Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN. Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0007/ Ärende nr 3

Transkript

1 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0007/ Ärende nr 3 Budget år Bakgrund Samordningsförbundet Göteborg Hisingen har från och med den 1 januari 2005 ansvaret för den finansiella samordningen på Hisingen. Samordningsförbundets verksamhet har sin bas i de erfarenheter som utvecklats från 1997 och framåt under Beställarförbundet DELTA. En gemensam nämnare under försöksperioden har genomgående varit att utveckla ett förändrat synsätt på välfärdsarbetet. Ett synsätt som innebär att all rehabilitering sker utifrån individers behov och förmåga individens aktiva medverkan eftersträvas de samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen fortsätter att verka i denna anda. Samordningsförbundet har en unik möjlighet att sektorsövergripande samordna insatser som syftar till att individer uppnår eller förbättrar sin förmåga till eget arbete. Samverkan mellan myndigheter ställer stora krav på de inblandade parterna. Som stöd för samverkan har de samverkande myndigheterna i Västra Götaland formulerat Samverkan är ett arbetssätt men också ett synsätt med betydelse för attityder, förhållningssätt, prioriteringar och resursanvändning. Vi är beredda att verka för att detta synsätt sprids och får genomslag i våra organisationer hos politiker, ledare, personal och fackliga organisationer. 2. Förutsättningar I lagen om finansiell samordning regleras samordningsförbundets ansvarsområde. I 10 framgår att samordningsförbundet skall fatta beslut om verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Denna uppgift kan inte delegeras. 1

2 Vid Samordningsförbundets Göteborg Hisingens sammanträde den 30 augusti 2007 fastställdes inriktningen av verksamheten för år Samordningsförbundet gav den ansvarige tjänstemannen i uppdrag att utforma en budget i enlighet med den beslutade inriktningen. Samordningsförbundets ekonomiska ram bestäms av den tilldelning som sker från ägarna. Varje part skall, enligt lagstiftaren, tillskjuta lika mycket medel som de övriga. För fastställande av budget skall enligt lag samråd ske. Detta samråd ägde rum den 24 oktober Vid detta samråd fastställdes att de samverkande parterna tilldelar samordningsförbundet Göteborg Hisingen DELTA sammanlagt 25 mkr. Dessa fördelas så att försäkringskassan som står för statens samlade del anslår 12,5 mkr, regionen 6,25 mkr och kommunen 6,25 mkr. Budgetutrymmet för år 2008 kan beskrivas enligt nedan: Ägartillskott under tkr Beräknat saldo för 2007 Eget kapital Disponibelt före beslut tkr tkr tkr - Aktiviteter enligt förslag i detta tjänsteutlåtande tkr - Medel för nya satsningar tkr - Kunskaps-DELTA tkr - Samordningsförbund, sekretariat tkr = Ianspråktagna medel tkr Balanspost Kvar att disponera tkr tkr I detta TU föreslås en budget på totalt tkr. Detta är en minskning i förhållande till år 2007 med tkr. De medel som finns kvar i form av eget kapital bedöms behövas för att hanterar eventuella omställningar för år Sedan år 2002 har kostnaderna för DELTA mer än halverats. Detta har kunnat hanteras genom avveckling och implementering. För att upprätthålla en långsiktighet i samverkansarbetet på Hisingen bedöms att nuvarande nivå inte skall sänkas ytterligare. Samtidigt som det behövs långsiktiga medel för att bibehålla den samverkan som utvecklats inom DELTA så finns flera initiativ från verksamheterna där man bedömer att samverkan inte fungerar tillfredsställande och där samordningsförbundet bör stödja samverkan. Detta blir alltmer tydligt i nuvarande högkonjunktur med mycket generellt sett god arbetsmarknad men där flera, både ungdomar och personer med olika hinder, har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. 2

