Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009"

Transkript

1 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport VERKSAMHETENS UPPDRAG Tidig och samordnad rehabiliterings uppdrag är att, Utveckla arbetssätt för gemensamma bedömningar av individens behov och att koordinera insatserna genom att organisera arbetet i tvärprofessionella och tvärsektoriella team. I delårsrapporterna under året har man beskrivit hur samverkan har fortlöpt och hur förändringar hos de samverkande myndigheterna har påverkat förutsättningarna för samverkan. Det man har lyft fram har bland annat varit förändringar i sjukförsäkringen samt införandet av vårdvalsmodellen. Ett team har beskrivit förändring så här, Den nya sjukförsäkringen och vårdvalet har påverkat arbetet under När det gäller sjukförsäkringen har den som vi förutspådde tidigare tagit mycket tid vad gäller de personer som hamnar mellan stolarna. Patienter som blivit utförsäkrade men som inte klarar av att arbeta beskriver ökad stress och psykisk ohälsa och vänder sig till VC för hjälp, krav på samverkan ökar. Man har tidigare under året beskrivit att arbetet påverkas av att FK-handläggaren i teamet inte har alla ärenden. FK-handläggare fungerar som en länk mellan teamet och sina kollegor men man förlorar kännedomen om patienten och möjlighet till en direkt dialog med övriga teammedlemmar. Patienten har inte lika lätt att komma i kontakt med sin handläggare inne på kassan. Risken finns att vi tappar fart i ärendena då många fler aktörer är involverade. Man påtalar vikten av att samverkan sker på vårdcentralen. I ärenden där aktörerna finns på andra ställen försvåras processen i patientärenden. Man upplever då att allt tar längre tid, både att nå och att förstå varandra. En annan stor förändring har varit införandet av VG Primärvård, som tas upp under punkt 1.2. Rehabiliteringsgaratin infördes 1 januari Det är en överenskommelse mellan Staten och Sveriges Kommuner och Landsting för 2009 och 2010 om en rehabiliteringsgaranti för evidensbaserade och medicinska rehabiliteringsinsatser som syftar till återgång i arbete. Den innebär att landstingen kan få ersättning för 1

2 kognitiv beteendeterapi, KBT, som ges till patienter med psykiska problem, och till multimodal rehabilitering. Ett team beskriver tankar och arbete kring Rehabiliteringsgaratin så här, Diskussioner har förts kring rehabgarantins förutsättningar, praktiska genomförande, metod och diagnossättning. Positivt är att man ser vikten av insatser till patienter med psykisk ohälsa och att det på sikt kan komma att tillföras ekonomiska medel för bland annat utbildning av personal. Det finns dock en problematik och fara i att man styr ekonomiska medel endast till vissa psykologiska behandlingsmetoder. Ett annat team tar upp läkarbrist som försvårande faktor, och svårigheter att samverka med hyrläkare som inte har tid avsatt för samverkan. 1.2 Är det någon specifik fråga som har sysselsatt er under perioden? 2009 har, för Tidig och samordnad rehabiliterings del, dominerats av införandet av den nya vårdvalsmodellen. Beslut om VG Primärvård togs i början på året och trädde i kraft 1 oktober Ett av teamen beskriver att införandet av vårdvalet har begränsat möjligheten att utföra Deltauppdraget. Ett annat team skildrar vårdvalets påverkan och konsekvenser så här, Den stora frågan under 2009 har varit Vårdvalet som infördes den 1 oktober. En stor del av året har innehållit diskussioner kring hur vi ska kunna möta detta på ett bra sätt. Vårdvalet får självklart konsekvenser för samverkan då våra patienter inte alltid bor i vårt närområde. De handläggare vi har med på teammöten är inte alltid de som handlägger patienternas ärende eftersom patienten tillhör andra stadsdelar. Det innebär fler kontakter utåt som är tidskrävande, med personer som inte har samma kännedom kring hur vi arbetar och den viktiga närheten och kontinuiteten via teammöte varje vecka riskerar att försvinna. En annan effekt av vårdvalet är att minskat antal listade patienter på vårdcentralen innebär minskad budget för personalresurserna. Tidigare under året har man beskrivit angående förändringar i och med vårdvalet, Vårdvalet ställer nya krav på samverkan då mängden samarbetspartners säkert kommer att öka. Att släppa gamla kriterier för vilka vi ska ta emot, till att alla är välkomna kräver ett helt annat synsätt för all personal men framförallt i teamet där vi har haft striktare kriterier än andra på VC. Förändringen kräver utveckling av teamarbetet som vi inte riktigt kan greppa just nu. Det finns en risk att samverkan kommer att påverkas negativt. 2

