VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Transkript

1 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson Bilaga 3 Dnr: 0007/09 Ärende nr 3 VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅR 2008 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen - DELTA

2 Innehållsförteckning 1. ETT SYNSÄTT PÅ VÄLFÄRDSARBETE ÅRET SOM GICK EN SAMMANFATTNING KUNSKAPS-DELTA... 6 KARTLÄGGNINGAR / BEHOVSINVENTERINGAR... 7 UTVECKLA NY ORGANISERING OCH NYA ARBETSSÄTT... 7 FÖLJA UPP OCH UTVÄRDERA... 7 IMPLEMENTERA DVS. TILLVARATA ERFARENHETER... 8 ERFARENHETSUTBYTE OCH SPRIDANDE AV KUNSKAP ÅTGÄRDS-DELTA... 9 HÄLSODISKEN & VÄRKSTADEN TIDIG OCH SAMORDNAD REHABILITERING UNGA VUXNA ARBETSMARKNADSTORGET LUNDBYKAJEN SANNA ARBETSFÖRBEREDANDE SYSSELSÄTTNING RODRET LOCUS-TEAMET LIVSSTÖDJARE NAVIGATOR- COMCENTER REHABILITERING AV ENSKILDA ÅTGÄRDSMEDEL NYA AKTIVITETER SEKRETARIAT

3 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN 1. Ett synsätt på välfärdsarbete DELTA-samverkan handlar ytterst om att erövra ett nytt synsätt. Ett synsätt som innebär att Hisingsbons behov, förmåga och delaktighet är grunden för rehabilitering och där medarbetarnas gemensamma kompetens utvecklas och står till förfogande tillsammans med myndigheternas samlade möjligheter Detta synsätt skall bidra till att de politiska och samhälleliga mål och uppdrag som riksdag och regering samt kommuner och landsting beslutar om skall få ett ökat genomslag. Arbetet inom DELTA präglas av det lokala perspektivet. Hisingsbons behov, personalens erfarenheter, myndigheterna på Hisingen som samarbetar är utgångspunkten för hur vi väljer att organisera verksamhet som stöds av Samordningsförbundet. Detta skall vi uppnå genom att tillägna oss kunskaper om hinder för bra rehabilitering, kunskaper som underlättar att myndigheter samarbetar och kunskaper om de erfarenheter som utvecklas i våra verksamheter för att säkra en god samverkan på sikt. Det betyder att vi arbetar till viss del operativt med att skapa bättre förutsättningar för att handläggare inom myndigheter och mellan myndigheter skall kunna samarbeta effektivt. Vi gör det också genom att utvärdera resultat av samarbete, metoder för samarbete och de processer som främjar samverkan. Vi behöver identifiera hinder som gör att samarbete inte fungerar optimalt. Därefter skall vi med stöd av samordningsförbundets möjligheter övervinna dessa hinder. Hinder som kan vara resurser eller prioriteringar, myndigheters uppdrag eller kvalitetsbrister. Arbetssättet inom samordningsförbundet handlar till stor del om kunskaper för oss benämnt Kunskaps-DELTA. Dessa insatser är framförallt på en strukturell nivå. De operativa insatserna benämner vi Åtgärds-DELTA. I vissa fall är verksamheter inom Åtgärds-DELTA medel för att utveckla något nytt som sedan skall implementeras. Somliga verksamheter kan inte implementeras fullt ut och där kan samordningsförbundet behöva bibehålla sin finansiering över tid. Samverkan genom Finansiell samordning dvs. när både stat och kommun stödjer samverkan via en gemensam juridisk person är unikt i svensk förvaltningshistoria. Från det att Axel Oxenstierna tog fram Sveriges första regeringsform 1634 med tydlig central styrning har vi inte haft möjlighet att arbeta så gränsöverskridande som samordningsförbunden medger. Det är därför 3

4 inte förvånande att vi söker former för hur samordningsförbunden skall förhålla sig till ordinarie myndigheter och hur samordningsförbunden skall utvecklas. Inom DELTA har dessa frågor varit aktuella från start och vi vill fortsätta att ligga i frontlinjen vid utvecklingen av samordningsförbunden verksamhet. I denna verksamhetsberättelse redovisas vad vi har åstadkommit 2008 både vad gäller Åtgärds-DELTA och Kunskaps-DELTA. Två områden som berikar varandra och som är beroende av varandra för att de skall ske en utveckling av samverkan. En viktig erfarenhet har på ett träffsäkert sätt skildrats i statlig utredning Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas. (Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114) Resultat nedan är också enligt vårt förmenade en bekräftelse på att samverkan med stöd av samordningsförbundet har bidragit till en bättre välfärd för många av medborgarna på Hisingen. 4