3 3. Aktiviteter inom Kunskaps-DELTA Ur Samordningsförbundets beslutade inriktning för 2008 kan vi utläsa: Det arbetssätt som har utvecklats under DELTA:s försöksverksperiod skall fortsätta under Vi skall aktivt sprida våra positiva erfarenheter till andra intresserade och vi skall vara en arena för att vidareutveckla nya metoder som t ex arbetsförmågebedömningar. Arbetssättet inom Samordningsförbundet skall inte vara beroende av eldsjälar eller tillfälliga insatser utan grunda sig på fakta och kunskap. Förslag till insatser skall därför föregås av grundliga kartläggningar som förankras hos ägarna och i beredningsgruppen. För att kunna avläsa resultat och bedöma insatserna utifrån samordningsförbundets mål skall resurser avsättas för uppföljning, reflektion och utvärdering. Under begreppet Kunskaps-DELTA samlas de aktiviteter som syftar till att erövra ny kunskap om målgrupper, deras behov samt hur dessa behov tillgodoses idag. Vidare innefattar begreppet arbete med utveckling av idéer och förslag till åtgärder som bättre skall kunna svara mot de identifierade behoven. Ytterligare aktiviteter inom Kunskaps-DELTA är kunskapsutveckling kring ledarskap, uppföljning och utvärdering samt strukturella hinder för implementering av goda erfarenheter. Den bärande tanken i Kunskaps-DELTA är att arbetet skall ske gemensamt över myndighetsgränser och professioner. Arbetet inom Kunskaps-DELTA kännetecknas av att vara processinriktat. Det handlar om att starta upp, utveckla och stödja olika processer. Tillgången till processtöd i dessa sammanhang har varit strategisk. Vilka insatser som behövs varierar över tid och mellan uppgifter. För fortsatt effektivt utvecklingsarbete krävs att det även framgent finns tillgång till processtöd. Ett annat sätt att beskriva Kunskaps-DELTA är att dela upp verksamheten i följande delar: 1. Kartläggningar/ Behovsinventeringar 2. Följa upp och utvärdera 3. Implementera dvs. tillvarata erfarenheter 4. Erfarenhetsutbyte och spridande av kunskap Detta kan åskådliggöras med följande bild 3

4 2. Följa upp och utvärdera 1. Kartläggningar/ Behovsinventeringar Ordinarie verksamhet 3. Implementera dvs. tillvarata erfarenheter Kartläggningar/ Behovsinventeringar I inriktningsbeslutet för år 2008 konstaterar Samordningsförbundet att: Personalens medverkan och engagemang är avgörande om vi skall lyckas med våra mål. Erfarenheterna från DELTA-samverkan visar att ökad delaktighet ofta bidrar till ökad effektivitet. Därför åligger det varje medarbetare inom den finansiella samordningen att utifrån sina förutsättningar bidra till denna utveckling. Inom varje aktivitet som utvecklas skall man ständigt söka efter bättre metoder och arbetssätt. Förslag och idéer skall kunna komma från dem som möter våra medborgare i det dagliga arbetet. Det är ofta de som har bäst kunskap om behoven och hur arbetet borde bedrivas på bästa sätt. Vi vill fortsätta att stödja detta förhållningssätt. En erfarenhet av DELTA-samverkan är frågan om implementering av verksamheterna behöver initierats i samband med uppstart. För varje aktivitet skall det finnas en tydlig budget som också innehåller en beskrivning av respektive myndighets åtaganden. Från år 2005 har ett antal principer utvecklats för hur finansieringen kan fördelas mellan de samverkande myndigheterna och Samordningsförbundet. Följande principer har tillämpats inför förslag till nya insatser. 1. När viss typ av uppdrag inte finns inom ordinarie verksamhet. 2. När det finns uppdrag som för närvarande inte prioriteras inom ordinarie verksamhet. 3. När det finns extra kostnader för uppdrag som ligger utöver det ordinarie arbetet 4