3 Till följd av vårdvalet har besparingar gjorts och för Tidig och samordnads del har det inneburit att en del personalresurser försvunnit, framför allt psykolog- och kuratorsresurser. Dock är patientunderlaget oförändrat på flera håll. En annan förändring är att samtliga sjukgymnaster och arbetsterapeuter nu organisatoriskt tillhör Primärvårdsrehab. Tiden för samverkan i form av teammöte har minskat på vissa håll men annars är rutiner och struktur för samverkan än så länge oförändrade. Ett team har summerat situationen enligt följande, Sammanfattningsvis anser vi att samverkan enligt Deltauppdraget efter vårdvalet och Försäkringskassans nya regelverk tyvärr inte har haft förutsättningar att utföras på ett tillfredsställande sätt. Konsekvenser av vad vårdvalet kommer att innebära för samverkan kommer att visa sig framöver; ett team beskriver 2010 som ett omställningsår. 2. VERKSAMHETENS RESULTAT Under 2009 har totalt personer varit aktuella i något av teamen inom Tidig och samordnad rehabilitering (se tabell nedan). Flödet i aktiviteterna har varit fortsatt stort, nya deltagare under året och deltagare har avslutats. Totalt antal aktuella deltagare under 2008 var personer. Inflödet och antal avslutade har ökat i alla team utom Biskopsgården, i jämförelse med Backa Biskopsgårdegårdelanda Brämare- Kärra Tors- Tuve Totalt Aktuella vid periodens start Nya under perioden Avslutade under perioden Aktuella vid periodens slut Totalt aktuella under perioden Det ökade inflödet har att göra med att nya rutiner införts på flera vårdcentraler som innebär ökad tillgänglighet införde Biskopsgården ett nytt arbetssätt, en triagemodell. Det innebär att patienten kommer direkt till den vårdgivare som är bäst lämpad att ta hand om den åkomma/det problem som patienten söker för. På så sätt minskar man väntetider och frigör läkartider för de patienter som behöver läkarkontakt. Biskopsgården fördubblade antal aktuella hos teamet, från att 2007 ha mött 462 nya deltagare till att 2008 ta emot 982 nya deltagare. Under 2009 har fler vårdcentraler anammat denna modell, vilket har gjort att man också kunnat möta fler patienter. 3

4 I diagrammet nedan kan man se hur antalet deltagare har ökat sedan Det visar nya deltagare, avslutade deltagare samt totalt antal aktuella respektive år Nya Avslutade Totalt aktuella Av de avlutade deltagarna 2009 har 75 % avslutats inom 3 månader. Antalet deltagare med sjukpenning eller sjukersättning vid start har minskat procentuellt varje år sedan DIS infördes 2005, från att utgöra 49 % 2005 till att 2009 utgöra 29 %. Dock har antalet avslutade ökat avsevärt varje år så den faktiska skillnaden i antal har inte varit stor. 72 % är helt arbetsföra vid avslut, 3 % delvis arbetsföra och 14 % går vidare till någon annan form av behandling eller rehabilitering, 3 % anses inte vara aktuella för rehabilitering mot arbete i dagsläget och 8 % avslutas av annan orsak (flyttat eller avbrutit). Ytterligare resultat för perioden finns i sammanställning för DIS som bifogas. 3. EKONOMI Redovisas separat. 4. FRÅGOR SOM ÄR VIKTIGA INFÖR FRAMTIDEN Frågor som blir viktiga inför 2010 är framför allt hur samverkan kommer att se ut utifrån de nya förutsättningar som råder. Det finns nu 15 vårdenheter som kan bli aktuella för tvärsektoriell samverkan istället för som tidigare de 8 vårdcentraler där tidig och samordnad rehabilitering bedrivits. Detta har lyfts fram av teamen och man 4

