Deltagare i samverkan

Transkript

1 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel Resultat 2006 Helena Johansson Hisingen februari 2007 Rapport

2 Förord Uppföljning av våra verksamheter är i många avseende en strategisk uppgift. Det åligger ett samordningsförbund att ha en god intern kontroll på sin verksamhet. God intern kontroll inom offentlig verksamhet omfattar inte bara ekonomi utan framförallt själva verksamheten. En av skillnaderna mellan offentlig verksamhet och vinstdrivande verksamhet är just att inom den offentliga verksamheten är det hur insatta resurser har använts som är intressant medan det inom en vinstdrivande verksamhet är avkastningen på insatt kapital, dvs. ekonomin, som är i fokus. Denna rapport, som är den andra i ordningen, syftar såväl till att tillgodose kravet på en god intern kontroll som till att påvisa vad vi åstadkommer för Hisingsbon genom DELTA-samverkan. DELTA-samverkan syftar ytterst till att möta Hisingsbons behov utifrån en helhetssyn och att organisera arbetet så att vi kan ta ett samlat ansvar för de insatser som behövs. Detta skall i sin tur leda till ett bättre resursutnyttjande. Resultatet som redovisas i denna rapport är uppföljning av DELTA-samverkan. Med uppföljning menas här att följa upp verksamheten, inte att utvärdera den. Det innebär att vi inte kan, med resultatet från denna rapport, uttala oss om verksamhetens effektivitet. För det krävs en mer omfattande studie och analys. Däremot har vi en unik uppföljning som på ett förhoppningsvis lättillgängligt sätt beskriver flöden och vad som har hänt Hisingsbon när han eller hon har tagit del av DELTA-samverkan. Någon liknande sammanställning har inte gjorts tidigare. DELTA:s verksamhet har ett tydligt inslag av att utveckla verksamheter. En förutsättning för att det skall ske en kvalitativ utveckling är att vi också påtalar brister. Därför finns det också en viktig ansats i rapporten - att lyfta fram och problematisera de kvalitetsbrister och tillkortakommanden som kan påverka sammanställningarna. De brister som kvarstår kommer att åtgärdas i viss utsträckning. Ambitionen är dock att endast göra de förändringar som tillåter att materialet kan användas för att göra jämförelser över tid. Många medarbetare i våra samverkande organisationer och inom DELTA:s kansli har deltagit i detta utvecklingsarbete. Det har gällt att enträget rapportera begärd data eller att lämna synpunkter på utformning av frågor och system. Utan allt detta engagemang hade denna uppföljning inte kunnat genomföras. Uppföljningssamordnare Helena Johansson har på ett förtjänstfullt sätt lett detta arbete. Helena är också författare till denna rapport. Hisingen februari 2007 Ola Andersson Ansvarig tjänsteman 2

3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 4 2. Verksamheterna som ingår i uppföljningen 5 3. Datainsamling Variabler Tid i samverkan Redovisning Hisingsbor som har varit aktuella i samverkan Nya deltagare Hisingsbor som avslutat samverkan Stadsdel/Vårdcentral Genusperspektiv Åldersfördelning Arbetsförhållande Tid i aktivitet Försörjning Status vid avslut Slutkommentar