5 4. När det finns övriga kostnader som bidrar till att samverkan kan bibehållas, ex lokal, samordnare, administration osv. Följa upp och utvärdera Från 2003 har vi inom DELTA arbetat aktivt med att utveckla en bättre uppföljning av vår gemensamma verksamhet (DIS). Från år 2005 har samtidigt ett nationellt system för uppföljning (SUS) börjat implementeras. I samband med start av nya aktiviteter skall SUS systemet (System för uppföljning av samverkan inom rehabiliteringsområdet) användas som en del i uppföljningen av aktiviteterna. Samordningsförbundet kommer under år 2008 aktivt bidra till att SUS kan utvecklas, vara ändamålsenligt och ha en hög kvalitet. De nya aktiviteter som utvecklats från år 2005 och framåt skall utvärderas. Utvärderingen bör ske med hjälp av självvärdering och med extern utvärdering. Implementera dvs. tillvarata erfarenheter Inom DELTA har vi följande fyra implementeringsalternativ: Det första alternativet innebär att en aktivitet i sin helhet tas över av den ordinarie organisationen både vad gäller ansvar och finansieringen. (Fullständig implementering) Det andra alternativet medför att hemmaorganisationerna tar över ansvar och finansiering till vissa delar av aktiviteten medan resterande del av aktiviteten bibehålls med fortsatt finansiell samordning. (Delad implementering) Det tredje alternativet går ut på att bibehålla aktiviteten i nuvarande form och fullt ut fortsätta en gemensam finansiell samordning. (Strukturell implementering) Det fjärde innebär att man inom en aktivitet har tagit fram nya arbetsmetoder och förhållningssätt som är applicerbara på övrig verksamhet. I dessa fall innebär implementeringen att kunskaperna kan spridas till liknande verksamheter i berörda organisationer. (Professionell implementering). Om verksamheten upphör eller avvecklas är detta ingen implementering. Under år 2006 påbörjades ett arbete kring ledarskap i samverkan. Syftet är att utveckla rollen som chef och ledare i samverkansorganisationer. Detta arbete kommer att fortsätta under år Implementeringen av det arbetssätt och den organisering som utvecklats inom Tidig och samordnad rehabilitering har fungerat väl genom det processtöd som funnits. En erfarenhet av DELTA-samverkan är att trots att det finns en väl fungerande struktur och allmän kännedom om arbetssätt krävs ofta ett rekonstruerande arbete. Resurser behöver därför finnas för att kvalitetssäkra att samverkan bibehålls eller återvinns samt ständigt utvecklas. 5

6 De svårigheter som vi mött i samband med implementering gör att vi också måste överväga vad som är mest lämplig form för drift av samverkansverksamhet. Flera av svårigheterna berör finansiering, ledning och styrning men också myndighetsmål och restriktioner. Om en större del av Samordningsförbundets verksamhet täcks in av medel som krävs för att bibehålla verksamheten kommer nuvarande finansiering inte att vara tillräcklig för att utveckla nya aktiviteter. I den mån Samordningsförbundet tillsammans med övriga samordningsförbund inte förmår förändra förutsättningarna för implementering bör en diskussion initieras inom samordningsförbundet och andra beslutsfattare. Inom myndigheter och samordningsförbund pågår också en diskussion kring synen på om aktiviteter som utvecklas inom den finansiella samordningen skall implementeras eller om verksamhetens kvalitet bäst bibehålls inom samordningsförbunden. Inom DELTA-samverkan bör våra erfarenheter ligga till grund för framtida ställningstaganden. Erfarenhetsutbyte och spridande av kunskap Av inriktningsbeslutet för 2008 framgår: Den finansiella samordningen på Hisingen har utvecklats sedan När vi fick en permanent lag fanns stora likheter mellan den nya lagstiftningen och den samverkan som bedrivits på Hisingen den vi kallar DELTAsamverkan. Detta innebär att vår verksamhet också står som modell för många av de nya samordningsförbund som bildas. Vi har här ett ansvar som offentlig verksamhet att dela med oss till andra samordningsförbund av våra erfarenheter. Vi vill dock verka för att de samverkande myndigheterna på central nivå stödjer detta arbete. Erfarenheterna inom Beställarförbundet och Samordningsförbundet väcker stort intresse runt om i landet. Att vara ett exempel genom att ta emot studiebesök och att medverka i utåtriktade aktiviteter kommer att vara ett betydande inslag i Samordningsförbundets verksamhet även under Genom deltagande i regionala och nationella nätverk ökar kunskapsspridningen och därmed vår samlade kompetens. Under 2007 föreslog samordningsförbundet att Samordningsförbundet föreslår därför att Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Arbetsmarknadsstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tecknar en överenskommelse med samordningsförbundet Göteborg Hisingen DELTA om att ställa ansvarig tjänsteman till förfogande för uppdrag åt myndigheter att sprida erfarenheter till myndigheter, kommuner och samordningsförbund. Den tid som DELTA ställer till förfogande skall finansieras av myndigheterna. Detta engagemang påbörjas under 2007 och skall fördjupas under För år 2007 minskade anslaget till Kunskaps-DELTA med tkr. För år 2008 föreslås nivån vara densamma men bör inför framtiden övervägas om 6

