Januari 2017 Anette Moberg

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Januari 2017 Anette Moberg"

Transkript

1 Utvärdering av erfarenheter och lärdomar av insatsen MMR Multimodal rehabilitering. En verksamhet inom samordningsförbundet Delta. Januari 2017 Anette Moberg

2 SAMMANFATTNING Det huvudsakliga syftet med denna utvärdering är att ta tillvara erfarenheter, reflektera och lära inför framtiden. I utvärderingen har fyra individuella intervjuer genomförts med tre teamdeltagare och samordnaren i teamet. Fyra telefonintervjuer har genomförts med enhetschefer och områdeschefer från Västra Hisingen, Norra Hisingen och Lundby. Under intervjuerna med framförallt teamet framkom det ett antal områden som skulle kunna utvecklas och göras annorlunda. Vissa delar har teamet börjat att tänka om i och ändra inriktningen innan beslut om nedläggning kom. Intervjuerna med representanter från socialtjänsten gav främst lärdomar att tänka på när man utvecklar en insats mot försörjningsstödet. Metoden MMR kommer från sjukvården har varit en utgångspunkt i arbetet med att rehabilitera personer med smärta och långvarigt försörjningsstöd. En rad lärdomar om att använda modellen på målgruppen har gjorts. Vikten av att ändra syfte och mål när kunskapen om att målgruppens problematik var mer komplex än antagandet i ansökan. Bredda målgruppen till att gälla samtliga deltagare med långtidsberoende av försörjningsstöd då det är svårt att identifiera målgruppen och att smärtproblematiken oftast inte var grundproblematiken. Ha med Försäkringskassan i teamet för möjlighet till sjukersättning. MMRs grundtanke är medicinsk och behöver utvecklas för att passa målgruppen. Svårt att nå fram med insatsen till socialsekreterare på grund av hög personalomsättning, svårt att identifiera målgruppen, lågt antal deltagare i MMR, låg genomströmning av deltagare, periodvis lång kö och att insatsen mäts utifrån uppnått resultat dvs antal deltagare i självförsörjning. Betonar vikten av ett gott samarbetsklimat och samsyn runt deltagarna i rehabiliteringsprocessen för att processen inte ska stanna av. Teamet har i hög utsträckning fått agera samordnare till olika aktörer för deltagarna. Lärdomar att ha med i utvecklingsarbeten i framtiden visar på vikten av att tänka långsiktigt och att ha ett strategiskt tänk kring målgruppen: Samarbetet mellan sjukvården och socialtjänsten behöver utvecklas med utgångspunkt i klienternas komplexa problembild och som ett led i att utveckla försörjningsstödet. Insatsen har genererat kunskap om deltagarnas komplexa problembild och att faktorer såsom våld, trauman och övergrepp är riskfaktorer för att bli långvarigt beroende av försörjningsstöd. Om egenförsörjning eller studier i målsättningarna bör det fastställa tidsramar för deltagare i insatsen. Det behövs ett långsiktigt tänk för målgruppen då det tar tid att rehabilitera en komplex problematik. Det behövs även andra insatser såsom daglig sysselsättning för att motverka social isolering och insatser på deltagares modersmål. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND UPPDRAGET RESULTAT ARBETSMODELLEN MMR SAMVERKAN MMR SOM EN PILOTVERKSAMHET LÄRDOMAR LÄRANDE ORGANISATION SAMMANFATTNING AV RESULTAT SLUTSATSER REFERENSER