5 ställer sig frågan hur samverkan kommer organiseras framöver med allt fler samverkansparter. Ett team tar upp angående framtiden, För framtiden måste vi arbeta med att behålla våra strukturer och ramar för samverkan dvs. fortsätta med teamarbetet annars är risken stor att samverkan försvinner. Strukturen är garant för att arbetet fortsätter även om personal slutar eller byts ut. Utmaningen inför 2010 är att bibehålla det arbetssätt som Tidig och samordnad rehabilitering utgör, detta trots nya förutsättningar. 5. EN BERÄTTELSE ELLER EXEMPEL Fallbeskrivningarna nedan är hämtade från Psykosociala teamet på Brämaregårdens vårdcentral. Anna Anna är 38 år, ensamstående, arbetar i privat sektor sedan flera år tillbaka. Anna har en akademisk utbildning bakom sig. Anna är ambitiös och duktig på sitt arbete, engagerad. Har under period arbetat mycket övertid. Tar ofta med sig arbetet hem. Har mycket runt sig. Tycker om att vara i farten. Anna söker vårdcentralen för svåra sömnproblem, diffusa besvär i bröstet, har panikkänslor, har smärta i kroppen, känner sig känslomässigt labil, orkeslöshet. Anna känner inte igen sig själv. När Anna ringer få hon tid till läkare. Medicinsk utredning görs. Dessa visar inte något medicinskt fel, tolkas som ev. stressrelaterade problem/besvär. Anna får diagnosen utmattningssyndrom och blir sjukskriven på heltid. Läkare initierar kontakt med psykosociala teamet på vårdcentralen via remiss. Vid remissgenomgång gör teamet en bedömning om vem som ska ta en första kontakt med Anna. I det här fallet är det psykologen som kallar till en första bedömning. Psykologen bedömer också att Anna har en stressrelaterad ohälsa och har diagnosen utmattningssyndrom. Samtalet leder till att psykologen vid nästa psykosociala teammöte initierar kontakt med sjukgymnast för kompletterande bedömning samt återkopplar bedömningen till läkaren som remitterat Anna till teamet. Medicinsk rehabiliteringsplan görs och Anna påbörjar sin behandlingskontakt. Anna går hos psykolog för samtal kring stresshantering med fokus på bland annat prestation, krav på sig själv och gränsdragning, samt har kontakt med sjukgymnast 5

6 för stresshantering med fokus på att förstå och hantera kroppens reaktioner på stress med hjälp av olika tekniker. Anna är enligt planen sjukskriven 100 % under ett par veckor, sedan trappar hon snabbt upp till arbete på 50 %. Under ett samtal hos psykolog framkommer att det blivit mycket på arbetet och att Anna haft svårt att sätta gränser. Hon har fått ökade stressymtom efter detta. Psykologen lyfter då detta i teamet med resultat att hon under en kortare period sjukskrivs till 100 %. Under rehabiliteringens gång stämmer psykolog, sjukgymnast, läkare och försäkringskassan av ärendet i teamet med jämna mellanrum. Anna introduceras även till ytterligare sjukgymnast i teamet med fokus på att komma igång med fysisk träning. Under Annas rehabilitering medverkar psykolog och sjukgymnast på flertal avstämningsmöten tillsammans med Anna, läkare, försäkringskassan och arbetsgivare. Det görs en gemensam plan för arbetsåtergång för Anna som följs. Vi arbetar med Anna ca 1 år. Anna är nu tillbaka i arbete på 100 % och det fungerar bra. När Anna kommer in i teamet skattar hon sin hälsa till 4 på en skala från Vid avslut skattar hon sin hälsa till 70/100. Eva Eva är Annas tvillingsyster, 38 år, sambo. Eva har också en akademisk utbildning, men arbetar inom kommunal sektor vilket innebär att Eva har en försäkringskassehandläggare utanför vårdcentralens team. Eva har samma problematik som Anna med liknande symtombild. När Eva kommer till vårdcentralen kommer hon i ett akut skede och mår mycket dåligt. Den medicinska rehabiliteringen har följt samma ordning som med Anna. Läkare initierar kontakt med teamet som har påbörjat rehabiliteringen. Eva blir sjukskriven för utmattningssyndrom. Den största skillnaden mellan de två ärendena är att Evas handläggare finns utanför vårdcentralen och teamet. Det har funnits stora svårigheter att hitta ett gemensamt synsätt kring Eva. Teamet har aktivt önskat att vara delaktiga i processen. Teamet har önskat kontakt för rehabplanering och att medverka på avstämningsmöte tillsammans med försäkringskassan och arbetsgivare. Detta har varit mycket svårt att få igenom. Trots Försäkringskassans handläggares ointresse har vi till slut varit med på mötena. Under den medicinska rehabiliteringen dras sjukpenningen in utan att kommunicera detta till teamet. Vi söker kontakt med handläggaren utan resultat och vi skriver intyg. Eva far mycket illa i denna process. Den pågående terapin hos psykologen byter fokus till krisbearbetning då Eva rasar i och med besked från FK. Övriga behandlare i teamet får också stötta Eva. Som tur är har vi vår FK-handläggare i teamet som vi kan diskutera med och som ger oss stöd i processen. 6