4 1. Bakgrund DELTAs uppföljning med stöd av Excel ger en bra överblick av flöden av deltagare i verksamheterna. Utgångspunkten är att mäta hur många Hisingsbor aktiviteterna samverkar kring med finansiering från Samordningsförbundet samt att ta in enhetliga uppgifter om dessa individer. Det är en enkel databas där antalet individer mäts utifrån samma bakgrundsfaktorer och jämförelser kan göras mellan olika tidsperioder. Alla aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet ingår inte i uppföljningen. Aktiviteter som ingår har alla den karaktären att handläggare har kontinuerlig kontakt med deltagare och på så sätt kan hämta in uppgifter. De aktiviteter som inte ingår har annan typ av inriktning där man inte på samma sätt tar in information från deltagarna kring bakgrundsvariabler. Insamlandet av data påbörjades januari år 2005 genom att alla individer, som deltog i respektive aktivitet registrerades och efter hand kodades alla nya in. Det innebär att vi fångat in uppgifter kring alla som deltagit i samverkan under år 2005 och Under år 2006 har vissa förändringar av uppföljningen skett, men för att kunna göra jämförelser med tidigare år så har dessa varit begränsade. Sedan år 2005 finns uppföljningssystemet SUS, som är ett System för Uppföljning av Samverkan inom rehabiliteringsområdet. Systemet är framtaget av Försäkringskassan, Arbetsmarknadsstyrelsen och Socialstyrelsen på uppdrag av Regeringen. Aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet ska använda SUS och i flera fall görs det redan. Tanken har varit att när användandet av SUS har kommit igång i aktiviteterna så ska DELTAs egen uppföljning kunna upphöra. Men hittills ger inte SUS den överblick av flöden som excelfilsuppföljningen gör, vilket motiverar till att använda systemen parallellt. En stor skillnad mellan systemen är att i SUS tillfrågas deltagarna om bakgrundsfaktorer och både deltagare och handläggare ska bedöma och värdera hur väl insatsen varit till hjälp. I uppföljningen som presenteras i den här rapporten hämtas uppgifterna enbart från handläggarna. Rapporten beskriver framför allt resultat från år 2006 och det görs en jämförelse med siffror från år Utvecklingen av uppföljningen går att läsa mer om i resultatrapporten från år 2005, Excelfilen - ett sätt att följa upp samverkansaktiviteter som finns på DELTAs hemsida, 4

5 2. Verksamheterna som ingår i uppföljningen Aktiviteterna som ingår i uppföljningen är indelade i verksamheter med socialmedicinskt inriktad rehabilitering och arbetslivsinriktad rehabilitering. Att den uppdelningen gjorts beror på att de olika typerna av aktiviteter har olika syften och arbetssätt. Verksamheterna inom respektive inriktning arbetar dessutom för olika behovsgrupper och med skiftande resurser vilket gör att det inte kan läggas kvalitativa aspekter på aktiviteterna utifrån siffrorna. Arbetslivsinriktade aktiviteterna De arbetslivsinriktade aktiviteterna består av SANNA samt vuxen- och ungdomsteam på Arbetsmarknadstorget. SANNA arbetar med arbetsrehabilitering av Hisingsbor med missbruksbakgrund i samverkan mellan socialtjänst, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och hälso- och sjukvård. SANNA består av ett team, som arbetar tillsammans kring individen och är skilt från ordinarie verksamhet. Deras målgrupp är tydlig och alla deltagare ingår i uppföljningen. På Arbetsmarknadstorget samverkar socialtjänsten och Arbetsförmedlingen i två vuxenteam och ett ungdomsteam. Vuxenteamen, Biskopsgårdsteamet och Kvilleteamet, har som målgrupp arbetssökande i åldrarna år som är i behov av försörjningsstöd via socialtjänsten i väntan på arbete. Till Biskopsgårdsteamet kommer deltagare från Biskopsgården och Torslanda och till Kvilleteamet kommer deltagare från stadsdelarna Backa, Kärra-Rödbo, Lundby och Tuve-Säve. I uppföljningen finns alla de individer med som handläggs av socialsekreterarna på Arbetsmarknadstorget, som uppbär försörjningsstöd och som bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande. En del av dessa har av olika skäl sina kontakter med af-handläggare inom ordinarie verksamhet men de flesta har kontakt med arbetsförmedlare med placering på Arbetsmarknadstorget. Till Ungdomsteamet på Arbetsmarknadstorget kommer ungdomar i åldern år som söker försörjningsstöd på grund av arbetslöshet. Ungdomsteamet var tidigare samlokaliserat med Af Hisingens ungdomsarbetsförmedlare i Arbetsförmedlingens lokaler men finns sedan på Arbetsmarknadstorget. Från och med oktober år 2006 har man en arbetsförmedlare som enbart ska arbeta med ungdomsteamets deltagare och som är placerad med ungdomsteamet på Arbetsmarknadstorget. Uppgifter kring alla de ungdomar, som har försörjningsstöd och kontakt med ungdomsteamet finns med. Graden av samverkan kring deltagarna på Arbetsmarknadstorget varierar. Det finns samverkan som innebär att de båda myndigheterna tillsammans gör en handlingsplan, har trepartssamtal och tar gemensamt ansvar för deltagaren. Det finns också samverkan där handläggarna enkelt kan rådgöra med varandra eftersom man finns i samma lokaler. 5

