Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN. Excelfilen. - ett sätt att följa upp samverkansaktiviteter

Transkript

1 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN Excelfilen - ett sätt att följa upp samverkansaktiviteter Resultat 2005 Berit Björnered Hisingen april 2006 Rapport

2 Innehållsförteckning Förord 2 1. Utveckling av filen 3 2. Insamling av uppgifter Variabler Rutiner 4 3. Vad mäter filen? Målgrupp Tid i samverkan Försörjning 6 4. Siffror vi fått fram Hisingsbor som varit aktuella Hisingsbor som avslutat samverkan 8 Bostadsort 8 Genusperspektiv 9 Åldersfördelning 9 Tid i aktivitet 10 Arbetsförhållande 11 Försörjning 11 Avslutsorsak Tankar om framtida utveckling

3 Förord Uppföljning av våra verksamheter är i många avseende en strategisk uppgift. Det åligger ett samordningsförbund att ha en god intern kontroll på sin verksamhet. God intern kontroll inom offentlig verksamhet omfattar inte bara ekonomi utan framförallt själva verksamheten. En av skillnaderna mellan offentlig verksamhet och vinstdrivande verksamhet är just att inom den offentliga verksamheten är det hur insatta resurser har använts, dvs. verksamheten, som är intressant medan det inom en vinstdrivande verksamhet är avkastningen på insatt kapital, dvs. ekonomin, som är i fokus. Förutom detta krav på en god uppföljning kan det ibland vara helt avgörande för en verksamhets existens om det finns bra uppföljning eller ej. Om vi inte förmår att uppvisa resultat av våra verksamheter har vi ofta svårt att hävda att verksamheten behövs. Denna rapport syftar såväl till att tillgodose kravet på en god intern kontroll som till att påvisa vad vi åstadkommer för Hisingsbon genom DELTA-samverkan. DELTA-samverkan syftar ytterst till att möta Hisingsbons behov utifrån en helhetssyn och att organisera arbetet så att vi kan ta ett samlat ansvar för de insatser som behövs. Detta skall i sin tur leda till ett bättre resursutnyttjande. Resultatet som redovisas i denna rapport är en uppföljning. Med uppföljning menas här att följa upp verksamheten, inte att utvärdera den. Det innebär att vi inte kan, med resultatet från denna rapport, uttala oss om verksamhetens effektivitet. För det krävs en mer omfattande studie och analys. Däremot har vi en unik uppföljning som på ett förhoppningsvis lättillgängligt sätt beskriver flöden och vad som har hänt Hisingsbon när han eller hon har tagit del av DELTA-samverkan. Någon liknande sammanställning har inte gjorts tidigare. DELTA:s verksamhet har ett tydligt inslag av att utveckla verksamheter. En förutsättning för att det skall ske en kvalitativ utveckling är att vi också påtalar brister. Därför finns det också en viktig ansats i rapporten - att lyfta fram och problematisera de kvalitetsbrister och tillkortakommanden som kan påverka sammanställningarna. De brister som kvarstår kommer att åtgärdas i viss utsträckning. Ambitionen är dock att endast göra de förändringar som tillåter att materialet kan användas för att göra jämförelser över tid. Många medarbetare i våra samverkande organisationer och inom DELTA:s kansli har deltagit i detta utvecklingsarbete. Det har gällt att enträget rapportera begärd data eller att lämna synpunkter på utformning av frågor och system. Utan allt detta engagemang hade denna uppföljning inte kunnat genomföras. Processtödjare Berit Björnered har på ett förtjänstfullt sätt lett och haft ett avgörande ansvar för detta arbete. Berit är också författare till denna rapport. Hisingen april 2006 Ola Andersson Ansvarig tjänsteman - 2 -