4 1. BAKGRUND I maj 2012 beslutade DELTAs styrelse om att en ny verksamhet, Multimodal Rehabilitering (MMR), skulle startas upp. MMR är en rehabiliteringsmetod som består av ett biopsykosocialt team där flera yrkesgrupper samarbetar kring individen enligt ett utarbetat program. Metoden har utvecklats för att behandla patienter med långvarig generaliserad smärta som har förhållandevis stora och komplexa rehabiliteringsbehov. Metoden förutsätter ett fast team bestående av flera professioner som planerar och samordnar åtgärder enligt ett visst fastställt program för att uppnå gemensamma mål som definierats tillsammans med patienten. MMR-team har oftast varit kopplade till vårdcentraler och består av ett program med gruppaktiviteter som löper under åtta veckor. Metoden har visat sig minska sjukskrivningstiden för personer som är sjukskrivna från en anställning. Det finns inga studier gjorda på målgruppen långtidsberoende av försörjningsstöd med smärtproblematik (Moberg 2014). MMR syftar, enligt ansökan om ny verksamhet, till: Att sjuka socialbidragstagare med smärtproblematik ska komma i arbete eller studier. Att vara ett komplement till övriga verksamheter på Hisingen som riktar sig till målgruppen. Att verksamheten ska ge tillträde till rehabilitering mot arbete för en grupp som annars hamnar utanför. Verksamheten ska till viss del ta vid där ViCans 1 resurser inte räcker till. Verksamheten startade upp med deltagare i januari Teamet har bestått av samordnare (1,0), leg arbetsterapeut (1,0), leg sjukgymnast (1,0), kbt-terapeut (1,0), arbetskonsulent (0,75), leg psykolog (0,2) och studie- och yrkesvägledare (0,05). Efter att en deltagare remitteras in från socialtjänsten eller primärvården görs en första bedömning om huruvida deltagaren är aktuell för MMR. Om deltagaren är aktuell så påbörjas en kartläggning och sedan fortsätter deltagaren in i rehabilitering. Deltagandet i MMR är inte tidsbestämt. I december 2014 presenterades en utvärderingsrapport som genomförts av Contextio Ethnographic AB som haft uppdraget att göra en ongoing evalutation under januari 2013 till december I december 2015 presenterades självvärderingsrapporten som genomförts av samordnaren tillsammans med teamet och med processtöd från DELTA. Båda rapporterna visar att målgruppens problematik är mer komplex än antagandet i ansökan. Det finns många underliggande problem under smärtan såsom svår psykisk ohälsa som kräver psykiatrisk behandling, missbruksproblem och fysiska besvär som inte är behandlade. Kartläggning av deltagarna har också visat att stressnivån är mycket hög. Deltagarna i MMR har i genomsnitt haft försörjningsstöd i 55 månader. Ytterligare resultat som utvärderingen visade var att MMR-teamet i mycket hög utsträckning fick agera samordnare mellan olika aktörer för deltagarna då samverkan mellan aktörerna var bristande. Utvärderingen visade också att det fanns behov av att diskutera MMR:s insatser i relation till resurser och resultat då genomströmningen av deltagare ar låg, få klienter fick tillgång till insatsen och få kom vidare till arbete eller studier. I december 2016 fattar DELTAs styrelse beslut om att avveckla verksamheten i Multimodal Rehabilitering då socialtjänsten på Hisingen (tre stadsdelar Norra Hisingen, Västra Hisingen och Lundby) ansåg att insatsens effektivitet var för låg dvs få deltagare får ta del av insatsen, låg genomströmning och få som gick till arbete eller studier. 1 ViCan är en arbetslivsinriktad verksamhet inom DELTA som genomför kartläggning och utredning av arbetsförmåga och som efter bedömning kan erbjuda praktik i upp till sex månader. 4

5 1.1 Uppdraget Det huvudsakliga syftet med denna utvärdering är att ta tillvara erfarenheter, reflektera och lära inför framtiden. Vad som skulle kunna ha gjorts annorlunda under processen från idé, till uppbyggnad av team, start med deltagare och genomförande av verksamheten. En särskild aspekt som ska belysas är MMR-teamets organisering och placering. Frågeställningar Vilka lärdomar har MMR- teamet och representanter från socialtjänsten kunnat dra av insatsen MMR? Hade ett annat upplägg och organisering av uppstarten av verksamheten kunnat göra någon skillnad? I så fall vad? Om kunskapen om en mer komplex problematik hos målgruppen funnits från början hade teamets sammansättning sett annorlunda ut? Varför har det varit svårt nå fram med MMR-teamet som resurs hos socialtjänsten? Hur har den geografiska placeringen av MMR-teamet påverkat kontakten med socialtjänsten? I vilken mån har MMR varit en lärande organisation? I utvärderingen har fyra individuella intervjuer genomförts med tre teamdeltagare och samordnaren i teamet. Fyra telefonintervjuer har genomförts med enhetschefer och områdeschefer från Västra Hisingen, Norra Hisingen och Lundby. 5