7 inte mer medel bör finnas inom Kunskaps-DELTA. Denna verksamhet är strategiskt då den finansiell samordning handlar om utveckling och förnyelse. Samordningsförbundet föreslås besluta att anslå tkr till aktiviteter inom Kunskaps-DELTA för år Aktiviteter Från det att verksamheten startade 1997 har drygt 25 aktiviteter varit aktuella inom DELTA-samverkan. Vissa har avslutats på grund av formella eller andra hinder, andra har implementerats medan drygt tio stycken är pågående. De flesta av nuvarande aktiviteter har genom de erfarenheter som utvecklats också förändrats vad gäller inriktning och arbetssätt. En sådan erfarenhet är att åtgärder som sätts in tidigt kan förebygga långa tider av rehabilitering. Därför inriktas flera av aktiviteterna sina insatser på att korta köer och arbeta flexibelt. Hälsodisken Hälsodisken är en etablerad verksamhet på Hisingen med mål att bereda människor möjligheter att ta ett större eget ansvar för sina liv och sin hälsa och aktivt kunna delta i sin egen rehabilitering. En ambition har varit att Hälsodiskens verksamhet skall implementeras i regionen. Västra Götalansregionen har också tagit ansvar för en stor del av den finansiella implementeringen. Hälsodiskens verksamhet är dock av strategisk art och det är därför angeläget att samverkansinsatserna bibehålls. Genom delvis fortsatt DELTA-finansiering kan förutsättningarna för samverkan fortsätta att utvecklas och kvalitetssäkras. Samordningsförbundet förslås besluta att tilldela Hälsodisken 300 tkr år Tidig och samordnad rehabilitering Målet för verksamheterna inom Tidig och Samordnad Rehabilitering är att Minska väntetiderna och förkorta behandlingsprocesserna för patienterna. Påskynda tiden för återgång i till arbete/åtgärd och därmed minska kostnaderna för offentlig försörjning. Genom att göra tvärprofessionella och tvärsektoriella bedömningar utifrån individens behov ökar kunskapen hos de professionella vilket medför ökad träffsäkerhet och effektivitet i åtgärder. Aktiviteterna består av tvärprofessionella team med klara former för samverkan mellan myndigheter. Teamens sammansättning och arbetsformer 7

8 varierar utifrån de lokala förutsättningarna. Tidig och samordnad rehabilitering med uttalad inriktning på de tidiga insatserna finns på sex av Hisingens åtta vårdcentraler. Vid de övriga vårdcentralerna på Hisingen (Kyrkbyn och Bjurslätt) finns begränsad tillgång till teamresurser. Arbetsformer och behandlingsutbud anpassas till Hisingsbornas aktuella behov. Man har etablerat en fungerande teamstruktur som inkluderar tydliga samverkansformer med Försäkringskassa och ibland Socialtjänst och arbetsförmedlingen. Under försöksperioden och under implementeringen har varje aktivitet inom Tidig och samordnad rehabilitering hanteras var för sig. Från och med år 2007 benämns Tidig och samordnad rehabilitering på Hisingen som en aktivitet när det gäller budgeten. Syftet är att i en mer permanent struktur underlätta en rörlighet i resursanvändning i förhållande till lokala behov och förutsättningar. Försäkringskassan och sjukvårdens pågående arbete med att förbättra sjukskrivningsprocessen har på Hisingen sin utgångspunkt i det arbete som arbetats fram inom teamen på vårdcentralerna. Genom detta fortsatta arbetet och spridning av erfarenheter till andra delar än Hisingen får vi en professionell implementering. Det finns ett framtida behov av ett permanent stöd för att vidmakthålla samverkan i framtiden. Detta stöd beräknas till tkr. Härutöver tillkommer stöd till försäkringskassan den tkr. Samordningsförbundet förslås besluta att tilldela Tidig och samordnad rehabilitering tkr år Unga Vuxna Unga Vuxnas målsättning sedan starten har varit att erbjuda psykoterapeutisk behandling till unga vuxna med identitetsproblematik. Målgruppen är år för att överensstämma med Ungdomsmottagningens åldersgrupp. Verksamheten har hela tiden varit inriktad på fånga och förstärka de unga vuxnas egna ansvar och initiativförmåga. Därför tar man normalt inte emot remisser utan personerna söker själva men ofta på rekommendation av andra DELTA-verksamheter. Tillströmningen har hela tiden varit större än vad verksamheten kunnat möta, vilket innebär att väntetiden blivit mycket längre än som var tänkt i den ursprungliga målsättningen. Det visar på ett mycket stort behov av den här formen av insats. Detta behov har enligt företrädare för andra DELTA-verksamheter ökat på senare tid. För att möta detta behov föreslås att medlen utökas i förhållande till De unga vuxna, som sökt sig till Unga Vuxna, har ofta en allvarlig problematik, som gör det svårt för dem att klara av studier eller att söka arbete. En genomsnittlig behandling innebär ca 17 besökstillfällen men variationen är stor. En del besökare kommer bara för några konsultationer och andra för längre psykoterapier. 8