6 Socialmedicinska aktiviteterna De socialmedicinska aktiviteterna som ingår i uppföljningen är de tvärprofessionella team, som finns på vårdcentralerna i Backa, Biskopsgården, Brämaregården, Kärra-Rödbo och Tuve-Säve, och som går under namnet Tidig och Samordnad Rehabilitering (ToSR). På vårdcentralerna tas individer med, som haft kontakt med en eller flera professioner i rehabteamet (det tvärsektoriella teamet), oavsett om de varit sjukskrivna eller inte. Några av de försäkringskassehandläggarna, som finns på vårdcentralerna med stöd av samverkanspengar, ingår i teamarbetet medan handläggare från Försäkringskassan på ett par vårdcentraler har ett arbetssätt mer baserat på kontaktmannaskap. Försäkringskassehandläggaren, som finns ute på vårdcentralen, samarbetar även direkt med sjukskrivande läkare i en del sjukfall. Om dessa patienter inte har haft kontakt med teamen, finns de inte redovisade i materialet. Vid en tidigare uppskattning av försäkringshandläggarna framkom att cirka 25 % av aktuella sjukfall handläggs direkt med läkaren och är inte kända i teamen. Detta medförde totalt patienter under ett år, som inte redovisades i materialet. Från och med år 2007 kommer dessa deltagare att räknas med pinnstatistik. 3. Datainsamling Rutiner kring hur datainsamlingen sker kan variera lite mellan verksamheterna men sker i stort enligt följande Ansvarig handläggare fyller i en blankett med efterfrågade uppgifter i samband med första mötet med individen När samverkan avslutas fyller ansvarig handläggare i en avslutningsblankett Blanketterna lämnas till den i varje team, som är utsedd att göra registreringen i excelfilen Ansvarig för inkodningen gör även sammanställningen enligt den manual som finns för ändamålet DELTA efterfrågar sammanställning av siffrorna i samband med delårsrapporter och verksamhetsberättelsen, dvs. tre gånger per år De socialmedicinska aktiviteterna valde att använda personnummer i sin databas utifrån det tillstånd, som generellt finns för att göra uppföljningar inom sjukvården. De arbetslivsinriktade aktiviteterna har istället valt att använda idnummer. 6

7 3.1 Variabler I databasen registreras bakgrundsfakta kring de Hisingsbor, som blir aktuella för samverkan. Dessutom noteras försörjning vid start och vid avslut på samverkansinsatsen och status vid avslut i aktiviteten. Det innebär att vi kan följa flödet, dvs. hur många individer som startar respektive slutar under en viss period samt hur många som varit aktuella i samverkan. Registrering görs kontinuerligt och flöden kan mätas utifrån valda tidsperioder. Man har en kärna av gemensamma variabler för både arbetslivsinriktade och socialmedicinska aktiviteterna men under vissa variabler finns underkategorier som skiljer sig åt mellan de olika typerna av inriktning. Uppgifter kring följande variabler samlas in Ålder Kön Stadsdel/vårdcentral Arbetsförhållande (socialmedicinska) Startdatum i samverkan Avslutsdatum Försörjning vid start Försörjning vid avslut Status vid avslut Tid i samverkan För att mäta hur lång period individen är aktuell för samverkan krävs ställningstagande till när samarbetet kring personen börjar och slutar. SANNA har strukturerade former för start och avslut. I deras metodik ingår att ge deltagaren stöd även en tid efter att personen påbörjat en anställning och avslut räknas när stabilitet har uppnåtts. På Arbetsmarknadstorget bedöms deltagaren starta i samband med att socialtjänsten tar beslut om rätt till försörjningsstöd och i regel kopplas arbetsförmedlingen in i detta skede. Avslut från samverkan sker på A-torget när individen inte längre har behov av försörjningsstöd. Det innebär att individen som regel avslutas ett par månader efter påbörjad anställning eller utbildning. På vårdcentralerna bedöms att starten är när individen börjar en kontakt med någon i teamet oavsett om sjukskrivning och därmed läkarkontakt funnits tidigare. På samma sätt räknas avslut från samverkan från den dag individen avslutar kontakt med rehabteamet. En del patienter kan dock därefter fortsätta en uppföljande kontakt om behov uppstår. 7