5 2. Året som gick en sammanfattning År 2008 är Samordningsförbundet Göteborg Hisingens fjärde år. Samtidigt är det DELTA-samverkans tolfte år. En samverkan som permanentades genom bildande av Samordningsförbundet Göteborg Hisingen 1 januari år Kunskaps-DELTA Under år 2008 har Samordningsförbundet bland annat Påbörjat ett arbete med att säkra kvaliteten i samverkan genom processbeskrivningar. Arrangerat en referensgrupp kring arbetsförmågebedömningar tillsammans med Sveriges kommuner och landsting där överläggningar också har skett med regeringskansliet. Påbörjat implementeringen av socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruksvård Styrelsen har gjort studiebesök i Norge för att studera erfarenheter av samverkan när myndigheter slås ihop. Tagit emot studiebesök från Göteborgs övriga samordningsförbund, förbund i Västra Götaland, från övriga Sverige samt från Holland DELTA-dagen hölls den 11 april och var uppskattad och välbesökt an medarbetare, chefer och nämndledamöter från Hisingen. Samarbetat med Västra Götaland kring implementering av en förbättrad sjukskrivningsprocess. Ansvarig tjänsteman har, utöver sina uppgifter på DELTA, på uppdrag av de samverkande myndigheterna skrivit en handbok för Finansiell samordning. Ansvarig tjänsteman har arbetet åt de samverkande myndigheterna motsvarande en dag i veckan för att stödja samordningsförbund runt om i landet. Tillsammans med övriga samordningsförbund i Västra Götaland finansierat processtöd för gemensam uppföljning via System för samverkan, SUS, och Deltagare i samverkan, DIS. Genomför samhällsekonomiska utvärderingar på 3 verksamheter. Medverkat i en för Göteborgsförbunden gemensam studie kring erfarenheter av tvärprofessionella team på vårdcentralerna. Processtödjare har gett stöd till samordningsförbundet på Gotland. Tjänstemän från samordningsförbundet medverkar aktivt i olika nätverk som finns på Göteborgsnivå, regional nivå samt på nationell nivå. Vi har följt upp verksamheterna inom DELTA genom System för uppföljning av samverkan (SUS) och Deltagare i samverkan (DIS). Tillsammans med samordnarna för respektive verksamhet som DELTA är med och finansierar har vi utvecklat förutsättningarna för styrelsens styrning genom att ta fram tydliga och realistiska uppdrag för varje verksamhet. Detta arbeta skall utvecklas genom att varje styrgrupp tar fram operativa mål för verksamheten. Vi har tagit reda på vad våra deltagare anser om våra verksamheter genom den utvärdering som gjordes av Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Ansvarig tjänsteman har tillsammans med Folkhälsochefen i Västra Götaland och Professor Runo Axelsson inbjudit forskare och företrädare för de samverkande myndigheterna till ett seminarium om kunskapsläget om samverkan. 5

6 Genom tillskapande av kontaktpersoner inom socialtjänsten motverkas att personer faller mellan stolarna när man inte får fortsatt sjuk eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Utarbetat en kvalitetshandbok för verksamheterna inom Tidig och samordnad rehabilitering. Åtgärds-DELTA Hälsodiskens verksamhet är en spegling av stora folkhälsoproblem i samhället: stress, psykisk ohälsa och långvarig värk och smärta. Under året hade de besök och 528 nya besökare. Tidig och samordnad rehabilitering på vårdcentralerna omfattade under året Hisingsbor. Under 2008 har erfarenheter från DELTA-samverkan fortsatt att spridas till vårdcentralerna på Hisingen. Försäkringskassan finns närvarande på 6 vårdcentraler med stöd av DELTA-finansiering och på ytterligare 2 med stöd av den s.k. miljarden. Under året har Hisingsbor deltagit i arbetslivsinriktade aktiviteter som syftar till att öka anställningsbarheten. Av de Hisingsbor som avslutades gick 621 (53 %) till arbete eller egenfinansierade studier. Sammantaget har Hisingsbor varit aktuella på Arbetsmarknadstorget. På Lundbykajen har ViCan-teamen gjort 143 utredningar kring Hisingsbors arbetsförmåga. Under året har sammanlagt 116 deltagare varit aktuella för samverkan i SANNA-teamet. Av de 46 deltagare som avslutades fick 17 personer egen försörjning via arbete eller CSN. 3. Kunskaps-DELTA Det arbetssätt som har utvecklats under DELTA:s försöksverksperiod skall fortsätta under Vi skall aktivt sprida våra positiva erfarenheter till andra intresserade och vi skall vara en arena för att vidareutveckla nya metoder som t ex arbetsförmågebedömningar. Arbetssättet inom Samordningsförbundet skall inte vara beroende av eldsjälar eller tillfälliga insatser utan grunda sig på fakta och kunskap. Förslag till insatser skall därför föregås av grundliga kartläggningar som förankras hos ägarna och i beredningsgruppen. För att kunna avläsa resultat och bedöma insatserna utifrån samordningsförbundets mål skall resurser avsättas för uppföljning, reflektion och utvärdering. (Ur budget för 2008) Arbetet inom Kunskaps-DELTA kännetecknas av att vara processinriktat. Det handlar om att starta upp, utveckla och stödja olika processer. Härutöver är det också angeläget att vidmakthålla det upparbetade samverkansarbetet med alla dess processer. Ett arbete som både har ett fokus inåt - Hisingen - som utåtregionalt och nationellt. Arbetets karaktär är mycket av ett nätverksbyggande. Tillgången till processtödjare i dessa sammanhang har varit strategisk. Vilka insatser som behövs varierar över tid och mellan uppgifter. För fortsatt effektivt utvecklingsarbete krävs att det även framgent finns tillgång till processtöd. 6

7 Kartläggningar / Behovsinventeringar Under året har det funnits en osäkerhet kring samordningsförbundets framtida ekonomi. Insatser kring kartläggning och behovsanalys har därför varit begränsade. Under året har vi dock tillskapat kontaktpersoner inom socialtjänsten för att motverka att individer faller mellan stolarna när dessa inte får fortsatt sjuk eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Dessa insatser kommer att utvecklas under Utveckla ny organisering och nya arbetssätt Det arbetssätt som utvecklas vid samverkan behöver kvalitetssäkras så att erfarenheter kan bevaras och spridas. Under året har vi påbörjat detta arbete genom att alla verksamheter som finansieras av DELTA-medel skall göra processbeskrivningar. Arbetet skall vara klart under Inom Tidig och samordnad rehabilitering har det utvecklats en särskild kvalitetshandbok. Denna handbok beskriver hur de olika teamen arbetar på vårdcentralerna. Handboken skall uppdateras löpande. Teamarbetet på vårdcentralerna har gett goda förutsättningar för att utveckla en bättre sjukskrivningsprocess. Detta arbete som styrs av Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan sker i nära samverkan med DELTA. Processtödjare har gett stöd till samordningsförbundet på Gotland. Tillsammans med samordnarna för respektive verksamhet som DELTA är med och finansiera har vi utvecklat förutsättningarna för styrelsens styrning genom att ta fram tydliga och realistiska uppdrag för varje verksamhet. Detta arbeta skall utvecklas genom att varje styrgrupp tar fram operativa mål för verksamheten. Följa upp och utvärdera Tillsammans med övriga samordningsförbund i västra Götaland finansierat processtöd för gemensam uppföljning via System för samverkan, SUS, och Deltagare i samverkan, DIS. Samordningsförbundet har genomfört samhällsekonomiska utvärderingar på 3 verksamheter: Rodret, SANNA och ViCan. Verksamheterna som är mycket olika till sin karaktär visar alla att de för samhället ger goda ekonomiska effekter. Det finns därför anledning att använda samma utvärderingar på andra verksamheter. Samordningsförbunden i Göteborg har alla någon form av team på vårdcentraler. Under 2009 genomfördes en gemensam studie som syftade till att göra en beskrivning av arbetssätt samt en jämförelse mellan vårdcentralerna. Samordningsförbundens insatser skall bidra till en bättre välfärd för den enskilde deltagaren. Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap fick i uppdrag att utveckla ett instrument för att ta reda på hur väl vi möter våra deltagares behov. Instrumentet har prövats vid ett tillfälle och gett goda resultat. Samordningsförbundet kommer att fortlöpande använda detta instrument för att följa verksamhetens effektivitet. 7