7 Då sjukpenningen dras in hamnar Eva i en ekonomisk svacka. Vi har socialtjänst och AF med på teammöte och eftersom vi har samtycke från Eva kan vi hela tiden ha en fortlöpande diskussion med dem om läget. Eva orkar till slut inte ta kampen mot sin handläggare mer. När sjukskrivningen inte går igenom går hon ner i tjänst till 80 % under en period. Är nu tillbaka på 100 %. Vi arbetar med Eva under ett och ett halvt år. Skattade in i teamet till 5/100. Vid avslut i teamet 65/100. Helena Johansson Samordnare

DIS Deltagare i samverkan

DIS Deltagare i samverkan Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN DIS Deltagare i samverkan Uppföljning 2005-2007 Helena Johansson Hisingen

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2013-03-06 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2013 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade aktiviteter som förbundet budgeterar under. Dokumentet utgör

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare 2017-01-26 Schema för dagen: 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorns roll 09:15 FIKA 09:35

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel Resultat 2006 Helena

Läs mer

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Schema för dagen: Tid Program 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabprocessen 09:15 Fika 09:35 Försäkringsinformation och samverkan

Läs mer

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Lokala Ledningsgruppen i Stenungsund PROJEKTETS NAMN: Stenungsunds Teamet Insatser

Läs mer

Åtgärdsplan, förbättrad kvalitet i sjukskrivningsprocessen, Fyrbodal

Åtgärdsplan, förbättrad kvalitet i sjukskrivningsprocessen, Fyrbodal Åtgärdsplan, förbättrad kvalitet i sjukskrivningsprocessen, Fyrbodal Bakgrund Sjukskrivningsprocessen har de senaste åren belysts ur flera aspekter. Förhållanden inom hälsooch sjukvården som negativt påverkar

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

HAKuL-modellen för rehabilitering

HAKuL-modellen för rehabilitering HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer

Läs mer

Samverkan på vårdcentraler i Göteborg Nordost 2010

Samverkan på vårdcentraler i Göteborg Nordost 2010 Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samverkan på vårdcentraler i Göteborg Nordost 2010 Rapport Helena Johansson 2011-01-28 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 VÅRDCENTRALER

Läs mer

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Individ med ekonomiskt bistånd uppger/eller kan inte delta i planerade aktiviteter helt/delvis på grund av sjukdom* 1 Numreringen i flödesschemat följer inte någon

Läs mer

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator.

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator. Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: november 2015 Benämning Samverkan Lekeberg Samordnare av Samverkansteam.

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år.

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år. FRÅGEFORMULÄR DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET Din bakgrund 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder.. år. 3. Familjesituation Bor hos föräldrar eller anhöriga. Ensamstående utan barn hemma. Ensamstående med

Läs mer

Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen 1 2007-02-16 Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Projektansökan till Samordningsförbundet Deltagande parter bakom projektförslag

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014 1 (4) HSD-A 13-2014 Datum 2014-02-19 Diarienummer RS 1938-2013 Hälso- och sjukvårdsavdelningen REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting har den 13

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Kort bakgrund. Lunds kommun 119 000 invånare Ca. 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Hög andel får försörjningsstöd

Läs mer

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/22 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionshistorik... 2 1. Inledning... 3 2. FK AF1 - Skapa medicinskt vid

Läs mer

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samordningsförbundet Norra Bohuslän Ansvarig tjänsteman Gudrun Emilsdottir Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samverkan är ett arbetssätt, men också ett synsätt, med

Läs mer

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

TRIS dag för kommunen 11 december 2015 TRIS dag för kommunen 11 december 2015 Ni behövs och är efterfrågade! www.forsakringskassan.se Försäkringskassans samordningsansvar gällande rehabilitering Lite smått och gott kring sjukersättning Försäkringskassans