6 2 RESULTAT Resultatdelen presenterar de erfarenheter och lärdomar som framkom under intervjuerna. 2.1 Arbetsmodellen MMR Intervjuerna visar att när det tidigt framkom att målgruppens problematik var mer komplex än enbart smärta hade det varit viktigt att ändra syfte och mål och förankra det hos berörda parter. Intervjuerna med representanter från socialtjänsten visar bland annat att bedömningen av insatsens resultat och effektivitet görs utifrån syfte och målsättningar. Målen skulle inte enbart handla om att komma ut i arbete eller egenförsörjning utan att deltagarna skulle komma till rätt försörjning och då ha sjukersättning som ett alternativ. En representant från socialtjänsten menar att om insatsens syfte och mål var egenförsörjning i form av arbete eller studier är det viktigt att sätta tidsramar för deltagarens tid i insatsen. Tidsramen fastställer hur länge man bedömer att man ska jobba med deltagarna för att deltagarna ska återfå arbetsförmågan. Samtliga i teamet ser i efterhand att målgruppen skulle ha varit personer med långvarigt försörjningsstöd då deltagarna hade komplexa problem och där smärta oftast inte var grundproblematiken. De hade då fått ett större inflöde av deltagare vilket de hade klarat av om de hade haft sjukersättning som ett alternativ. Det framkom också önskemål om att byta namn från MMR till ett namn som mer speglade målgruppen och dess problematik. Några representanter från socialtjänsten menar att målgruppen var diffus och svår att identifiera. Det framkom också att socialsekreterarna uppfattade att det var svårt att få in deltagare i teamet och fick därför inget flöde i in remitteringen och såg därmed inga resultat vilket gjorde att MMR inte blev en insats som socialsekreterarna skickade deltagare till. En av de intervjuade representanterna menar att den höga personalomsättningen inom socialtjänsten medför att kompetensen att hitta deltagare med diffusa symptom är låg. Samordnaren menar att ansökan som gjordes till samordningsförbundet DELTA om MMR- teamets uppstart utgick från den medicinska modellen där man utreder och kartlägger först och sedan genomför insatsen. Flera av de intervjuade uppger att teamet har i större utsträckning under senare tid påbörjat rehabiliteringsprocessen med en motivationsanalys. Arbetssättet har gett dem insikt och förståelse för att det tidigare arbetssättet inte var optimalt. Med motivationsanalysen kunde de se direkta resultat när de istället lyssnade in deltagarnas önskemål och hade det som utgångspunkt i det fortsatta arbetet. MMR-teamet har inte haft någon vetenskapligt baserad metod att arbeta utifrån gällande att få ut deltagarna i arbete. Arbetskonsulenten i teamet har haft svårt att få en förståelse för målgruppen hos arbetsförmedlingen. Under hösten 2016 påbörjades ett mer nära samarbete med de sociala kooperativen innan en praktikplats ordnades på en arbetsplats. Teamet fick också kännedom om en vetenskaplig beprövad metod kallat IPS- Individual Placement Support. IPS är en vetenskaplig beprövad metod som arbetar med att få ut personer med psykisk ohälsa på arbetsmarknaden. Metoden bygger på att deltagaren direkt kommer ut på en arbetsplats och rehabiliteringen sker på arbetsplatsen. Denna metod uppgavs under intervjuerna som en metod som var värd att prova på 6

7 målgruppen. En av de intervjuade teammedlemmarna menar att det har varit svårt att få deltagarna att ha fokus på arbete när de är inne i rehabilitering. Under intervjuerna med teamet så framkom också att de har frångått den initiala arbetsmodellen med att jobba multimodalt där alla i teamet ska träffa deltagaren. Istället utses en ansvarig för en deltagare där ansvarig delger information till övriga i teamet. Här framkom också önskemål om ett digitalt journalsystem vilket hade effektiviserat teamets arbete. Förslag på kompetenser som hade behövts i teamet utifrån målgruppens komplexa problematik: Handläggare från Försäkringskassan (för möjlighet till sjukersättning). Läkare (skriva bedömningar/utredningar för sjukersättning). Psykoterapeut och/eller psykoterapeut med kbt-inriktning. Person med psykiatrikunskaper som också har kunskap om arbetsmarknaden. Psykolog med psykiatrisk kompetens och som både jobbade utredande och behandlande. Sjuksköterska (rökavvänjning, nedtrappning av mediciner och hälsosamtal). 2.2 Samverkan På chefsnivå är kunskapen om MMR väl förankrad men det har varit svårt att förankra MMR hos socialsekreterarna. Det framkom flera olika anledningar till det bland annat att personalomsättningen på socialsekreterare är hög, svårt att identifiera målgruppen, lågt antal deltagare i MMR, låg genomströmning av deltagare, lång kö och att insatsen mäts utifrån uppnått resultat dvs antal deltagare i självförsörjning, vilket har varit få. Det framkom också att det är personbundet hur intresserade socialsekreterarna är av att samarbeta. Socialsekreterarna inser inte vidden av problematiken och det finns en okunskap om arbetsinriktad rehabilitering hos socialsekreterarna. Teamet uppger att de i stor utsträckning har fått agerat samordnare av insatser och kontakter till olika aktörer för deltagarna. De har sett att olika aktörer inte har någon kontakt med varandra och att det inte finns någon samverkan kring hur olika beslut påverkar deltagaren i rehabiliteringsprocessen. Samordnaren uppger att de har haft väldigt bra samarbete med vårdcentralerna. Samtliga intervjuade uppger att samverkan med de tre olika stadsdelarna (Lundby, Norra Hisingen och Västra Hisingen) har sett olika ut. Det framkom under intervjuerna att teamet har upplevt samarbetssvårigheter i enskilda ärenden med en av socialtjänsterna i stadsdelarna. Det framkom att ett antal händelser där socialsekreterarnas beslut hindrat och/eller avstannat rehabiliteringsprocessen. Det fanns röster för att de skulle ha tagit upp och diskuterat samarbetssvårigheterna vilket inte har gjorts. De intervjuade i teamet betonar att det inte är möjligt att rehabilitera deltagarna utan socialsekreterarnas samverkan. Under intervjuerna framkom också funderingar kring varför MMR inte lyckats att etablera en samverkan med ViCan. Det finns en mängd beröringspunkter såsom att deltagare kunde få arbetsträning och arbetsförmågebedömningar hos ViCan. Samordnaren uppger att det inte varit möjligt då MMR-teamet har haft fullt upp med att utveckla sitt arbetssätt. 7