8 SUS - System för uppföljning av samverkan SUS är ett nationellt system för resultatuppföljning av samverkan inom rehabiliteringsområdet. I SUS finns alla DELTAs aktiviteter registrerade, med budget och utfall samt deltagare fanns 14 pågående aktiviteter registrerade varav 11 aktiviteter vänder sig direkt till deltagare. De övriga tre är administrativa aktiviteter såsom DELTA-sekretariatet och Kunskaps-DELTA. Två aktiviteter som vänder sig till deltagare, Unga Vuxna samt Hälsodisken & Värkstaden, är av den karaktären att registrering av deltagare inte är möjlig. I de verksamheterna mäter man antal besök man har och det finns idag ingen möjlighet att registrera det i SUS. Från och med 2008 har tillgången till utdata blivit avsevärt högre då det varje månad skickas en resultatfil från SUS-gruppen i Stockholm. På lokal nivå är ambitionen att öka aktiviteternas delaktighet genom att de ansvariga i respektive verksamhet får läs- och skrivbehörighet till SUS. DIS Deltagare i samverkan Sedan augusti 2007 används DIS av i stort sett alla samordningsförbund i Västra Götalands län. Det görs en gemensam sammanställning av resultat från alla aktiviteter. Detta har ökat vikten av att ha med alla DELTA-aktiviteter i DIS. Arbetet med detta påbörjades under hösten 2008 och kommer att fortsätta Anledningen till att inte alla DELTA-aktiviteter använt DIS tidigare är bland annat att SUS används. Det har dock blivit tydligt att det är svårt att få samma överblick av flöden av deltagare i SUS som i DIS, vilket talar för att DIS bör användas i alla aktiviteter. DIS har introducerats och börjat användas på Navigator- och CoMcenter, Rodret samt Livsstödjarna. Det har under året krävts betydande insatser i aktiviteterna när det gäller utbildning i DIS-systemet. Personalomsättning har gjort att det på flera ställen utbildats nya registrerare. Systemet är inte självinstruerande utan förutsätter handledning. Implementera dvs. tillvarata erfarenheter Vi har under året påbörjat implementeringen av socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruksvård. Arbetet sker genom att processtödjare från DELTA kommer att använda de erfarenheter som utvecklats inom SANNA för att sprida liknande arbetssätt på Hisingen och övriga Göteborg. Resurser har avsatts för att en person på halvtid skall stödja arbetet med att forma tvärprofessionella team på alla vårdcentraler. Erfarenheterna från DELTA visar på vikten av att avsätta tid och processtöd för att få en fungerande samverkan. Erfarenhetsutbyte och spridande av kunskap Lagen om finansiell samordning återspeglar i mångt och mycket erfarenheter från DELTA-samverkan. Åtskilliga samordningsförbund har sökt sig till DELTA och hämtat inspiration från DELTA-samverkan. Medarbetare och 8

9 representanter från Samordningsförbundet har här spelat en viktig roll. Den respons som DELTA tagit emot efter dessa besök visar på stor uppskattning. Medarbetare har på ett synnerligen professionellt sätt kunnat visa upp de arbetssätt som utvecklats men också beskrivit den process som föregått detta arbete. Studiebesök har varit från Göteborgs övriga samordningsförbund, förbund i Västra Götaland, från övriga Sverige samt från Holland Tjänstemän från samordningsförbundet medverkar aktivt i olika nätverk som finns på Göteborgsnivå, regional nivå samt på nationell nivå. På regional nivå har DELTA varit representerat vid Samordningsförbundens dag i september och vid konferensen om arbetsförmåga. Vi har organiserat en referensgrupp kring arbetsförmågebedömningar tillsammans med Sveriges kommuner och landsting där överläggningar också har skett med regeringskansliet. Styrelsen har gjort studiebesök i Norge för att studera erfarenheter av samverkan när myndigheter slås ihop. Ansvarig tjänsteman har, utöver sina uppgifter på DELTA, på uppdrag av de samverkande myndigheterna skrivit en handbok för Finansiell samordning Ansvarig tjänsteman har arbetat åt de samverkande myndigheterna motsvarande en dag i veckan för att stödja samordningsförbund runt om i landet. I Västra Götaland finns ett regionalt nätverk för finansiell samordning. Ansvarig tjänsteman vid DELTA är sammankallande för detta nätverk. På DELTA-dagen i april gavs möjlighet att ta del av våra olika verksamheter. Dagen var välbesökt och uppskattat. Flera seminarier arrangerades med framstående forskare. Ansvarig tjänsteman har tillsammans med folkhälsochefen i Västra Götaland Johan Jonsson och Professor Runo Axelsson vid NHV arrangerat ett seminarium på temat Kunskapsläget om samverkan. Vid seminariet deltog flera forskare och representanter för de samverkande myndigheterna. 4. Åtgärds-DELTA Under rubriken Åtgärds-DELTA redovisas viktiga resultat och händelser för de aktiviteter som finansieras av Samordningsförbundet. Utgångspunkten är de redovisningar som varje aktivitet lämnar till ansvarig tjänsteman. Dessa redovisningar finns att tillgå, i sin helhet, på sekretariatet. En av de viktigaste effekterna av förbundets insatser är trots allt att alla dessa verksamheter finns och kunnat fortsätta att utvecklas under så lång tid. 9