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2013

Rehabiliteringsgarantin 2013 1 2012-12-28 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Detta dokument kan komma att justeras efter hälso- och sjukvårdsstyrelsens möte 11 februari 2013. Rehabiliteringsgarantin

Läs mer

MISSIV OXELÖSUNDSPROJEKTET LA5

MISSIV OXELÖSUNDSPROJEKTET LA5 Hälso- och sjukvård DATUM DIARIENR 2007-08-27 HN-HOS07-281 Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV OXELÖSUNDSPROJEKTET LA5 I Oxelösund är ohälsotalet betydligt högre än i resten av länet. Fler kvinnor än

Läs mer

Förslag till sjukskrivningspolicy

Förslag till sjukskrivningspolicy Förslag till sjukskrivningspolicy Reviderad Mars 2011 Västra Götalandsregionens riktlinjer checklista ligger som grund för alla sjukskrivningar. Ett verktyg för att kvalitetssäkra sjukskrivningsprocessen

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

VERKSAMHETSBERÄTTELSE VERKSAMHETSBERÄTTELSE AVSEENDE ÅR 2007 Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN 1 Styrelsen bedömer att Samordningsförbundets verksamheter stämmer väl överens

Läs mer

Kartläggning av samverkan med vården utifrån perspektivet samordnad rehabilitering.

Kartläggning av samverkan med vården utifrån perspektivet samordnad rehabilitering. Kartläggning av samverkan med vården utifrån perspektivet samordnad rehabilitering. Kartläggningen inkluderar primärvård och delar av psykiatrin i centrala Göteborg. Sofia Nordenberg Maj 2014 Kartläggningen

Läs mer

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23 Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 Villkor 3, 2015 inom Sjukskrivningsmiljarden -tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen Funktionen (dvs. rehabsamordnaren) ska ha både en intern och extern

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget 2015 SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade insatser som förbundet budgeterar under 2015. Dokumentet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2014:11 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89)

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson 2010-09-17 Dnr: 0017/10 Ärende nr. 9 Yttrande över utredningen:

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Självhjälps-KBT i Primärvården Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Med kognitiv

Läs mer

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1 2014-01-13 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-02-10 2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1. Rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Grön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium

Grön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium Grön rehabilitering Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium Typ av sjukskrivningar 50% Mer än hälften av de som är sjukskrivna lider av långvarig

Läs mer

Nytt inom fo rsä kringsmedicin oktober 2015

Nytt inom fo rsä kringsmedicin oktober 2015 Hej! Nytt inom fo rsä kringsmedicin oktober 2015 Nu börjar hösten dra igång ordentligt och förhoppningsvis har alla haft en riktigt skön semester. Tanken med detta nyhetsbrev är att det skall skickas 1

Läs mer

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö Information till remitterande läkare om, PTSD och MMS-behandling i Malmö BEDÖMNINGSSAMTAL Samtalet resulterar i en gemensam behandlingsplan. - kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi () är en effektiv

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2014. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2014. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade aktiviteter som förbundet budgeterar under. Dokumentet utgör

Läs mer

Vägledning vid framtagandet av lokal handläggningsrutin för verksamhetens arbete med sjukskrivningsprocessen

Vägledning vid framtagandet av lokal handläggningsrutin för verksamhetens arbete med sjukskrivningsprocessen 1 Vägledning vid framtagandet av lokal handläggningsrutin för verksamhetens arbete med sjukskrivningsprocessen En gemensamt överenskommen lokal rutin för sjukskrivningsprocessen är enhetens kvalitetsinstrument

Läs mer

Projektet Bra Sjukskrivning

Projektet Bra Sjukskrivning Projektet Bra Sjukskrivning Miljarden Stimulansmedel från Staten för att minska ohälsotalen ersättning årsvis med olika krav på åtgärder. Rehabgarantin. Riktade insatser mot två stora sjukdomsgrupper:

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt 15 september 2015 Den 15 september 2015 samlades medarbetare från Trelleborgs- och Svedala kommuner, Region Skåne, Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

Budget 2011. Karin Martinsson Styrelsemöte 2010 11 24

Budget 2011. Karin Martinsson Styrelsemöte 2010 11 24 Samordningsförbundet Göteborg Väster Karin Martinsson Styrelsemöte 2010 11 24 Tjänsteutlåtande Dnr 2010/23 Pkt 3 Budget 2011 I detta tjänsteutlåtande lämnas förslag till budget för Samordningsförbundet

Läs mer

Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin

Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin 1 (5) Datum 2014-01-07 Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin Inledning En stor del av sjukskrivningarna framförallt

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 Unga vuxna... 2 Ungdomsteam Kortedala/Bergsjön... 2 Samordnare Ungdomscentrum Angered...