4 1. Utveckling av filen Utifrån det uppdrag som styrelsen formulerade 2004 att göra ett enhetligt uppföljningssystem för DELTA-aktiviteterna har en rutin utarbetats, som innebär att i en excelfil registrera uppgifter om deltagarna. Arbetsgruppen, som tog fram rutinerna bestod av tjänstemän med erfarenhet som projektledare och utvärderare inom DELTA. Då de socialmedicinska och arbetslivsinriktade aktiviteterna har olika syften och arbetssätt valde vi att ha en kärna av gemensamma variabler med tillägg av specifika data. För att inte bli för arbetsbelastande hölls antalet variabler till ett minimum med möjlighet för varje aktivitet att välja till egna uppgifter, vilket visade sig senare att flera av aktiviteterna ville göra. Syftet var att få en enkel, lätthanterlig databas som varje samverkansaktivitet själv skulle kunna sköta. Ett grundmaterial presenterades för representanter för varje aktivitet och en diskussion startades om hur variablerna skulle tolkas för att bli så enhetliga som möjligt. En manual skrevs till stöd för inkodning och framtagning av statistiska värden. Kansliet har under året inbjudit till ett antal uppföljningsmöten med den personal som har ansvar för excelfilen inom varje aktivitet. Dessutom har support getts både med genomgång på arbetsplats och genom telefon. Det har visat sig vara mycket viktigt med stöd och kontinuerlig dialog för att säkerställa kvaliteten i registreringen av uppgifter. Möjligheten att få en enhetlig uppföljning har mottagits positivt av aktiviteterna. Uppföljning genom att på individnivå följa vad som händer i en samverkansaktivitet kan göras av de verksamheter, där kontinuerlig kontakt etableras och där av tradition olika bakgrundsvariabler hämtas in. Hälsodisken, Livsstil för hälsa i Torslanda samt DELTA-psykologerna har annan karaktär på sin verksamhet och har fortsatt att använda sina tidigare mätmetoder. Inkodningen av aktuella personer i samverkan startade hösten 2004 för att testa systemet. På så sätt hann vi med att justera felaktigheter innan registreringen på allvar påbörjades Försäkringskassan, Arbetsmarknadsstyrelsen och Socialstyrelsen har under några år haft i uppdrag att göra ett nationellt system för uppföljning inom rehabsamverkan. Under 2005 sattes detta sektorsövergripande system, SUS, i drift. Vi valde att parallellt fortsätta med uppföljning via excelfilen tills vi kunde erfara att SUS gav en fullgod ersättning. Med de problem som SUS har haft i initialskedet visade det sig nödvändigt att fortsätta med vår egen excelfil. 2. Insamling av uppgifter De socialmedicinska aktiviteterna som ingår i uppföljningen är de tvärprofessionella team, som finns på vårdcentralerna i Backa, Biskopsgården, Brämaregården, Kärra-Rödbo och Tuve-Säve

5 SANNA-teamet och både vuxen- och ungdomsteamen på Arbetsmarknadstorget utgör de arbetslivsinriktade aktiviteterna, som finns med i uppföljningen. Lundbykajens tre team (Vican, Vican+ och Rehabteamet) har inte på samma sätt som de övriga arbetslivsinriktade aktiviteterna registrerat uppgifter i excelfilen, delvis beroende på att de under 2005 var pilotprojekt för att pröva SUS-systemet. 2.1 Variabler I databasen registreras bakgrundsfakta kring de Hisingsbor, som blir aktuella för samverkan. Dessutom noteras start och avslut på samverkansinsatsen och av vilken orsak personen avslutar aktiviteten. Det innebär att vi kan följa flödet, dvs hur många individer som startar respektive slutar under en viss period samt hur många som varit aktuella i samverkan. Registrering görs kontinuerligt och flöden kan mätas utifrån valda tidsperioder. Uppgifter kring följande variabler samlas in Ålder Kön Bostadsort Startdatum i samverkan Avslutsdatum Försörjning vid start Försörjning vid avslut Avslutsorsak 2.2 Rutiner Rutiner kring hur insamlingen sker kan variera lite mellan verksamheterna men sker i stort enligt följande Ansvarig handläggare fyller i en blankett med efterfrågade uppgifter i samband med första mötet med individen När samverkan avslutas fyller ansvarig handläggare i en avslutningsblankett Blanketterna lämnas till den i varje team, som är utsedd att göra registreringen i excelfilen Ansvarig för inkodningen gör även sammanställningen enligt den manual som finns för ändamålet DELTA efterfrågar sammanställning av siffrorna i samband med delårsrapporter och verksamhetsberättelsen, dvs tre gånger per år De socialmedicinska aktiviteterna valde att använda personnummer i sin databas utifrån det tillstånd, som generellt finns för att göra uppföljningar inom sjukvården. De arbetslivsinriktade aktiviteterna har istället valt att jobba med idnummer

6 3. Vad mäter filen? Excelfilen möjliggör ett strukturerat arbete med uppföljning av Samordningsförbundets aktiviteter. Antal individer mäts utifrån samma bakgrundsfaktorer och jämförelser kan göras mellan olika tidsperioder. I uppföljningen tas inte med kostnader och inte heller värdering av det statistiska materialet. Excelfilen kan vara en del i ett underlag till utvärdering men behöver kompletteras med andra uppgifter. Basen är att mäta hur många Hisingsbor aktiviteterna samverkar kring med finansiering från Samordningsförbundet samt ta in enhetliga uppgifter om dessa individer. Eftersom flera av aktiviteterna är implementerade, och på så sätt är en del av ordinarie verksamhet, behövs principer för vilka deltagare som skall rapporteras. Samverkan sker på olika sätt beroende både på individens behov och på hur samarbetet är organiserat. 3.1 Målgrupp I SANNA-teamet består verksamheten av ett team, som arbetar tillsammans kring individen och är skilt från ordinarie verksamhet. Deras målgrupp är tydlig och alla deltagare ingår i uppföljningen. På Arbetsmarknadstorget har socialtjänsten organiserat sin verksamhet i vuxenteamen så att socialsekreterarna handlägger i stort alla Hisingsbor, som uppbär försörjningsstöd på grund av arbetslöshet. I uppföljningen finns med alla de individer, som handläggs av socialsekreterarna på A-torget och som uppbär försörjningsstöd. Till socialtjänstens ungdomsteam kommer ungdomar, som söker försörjningsstöd på grund av arbetslöshet. Ungdomsteamet är sedan några år samlokaliserat med Af Hisingens ungdomsarbetsförmedlare i af s lokaler. Uppgifter kring alla de ungdomar, som har försörjningsstöd och kontakt med ungdomsteamet finns med. Sammanställningen av antal Hisingsbor på Arbetsmarknadstorget görs av representanter från socialtjänsten. Detta antal speglar vilket behov av samverkan, som stadsdelarna ser, kring personer med försörjningsstöd pga arbetslöshet. Den samverkan som finns kring dessa individer varierar. Å ena sidan finns den samverkan, som sker när individen har sina kontakter med socialtjänsten och arbetsförmedlingen på A-torget, där de båda myndigheterna har en gemensam handlingsplan och tar gemensamt ansvar för processen. Å andra sidan finns individer som har sin socialsekreterare på A-torget och sin arbetsförmedlare i ordinarie af-verksamhet och där liten kontakt eller enbart telefonkontakt sker En annan form av samverkan görs genom att handläggarna enkelt kan rådgöra med varandra utan att formellt samplanera, eftersom de finns i samma lokaler. Inom gruppen arbetslösa med försörjningsstöd finns individer med stort behov av den samverkan som finns på A-torget men det finns även - 5 -

7 individer där ordinarie af-verksamhet räcker. I uppföljningen med excelfilen fångas inte i vilken mån samarbete sker. I så fall behövs andra variabler, som t ex grad av samverkan. De socialmedicinska aktiviteterna, tidig och samordnad rehabilitering på vårdcentral, har redan 2004 implementerat sitt arbetssätt på fem vårdcentraler. På vårdcentralerna räknas de individer, som haft kontakt med rehabteamet (det tvärsektoriella teamet). Några av de försäkringskassehandläggarna, som finns på vårdcentralerna med stöd av samverkanspengar, ingår i teamen medan andra har ett arbetssätt mer baserat på kontaktmannaskap. (Att handläggaren finns ute på vårdcentralen innebär att en kommunikation enkelt kan göras mellan Försäkringskassan och sjukskrivande läkare. Behövs kanske inte kommenteras?) 3.2 Tid i samverkan För att mäta hur lång period individen är aktuell för samverkan krävs ställningstagande till när samarbetet kring personen börjar och slutar. SANNA har strukturerade former för start och avslut. I deras metodik ingår att ge deltagaren stöd även en tid efter att personen påbörjat en anställning och avslut räknas när stabilitet har uppnåtts. På Arbetsmarknadstorget bedöms deltagaren starta i samband med att socialtjänsten tar beslut om rätt till försörjningsstöd och i regel kopplas arbetsförmedlingen in i detta skede. Avslut från samverkan sker på A-torget när individen inte längre har behov av försörjningsstöd. Det innebär att individen som regel avslutas ett par månader efter påbörjad anställning eller utbildning. På vårdcentralerna bedöms att starten är när individen börjar en kontakt med någon i teamet oavsett om sjukskrivning och därmed läkarkontakt funnits tidigare. På samma sätt räknas avslut från samverkan från den dag individen avslutar kontakt med rehabteamet. En del patienter kan dock därefter fortsätta en uppföljande kontakt om behov uppstår. 3.3 Försörjning Typ av försörjning avser situationen vid start i samverkan eller vid avslut. Uppgiften är hämtad just vid det tillfället och säger ingenting om varaktigheten. En individ kan ha försörjning från flera system, till exempel låg sjukpenning, som behöver kompletteras med försörjningsstöd. Principen har varit att huvudsaklig försörjningskälla gäller. På så sätt har dubbelregistreringar undvikits

8 4. Siffror vi fått fram Aktiviteterna med arbetslivsinriktad profil (Arbetsmarknadstorget och SANNA) samt de socialmedicinska rehabteamen på vårdcentralerna (Backa, Brämaregården, Biskopsgården/Länsmansgården, Kärra-Rödbo och Tuve-Säve) har använt excelfilen för sin uppföljning. Insamlandet av data påbörjades januari 2005 genom att alla individer, som deltog i aktivitet registrerades och efterhand kodades alla nya in. Det innebär att vi fångat in uppgifter kring alla som deltagit i samverkan under året. Siffrorna vi redovisar är aggregerade resultat från socialmedicinska respektive arbetslivsinriktade aktiviteter för att visa på flöden. Sammanställningen speglar olika arbetssätt och kvalitativa aspekter kan inte läggas på aktiviteterna utifrån siffrorna. 4.1 Hisingsbor, som varit aktuella för samverkan Närmare 4000 Hisingsbor har under 2005 varit aktuella i de arbetslivsinriktade och socialmedicinska samverkansaktiviteterna, vilket framgår av diagram 1. I de socialmedicinska aktiviteter har räknats de individer, som haft kontakt med en eller flera professioner i teamen, oavsett om de varit sjukskrivna eller inte. Försäkringskassehandläggaren, som finns ute på vårdcentralen, samarbetar direkt med sjukskrivande läkare i en del sjukfall. Om dessa patienter inte har haft kontakt med teamen, finns de inte redovisade i materialet. Detta faktum uppmärksammades efterhand. Vid en uppskattning av försäkringshandläggarna framkom att cirka 25 % av aktuella sjukfall handläggs direkt med läkaren och är inte kända i teamen. Detta medför totalt patienter under ett år, som inte redovisas i materialet. De arbetslivsinriktade aktiviteterna som ingår i materialet är SANNA och både vuxen- och ungdomsteamen på Arbetsmarknadstorget. Socialtjänsten på A- torget har gjort registreringen, och visar på antalet Hisingsbor, som har behov från minst två myndigheter för att komma i arbete eller utbildning. Som tidigare nämnts har en del av dessa sina kontakter med af-handläggare inom ordinarie verksamhet. socialmedicinska aktiviteter 1933 arbetslivsinriktade aktiviteter 1942 Diagram 1 Antal Hisingsbor som varit aktuella i samverkansaktivitet - 7 -