10 Diagram 1. Totalt antal deltagare i DELTA-samverkan i Socialmedicinska och Arbetslivsinriktade aktiviteter år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 Socialmedicinska Arbetslivsinriktade Totalt Vid en sammanställning av antalet deltagare ser vi att den nedgång som fanns inom de arbetslivsinriktade aktiviteterna har vänt under Förklaringen ligger framförallt på den förändrade arbetsmarknaden men också genom att vi har en ny verksamhet, Navigator och Com-center. Detaljstuderar vi materialet ser vi att det i första hand är i slutet av året som ökningen har skett. Detta ger en indikator på vilka förväntningar som bör finnas inför Ökningen inom gruppen socialmedicinska förklaras framförallt med ökningen i Biskopsgården och Tuve vårdcentral. Diagram 2. Antalet deltagare som avslutats I DELTA-samverkan år 2005 år 2006 år 2007 år Socialmedicinska Arbetslivsinriktade Totalt 10

11 Av diagram 2 framgår att det fortfarande är hög genomströmning av deltagare i våra verksamheter. Samtidigt bör man notera att det finns stora skillnader mellan hur länge deltagare är aktuella för rehabilitering. Den höga genomströmningen är framförallt inom Tidig och samordnad rehabilitering. Diagram 3. Andel per stadsdel av totalt avslutade 2008 (3 688 deltagare) Kärra-Rödbo 9% Torslanda 9% Backa 19% Tuve-Säve 9% Biskopsgården 38% Lundby 16% Samordningsförbundets verksamhet skall möta dem som har behov av insatser och ha ett helhetsperspektiv på deltagare och därmed inte se primärt till någon myndighets intresse. Av diagrammet synes att det finns en stor geografisk spridning av deltagare på Hisingen. Diagram 4. Försörjning vid start resp. avslut 2008 arbetslivsinriktade aktiviteter (1 041 deltagare) 95% 75% Egen (lön, CSN) SDF Fk Af 17% 2% 2% 3% 6% Start Avslut 11

12 Jämfört med tidigare år minskar antalet deltagare som går ut med egen försörjning. Detta är dels en avspegling av att flera deltagare på Arbetsmarknadstorget hade en tyngre problematik och att vi genom Navigatoroch Comcenter har börjat arbeta med personer som står längre ifrån arbetsmarknaden. Att 17 % av deltagarna går tillbaka till socialtjänsten skall ändå ses som ett bra utfall då dessa deltagare för närvarande inte står till arbetsmarknaden förfogande utan först behöver rehabilitering. I detta resultat väcks också frågan om att skapa någon form av alternativ arbetsmarknad. Denna fråga kommer att aktualiseras under Diagram 5. Försörjning vid avslut i Tidig och samordnad rehabilitering 2% 1% 1% 1% 15% 16% 14% 17% 47% 50% 57% 5% 3% 8% 9% 4% 6% 23% 20% 18% 60% 4% 7% 11% Uppgift saknas Annat Ej sjukpenning "0-klassad" Sjukersättning hel/partiell Sjukpenning hel/partiell Andelen med sjukpenning vid avslut minskar konstant. Detta kan förklaras med att antalet med sjukpenning vid start också minskar. Vi ser också att det inte blir någon övervältring till sjukersättning utan denna nivå ligger i stort still. Vi arbetar med snabba och tidiga insatser vilket motverkar lång rehabilitering. Teamen har därmed funnit en effektiv arbetsform. Framöver kommer det sannolikt att behövas insatser för de som lämnar tidsbegränsad sjukersättning. Här kommer vi vara uppmärksamma på om det behöver göras förändringar eller nya insatser. Hälsodisken & Värkstaden Målet för insatserna inom Hälsodisken är att Bereda människor möjligheter att ta ett större eget ansvar för sina liv och sin hälsa och aktivt kunna delta i sin egen rehabilitering. Hälsodisken hade under året sammantaget besök, 528 nya besökare. 12

13 Hälsodiskens gruppverksamheter fortsätter att utvecklas och är en spegling av stora folkhälsoproblem i samhället: stress, psykisk ohälsa och långvarig värk och smärta. Ett medmänskligt och respektfullt möte med människor och ett förhållningssätt som ger dem möjlighet att växa är Hälsodiskens kraftfullaste redskap. Samverkan kan ses som en del av implementeringen. Genom att träffas och delge erfarenheter sprider man sin nyvunna kunskap. Det är mötet med människor som har den största genomslagskraften. Implementeringsarbete sker också genom att ta emot studiebesök, vara ute på olika enheter och berätta om nya kunskaper samt hålla föreläsningar i olika utbildningar. Samtidigt framgår att: En absolut förutsättning för att driva Hälsodisken med den höga kvalitet den har idag, är den breda samverkan med myndigheter, föreningar, organisationer, studieförbund, andra projekt och enskilda frivilliga. De olika aktiviteterna har bland annat varit: Informationscentret, Värkstaden, Akvarellkursen och teatergruppen, Nätverksbyggandet, Sömnskolan, Öppna depressionsskolan, Stresskolan, Leva vidaregrupper - samtalsgrupper för änkor/änkemän, Överviktsgrupp, Kognitiva samtal, Livscafé, Qigongkurser och Avspänningskurs. Framtida frågor är implementering och rollen i primärvårdens Hälsolyft. Tidig och samordnad rehabilitering Målet för verksamheterna inom Tidig och Samordnad Rehabilitering är att Minska väntetiderna och förkorta behandlingsprocesserna för patienterna. Påskynda tiden för återgång i till arbete/åtgärd och därmed minska kostnaderna för offentlig försörjning. Genom att göra tvärprofessionella och tvärsektoriella bedömningar utifrån individens behov ökar kunskapen hos de professionella vilket medför ökad träffsäkerhet och effektivitet i åtgärder. Målgruppen är som tidigare, individer i åldrarna år. De socialmedicinskt inriktade aktiviteterna på sex vårdcentraler omfattade under året (2 432 år 2007) Hisingsbor. Det innebär en ökning med individer jämfört med år Detta förklaras av en ökning främst i Biskopsgården och Backa. 13