9 Samordningsförbundet förslås besluta att tilldela Unga vuxna tkr för år Arbetsmarknadstorget Skälet till att skapa Arbetsmarknadstoget kan hämtas i den problembeskrivning som återfinns i utvärderingen av verksamheten år Av den framgår att Samverkan mellan myndigheterna sker i för liten utsträckning. Detta leder till att Hisingsbon går runt mellan myndigheterna, får inget samlat bemötande och därmed inte rätt insats. Insatserna sker utan tillräcklig samplanering och detta leder till glapp och problem med försörjningen som sker utifrån de olika systemen. För handläggarna innebär bristen på samverkan att det är svårt att få kontakt med kollegor på andra myndigheter, man saknar tillräcklig kunskap om de andra myndigheternas regelverk och insatser. Som handläggare på en av myndigheterna har man inte tillgång till alla de verktyg som Hisingsbon behöver för att komma ut i arbete och kunna försörja sig själv. För att åstadkomma bättre samverkan, få bättre träffsäkerhet i åtgärderna och ökad effektivitet beslutade samordningsförbundet att samlokalisera verksamheten och arbeta i team över myndighetsgränserna med gemensam kartläggning, vägledning och uppföljning. Denna inriktning av arbetssätt har funnits med under hela verksamhetstiden. Målet för arbetsmarknadstorget är Arbetslösa Hisingsbor skall snabbare komma ut i arbete. Av dem som avslutas skall minst 60% gå vidare till egen försörjning. Gemensamma handlingsplaner skall upprättas och handläggare från de samverkande myndigheterna skall tillsammans följa den arbetslöse fram till dess han/hon fått ett arbete. Tiden i samverkan på Arbetsmarknadstorget skall uppgå till högst 12 månader och endast i undantagsfall under längre tid. Genom att snabbare återgå till arbete erhålls minskade kostnader i de samverkande myndigheternas försörjningssystem. Det bidrar dessutom till en ökad livskvalitet för Hisingsbon. Målgruppen är personer som är arbetslösa men inte omedelbart anställningsbara. Vilket innebär arbetslösa som uppbär offentlig försörjning och är i behov av samordnade insatser från socialtjänsten och arbetsförmedlingen för att bli anställningsbara. Från år 2006 har verksamheten fått en tydligare ledning och styrning. Under 2007 har verksamheten organiserats i två team med geografisk indelning. Som ett led i att förstärka styrning och ledning av Arbetsmarkandstorget föreslås en utökning av resurser till detta ändamål med 100 tkr. Under 2007 har det skett en förskjutning av målgruppen mot att också omfatta deltagare som står något längre från arbetsmarknaden. 9