8 2.3 MMR som en pilotverksamhet Samtliga intervjuade i teamet ser i efterhand att det hade varit att föredra att starta upp MMR som en pilotverksamhet mot en stadsdel. Fördelar med att ha haft en pilotverksamhet i samma lokaler som socialtjänsten är att finnas nära socialtjänsten och ha ett närmare samarbete kring deltagarna. Då hade också insatsen kunnat utvecklats i nära samarbete med socialtjänsten. Det framkom också mindre positiva aspekter med att ha en pilotverksamhet och att därmed sitta nära socialtjänsten. Det ena var att MMR är en Hisingsverksamhet där samtliga stadsdelar ska få ta del av insatserna och att det är svårt att välja en stadsdel av tre då det från början funnits kritiska röster mot insatsen. Ytterligare aspekter som framkom var att det ur ett deltagarperspektiv är bättre att vara utanför socialtjänsten för att få deltagarna att öppna upp sig och få tillit till personalen inom MMR. Intervjuade från socialtjänsten menar att samma problematik såsom tidsramar för deltagare och svårigheter att identifierat målgruppen hade kvarstått. Det framkom att det hade varit bättre för verksamheten ut ett tillgänglighetsperspektiv om de hade varit mer centralt placerade på Hisingen såsom Vågmästareplatsen eller Wieselgrensplatsen i en lokal med tillgång till hiss eller på markplan. 2.4 Lärdomar Samordnaren menar att MMR-teamet är mer av en sjukvårdsinsats och att samverkan mellan sjukvården och socialtjänsten är ovanlig. En av de intervjuade har genom samarbetet mellan socialtjänsten och sjukvården insett att organisationerna har olika utgångspunkter i sitt arbete. Sjukvården fokuserar på evidensbaserade metoder och liknande behandling av patienterna medan klienterna inom socialtjänsten får olika beslut, insatser och bemötande beroende på var de bor. Deltagarnas problematik är komplex och har både sociala och medicinska orsaker och kräver samverkan mellan socialtjänsten och sjukvården. I intervjuerna framkom att MMR har lyft upp komplexiteten i ärendena och MMR har kunnat bidra med att identifiera trauman, övergrepp och våld som riskfaktorer till att bli långtidsberoende av försörjningsstöd. Två av de intervjuade cheferna betonar vikten av att ta vara på erfarenheterna och kompetensen och använda den i utveckling av försörjningsstödet. En av de intervjuade cheferna ser att lärdomarna bör tas tillvara på arbetsmarknadstorget. Det framkom förslag på att använda personal som har sjukvårdskompetens i team tillsammans med personal från socialtjänsten för att förstå vilken hjälp och stöd klienterna behöver. Samarbetet mellan sjukvården och socialtjänsten behöver utvecklas. Ytterligare en aspekt och lärdom som lyftes i intervjuerna var att det är svårt att få till långsiktiga insatser för målgruppen. Oftast landar det i kortsiktiga projektpengar och när det inte blir snabba resultat läggs insatsen ned. Det framkom behov av aktiviteter såsom daglig sysselsättning för målgruppen för att bryta isoleringen och insatser som är på deltagarnas modersmål då många av de som är långtidsberoende av försörjningsstöd inte är kunniga i svenska språket. Det fanns förslag på att DELTA hade kunnat behålla några personal från teamet för att föra kunskapen vidare i en annan verksamhet tex in i ViCan eller i satsningen på Integration. Samma problematik kommer att komma upp där också. Ytterligare lärdomar som framfördes var att det är svårt att starta upp insatser om inte samtliga tre stadsdelar inom DELTA är positiva från början. 8

9 2.5 Lärande organisation Samtliga intervjuade i teamet framhöll att MMR har varit en lärande organisation vilket uppskattades mycket. Det har getts mycket tid till reflektion i teamet utifrån deltagarna. Planeringsdagarna har innehållit en modell för lärande där årets lärdomar har tagits tillvara för att utveckla och förbättra MMR-teamets arbete. Samordnaren betonade vikten av att inte låta en sanning gälla eller vara dominerande då teamet kommer från olika professioner. Det framkom lite kritik under intervjuerna till att det ibland har varit lite för mycket reflektion och samtal. DELTAs självvärdering har också varit en del i den lärande organisationen. De intervjuade uppgav att de lärt sig mycket allt från personliga utveckling, till kunskap om målgruppen och medicinsk kunskap. 9