Läs mer

Annas resa. - Diskussionsmaterial

Annas resa. - Diskussionsmaterial Annas resa - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa tankar. Varningstecken

Läs mer

Processtyrningsmodell FAROS

Processtyrningsmodell FAROS Processtyrningsmodell FAROS P R E - S A M V E R K A N SAMVER KAN 1 Behovsbedömning Rehab. utredning Ärende förbereds för samverkan 2 Beredning AF-FK gemensam bedömning av AR 3 Behovsanalys 4 Introduktion

Läs mer

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Re=åter REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2015 09 23 WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2013:12 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

NySatsa i Haninge. Ett projekt med syfte att främja individens möjligheter till återgång i arbete. genom individuell utveckling och vägledning

NySatsa i Haninge. Ett projekt med syfte att främja individens möjligheter till återgång i arbete. genom individuell utveckling och vägledning NySatsa i Haninge Ett projekt med syfte att främja individens möjligheter till återgång i arbete genom individuell utveckling och vägledning Ingrid Anderzén, Ann-Sophie Hansson Enheten för socialmedicin

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering för patienter med vanliga sjukskrivningsdiagnoser

Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering för patienter med vanliga sjukskrivningsdiagnoser LANDSTINGET I VÄRMLAND IMPLEMENTERINGSPLAN 1.0 Per-Åke Andersson, processledare Mats Johanson, utredningssekreterare 2009-02-26 LK/081288 Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering

Läs mer

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETER OCH PROJEKT 2008...2

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETER OCH PROJEKT 2008...2 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETER OCH PROJEKT 2008...2 Tid i aktivteter... 3 Unga med etableringssvårigheter... 4 Handläggarteam för unga vuxna i Kortedala Bergsjön... 4 Ungdomscentrum Angered... 4 Unga med

Läs mer

Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2

Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2 Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2 Eleanor Petitt & Lena Connysson Rehabiliteringsmedicinska kliniken Jönköping Länsklinik Ackreditering CARF Team Hjärna, Team Spinal, Team Soma, Team Smärta Vårdavdelning,

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

Yttrande över Promemorian Från socialbidrag till arbete (SOU 2007:2). Slutbetänkande av utredningen från socialbidrag till arbete (S 2005:01)

Yttrande över Promemorian Från socialbidrag till arbete (SOU 2007:2). Slutbetänkande av utredningen från socialbidrag till arbete (S 2005:01) Landstingsstyrelsens förvaltning Forum för kunskap och gemensam utveckling 1 (6) Handläggare: Britt Arrelöv Landstingsstyrelsen Yttrande över Promemorian Från socialbidrag till arbete (SOU 2007:2). Slutbetänkande

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund BILAGA 2 Uppdragsavtal - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund 2013-09-13 I Pilotmodell Samordningsteam Västerås

Läs mer

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer

Läs mer

Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Projektförslag till Samordningsförbundet Skellefteå Deltagande parter

Läs mer

Sjukskrivningsmiljarden

Sjukskrivningsmiljarden Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Januari 2017 Anette Moberg

Januari 2017 Anette Moberg Utvärdering av erfarenheter och lärdomar av insatsen MMR Multimodal rehabilitering. En verksamhet inom samordningsförbundet Delta. Januari 2017 Anette Moberg SAMMANFATTNING Det huvudsakliga syftet med

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 2011-12-22 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Annie Hansen Falkdal Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron- Lokal åtgärdsplan Södra Älvsborg 2006-2008

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron- Lokal åtgärdsplan Södra Älvsborg 2006-2008 Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron- Lokal åtgärdsplan Södra Älvsborg 2006-2008 Bakgrund Under en följd av år har sjukfrånvaron ökat i Sverige. Rygg- och nackdiagnoser utgör tillsammans