10 Samordningsförbundet föreslås besluta att tilldela Arbetsmarknadstorget tkr för år SANNA SANNA arbetar med arbetsrehabilitering av Hisingsbor med missbruksbakgrund i tvärprofessionella och tvärsektoriella team bestående av representanter från socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling och hälsooch sjukvård. Målet för aktiviteten är att rehabilitera arbetslösa Hisingsbor med missbruksproblem, och med försörjningsstöd eller sjukpenning, till arbete. Målgruppen är missbrukare boende på Hisingen aktuella hos socialtjänst eller försäkringskassa. Ingångskriterier till verksamheten är ej aktivt missbruk och stabilt boende. De viktigaste metoderna är: Stärka arbetsförmågan genom stabilisering av drogfrihet/nykterhet via öppenvårdsinsatser. Stärka arbetsförmågan genom arbetsträning. Arbetsprövning/praktik för att öka anställningsbarheten. Anställningar med olika stödformer vid behov. Teammöten och trepartssamtal med deltagande av de olika yrkeskompetenserna underlättar en ändamålsenlig kartläggning och utredning samt övergången till insatser inom arbetsförmedlingen. Handläggning av ersättning från försäkringskassan, försörjningsstöd och visst övrigt bistånd från socialtjänsten. Motivationsarbete. Genom det nära samarbetet med öppenvården, främst Nordhemskliniken, ökar förutsättningarna till att stödja deltagaren i hans/hennes strävan att vara nykter och drogfri. I de flesta fall behövs också arbetsträning som kan ske på vanliga arbetsplatser eller på köpta arbetsträningsplatser. När arbetsträningen fungerar sker utslussning till arbetsmarknaden via Arbetsförmedlingen. Af- Rehabilitering deltar i teamet för att brygga över till insatserna inom Af som sker utanför teamets ram, dock med fortsatt uppföljning från detta. Under år 2006 utvecklades verksamheten genom att även Af började remitera personer till SANNA. SANNA har utvecklat en tydlig struktur för samverkan kring målgruppen. Genom ett organisatoriskt närmande till arbetsmarknadstorget kan graden av implementering och permanentning av verksamheten ske. Tilldelningen från DELTA minskar med tkr mellan år 2006 och år Resurser för samordnaren halverades under Anslaget till SANNA avser 200 tkr medel till försäkringskassan. Samordningsförbundet föreslås besluta att tilldela SANNA tkr för år

11 Lundbykajen Målsättningen är att långvarigt arbetslösa eller sjukskrivna snabbare skall komma vidare in i rätt åtgärd som syftar till arbete och utbildning. Därigenom förkortas tiden som han/hon uppbär försörjningsstöd, sjukpenning eller A-kassa. Insatserna skall också leda till minskad passivitet, ökat självförtroende och självinsikt för deltagarna. Målgruppen är Hisingsbor i åldern år med längre tids frånvaro från arbetsmarknaden eller som aldrig haft arbete. De är i behov av utredning, fördjupad kartläggning och bedömning samt arbetsrehabilitering och arbetsträning. De har oftast varit föremål för insatser som inte lett till arbete. Verksamheten på Lundbykajen består av två team som möter olika åldersgrupper och behov. Flera deltagare där det varit svårt att fastställa arbetsförmåga har blivit hjälpta av bedömning från psykiatriker. Under år 2008 föreslås att verksamheten utökas med psykiatrikompetens, motsvarande 240 tkr. Till verksamheten förs också medel för att bibehålla nuvarande verksamhetsnivå, motsvarande 250 tkr. Från år 2005 och framåt har stadsdelarna på Hisingen stadsdelsnämnderna på Hisingen övertar delar av finansieringen genom övertagande av Rehabteamets verksamhet samt tillskapa ett abonnemang för de platser som finns på Lundbykajen. Av de föreslagna medlen avser tkr gå till arbetsförmedlingen. Samordningsförbundet föreslås besluta att tilldela Lundbykajen tkr, för år Arbetsförberedande sysselsättning Verksamheten vänder sig de personer som är långtidsberoende av socialbidrag och har en psykisk ohälsa som hinder för att få tillgång till arbetsmarknadsåtgärder. Målen för aktiviteten är: Öka målgruppens hälsa och livskvalité. Att förbereda för annan arbetsrehabilitering. Att personer kommer ut i egen försörjning. Minska målgruppen långtidsberoende med 10 personer/år. Metoden för arbetet med målgruppen är bland annat: Motiverande samtal Kartläggning i form av Dokumentation, Utredning Resultat- utredningar Samverkan med olika yrkeskategorier främst de i Delta-teamet Samverkan med de praktikplatser som valts ut till projektdeltagarna Samverkan i de enskilda ärendena sker mellan handläggare i ekonomigruppen på IFO och personal i DELTA-teamet. 11