10 3 SAMMANFATTNING AV RESULTAT Under intervjuerna med framförallt teamet framkom det ett antal områden som skulle kunna utvecklas och göras annorlunda. Vissa delar har teamet börjat att tänka om i och ändra inriktningen innan beslut om nedläggning kom. Intervjuerna med representanter från socialtjänsten gav främst lärdomar att tänka på när man utvecklar en insats mot försörjningsstödet. Metoden MMR kommer från sjukvården och har varit en utgångspunkt i arbetet med att rehabilitera personer med smärta och långvarigt försörjningsstöd. En rad lärdomar om att använda modellen på målgruppen har gjorts. Vikten av att ändra syfte och mål när kunskapen om att målgruppens problematik var mer komplex än antagandet i ansökan. Bredda målgruppen till att gälla samtliga deltagare med långtidsberoende av försörjningsstöd då det är svårt att identifiera målgruppen och att smärtproblematiken oftast inte var grundproblematiken. Ha med Försäkringskassan i teamet för möjlighet till sjukersättning. MMRs grundtanke är medicinsk och behöver utvecklas för att passa målgruppen. Svårt att nå fram med insatsen till socialsekreterare på grund av hög personalomsättning, svårt att identifiera målgruppen, lågt antal deltagare i MMR, låg genomströmning av deltagare, periodvis lång kö och att insatsen mäts utifrån uppnått resultat dvs antal deltagare i självförsörjning. Betonar vikten av ett gott samarbetsklimat och samsyn runt deltagarna i rehabiliteringsprocessen för att processen inte ska stanna av. Teamet har i hög utsträckning fått agera samordnare till olika aktörer för deltagarna. Lärdomar att ha med i utvecklingsarbeten i framtiden visar på vikten av att tänka långsiktigt och att ha ett strategiskt tänk kring målgruppen: Samarbetet mellan sjukvården och socialtjänsten behöver utvecklas med utgångspunkt i klienternas komplexa problembild och som ett led i att utveckla försörjningsstödet. Insatsen har genererat kunskap om deltagarnas komplexa problembild och att faktorer såsom våld, trauman och övergrepp är riskfaktorer för att bli långvarigt beroende av försörjningsstöd. Om egenförsörjning eller studier i målsättningarna bör det fastställa tidsramar för deltagare i insatsen. Det behövs ett långsiktigt tänk för målgruppen då det tar tid att rehabilitera en komplex problematik. Det behövs även andra insatser såsom daglig sysselsättning för att motverka social isolering och insatser på deltagares modersmål. 3.1 Slutsatser Satsningen på MMR har visat att det tar tid att rehabilitera målgruppen och att det är viktigt att ha med sjukersättning som ett alternativ i målsättningen. Utvärderingen visar att det är viktigt att fortsätta att utveckla samverkan mellan socialtjänsten och sjukvården för att hindra att personer blir långtidsberoende av försörjningsstöd. Insatsen har visat att faktorer såsom trauman, övergrepp och våld är en hög riskfaktor för att bli långtidsberoende av försörjningsstöd. 10

11 I arbetet med att utveckla metoder inom försörjningsstödet som bidrar till klienters självförsörjning är det viktigt att i det arbetet ta ett långsiktigt och strategiskt grepp kring målgruppen. Förutom att samverkan mellan socialtjänsten och sjukvården behöver utvecklas framkom behov av insatser för målgruppen såsom daglig sysselsättning och gruppinsatser på modersmål då kunskaper i svenska språket är bristfälligt. 11

12 REFERENSER Brunsson, C, (2015) MMR-teamet. Multimodala rehabiliteringsteamet DELTA. Utvärderingsrapport DELTA Moberg, A, (2014) Utvärdering av MMR Multimodal Rehabilitering DELTA. Contextio Ethnographic AB Internet kevc7h3xrngsvsh7tcl8wsi8tk9n8kdeiqqftnq1xht- qabds2t4ysr3njgbl7kjoptdhmrb0qwbym4_feqc4x_qcdu8z49xuscwrgzkidziuk5fiysmt1n- 3vYggSpT1BHKVsv3JEd9Tv5z4GgvlucUdO00AKk6kz7fVv0bcQVSEtnsmTDDzvbF- 8H9xBggNM0hcoY1VHoKMDfFhfjPFQ_ijBcq9uO2tv5euBOrFZfAUtJ0w!!/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSE h/

Utvärdering av MMR- Multimodal Rehabilitering - DELTA

Utvärdering av MMR- Multimodal Rehabilitering - DELTA Utvärdering av MMR- Multimodal Rehabilitering - DELTA December 2014 Anette Moberg SAMMANFATTNING I maj 2012 beslutade DELTAs styrelse om att en ny verksamhet, Multimodal Rehabilitering (MMR), skulle startas

Läs mer

UPPFÖLJNING AV KÖPTA MEDICINSKA UTREDNINGAR PÅ VICAN

UPPFÖLJNING AV KÖPTA MEDICINSKA UTREDNINGAR PÅ VICAN Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN UPPFÖLJNING AV KÖPTA MEDICINSKA UTREDNINGAR PÅ VICAN Johanna Andersson

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 Unga vuxna... 2 Ungdomsteam Kortedala/Bergsjön... 2 Samordnare Ungdomscentrum Angered...

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget 2015 SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade insatser som förbundet budgeterar under 2015. Dokumentet

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2014. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2014. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade aktiviteter som förbundet budgeterar under. Dokumentet utgör

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

IPS. Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR. Birgitta Magnusson.

IPS. Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR. Birgitta Magnusson. IPS Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR Birgitta Magnusson Birgitta.c.magnusson@vgregion.se 2016-09-26 IPS individual placement and support IPS - evidensbaserad

Läs mer

Kan samverkan bidra till inflytande, självständighet och delaktighet?