8 4. Redovisning Nedan följer 2006 års siffror sett i ljuset av 2005 års siffror. I vissa variabler är skillnaden marginell mellan åren och då redovisas enbart senaste årets siffror. Redovisning görs av avslutade deltagare i aktiviteterna med undantag av totalt antal aktuella och nya deltagare. Detta då man inte har en fullständig bild förrän personen avslutats när det gäller försörjning och status vid avslut. 4.1 Hisingsbor, som har varit aktuella för samverkan Närmare 4000 Hisingsbor har varit aktuella i de arbetslivsinriktade och socialmedicinska samverkansaktiviteterna både under år 2005 och 2006, vilket framgår av diagram år 2005 år 2006 Socialmedicinska Arbetslivsinriktade Totalt Diagram 1 Antal Hisingsbor som har varit aktuella i samverkansaktiviteterna Man kan se en ökning (ca 6 %) av antal totalt aktuella i de socialmedicinska aktiviteterna medan de arbetslivsinriktade aktiviteterna har haft ett mindre antal totalt aktuella under år 2006 (ca 6 %). Antal totalt aktuella skiljer sig dock åt mellan vårdcentralerna; Backa, Biskopsgården och Brämaregården har haft ett ökat antal aktuella medan Kärra har minskat. Tuve har haft samma totala antal aktuella både år 2005 och För de arbetslivsinriktade aktiviteterna SANNA och Arbetsmarknadstorget är det också inbördes skillnader; SANNA har haft ett minskat antal deltagare (-34 individer), vuxenteamen har också minskat (-142 individer) medan ungdomsteamet har ökat med 60 individer. 8

9 4.2 Nya deltagare De socialmedicinska aktiviteterna har tagit emot nya deltagare under året vilket är en ökning i jämförelse med år 2005, se diagram 2. De arbetslivsinriktade aktiviteterna har under år 2006 tagit emot 892 nya deltagare vilket är en minskning från förra året. Minskningen är genomgående för alla de arbetslivsinriktade aktiviteterna år 2005 år Socialmedicinska Arbetslivsinriktade Totalt Diagram 2 Antalet nya Hisingsbor i samverkansaktiviteter Bland vårdcentralerna är den inbördes skillnaden samma som för totalt antal aktuella som beskrivits ovan, med den skillnaden att Tuve nästan har dubblerat antal nya deltagare, från 26 individer år 2005 till 49 individer år 2006, se diagram år 2005 år Backa Biskopsgården Brämaregården Kärra Tuve Diagram 3 Antalet nya på respektive vårdcentral 2005 och

10 4.3 Hisingsbor som avslutat samverkan Under år 2006 har Hisingsbor avslutats i samverkansaktiviteter fördelade enligt diagram 3. Det är denna grupp som redovisas på följande sidor år 2005 år 2006 Socialmedicinska Arbetslivsinriktade Totalt Diagram 3 Antal Hisingsbor som avslutat samverkansaktivitet En liten ökning, 164 fler individer, har skett vad gäller avslutade deltagare i de socialmedicinska aktiviteterna. Backa vårdcentral står för den största ökningen och hade samtidigt den största ökningen av antalet nya deltagare. Brämaregården och Biskopsgården har ökat antalet avslutade deltagare medan Kärra har minskat. För de arbetslivsinriktade aktiviteterna är det en marginell förändring sammanlagt men med inbördes skillnad mellan teamen. SANNA har minskat liksom Kvilleteamet medan Biskopsgårdsteamet samt ungdomsteamet har ett ökat antalet avslutade deltagare Stadsdel/vårdcentral Socialmedicinska aktiviteter Fördelning av antalet avslutade deltagare i DELTA-teamen på vårdcentralerna år 2006 framgår av diagram 4. Kärra 21% Tuve 3% Backa 27% Brämaregården 22% Biskopsgården 27% Diagram 4 Fördelning per vårdcentral 2006, Hisingsbor 10

11 Rehabteamen har olika arbetssätt och bemanningen i teamen varierar mellan vårdcentralerna. Samverkan på Tuve vårdcentral har haft en annan målgrupp än övriga vårdcentraler. Detta är några av anledningarna till att fördelningen inte speglar befolkningsunderlaget. Arbetslivsinriktade aktiviteter I diagram 5 kan man se hur antalet deltagare i arbetslivsinriktad DELTAsamverkan, fördelar sig mellan stadsdelarna år Fördelningen visar en spridning över hela Hisingen och den speglar i viss mån behov och storlek hos stadsdelarna. Tuve-Säve 3% Torslanda 3% Backa 14% Kärra-Rödbo 3% Lundby 28% Biskopsgården 49% Diagram 5 Andel per stadsdel i arbetslivsinriktade aktiviteter, antal deltagare Genusperspektiv Fördelningen mellan män och kvinnor skiljer sig åt mellan de olika typerna av aktiviteter, se diagram 6. I de socialmedicinska aktiviteterna är 66 % av deltagarna kvinnor och 34 % män. I de arbetslivsinriktade är det omvänt, där är antalet män fler, 57 % mot 43 % kvinnor. I jämförelse med år 2005 är det inte några stora skillnader men det är mer utjämnat för båda typer av samverkan. Fördelningen mellan kvinnor och män inom DELTA-samverkan speglar väl det förhållande som råder generellt inom socialförsäkringen och arbetslöshetsstatistiken. Socialmedicinska 1537 deltagare Arbetslivsinriktade 1028 deltagare män 34% kvinnor 66% män 57% kvinnor 43% Diagram 6 Andelen kvinnor och män år

12 4.6 Åldersfördelning Åldersfördelningen skiljer sig mellan de olika inriktningarna av samverkan. DELTA-teamen på vårdcentralerna har mer än 50 % av sina deltagare i ålderskategorin 26-45år och en betydligt mindre del är mellan 18-25år. Det är marginella skillnader mellan år 2005 och 2006, se diagram 7. 56% 55% år 2005 år % 32% 13% 13% år år år Diagram 7 Åldersfördelning hos Hisingsbor i socialmedicinska aktiviteter När det gäller SANNA och Arbetsmarknadstorget har det skett en del förändringar mellan år 2005 och 2006, se diagram 8. Andelen ungdomar, ålderskategorin år, har ökat och de utgjorde år % av det totala antalet. Den äldre ålderskategorin har minskat, från 13 % till 8 %. år % 50% 45% 42% år % 8% år år år Diagram 8 Åldersfördelning för Hisingsbor i arbetslivsinriktad DELTAsamverkan 12

13 4.7 Arbetsförhållande Arbetsförhållande redovisas enbart för socialmedicinska aktiviteterna. I den arbetslivsinriktade samverkan är grundförutsättningen att individen är arbetslös. Av de individer som avslutats år 2006 hade 70 % anställning eller var egna företagare vid start, en liten ökning från år 2005, se diagram 9. 68% 70% år 2005 år % 22% 7% 8% 3% 0% Anställd/egen företagare Arbetslös Studerande Uppgift saknas Diagram 9 Arbetsförhållande hos (år 2005) respektive (år 2006) Hisingsbor i socialmedicinska aktiviteter Det finns skillnader mellan DELTA-teamen; av Brämargårdens deltagare har 56 % en anställning eller är egna företagare medan motsvarande grupp för Kärra utgörs av 89 %. 4.8 Tid i aktivitet Socialmedicinska aktiviteter När det gäller tid i aktivitet är det inga större skillnader mellan år 2006 och Tidig och samordnad rehabilitering på vårdcentralerna har som inriktning att erbjuda tidiga insatser för att förhindra och förkorta sjukskrivning. 78 % av Hisingsborna som har haft kontakt med DELTA-teamen har varit aktuella i teamen kortare tid än 6 månader, se diagram 10. Detta är en liten ökning i jämförelse med år 2005, då motsvarande siffra var 76 %. längre än 12 mån 8% 7-12 mån 14% Socialmedicinska kortare än 6 mån 78% längre än 12 mån 25% 7-12 mån 24% Arbetslivsinriktade kortare än 6 mån 51% Diagram 10 Tid i aktivitet för Hisingsbor i socialmedicinsk rehabilitering och i arbetslivsinriktad rehabilitering 13

14 Arbetslivsinriktade aktiviteter Liksom år 2005 så deltar hälften av personerna i arbetslivsinriktade aktiviteter kortare tid än 6 månader och en fjärdedel är med i samverkan längre än tolv månader, se diagram 10. Det finns skillnad i tid i aktivitet mellan vuxenteam och ungdomsteam. Bland deltagare i ungdomsteamet på Arbetsmarknadstorget är 62 % aktuella kortare tid än 6 månader, medan motsvarande bland vuxna deltagare på Arbetsmarkandstorget är 41 %. SANNAs deltagare har över lag långa rehabiliteringstider, 46 % av avslutade deltagare 2006 hade varit aktuella mer än 19 månader. Detta speglar väl SANNAs målsättning att vara ett team som driver rehabiliteringsprocessen från nykterhet till stabilitet i arbetslivet. 4.9 Försörjning Typ av försörjning avser situationen vid start i samverkan och vid avslut. En individ kan ha försörjning från flera system, till exempel låg sjukpenning, som behöver kompletteras med försörjningsstöd från socialtjänsten. Principen har varit att huvudsaklig försörjningskälla gäller. På så sätt har dubbelregistreringar undvikits. Socialmedicinska aktiviteter Försörjning vid start och vid avslut hos deltagarna framgår av diagram 11. I kategorierna sjukpenning och sjukersättning ingår både deltagare som är sjukskrivna på heltid och partiellt. Den största delen är dock de heltidssjukskrivna, 38 % har sjukpenning eller sjukersättning på heltid vid start, siffran för deltid är 9 %. Vid avslut har 20 % av deltagarna heltidsersättning och 7 % har deltidsersättning. 0-klassad innebär att personen är sjukskriven men saknar sjukpenningplacering (SGI) och har istället sin försörjning via försörjningsstöd hos socialtjänsten. I kategorin annan offentlig försörjning ingår deltagare med a-kassa, föräldrapenning eller studiestöd från CSN. 1% 15% 1% 16% 34% 50% 3% 7% 3% 40% 9% 21% uppgift saknas annan offentlig försörjning lön "0-klassade" sjukersättning sjukpenning start avslut Diagram 11 Försörjning vid start respektive avslut i socialmedicinsk rehabilitering år 2006, individer 14

15 Som framgår av diagram 11 halveras nästan antalet med sjukpenning under tiden i DELTA-teamet och antalet som vid avslut har lön ökar från 34 % till 50 %. Sjukskrivningsmönster Ovan redovisas försörjningsuppgifter för deltagare i DELTA-samverkan på vårdcentralerna. Om man istället gör en klassificering utifrån sjukskrivningsmönster ges en annan bild, se diagram 12. 1% 49% 51% 66% 33% uppgift saknas ej sjukskriven sjukskriven heltid/partiellt start avslut Diagram 12 Sjukskrivningsmönster vid start respektive avslut vid samverkan på vårdcentralerna år 2006 för Hisingsbor Som framgår i diagrammet är drygt hälften av deltagarna sjukskrivna vid start och motsvarande siffra vid avslut är 33 %. Inriktningen för Tidig och samordnad rehabilitering på vårdcentralerna är som nämnts tidigare bland annat att erbjuda tidiga insatser för att förhindra och/eller förkorta sjukskrivning. Arbetslivsinriktade aktiviteter I diagram 13 och 14 redovisas vilken myndighet som har försörjningsansvaret, när samverkan startar i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Det är den huvudsakliga försörjningen som har noterats men det kan även finnas en mindre grupp personer som haft försörjning från fler än en myndighet. Det kan t.ex. vara en inte tillräcklig A-kassa som gör att man får söka kompletterande försörjningsstöd från socialtjänsten. Deltagare med försörjning från Försäkringskassan är framförallt deltagare i SANNA-teamet. 15

16 Försörjning år % 90% 73% Uppgift saknas Egen SDF Fk Af 16% 4% 6% 8% 3% start avslut Diagram 13 Försörjning vid start och avslut för deltagare i arbetslivsinriktad rehabilitering år 2005 De allra flesta har, både år 2005 och 2006, sin försörjning via socialtjänsten vid start som framgår av diagram 13 och 14. En viss ökning förekommer år 2006 av antalet som vid start har försörjning via SDF och färre har det från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. År 2006 har vid avslut hela 78 % av deltagarna egen försörjning, vilket här innebär arbete eller studiestöd via CSN, att jämföra med år 2005 då 73 % av deltagarna vid avslut har haft egen försörjning. I vissa fall har typ av ersättning vid avslut inte kunnat gå att ta reda på, mer än att deltagaren inte har offentlig försörjning. Försörjning år % 94% 78% Uppgift saknas Egen SDF Fk Af 12% 2% 1% 3% 8% start avslut Diagram 14 Försörjning vid start och avslut för deltagare i arbetslivsinriktad rehabilitering, år 2006 De personer som vid avslut hade försörjningsstöd från SDF avser den grupp som flyttats tillbaka till ordinarie verksamhet inom socialtjänsten och som bedömts behöva andra insatser än vad samverkan inom de arbetslivsinriktade aktiviteterna kan ge. År 2005 utgjorde den gruppen 16 % och år 2006 hade 16

17 12 % fortsatt försörjningsstöd vid avslut. Det är fler deltagare som vid avslut har A-kassa än som har det vid start i arbetslivsinriktad aktivitet Status vid avslut Socialmedicinska aktiviteter Status vid avslut hos deltagarna i rehabteamen på vårdcentralerna framgår av diagram 15 nedan. Många av deltagarna har redan en arbetsförmåga vid ingång i teamet och det har då handlat om att de har bibehållit sin arbetsförmåga och undvikit sjukskrivning genom sin kontakt med DELTA-teamet. I kategorierna arbetsför ingår således deltagare som fått förebyggande rehabilitering. I kategorin fortsatt arbliv. rehab ingår rehabilitering inom annan DELTAsamverkan som t.ex. Arbetsmarknadstorget och annan form av arbetslivsinriktad rehabilitering i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Fortsatt medicinsk rehab står för att deltagaren fått remiss till specialistsjukvård eller annan fortsatt behandling/rehabilitering dock inte arbetslivsinriktad sådan och utan DELTA-samverkan. Sjukersättning innebär att deltagaren beviljats eller rekommenderats få sjukersättning och att rehabilitering mot arbete inte är aktuellt i dagsläget. Annan orsak har använts när ingen av övriga alternativ stämmer in t.ex. när individen har flyttat eller avbrutit på eget initiativ. 1% 2% 10% 21% 4% 5% 11% 6% 6% 17% 4% 6% 50% 57% uppgift saknas annan orsak sjukersättning fortsatt medicinsk rehab fortsatt arbliv.rehab partiellt arbetsför helt arbetsför år 2005 år 2006 Diagram 15 Status vid avslut för (år 2005) respektive (år 2006) Hisingsbor. Som framgår av diagrammet är det betydligt fler som vid avslut har full arbetsförmåga år 2006 än Över hälften har bedömts ha full arbetsförmåga vid avslut. Man kan också se en förändring när det gäller fortsatt medicinsk rehab, där det skett en ökning från 11 % (155 personer) till 17 % (261 personer). År 2005 bestod kategorin Annan orsak av 21 % (286 individer) av totala antalet avslutade, år 2006 är motsvarande siffra 10 % (146 individer). Kategorin har nyanserats år 2006 i flyttat och avbrutit, och av de 17

18 146 individer så har 18 individer avslutat samverkan på grund av flytt och 128 individer har avbrutit på eget initiativ. Arbetslivsinriktade aktiviteter Av de individer som har deltagit i arbetslivsinriktad rehabilitering i SANNA eller på Arbetsmarknadstorget år 2006 har 42 % gått vidare till arbete och 4 % till arbete med Af-stöd, se diagram 16. I kategorin arbete ingår alla former av anställning, från timanställning till tillsvidareanställning och i arbete med Af-stöd ingår bland annat lönebidragsanställningar, anställningsstöd och start av näringsverksamhet. Aktuell hos af innebär att deltagare har behov av fortsatt kontakt med Arbetsförmedlingen men inte inom DELTA-samverkan och denna kategori ligger liksom år 2005 på 7 %. Personer som efter arbetslivsinriktad DELTA-samverkan inte anses kunna rehabiliteras mot arbete i dagsläget och som fortsätter inom socialtjänsten eller Försäkringskassan har kodats med ej rehab mot arbete i dagsläget. Den gruppen har minskat från 13 % till 11 %. Gruppen är inte längre i behov av samverkan och risken för rundgång mellan myndigheterna har därmed stoppats. Ej rehab mot arbete i dagsläget 11% Annan orsak 24% Arbete 42% Aktuell hos AF 7% Utbildning 12% Arbete m Af-stöd 4% Diagram 16 Status vid avslut för deltagare i arbetslivsinriktad rehab år 2006, 1028 individer I kategorin annan orsak ingår personer som avbrutit sin kontakt på eget initiativ och i likhet med de socialmedicinska aktiviteterna har kategorin nyanserats fast här i tre underrubriker, flyttat, ej avhörts och övrigt. Det gjordes dock inte förrän vid andra tertialen år 2006 men det framgår ändå att kategorin ej avhörts är den största. Troligen har en del av dessa erhållit arbete eller påbörjat studier eftersom de valt att inte fortsätta söka försörjningsstöd inom socialtjänsten. 18

19 5. Slutkommentar Uppföljningen i den här rapporten ger en samlad bild av behovet av samverkan på Hisingen. För att uppföljningen ska fungera krävs ett stort engagemang hos aktiviteterna men också ett centralt stöd för att öka kvalitetssäkringen i materialet. Något att arbeta vidare med både i de socialmedicinska och arbetslivsinriktade aktiviteter är att minska antalet deltagare som vid avslut kodas med annan orsak. Under år 2007 fortsätter uppföljningen som tidigare med det undantaget att de socialmedicinska aktiviteterna kommer att utökas med Torslanda vårdcentral där man håller på att starta ett DELTA-team/samverkansteam. Som tidigare har nämnts kommer vissa verksamheter använda SUS parallellt med DELTAs uppföljning år Förhoppningen är att SUS ska kunna ge det som uppföljningen i den här rapporten ger, det vill säga en god överblick av flöden av deltagare inom samverkansaktiviteterna, men gör inte det i dagsläget. Under två års tid, , har information om deltagare i DELTAsamverkan samlats in och utgör nu en databas med stor potential. Resultatet som presenteras i den här rapporten ger en överblicksbild. Det borde vara intressant att göra en fördjupad analys över materialet i databasen. Det skulle till exempel vara intressant att titta närmare på deltagare som är aktuella i mer än 12 månader. Andra frågor som kan vara av intresse är att titta på rehabilitering utifrån ett genus- och åldersperspektiv eller utifrån stadsdeltillhörighet. Varierar längden av rehabilitering och graden av ökad försörjningsförmåga utifrån om man är kvinna eller man, ung eller gammal, Biskopsgårdsbo eller Backabo? Slutligen är förhoppningen att denna rapport kommer bidra till ökad kännedom om det behov av samverkan som finns på Hisingen. 19