12 Samordningsförbundet föreslås besluta att tilldela Arbetsförberedande sysselsättning 525 tkr för år Locus-Teamet Under år 2006 beslutade Samordningsförbundet att anslå medel för insatser kring personer med dubbeldiagnos dvs. personer som både har missbruk och en psykiatrisk problematik. Bakgrunden är en kartläggning kring behovet av samverkan för denna grupp och där man fann ett 60-tal personer där samordning av olika insatser saknas. Detta ledde i många fall till att insatserna blev kontraproduktiva. Okunskapen om målgruppens hela behov samt en bristande erfarenhet av att möta denna problematik resulterade många gånger i att de inte fick några insatser alls. Målet med verksamheten är att utveckla ett tvärsektoriellt arbete samt att utveckla nya arbetsmetoder för att på ett bättre sätt möta den enskildes behov för att han/hon skall uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Syfte med denna verksamhetsutveckling är att permanenta och sprida erfarenheterna till hela Hisingen. Aktiviteten är redan från början hälftenfinansierad av stadsdelen Lundby. Det råder en viss osäkerhet kring nämndens finansiering varför samordningsförbundet under år 2008 kommer vara uppmärksam på eventuella förändringar av verksamhetens förutsättningar. Samordningsförbundet föreslås tilldela Locus-Teamet tkr för år Livsstödjare Samordningsförbundet har tillsammans med de samverkande parterna identifierat behovet av ytterligare insatser kring gruppen ungdomar. Under år 2006 beslutade därför Samordningsförbundet att anslå medel för utveckling av nya arbetssätt för gruppen ungdomar som finns i eller riskerar att hamna utanför. Bakgrunden till aktiviteten var den ansökan från SDF Biskopsgården om kontakt/livsstödjare till målgruppen Unga utanför. Där konstaterades att många ungdomar lever isolerat och har ofta ett dåligt eller inget nätverk alls av bra vuxna förebilder omkring sig. De har behov av mycket stöttning i sin vardag för grundläggande saker som att boka läkarbesök, hur man söker bostad, sköter sin ekonomi och hälsa. Livsstödjaren skulle fungera som en positiv vuxenförebild - ett hjälpjag en ställföreträdande förälder en nyckel i samhället en länk. Förutom praktiskt stöd skulle livsstödjaren lära den unge om hur samhällets koder ser ut och ge kunskap om dess normer och värderingar, kunskap som är nödvändig för den unge för att denne skall kunna bli en del av sammanhanget vårt samhälle. Det känslomässiga stödet är lika viktigt som det praktiska. Ungefär 50 ungdomar i Biskopsgården bedömdes ha behov av en livsstödjare/kontaktperson. 12

13 Samordningsförbundet beslutade att ge medel till två personer som skall arbeta i Biskopsgården respektive Backa. Verksamheten i Backa har inte kommit igång som planerat. Under slutet av år 2007 har dock förutsättningarna förändrats varför samordningsförbundet anslår medel även till Backa för år Samordningsförbundet föreslås tilldela Livsstödjare tkr för år Rodret Rodret är en del av HARPO (Hisingens ArbetsRehabilitering för personer med Psykisk Ohälsa). Rodret finns i samma lokaler som Lundbykajen. Inom Rodret möter man deltagare som har varit sjukskrivna och/eller arbetslösa under längre tid. Man får hjälp med att söka arbete, praktik, eller utbildning. Vidare så får man träning i data/it, att skriva CV, personligt brev, och gå på anställningsintervju. Det ingår även studievägledning och man får göra arbetsplatsbesök. Inskrivningstiden är upp till fyra månader. Personer som är aktuella i Rodret behöver stöd, oberoende arbetsmarknadsläget, för att komma ut i arbete eller studier. Målet för Rodret är att deltagare ska kunna återgå ut i arbete, praktik eller utbildning. Härigenom minskar kostnaderna för försörjningsstöd och sjukersättning. Vidare att god livskvalitet skall främjas och rundvandringen mellan myndigheter skall upphöra. Samordningsförbundet anslog medel för en jobcoach under slutet av år Dessa medel avser en period av två år. Samordningsförbundet föreslås tilldela Rodret 500 tkr för år Navigator-Center och Com-Center Under år 2007 inkom en ansökan gällande Navigator-Center och Com-Center. Båda verksamheterna förutsätter EU-finansiering varför tillstyrkan av ansökan gäller under förutsättning att medel erhålles från EU. Besked gällande ansökan väntas under februari månad år Inom stadsdelarna på Hisingen efterfrågas insatser som leder till att Hisingsbor får en egen försörjning. Insatsernas karaktär skall inte vara utredande eller kartläggande utan fokusera på arbete och sysselsättning. Det finns behov av insatser både för ungdomar som för vuxna. I ansökan framgår att Navigor-Center vänder sig till Hisingsbor i åldern år och omfattar samtliga stadsdelar medan Com-Center vänder sig till Hisingsbor i åldern år exkluderat boende i Biskopgården. Boende i Biskopsgården har tillgång till likande verksamhet. Navigator Centers skall arbeta med uppsökande verksamhet och aktivt kontaktmannaskap. Om ett Navigator Center bildas skulle detta vara det första i Göteborgs Stad. 13

14 Inom Com Centers skall man arbeta med daglig verksamhet där arbetsträning bedrivs i egen regi och där samarbete med bemanningsföretag initieras liksom samarbete med lokalt näringsliv för traineeplatser. Inom Navigator Center och Com Center skall det finnas en intern åtgärdsbank som nås via en gemensam inrättad databas. Samordningsförbundet föreslås tilldela Navigator-Center tkr och Com- Center tkr för år Individuell rehabilitering I DELTA-samverkan prövas bland annat de gemensamma möjligheterna i rehabilitering av enskilda Hisingsbor. När detta sker skall i första hand respektive myndighets egen arsenal av åtgärder användas. Om denna inte räcker kan de gemensamma åtgärdsmedlen användas. Dessa medel är strategiska ur ett samverkansperspektiv och bör kunna användas flexibelt. Samordningsförbundet föreslås tilldela individuell rehabilitering 100 tkr för år Nya aktiviteter I Samordningsförbundets inriktningsdokument för år 2008 framgår Vi har alltför många ungdomar som inte etablerar sig i samhället. Det handlar om svårigheter att fullfölja studier, få arbete och eller hamna utanför. Under år 2007 har vi prioriterat insatser kring gruppen ungdomar. Vi vill att denna prioritering skall ligga fast även för Vi ser det som synnerligen angeläget att våra ungdomar inte hamnar mellan myndigheternas stolar eller blir föremål för onödig rundgång. En prioriterad grupp bör vara ungdomar som uppbär offentlig försörjning under längre tid, exempelvis aktivitetsersättning, och där samordnade insatser behövs. Ett annat prioriterat område bör vara ungdomar som riskerar att hamna utanför och där samverkan behövs mellan utbildning- och arbetsmarknadsinsatser och socialtjänst. Vi vill därför att insatser kring ungdomar som sker inom samordningsförbundet i ökad utsträckning sammanlänkas och organiseras i en gemensam struktur. Det övergripande målet för insatserna skall vara att stärka ungdomars identitet och självförtroende som grund för fortsatta studier och arbete. Förslag till nya aktiviteter skall identifieras och beredas i enlighet med de riktlinjer som beskrevs inledningsvis. Samordningsförbundet föreslås anslå tkr till Nya aktiviteter för år

15 7. Samordningsförbund / sekretariat I detta anslag ingår bland annat kostnader för löner, arvoden, lokaler, kontorsmaterial, resor, kurser mm för förbundsstyrelsen och dess ansvarige tjänsteman. Vidare ingår kostnader för ekonomihantering, sekreterarskap, ITstöd mm. Samordningsförbundet föreslås besluta att anslå tkr för Samordningsförbund/sekretariat år Förslag till beslut BESLUT Samordningsförbundet Göteborg Hisingen 1) fastställer budgeten för år ) beslutar att för år 2008 tilldela medel ur egen budget för följande aktiviteter: Kunskaps-DELTA tkr Hälsodisken 300 tkr Tidig och samordnad rehabilitering tkr Unga vuxna tkr Arbetsmarknadstorget tkr SANNA tkr Lundbykajen tkr Arbetsförberedande sysselsättning 525 tkr Locus-Teamet tkr Livsstödjare tkr Rodret 500 tkr Navigator-Center tkr Com-Center tkr Individuell rehabilitering 100 tkr Nya Aktiviteter tkr Samordningsförbundet/sekretariat tkr 3) ianspråktar tkr för att balansera differensen mellan tilldelning och föreslagen budget för år ) bemyndigar ansvarige tjänstemannen rätt att utanordna medel inom de beslutade kostnadsramarna. 5) översänder tjänsteutlåtande till de samverkande parterna. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Ola Andersson Ansvarig tjänsteman 15