Kan samverkan bidra till inflytande, självständighet och delaktighet? Kan samverkan bidra till inflytande, självständighet och delaktighet? En samverkan mellan Förvaltningen för funktionshindrade och Vuxen- och arbetsmarknadsförvaltningen Gunilla Andersson & Bodil Lundvall

Läs mer

IPS- Individual Placement and Support

IPS- Individual Placement and Support IPS- Individual Placement and Support PRIO (Överenskommelse psykisk hälsa mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting) med stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016) Psykiatriinventering;

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade aktiviteter som förbundet budgeterar under. Dokumentet utgör

Läs mer

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Kort bakgrund. Lunds kommun 119 000 invånare Ca. 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Hög andel får försörjningsstöd

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) RODRET Fördjupat stöd mot arbete Martin Larsson Hisingen augusti 2009 Samordnare Utvärderingsrapport

Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) RODRET Fördjupat stöd mot arbete Martin Larsson Hisingen augusti 2009 Samordnare Utvärderingsrapport Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN RODRET Fördjupat stöd mot arbete Martin Larsson Samordnare Hisingen augusti

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

SAMS (SAmverkan om Sjukvårdsförsäkrade) www.skane.se/utvecklingscentrum

SAMS (SAmverkan om Sjukvårdsförsäkrade) www.skane.se/utvecklingscentrum SAMS (SAmverkan om Sjukvårdsförsäkrade) Detta är vår verklighet SAMS - samverkansprojekt mellan Malmö Stad, Försäkringskassan, Hälso- oh sjukvård och Arbetsförmedlingen Tvådelat uppdrag: -Att göra fördjupade

Läs mer

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län Plan för insats 2014 Reviderad 140423 SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro Län VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning 1 Insatsbenämning... 1 2 Verksamhetens ägare... 1 3 Bakgrund... 1 4 Syfte och mål...

Läs mer

Hur kan vi stötta unga vuxna med psykisk sjukdom till ökad aktivitet, studier och arbete?

Hur kan vi stötta unga vuxna med psykisk sjukdom till ökad aktivitet, studier och arbete? Hur kan vi stötta unga vuxna med psykisk sjukdom till ökad aktivitet, studier och arbete? Samordningsförbundet DELTA bjöd tillsammans med FoU i Väst/GR in till dialogmöte den 12 maj 2015 Samordningsförbundet

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

FÖRSTUDIE - ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING

FÖRSTUDIE - ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJEOMSORG SID 1 (7) 2011-10-12 Handläggare: Kibebe Tsehai Telefon: 08 508 15 327 FÖRSTUDIE - ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING Beskrivning

Läs mer

Verksamhetsplan Budget 2007

Verksamhetsplan Budget 2007 Lycksele Verksamhetsplan Budget 2007 Samordningsförbundet Lycksele Lycksele kommun, Landstinget i Västerbotten, LAN Västerbotten, Försäkringskassan Västerbotten 1 1. Samordningsförbundet...3 Inledning...3

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Grön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium

Grön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium Grön rehabilitering Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium Typ av sjukskrivningar 50% Mer än hälften av de som är sjukskrivna lider av långvarig

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN 2016-06-02 1 (8) ANSÖKAN TILL FINSAM LEKEBERG OCH ÖREBRO ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: 2016-06-02 Benämning Samordnad förvaltningsövergripande

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator.

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator. Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: november 2015 Benämning Samverkan Lekeberg Samordnare av Samverkansteam.

Läs mer

Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009

Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009 1. VERKSAMHETENS UPPDRAG

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via

Läs mer

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2013

Rehabiliteringsgarantin 2013 1 2012-12-28 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Detta dokument kan komma att justeras efter hälso- och sjukvårdsstyrelsens möte 11 februari 2013. Rehabiliteringsgarantin

Läs mer

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Lund 117 000 invånare 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Två tredjedelar är under 45 år, lika stor

Läs mer

Kvalitetsgaranti - Enheten för vuxna

Kvalitetsgaranti - Enheten för vuxna ENHETEN FÖR VUXNA Sid 1 (5) Giltig 2016 - Inom enheten för vuxna utreder och föreslår vi insatser för dig som ansöker om ekonomiskt bistånd, socialpsykiatriska insatser, söker stöd för våld i nära relationer

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

DIS Deltagare i samverkan

DIS Deltagare i samverkan Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN DIS Deltagare i samverkan Uppföljning 2005-2007 Helena Johansson Hisingen

Läs mer

SMÄRTHANTERING SPECIALISTPSYKIATRI

SMÄRTHANTERING SPECIALISTPSYKIATRI SMÄRTHANTERING SPECIALISTPSYKIATRI Bakgrund MMR=teambaserad smärtrehabilitering Psykiatrisk problematik nämns som röd flagg inom rehabiliteringsgarantin Frustration hos behandlare i psykiatri att vården

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering Grundläggande uppdrag Att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering i form av vägledande, utredande, rehabiliterande eller arbetsförberedande

Läs mer

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun.