Läs mer

KARTLÄGGNING OCH BEHOVSANALYS FÖR MÅLGRUPPEN LÅNGTIDSSJUKA I SÖRMLANDS LÄN

KARTLÄGGNING OCH BEHOVSANALYS FÖR MÅLGRUPPEN LÅNGTIDSSJUKA I SÖRMLANDS LÄN KARTLÄGGNING OCH BEHOVSANALYS FÖR MÅLGRUPPEN LÅNGTIDSSJUKA I SÖRMLANDS LÄN Eskilstuna 2016-11-30 Thomas Aronsson Claes Malmquist Utvärderingar av sociala satsningar med fokus på ekonomi Bakgrund Försäkringskassan

Läs mer

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps VC Försäkringskassan

Läs mer

REHABILITERING I SAMVERKAN

REHABILITERING I SAMVERKAN REHABILITERING I SAMVERKAN Erfarenheter från tvärprofessionella team på vårdcentraler i Göteborg Cornelia Björk och Helena Öhrvall November 2008 Copyright Konkludo AB 2008 Kontaktuppgifter: info@konkludo.se

Läs mer

Samordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 2012/ Karin Martinsson Styrelsemöte 2012 11 22 Pkt 5. Budget 2013

Samordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 2012/ Karin Martinsson Styrelsemöte 2012 11 22 Pkt 5. Budget 2013 Samordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 2012/ Karin Martinsson Styrelsemöte 2012 11 22 Pkt 5 Budget 2013 I detta tjänsteutlåtande lämnas förslag till budget för Samordningsförbundet Göteborg

Läs mer

Vem är kunden? vi möter Anna

Vem är kunden? vi möter Anna Vem är kunden? vi möter Anna Pliktrogen Glad & positiv Ogillar orättvisa Social Projektledare Ålder: Familj: Boende: Arbete: 36 år Sambo och 2 barn Villa utanför Karlstad Sjuksköterska (drivs av att ta

Läs mer

Rehabiliteringsplan. Maria Hellbom Leg. Psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska Klinik Skånes universitetssjukhus

Rehabiliteringsplan. Maria Hellbom Leg. Psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska Klinik Skånes universitetssjukhus Rehabiliteringsplan Maria Hellbom Leg. Psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska Klinik Skånes universitetssjukhus 1 Varför rehabiliteringsplan? Sammanfattar bedömning, åtgärder,

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT ERFARENHETER OCH RESULTAT 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen 2008 angående

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST 2010 Samordningsförbundet Göteborg Nordost UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETER OCH PROJEKT SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Detta dokument utgör ett komplement till förbundets årsredovisning. Här presenteras

Läs mer

Uppdraget ska följa projektbeskrivningen i ansökan till uppdragsgivaren. Se bilaga 1.

Uppdraget ska följa projektbeskrivningen i ansökan till uppdragsgivaren. Se bilaga 1. Samordningsförbundet Skellefteå 2007-03-13 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående projektet Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 2012-12-13 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?

Läs mer

Handlingsplan Trisam 2017

Handlingsplan Trisam 2017 Handlingsplan Trisam 2017 Angelica Gabrielsson, processledare Trisam 2016-11-01 Handlingsplan Trisam 1. Grundläggande information 1.1 Bakgrund Trisam 1 är en struktur och arbetsmetod att arbeta med rehabilitering

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering AGS-KL Rehabilitering. Ett uppdrag från arbetsmarknadens parter

Arbetslivsinriktad rehabilitering AGS-KL Rehabilitering. Ett uppdrag från arbetsmarknadens parter Arbetslivsinriktad rehabilitering AGS-KL Rehabilitering Ett uppdrag från arbetsmarknadens parter AGS-KL Rehabilitering Arbetsgivare kan ansöka om stöd för en medarbetare anställd inom kommun, landsting,

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för. DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete)

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för. DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete) Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete) Bakgrund 2011 presenterade Rehabiliteringsrådet sitt slutbetänkande Statens Offentliga

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti i Västerbotten

Rehabiliteringsgaranti i Västerbotten Rehabiliteringsgaranti i Västerbotten Information och anvisningar 2010-02-15 Foto: Tommy Henfridsson Innehåll Sid INFORMATION Bakgrund till rehabiliteringsgarantin 2 För vem gäller rehabiliteringsgarantin?

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer