna behöver gå på samtal hos kurator. Sjukgymnasten kommer att föreslå Anna att börja i en avslappningsgrupp kroppsmedvetandeträning på Lundbybadet för att lära sig avspänning. Dessutom föreslås aktiviteter i varmbassäng, avspänning i grupp och individuellt träningsprogram. När det gäller Annas värk kan sjukgymnasten ge akupunktur. Man bedömer att Anna är i behov av fortsatt hel sjukskrivning för att varva ner och få tid för behandlingarna. KUNSKAP OM STRESS I samtalen hos kuratorn lär Anna sig stresshantering. I det ingår att hon får lära sig vad som händer med kroppen när hon blir stressad, att förstå kroppens tidiga varningssignaler på stress och att hon får verktyg att hantera det. Hon får också insikt om hur hennes egna tankar påverkar stress och kroppens reaktioner. Därmed förstår hon också varför hennes kropp reagerat med yrsel, panik och värk den senaste tiden. Anna blir medveten om att hon själv kan påverka sin situation och sitt mående. Med hjälp av sjukgymnastens behandlingar avspännings- 2 3

3 ARBETSSÄTT I SAMVERKAN ARBETSSÄTT I SAMVERKAN grupp på land, qigonggrupp i varmbassäng och individuellt träningsprogram lär Anna känna sin fysiska kropp och hur hon ska få den att slappna av. I samband med kuratorsutredningen görs också en psykosocial utredning. Hur lever Anna? Hur har hon det på jobbet? Och ja, konstaterar man, det är stressigt och pressat. Speciellt på jobbet. Ofta blir det en lunchmacka vid skrivbordet istället för en lugn stund, känslan att inte hinna med är ständigt närvarande. Allting känns svajigt. STÖRRE TEAM Försäkringskassans handläggare på vårdcentralen får nu ärendet till sig. Och efter ytterligare ett par veckor har det nya teamet planeringsmöte. Nu är det läkare, sjukgymnast, kurator och försäkringshandläggare som träffas. Och patienten har gett sitt samtycke till att de olika professionerna utbyter information. Det är jobbigt för Anna och hon har svårt att komma igång; det behövs ett avstämningsmöte. ÄNDRADE UPPGIFTER Det stora teamet plus Anna och hennes arbetsgivare träffas på vårdcentralen. På mötet blir det uppenbart att Anna haft väl mycket att göra på jobbet. Man kommer överens med arbets- givaren om att någon annan ska ta över en del arbetsuppgifter. Anna fick vara fortsatt helt sjukskriven ytterligare en vecka. Sedan började nedtrappningen: två veckor på halvtid och slutligen två veckor på 25 procent. Sedan var Anna åter i arbete. RECEPTBELAGD AKTIVITET Efter att Anna gått sina sex samtal hos kuratorn, erbjöds hon att gå en stresshanteringsgrupp på kvällstid och sjukgymnasten skrev ut fysisk aktivitet på recept, FAR, ett sätt att få Anna slussad ut i friskvård. Genom FAR fick Anna komma till Lundbybadet. Där fick hon hjälp av en konsult som erbjöd bland annat gymträning, vattengympa och pilates. Under tre månader kunde Anna gå där till nedsatt pris. Tanken var både att hon skulle må bättre direkt men också att förbättra sina vanor på sikt och tycka om det. Anna fortsatte med FAR och stresshanteringsgrupp också när hon börjat jobba igen. Fortfarande har hon kvar en viss stresskänslighet, men hon vet nu hur hon ska hantera den. Istället för att bara vila under en mycket längre sjukskrivning med sannolika återfall, har hon istället lärt sig att sätta gränser, stanna upp i tid och ta mer hand om sig själv. Numera är Anna riktigt bra på att lyssna inåt och hantera signalerna. Över tröskeln och på väg Erik tröttnade på skolan och hoppade av gymnasiet. Istället hängde han mest hemma eller med andra arbetslösa kompisar. Det blev en del biljardspel och festande, fast inte särskilt hårt. Och det var flera år sedan han både började och slutade att testa hasch och tabletter. Erik, 21 år gammal, har aldrig varit anställd, utan lever på försörjningsstöd. Pengarna räcker inte särskilt långt och skulden hos kronofogden för mobilabonnemanget känns trist. I december 2008 kommer Erik till ViCan, på förslag från handläggaren på Individ- och familjeomsorgen (IoF). ViCan är en verksamhet där man kartlägger arbetsförmåga och bedömer hur nära arbetsmarknaden personen står samt försöker minska rundgång mellan myndigheter. Här kommer man, i samverkan, att arbeta fram en plan över Eriks väg till sysselsättning eller arbete, utifrån hans förutsättningar. När Erik kommer till ViCan beskriver han sig själv som otålig och rastlös, men att han sover och mår bra på det hela taget. Han vill jobba, men är osäker på hur man går till väga och hoppas att ViCan kan hjälpa honom att komma in i arbetslivet. Handläggaren på IoF hoppas att Erik ska vidga vyerna gällande sysselsättning, få en adekvat sysselsättning efteråt, lära sig om samhällets resurser för att kunna nyttja dessa och bli bättre på att ta egna initiativ. NÄR- OCH FRÅNVARO Eriks närvaro under åtta veckors kartläggningsperiod präglas av återkommande frånvaro. Det är ganska vanligt att Erik har gått hem efter halva dagen utan att meddela sig med någon, trots att han uttryckt att han trivs på kursen. Under kurstiden har Erik det svårt med koncentration och uthållighet, både i det praktiska och det teoretiska arbetet. Hans förmågor varierar från dag till dag och han har tydliga svårigheter att läsa instruktioner, ta initiativ och orka fullfölja hela arbetspass. Erik har problem att verbalisera sina tankar om sina svårigheter vilket gör att det är svårt att prata om hans situation. Han säger ofta att allting är bra. På ViCan gör man bedömningen att Erik inte står till den öppna arbetsmarknadens förfogande i dagsläget. TIDIGARE DIAGNOS I journalmaterialet, som ViCan beställt från BUP, visar en diagnos från 1998 att Erik har Damp/ADHD; uppmärksamhetsstörning, hyperaktivitet och perceptionsstörning, parallellt med sen språklig utveckling. Man konstaterar att Erik behöver struktur och stimulans i sin utveckling för att kunna utveckla sina resurser. Han bör få hjälp till meningsfull sysselsättning där det finns tolerans och acceptans för hans svårigheter. Detta för att förhindra att han hamnar i riskzon för kriminalitet och droger. AKTIVITETSERSÄTTNING ViCans läkare träffar Erik för att utreda hans situation, och hans mamma för att ha ett anhörigsamtal. Läkaren bedömer att Erik har sin arbetsförmåga nedsatt och anser att det är dags att ansöka om 50 procent aktivitetsersättning. ARBETSTRÄNING I PARK Arbetet startar för att hitta en lämplig arbetsplats, som ger möjlighet för Erik att få den struktur och stimulans han behöver. Efter flera studiebesök och diskussioner fastnar han för en plats på halvtid inom parkskötsel. Det är en anpassad träningsplats där personalen har tolerans och acceptans De första sex månaderna för Eriks svårigheter. Parkarbete 50 % IoF går in som garant Ersättning: och betalar kostnaden Aktivitetsersättning 50 % under de sex månader (från Försäkringskassan) han är där. Komplettera med försörjningsstöd (från kommunen) vid behov När Erik får vara i en strukturerad arbetsmiljö förbättras hans Arbetsförmedlingen Därefter arbetsförmåga successivt. Efter fyra månader Ersättning: Anställning med lönebidrag känner han sig redo att Lön från anställningen Aktivitetsersättning som efterhand tillsammans med arbetsförmedlingen börja upphör planera för en anställning med lönebidrag. hans mamma. Planen som presenterades för Erik och Efterhand hoppas han kunna öka sin arbetstid. Nu har Erik chansen att ta sig in på arbetsmarknaden. 4 5

4 Aktiviteter för Hisingsborna På Hisingen har vi olika aktiviteter med olika inriktning för att möta behov som finns hos Hisingsborna och där vi sätter individen först och myndigheterna samverkar. De olika aktiviteterna som beskrivs här kompletterar varandra och sammantaget möter DELTA cirka Hisingsbor varje år. Tidig och samordnad rehabilitering Tidig och samordnad rehabilitering utgörs av tvärprofessionella och tvärsektoriella team på Hisingens åtta offentliga vårdcentraler. Man har etablerat en fungerande teamstruktur med försäkringskassehandläggare som finns på vårdcentralerna några dagar i veckan samt rutiner för samverkan med socialtjänst och arbetsförmedling. Teamets sammansättning och arbetsformer varierar utifrån de lokala förutsättningarna. Teamen kan bestå av kurator, sjukgymnast, psykolog, arbetsterapeut samt handläggare från Försäkringskassan. Genom att erbjuda tidiga och samordnade insatser för personer i åldern år verkar man för att minska väntetider, förhindra eller förkorta sjukskrivningar. Helena Johansson Navigator & CoM Center Navigator Center vänder sig till ungdomar år, som lever i eller riskerar att hamna i utanförskap och som är eller riskerar att bli beroende av försörjningsstöd. CoM Center vänder sig till långtidsarbetslösa år, beroende av försörjningsstöd och som är i behov av fördjupat stöd för att nå egenförsörjning. Målsättningen är att 65 procent av deltagarna skall få arbete eller börja studera. Syftet är att mer effektivt stödja långtidsarbetslösa Hisingsbor i deras strävan att nå varaktig etablering på arbetsmarknaden och i samhället. Deltagarna erbjuds individcoachning mot arbete eller studier. Förutom arbetscoacher har deltagarna även tillgång till en rekryterare som marknadsför och matchar deltagarna direkt mot arbetsgivare. Deltagaren har också tillgång till en arbetsterapeut. Den yngre målgruppen har möjlighet att träffa en studievägledare. Navigator & CoM Center är ett samarbetsprojekt mellan Hisingens sex stadsdelar, olika DELTA-aktiviteter, Utbildningsförvaltningen, Europeiska Socialfonden med flera. Carina Magnusson Rodret fördjupat stöd mot arbete Denna jobbcoachingverksamhet är till för personer med psykisk ohälsa som är motiverade och som kan uppvisa en arbetsförmåga en målgrupp som länge stått utanför arbetsmarknaden och som lever på sjukersättning eller försörjningsstöd. Rodret erbjuder stöd i att skriva CV och personligt brev, att inventera arbetsmarknaden var finns jobben och göra arbetsplatsbesök. Vidare erbjuds stöd till att söka plats för arbetsprövning. Studievägledning erbjuds och arbetsplatsbesök görs. Personen ges mycket stöd och uppmuntran under de sex månader han eller hon är inskriven. Rodret samarbetar med arbetsförmedlingen och övriga inremitterande myndigheter, främst socialtjänst, försäkringskassa och öppen psykiatri. Rodret har också ett nära samarbete med brukarorganisationen RSMH. Martin Larsson Hälsodisken ViCan-teamen Arbetsmarknadstorget Hälsodisken är en etablerad verksamhet på Hisingen med mål att bereda människor möjligheter att ta ett större eget ansvar för sina liv och sin hälsa. Till Hälsodiskens aktiviteter krävs ingen remiss. Genom Hälsodisken är människor välkomna att delta i samtalsgrupper där man kan träffa andra i samma situation och få stöd att gå vidare i livet. Hälsodiskens samtalsgrupper är stresskola, sömnskola, depressionsskola, värkstaden och änkegrupper. Det finns också kurser i avspänning och Qigong. Hälsodisken erbjuder även kognitiva samtal från tre vårdcentraler för personer med ångest, depression och stressproblematik. Via Hälsodiskens hemsida (halsodisken.vgregion.se) och mediaavdelning på Hisingens resursbibliotek kan man söka kunskap i olika hälsofrågor. Målsättningen är att långvarigt arbetslösa eller sjukskrivna snabbare skall komma vidare in i rätt åtgärd som syftar till arbete och utbildning. Därigenom förkortas tiden som han/hon uppbär försörjningsstöd, sjukpenning eller a-kassa. Insatserna skall också leda till minskad passivitet, ökat självförtroende och självinsikt för deltagarna. Verksamheten på Lundbykajen består av två team som möter olika åldersgrupper och behov, ViCan och ViCan+. Arbetsmarknadstorget är en arbetslivsinriktad aktivitet där socialtjänsten och arbetsförmedlingen samverkar. Målgruppen är arbetslösa Hisingsbor som uppbär offentlig försörjning och är i behov av samordnade insatser från socialtjänst och arbetsförmedling för att bli anställningsbara. Målgruppen omfattar även arbetssökande med relativt ordnade förhållande med stöd- och motivationsbehov, SFI-studerande och föräldralediga. Verksamheten är organiserad i två team med geografisk indelning. Syftet för Arbetsmarknadstorget är att arbetslösa Hisingsbor snabbare ska komma ut i arbete. gemensamma handlingsplaner ska upprättas, och handläggare från de samverkande myndigheterna ska tillsammans följa den arbetslöse fram till dess han eller hon har fått ett arbete. tiden i samverkan på Arbetsmarknadstorget ska uppgå till högst tolv månader och endast i undantagsfall under längre tid. Ann Karltun eller Wanja Jällbrink Unga vuxna Unga vuxna erbjuder psykologsamtal till unga vuxna i åldern år med identitetsproblematik. Verksamheten har hela tiden varit inriktad på att fånga och förstärka de unga vuxnas egna ansvar och initiativförmåga. De kommer ofta på rekommendation från andra DELTA-verksamheter. Dessa unga vuxna har ofta en allvarlig problematik, som gör det svårt för dem att klara av studier eller att söka arbete. Christer Holmgren ViCan ViCan-teamet arbetar med motivation till förändring under åtta veckors tid. En kartläggning av deltagarnas möjligheter till arbete eller studier görs. Kartläggningen ligger till grund för en rekommenderad fortsatt planering mot arbete. Målgruppen är arbetslösa i åldern 18 till 29 år, som är osäkra på sina förmågor, vill testa sina möjligheter och hitta en väg ut mot arbetsmarknaden. Eva Hallberg Kjell Aronsson SANNA-teamet Sanna arbetar med arbetsrehabilitering av Hisingsbor med missbruksbakgrund i tvärprofessionella och tvärsektoriella I ViCan+ genomförs åtta veckors kartteam bestående av representanter från läggning för att få en helhetsbild av indisocialtjänst, hälso- och sjukvård, arbetsvidens psykosociala situation, arbetsförförmedling samt försäkringskassa. måga och kunskapsnivå och en aktuell Målet med verksamheten i SANNA handlingsplan eller utvecklingsplan för är att deltagaren. Målgruppen är personer över 30 år rehabilitera arbetslösa Hisingsbor med missbruksbakgrund till arbete. som varit arbetslösa en längre tid och är i behov av kartläggning med fördjupad vägledning. Keith Alsterlind Beata Rackmann ViCan+ 7

5 Vi utvecklar välfärdsarbetet steg för steg. ADRESS Box 8813, Göteborg BESÖK Vågmästaregatan 1D TFN HEMSIDA 8 HÄSSEL & PALM