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun. Huvudsammanställare Ann-Sofi Ringkvist Datum:2009-02-19 PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning: STEGET till arbete Projektledare och projektägare Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,

Läs mer

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund BILAGA 2 Uppdragsavtal - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund 2013-09-13 I Pilotmodell Samordningsteam Västerås

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Supported Employment i Skellefteå

Supported Employment i Skellefteå Skellefteå 2006-09-21 Supported Employment i Skellefteå Projektförslag till Samordningsförbundet Skellefteå Deltagande parter i projektet: - Skellefteå kommunen genom socialkontoret - Landstinget genom

Läs mer

DEL FÖR DEL, bit FÖr bit!

DEL FÖR DEL, bit FÖr bit! DEL FÖR DEL, bit FÖr bit! slutrapport 2012 VÄGEN TILL ARBETE & STUDIER Föreläget till vår modellutveckling är Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans ordinarie uppdrag för målgruppen unga arbetssökande

Läs mer

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare 2017-01-26 Schema för dagen: 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorns roll 09:15 FIKA 09:35

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

Information ST-läkare 28 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 28 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 28 September 2017 Anette Svenningsson VAD GÖR ARBETSFÖRMEDLINGEN? Vilka sökande jobbar vi med? Etableringen vad är det? Matcha Rehabilitera Samverkan Skyddad anställning/anpassade

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN. MMR-teamet. Multimodala rehabiliteringsteamet DELTA

Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN. MMR-teamet. Multimodala rehabiliteringsteamet DELTA Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN MMR-teamet Multimodala rehabiliteringsteamet DELTA Christian Brunsson

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2013-03-06 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2013 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Skellefteå. Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv

Skellefteå. Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv Skellefteå Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv Samlokalisering av fyra myndigheter Skellefteå kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västerbottenslänslandsting Professioner/kompetenser

Läs mer

Remiss från kommunstyrelsen, dnr /2016

Remiss från kommunstyrelsen, dnr /2016 Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-12-08 Handläggare Kristina Eklund Telefon: 08 50835534 Till Arbetsmarknadsnämnden den 20 december 2016 Ärende

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning Samordningsteam i Skäggetorp, Ryd och Berga Projektägare och styrgrupp Projektägare: Landstinget i Östergötland, Primärvården Centrala Styrgrupp; Per Ohlsson, Primärvårdschef, Centrala

Läs mer

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Alla uppdragstagare av projekt finansierade av samordningsförbundet i Trelleborg skall teckna avtal med förbundet och en bilaga till detta avtal skall

Läs mer

Kraften hjälper dig att hitta vägen.

Kraften hjälper dig att hitta vägen. Kraften hjälper dig att hitta vägen. Kraften En samverkansinsats i Hedemora och Säters kommun för personer som behöver extra stöd för att närma sig arbetsmarknaden. KRAFTEN ÄR ETT SAMARBETE MELLAN ARBETSFÖRMEDLINGEN,

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

Samordningsförbundet PROTOKOLL Nr 5/09 1 Sydnärke

Samordningsförbundet PROTOKOLL Nr 5/09 1 Sydnärke Samordningsförbundet PROTOKOLL Nr 5/09 1 Datum: 2009-05-27 Tid: 9.00-12.00 Plats: Kommunhuset i Kumla Närvarande: Ledamöter Ordförande Annica Eriksson, Kumla kommun V ordförande Inga-Britt Ritzman, Örebro

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1 2014-01-13 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-02-10 2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1. Rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Uppdragsavtal angående SPIRA-projektet i Skellefteå

Uppdragsavtal angående SPIRA-projektet i Skellefteå Samordningsförbundet Skellefteå 2008-02-07 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående SPIRA-projektet i Skellefteå 1 Parter Mellan Samordningsförbundet Skellefteå (nedan kallad uppdragsgivaren) å ena sidan

Läs mer

Projektplan VäxtKraft

Projektplan VäxtKraft Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-09-30 1(8) Projektplan VäxtKraft Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-296018 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Projektplan

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Plan för utveckling av arbetet med försörjningsstöd Vår referens

Tjänsteskrivelse. Plan för utveckling av arbetet med försörjningsstöd Vår referens Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (5) Datum 2015-04-09 Vår referens Petra Olsson Planeringssekreterare Petra.Olsson6@malmo.se Tjänsteskrivelse Plan för utveckling av arbetet med försörjningsstöd

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Samverkan med olika verksamheter/myndigheter 091210

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Samverkan med olika verksamheter/myndigheter 091210 Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Samverkan med olika verksamheter/myndigheter 091210 Syfte: att skapa bättre förutsättningar för samarbete över verksamhetsgränser i form

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

ResursRådet förändring i försörjningsstatus efter 12 och 18 månader

ResursRådet förändring i försörjningsstatus efter 12 och 18 månader Karl Martin Sjöstrand 2009-06-06 ResursRådet förändring i försörjningsstatus efter 12 och 18 månader ResursRådet ska arbeta med personer som inte får sina behov tillgodosedda inom befintliga verksamheter

Läs mer

Uppföljning av Team trygg hemgång

Uppföljning av Team trygg hemgång Uppföljning av Team trygg hemgång Februari - september 2016 Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Effekter... 3 Inskrivning och vårdplanering... 3 Tillfälliga vistelser och betalningsansvar...

Läs mer

Socialsekreterare om sin arbetssituation

Socialsekreterare om sin arbetssituation Socialsekreterare om sin arbetssituation SSR: Stina Andersson Synovate: Arne Modig Marika Lindgren Åsbrink 2008-04-01 S-114862 Synovate 2008 1 Om undersökningen Synovate har på uppdrag av Akademikerförbundet

Läs mer

Cecilia Sandberg Slutrapport SamPlan

Cecilia Sandberg Slutrapport SamPlan Cecilia Sandberg 010-116 47 40 2016 Slutrapport SamPlan - ETT METODUTVECKLINGSPROJEKT FÖR STÄRKT SAMVERKAN KRING DE PERSONER SOM SAKNAR SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST OCH HAR EN NEDSATT ARBETSFÖRMÅGA PÅ

Läs mer

Budget och verksamhetsplan för år 2015

Budget och verksamhetsplan för år 2015 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0007/14 2014-11-20 Ärende nr 3 Budget

Läs mer

Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning

Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 22 2013 06 08 Beteckning ENHETEN FÖR ARBETE OCH SYSSELSÄTTNING KENNETH NILSSON ENHETSCHEF Kenneth Nilsson Ert datum Er beteckning Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 2014 I slutet på 1990

Läs mer

BILAGA 2 Redovisning av befintlig verksamhet:

BILAGA 2 Redovisning av befintlig verksamhet: 1(5) BILAGA 2 Redovisning av befintlig verksamhet: Ale kommun, Arbetsmarknadsenheten, AME. Inom AME erbjuder vi idag olika typer av stöd, både individuellt och i grupp. Individuellt erbjuds evidensbaserade

Läs mer

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delrapport juni 2012 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering. Projektet

Läs mer

Projekt; Integrerad Samverkan

Projekt; Integrerad Samverkan Projekt; Integrerad Samverkan Bakgrund Projekt Integrerad Samverkan Målgrupp med komplex problematik Behov av samhällets ekonomiska, medicinska och sociala stöd Flera pågående insatser- behov av samordnade

Läs mer

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning Sida: 1 av 6 Sida: 1 av 5 Reviderad 2014-12-04 Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning I Stöd och matchning väljer du som leverantör tillsammans med deltagaren vilka aktiviteter som ska

Läs mer

[ REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETER, KVARTALSRAPPORT 2, 2014]

[ REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETER, KVARTALSRAPPORT 2, 2014] [ REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETER, KVARTALSRAPPORT 2, 2014] 1. PÅ SPÅRET Gruppverksamhet för april och maj 2014 Grupp 3 startade upp med gruppverksamheten den 24 januari 2014. Rekryteringen till gruppen skedde

Läs mer

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samordningsförbundet Norra Bohuslän Ansvarig tjänsteman Gudrun Emilsdottir Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samverkan är ett arbetssätt, men också ett synsätt, med

Läs mer

Kartläggning Ekonomiskt bistånd

Kartläggning Ekonomiskt bistånd 2014-05-26 Handläggare Kerstin Wigert Socialkontoret/Arbete och försörjning Kartläggning Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd 1 januari 31mars, 2012, 2013 och 2014 Orsak i % 2010 2011 2012 2013 2014 Arbetslöshet

Läs mer

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut Avdelningen för strategi och stöd N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2002-09-02 DNR 510-597/02 Handläggare: Riitta Sköld Tfn: 508 09 307 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Dubbeldiagnosprojektet

Läs mer

Budget och verksamhetsplan för år 2017

Budget och verksamhetsplan för år 2017 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0007/16 2016-11-21 Ärende nr 4 Budget

Läs mer

FINSAM GÖR SKILLNAD!

FINSAM GÖR SKILLNAD! Finansiell samordning av rehabilitering för boende i Habo, Jönköping, Mullsjö och Vaggeryd Frukostmöte 161125 FINSAM GÖR SKILLNAD! Välkommen! Upplägg idag Arbetsmarknadsläget Kort om Finsam, resultat Enter

Läs mer

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Gemensam strategi för framtidens stöd och vård till personer med psykisk funktionsnedsättning 2016-05-25 Maria Andersson

Läs mer

Rutinbeskrivning till arbetslivsinriktad rehabilitering

Rutinbeskrivning till arbetslivsinriktad rehabilitering SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJEOMSORG SID 1 (5) 2011-10-12 Handläggare: Kibebe Tsehai Telefon: 08 508 15 327 Rutinbeskrivning till arbetslivsinriktad rehabilitering

Läs mer

Kommunernas arbete med aktivitetsansvaret Skolinspektionens granskning

Kommunernas arbete med aktivitetsansvaret Skolinspektionens granskning Kommunernas arbete med aktivitetsansvaret 2015 Skolinspektionens granskning Regeringsuppdrag Slutrapport till regeringen 1 mars 2016 projektet avslutas december 2016 2016-05-13 2 Skolinspektionens kvalitetsgranskning

Läs mer