14 Tabell 1. Antal Hisingsbor i samverkan inom Tidig och samordnad rehabilitering Antal Hisingsbor Backa Biskops- Brämare- Kärra Torslanda Tuve Total i samverkan gården gården Aktuella vid årets start Nya under året Avslutade under året Aktuella vid årets slut Totalt aktuella under året Flödet är fortsatt stort och behandlingstiderna är korta, 74 % är aktuella upp till 3 månader och endast 6 % är aktuell längre än 10 mån. Drygt hälften av gruppen är i åldern år, en högaktiv ålder ur arbetslivsperspektiv. Vid avslut är 72% arbetsföra, 13% går vidare till annan mer adekvat behandling/rehabilitering. Det kan vara behandling inom specialistvård tex psykiatri. Endast 3% är ej aktuella för rehabilitering mot arbete vid avslut. Arbetssättet med tvärprofessionella och tvärsektoriella team på Hisingens vårdcentraler har utöver att det innebär ett effektivt resursutnyttjande som ger goda rehabiliteringsresultat också visat sig vara en bra utgångspunkt för det nu pågående arbetet med att utveckla sjukskrivningsprocessen (den s.k. miljarden). Utvecklingsarbetet inom Tidig och samordnad rehabilitering har under året bedrivits integrerat med utvecklingsarbetet inom sjukskrivningsprocessen. Några axplock ur verksamhetsberättelsen för Tidig och samordnad rehabilitering Angående Teamarbete Dels innebär utvecklingen att teamen förfinar sin förmåga att fånga upp behov hos individer och utveckla behandlingsmetoder och rehabiliteringsinsatser som motsvarar dessa behov. Angående samverkan Teamet i Torslanda konstaterar att rätt använd samverkan, såväl intern som med mellan myndigheter kan minimera de problem som kan uppstå med förändringarna i Försäkringskassans regelsystem och ge patienten en ökad trygghet. Denna samverkan kräver god kommunikation och en förståelse för varandras arbetssätt. Och vidare I Kärra uppmärksammar man när det gäller förändringarna i sjukförsäkringssystemet att aktiviteten i rehabiliteringen av patienter ökar när ärendet handläggs av den Försäkringskassetjänsteman som finns i teamet på vårdcentralen. Angående implementering och spridning Två teammedlemmar har varit inbjudna till Samordningsförbundet Jämtland för att dela med sig av erfarenheterna av teamarbete i samverkan. 14

15 Utmaningar framåt är lokalfrågan som på vissa vårdcentraler försvårar samverkan. En annan strategisk fråga är införandet av vårdvalet. Unga Vuxna Målet för Unga Vuxnas insatser är att Erbjuda psykoterapeutisk behandling till unga vuxna med identitetsproblematik. Tabell 2. Antalet avslutade deltagare och behandlingstillfällen inom Unga Vuxna Antalet avslutade deltagare Antal behandlingstillfällen En genomsnittlig samtalskontakt innebär 17 samtalstillfällen. Målgruppen var till en början år men ändrades år 2003 till år för att överensstämma med Ungdomsmottagningens åldersgrupp. Arbetet i Unga Vuxna har nu funnit sin form. Flödet av ungdomar som sökt stöd i sin utveckling har varit jämnt har använts till att utveckla verksamheten. Liksom tidigare är det främst Arbetsmarknadstorget och ViCan som rekommenderar ungdomarna att söka kontakt med Unga Vuxna. Det sker när handläggaren upplever att den unge/a är i behov av en utökad stödinsats. Unga Vuxna har utvecklat samarbetet med Arbetsmarknadstorget och Vican. Det sker i reguljära möten mellan psykologerna som arbetar på Unga Vuxna och handläggarna på A-torget och ViCan. Unga Vuxnas psykologer fortsätter att arbeta konsultativt mot Arbetsmarknadstorget och ViCan. För att ytterligare motivera ungdomarna att ta kontakt med Unga Vuxna, får den unge möjlighet att möta en psykolog tillsammans med sin handläggare. Detta arbetssätt har visat sig framgångsrikt. Inför framtiden är den viktigaste frågan hur samarbetet mellan de verksamheter Unga Vuxna samarbetar med kan utvecklas. Unga Vuxnas verksamhet har visat på de behov som finns och de vägar som finns att tillgodose dessa. Att finna vägar att möta de ungas mer komplicerade problembild. Det konsultativa arbetet kan utvecklas. Kommer det utvecklingsarbetet att få stå tillbaka för att kunna möta en växande kö? Ungdomar från Navigator skall erbjudas möjlighet att till samtalskontakter samtidigt som budgetramen för 2009 minskar. Skall en hårdare prioritering ske? En ytterligare fråga är hur Unga Vuxnas erfarenheter kan tas tillvara inom andra verksamheter. 15

16 Arbetsmarknadstorget Målet för verksamheten på Arbetsmarknadstorget är att Arbetslösa Hisingsbor skall snabbare komma ut i arbete. Av dem som avslutas skall minst 60% gå vidare till egen försörjning. Gemensamma handlingsplaner skall upprättas och handläggare från de samverkande myndigheterna skall tillsammans följa den arbetslöse fram till dess han/hon fått ett arbete. Minskade kostnader i de samverkande myndigheternas försörjningssystem samt bidra till ökad livskvalitet för Hisingsbon. Tabell 3. Antalet deltagare på Arbetsmarknadstorget 2008 Antal Hisingsbor i samverkan Vuxna Ungdomar Totalt Totalt aktuella under perioden Avslutade under perioden Aktuella vid periodens slut Sammantaget har (1 567 år 2007) Hisingsbor varit aktuella för samverkan på Arbetsmarknadstorget under år Denna samverkan sker dock inte alltid enbart med handläggare på arbetsmarknadstorget utan kan också vara mellan socialsekreterare på Arbetsmarknadstorget och förmedlare på Arbetsförmedlingen. Arbetet med att minska antalet deltagare som varit på Arbetsmarknadstorget över 12 månader har fortsatt. Antalet deltagare som varit aktuella på Arbetsmarknadstorget mer än tolv månader har minskat från 20 % till 16 %. Antalet deltagare som varit på Arbetsmarknadstorget kortare tid än sex månader har ökat från 56 % till 62 %. Det beror på stor del på den goda arbetsmarknaden. Antalet deltagare i samarbete har minskat från 37 % 2007 till 26 % Här kommer fördjupade analyser göras. Arbetsmarknaden har varit mycket god under första halvåret för att under andra halvåret försämras kraftigt med ökade varsel och uppsägningar. Ett ökat inflöde och färre i någon sysselsättning/aktivitet har blivit tydligare i slutet av året. De som stått nära arbetsmarknaden har snabbare kommit ut i arbete men även de personer som varit arbetslösa under lång tid har nu haft möjlighet att få ett arbete. Inflödet av ungdomar har ökat väsentligt under hösten. Man kan idag se två olika behovsgrupper i vuxenteamen. De som är i behov av jobbsökaraktiviteter som extra stöd för att komma tillbaka till arbetsmarknaden och de som är i behov av mer utredning. Inflödet av arbetssökande beräknas öka kraftigt under Styrgruppen tillsammans med samordnare kommer att följa utvecklingen på arbetsmarknaden för att snabbt ställa om verksamheten efter behov. 16

17 Insatser till ungdomarna bedöms som en mycket viktigt för att denna grupp inte skall hamna i långtidsberoende och utanförskap. Olika aktiviteter för att matcha, vägleda, stötta, aktivera och motivera ungdomarna kommer att vara i fokus. För att möta ett ökat inflöde av ungdomar har nya metoder arbetats fram och det utvecklingsarbetet kommer att fortsätta. Om det blir aktuellt att utöka antalet personal då inflödet förväntas öka, behöver man se över lokalerna då alla rum redan idag är fullt nyttjade. Flera handläggare delar på de större rummen. Samordnare tillsammans med styrgruppen och enhetschefer kommer att se över behovet av samarbete då antalet deltagare som man samarbetar kring har minskat. Lundbykajen Målet med verksamheten vid Lundbykajen är att Långvarigt arbetslösa eller sjukskrivna snabbare skall komma vidare in i rätt åtgärd som syftar till arbete och utbildning. Förkorta tiden som han/hon uppbär försörjningsstöd, sjukpenning eller A- kassa. Minskad passivitet, ökat självförtroende och ökad självinsikt för deltagarna. ViCan teamen består av ViCan som vänder sig till deltagare mellan år och ViCan+ som arbetar med dem som är över 30 år. 17

18 Tabell 4. Deltagare som har deltagit i gruppverksamhet under år 2008 Totalt Antal utredningar 143 Arbete, startat eget 23 Fått arbete/startat eget i samband med gruppstart 1 Tackar nej till åtgärd = bidrag 2 Fått sjukersättning 2 Utbildning 7 Arbetsprövning 35 Arbetsträning/ arbetsrehabilitering 31 Fortsatt utredning/behandling 23 Avbrutit 38 Sjukskriven 9 Utredning ang. sjukersättning 3 samt en del av deltagare som började i verksamheten under 2007 Ur verksamhetsberättelsen för ViCan-teamen Det primära uppdraget för ViCan-teamen är att genomföra kartläggning och utredning av arbetsförmåga. Vi har under årets lopp sammanställt 143 skriftliga utredningar. Att ha möjlighet att arbeta med deltagarna under 8 veckors tid är av stor betydelse vid bedömningar av arbetsförmåga. Verksamheten ger individerna möjlighet att få kunskap om var de står i förhållande till arbetsmarknaden. Den kunskapen är viktig för remittenten som i de flesta fall har väldigt begränsade möjligheter att träffa klienterna oftare än en gång i månaden. Den breda kompetensen i tvärprofessionell team som har olika redskap för att bedöma individens färdigheter, inför klargörande av individens förutsättningar till arbete, gör att verksamheten är unik på sitt sätt och skiljer sig markant från de ordinarie verksamheterna. I ViCan-teamen finns det annorlunda förutsättningar att kunna erbjuda individerna mycket stöd och hjälp till att hitta vägen till den fortsatta planeringen. 18

19 Daglig kontakt under längre tid och motivationsarbete väcker inte sällan ett engagemang hos individerna som ofta har förlorat förhoppningarna om att kunna få arbete. En stor del av våra deltagare har fått möjlighet att arbetspröva och arbetsträna i reella arbetsmiljöer vilket i flera fall lett till anställningar. Och om samverkan Arbetsförmedlarens upplevelse av samverkan kan belysas med följande ord: När jag satt med klienten tänkte jag ringa socionomen i ViCan direkt för att diskutera hur vi skulle göra, det föll mig inte in att i första hand diskutera med mina kollegor i teamet Vår upplevelse är att samverkan i teamen har fungerat mycket bra i år. Arbete i tvärprofessionella och tvärsektoriella team upplevs som lärorik och meningsfull. Våra deltagare är nöjda, vilket återspeglas i den utvärderingsenkät som genomförs efter varje gruppavslutning och där de får möjlighet att uttrycka sina intryck från tiden i verksamhet. och om utvärdering. I år genomfördes också en Payoff utvärdering av ViCan-teamens verksamhet. Utvärdering visade att den insatta kostnaden för deltagarna på Lundbykajen är återbetald inom ett år och är vinstgivande både för individen och för samhället. Enligt Payoff utvärdering är det en stor vinst för samhället om dessa tidigare resurskrävande personer kan få en anställning. Frågor inför framtiden är hur man skall bibehålla ett effektivt arbetssätt samtidigt som resurser minskar till verksamheten. SANNA Målet med verksamheten i SANNA är att Rehabilitera arbetslösa Hisingsbor med missbruksproblem, och med försörjningsstöd eller sjukpenning, till arbete. Tabell 5. Antalet deltagare i SANNA 2008 Antal Hisingsbor i samverkan Antal Totalt aktuella under perioden 116 Avslutade under perioden 46 Aktuella vid periodens slut 70 Under året har sammanlagt 116 (113 år 2007) deltagare varit aktuella för samverkan i SANNA-teamet. Av de 46 som avslutades fick 17 deltagare (37 %) egen försörjning via arbete. De som fick arbete hade i genomsnitt deltagit i aktiviteten i cirka tre år (37 månader). Detta är ett genomsnitt och ibland tar det 19

20 kortare tid vilket visas av att 8 deltagare, som fick arbete, hade deltagit i aktiviteten i ett år (12 månader) eller mindre. Den samhällsekonomiska utvärdering som gjorts under året av verksamheten har kunnat konstatera att effekterna är mycket ekonomiskt lönsamma för samhället med en pay off-tid på 6 månader. SANNA s organisering bygger på att samla de olika kompetenserna som behövs i rehabiliteringsarbetet, vilket är till stor nytta för deltagarna. Den dubbla tillhörigheten, både i ett samverkansnätverk och i en hemmaorganisation, medför dock utmaningar för personal och deras chefer. Dessa utmaningar kommer att lyftas under 2009 för att utveckla bättre styrning och ledning. Ur verksamhetsberättelsen för SANNA En viktig del av samverkan är kunskapsöverföringen om regelverk och arbetssätt mellan personalen från de olika myndigheterna, vilket bidrar till att öka förståelsen och respekten för varandras särskilda uppdrag. Arbetsförberedande sysselsättning Målet med verksamheten är att Öka målgruppens hälsa och livskvalité. Att förbereda för annan arbetsrehabilitering. Att personer kommer ut i egen försörjning. Minska målgruppen långtidsberoende med 10 personer/år. Projektet med arbetsförberedande sysselsättning i Kärra har löpt på under året. Under 2008 har 11 personer varit aktuella i projektet. De personer som varit aktuella har till övervägande delen varit långtidsberoende av försörjningsstöd (10 av 11 deltagare). Några deltagare (4 av 11 deltagare) har genom projektet blivit anställningsbara, varav 1 har kontakt med Arbetsmarknadstorget, 1 har kontakt med Arbetsförmedlingen, 1 har kontakt med Navigator- ComCenter, och 1 har börjat studera. Av resterande 7 är det 6 personer som är kvar i projektet. Utifrån individuella behov har det blivit mer synligt och tydligt vad de behöver för insatser och man har därigenom kunna sätta igång dessa. Samverkan har inletts med psykiatrin och missbruksvården. Då projektet har fått tillgång till en livstilscoach har detta inneburit ett viktigt komplement till de traditionella insatserna från socialtjänst och sjukvård. Behovet av att arbeta mer med hälsofrågor/friskvård för deltagarna har konstaterats och genomförts under Ett ökat samarbete med vårdcentralen har skett. 20

21 Så här beskrivs delar av måluppfyllelsen i verksamhetsberättelsen Målet att öka målgruppens hälsa och livskvalitet Det bedöms ha uppfyllts. Målet att förbereda för annan arbetsrehabilitering Det har uppfyllts för vissa personer. Några har fått andra insatser som kopplats till projektet vilket kommer att öka möjligheterna till att gå vidare i sin arbetsrehabilitering. Att personen kommer ut i egen försörjning Vissa personer har närmat sig målet att komma ut i egen försörjning. Det är dock en lång process för den målgrupp som arbetats med. Detta visar på svårigheten att i förväg ha tydliga mål för en grupp deltagare där det finns stora oklarheter om deras arbetsförmåga. Samordningsförbundet har beslutat att inte finansiera verksamheten framöver och den centrala frågan är om man kan söka andra medel eller implementera verksamheten. Rodret Målet för verksamheten är att deltagare ska kunna återgå ut i arbete, praktik eller utbildning God livskvalité skall främjas och rundvandringen mellan myndigheter skall upphöra Från hösten 2007 finansierar DELTA en jobbcoach i Rodret för att utveckla arbetsmetoderna. Under året har 32 personer varit aktuella i Rodret. Rodret är en del av HARPO (Hisingens ArbetsRehabilitering för personer med Psykisk Ohälsa). Rodret finns i samma lokaler som Lundbykajen. Inom Rodret möter man deltagare som har varit sjukskrivna och/eller arbetslösa under längre tid. Man får hjälp med att söka arbete, praktik, eller utbildning. Vidare får man träning i data/it, att skriva CV, personligt brev, och gå på anställningsintervju. Det ingår även studievägledning och man får göra arbetsplatsbesök. Inskrivningstiden är upp till fyra månader. Personer som är aktuella i Rodret behöver stöd, oberoende arbetsmarknadsläget, för att komma ut i arbete eller studier. En samhällsekonomisk utvärdering har genomförts av Payoff med ett mycket gott resultat för Rodrets verksamhet. Socialresursförvaltning ställer sig positiv till implementering av Rodrets verksamhet. Överläggningar mellan DELTA och Socialresursförvaltning kommer att ske under 2009 kring formerna för implementering. 21

22 Locus-teamet Målet med verksamheten är att Utveckla ett tvärsektoriellt arbete samt att utveckla nya arbetsmetoder för att på ett bättre sätt möta den enskildes behov för att han/hon skall uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete Syfte med denna verksamhetsutveckling är att permanenta och sprida erfarenheterna till hela Hisingen. Under året har 27 personer varit aktuella. Locus-teamet är ett samverkansteam mellan tre organisationer, socialtjänsten i Lundby, beroendekliniken/hisingsmottagningen samt kriminalvården/frivården. Verksamheten som startade under november/december 2006 har haft stora svårigheter att utveckla nya arbetssätt och få samverkan att fungera effektivt. Skälen är bland annat hög personalomsättning bland personal och chef, målgruppen har mycket svåra problem och det finns betydligt mindre förutsättningar för rehabilitering än vad som angavs vid ansökan. Samordningsförbundet har beslutat att inte bevilja mer medel till Locus-teamet förutom avvecklingsmedel för Samordnaren kommer att sammanställa en utvärderingsrapport som skall överlämnas till samordningsförbundet. Livsstödjare Målet för verksamheten är att Nå den gruppen ungdomar som idag inte kommer till uppsatta möten eller pendlar emellan praktikplatser och utbildningar utan att komma vidare Den enskilde ska ha egen försörjning 35 deltagare har varit aktuella under året. En stor del ungdomar uppvisar en svår problematik men inslag av psykisk och fysisk ohälsa, kriminalitet, missbruk och ekonomiska svårigheter. Många av ungdomarna har svårigheter med att etablera sig i samhället, de saknar sammanhang i sin vardag och har bristande kunskaper om hur samhället fungerar. Livsstödjarens uppgift är att motivera, ge praktiskt handledning i vardagen, tydliggöra resurser och hinder, söka individuella okonventionella lösningar och samverka med andra för att nå förändring. Verksamheten har varit under utveckling och av deras verksamhetsberättelse framgår: Så här blev det 22

23 Det har blivit tydligt under året att många av de ärenden vi har fått in har haft en djupare problematik och därför inte kommit ut i egen försörjning. Vi har samarbetat med Beroendekliniken, Järntorgsmottagningen och Hisingsmottagningen. Insatserna har kommit att handla om att vara ett praktiskt stöd i vardagen, i många fall i kombination med motiveringsarbete till drogfrihet och fobiträning. Målsättningen att bli självförsörjande bör naturligtvis ligga kvar men vägen för att komma dit är längre än vi tidigare trott. Livsstödjare har funnits i Biskopsgården, Backa och i Lundby stadsdelar. Livsstödjarna har identifierat att det finns ett behov av denna kompetens men att arbetssättet behöver utvecklas och kompletteras med andra åtgärder. Inför neddragningen av DELTA:s budget för 2009 har Livsstödjarna inte prioriterats. Verksamheten kommer att till viss del övertas av stadsdelarna och vissa delar kommer att avvecklas. Avvecklingen skall inte ses som ett uttryck för att behovet inte finns eller att åtgärderna brister utan skälet ligger i en prioritering. Livsstödjarna håller på att sammanställa en slutrapport som kommer att presenteras för samordningsförbundet. Navigator- ComCenter Målet för verksamheten är att NavigatorCenter Utveckla kompletterande insatser för unga personer som befinner sig i utanförskap i någon form och riskerar att bli beroende av försörjningsstöd. Dessa personer är i behov av mer individanpassade insatser som medför hållbar etablering på arbetsmarknaden och stöd för att komma vidare i egen försörjning. ComCenter Utveckla kompletterande insatser, nya mer individinriktade insatser, metoder för Hisingsbor tar emot försörjningsstöd under lång tid och riskerar att inte komma vidare mot arbete och därmed bli permanent bidragsberoende. Under året har 115 personer varit aktuella. 27 har avslutats. Av de som avslutades gick 12 deltagare till egen försörjning. Navigator- ComCenter startade under sommaren Under hösten blev verksamheten fullt bemannad och det planerade antal deltagare i verksamheten nåddes under senare delen av hösten. Uppstarten har varit förenade med vissa initiala svårigheter såsom personalomsättning, information till inremittenter, få deltagare i början och svårigheter att starta insatser som skall möta deltagarna. Dessa svårigheter är inte unika utan förekommer vid start av nyskapande verksamhet. 23

24 Arbetet initialt har fokuserat på att förankra verksamheten på handläggarnivå. Man har inlett en dialog med Unga Vuxna, Lundbykajen, Livsstödjarna samt SANNA-teamet kring hur vi kan utveckla vår samverkan under En strategisk fråga är de ungdomar vars försörjning övergår från försörjningsstöd till aktivitetsstöd vilket medför att kommunens medfinansiering upphör vilket är ett krav från ESF-rådet för att erhålla medel härifrån. Flera olika insatser för deltagarna planeras för kommande år. Det handlar om Brygga mellan skola och arbetsliv, Minska rekryteringen till kriminella gäng, Arbete kring social ekonomi, Nätverksarbete, Utvärdering, och kontakter med olika arbetsgivare. Rehabilitering av enskilda åtgärdsmedel I DELTA-samverkan prövas bland annat de gemensamma möjligheterna till rehabilitering av enskilda Hisingsbor. Under perioden har dock inga medel använts. 5. Nya aktiviteter Under året har resurser avsatts till start av en ny verksamhet KARRIÄRSTÖDJARE FÖR PERSONER MED BAKGRUND I MISSBRUK OCH/ELLER KRIMINALITET. Verksamheten en samverkan mellan bland annat samordningsförbunden i Göteborg och med stöd av ESF-medel. Första ansökan avslogs medan ansökan vid andra tillfället beviljades och verksamheten kommer att starta först under Sekretariat I detta anslag ingår bland annat kostnader för löner, arvoden, lokaler, kontorsmaterial, resor, kurser mm för förbundsstyrelsen och tjänsteman. Vidare ingår kostnader för ekonomihantering, sekreterarskap, IT-stöd mm. Den ansvarige tjänstemannen bereder frågor tillsammans med en beredningsgrupp bestående av representanter för de samverkande myndigheterna. 24