9 4.2 Hisingsbor som avslutat samverkan Under 2005 har närmare 2400 Hisingsbor avslutats i samverkansaktivitet fördelade enligt nedan. Det är denna grupp som på följande sidor beskrivs. socialmedicinska aktiviteter 1373 arbetslivsinriktade aktiviteter 1018 Diagram 2 Antal Hisingsbor som avslutat samverkan Bostadsort Fördelning per vårdcentral framgår av bild 3. Under 2005 flyttade Länsmansgårdens vårdcentral ihop med Biskopsgårdens vårdcentral, siffrorna summerades och redovisas nu som Biskopsgården. Rehabteamen har olika arbetssätt och bemanningen i teamen varierar mellan vårdcentralerna. Samverkan i Tuve-Säve har haft en annan målgrupp än övriga vårdcentraler. Detta är några av anledningarna till att fördelningen inte speglar befolkningsunderlaget Hisingsbor som avslutat samverkan på vårdcentral Kärra-Rödbo 25% Tuve-Säve 4% Backa 24% Brämaregården 19% Biskopsgården 28% Diagram 3 Fördelning per vårdcentral De drygt tusen personer som varit aktuella i samverkan med arbetslivsinriktning fördelade sig på bostadsort enligt nedan. Om jämförelse görs med hur kostnader för försörjningsstöd fördelar sig mellan stadsdelarna på Hisingen under 2005 framkommer att Lundby och Torslanda har större antal i samverkan och Backa har lägre antal än resp andel av fördelningstalen för försörjningsstöd

10 1018 personer som avslutat arbetslivsinriktad samverkan Tuve-Säve 4% Backa 15% Kärra-Rödbo 2% Torslanda 3% Lundby 32% Biskopsgården 44% Diagram 4 Fördelning på bostadsort vid start i arbetslivsinriktad samverkan Genusperspektiv Vid jämförelse i ett genusperspektiv framkommer att antalet kvinnor, som deltar i samverkan på vårdcentral, är dubbelt så stort som män medan i de arbetslivsinriktade aktiviteterna är männen fler. Fördelningen mellan kvinnor och män speglar väl det förhållande som råder inom socialförsäkringen och arbetslöshetsstatistiken. socialmedicinska arbetslivsinriktade kvinno r 68% män 32% kvinnor 41% män 59% Diagram 5 Genusperspektiv - socialmedicinska resp arbetslivsinriktade aktiviteter Åldersfördelning Åldersfördelningen skiljer sig mellan de olika inriktningarna av samverkan. Den största åldersgruppen är överlag de mellan 26 och 45 år. Medan de som är äldre än 46 år utgör en tredjedel i samverkan på vårdcentral är den gruppen endast 13 % i de arbetslivsinriktade aktiviteterna. Gruppen yngre än 25 år är nästan lika stor som gruppen år i samverkansaktiviteter mot arbetslivet. Siffran visar på den stora volymen av arbetssökande ungdomar som varit i kontakt med Arbetsmarknadstorget

11 socialmedicinska arbetslivsinriktade år 56% äldre än 46 år 31% yngre än 25 år 13% år 45% äldre än 46 år 13% yngre än 25 år 42% Diagram 6 Åldersfördelning - socialmedicinska resp arbetslivsinriktade aktiviteter Tid i aktivitet Socialmedicinska aktiviteter Tidig och samordnad rehabilitering på vårdcentralerna har som syfte att tidigt identifiera och möta behov för att om möjligt förkorta och förhindra sjukperiod. 76 % av Hisingsborna har haft kontakt med teamet kortare än 6 månader. I denna summa ingår även en del patienter, som redan efter ett första bedömningssamtal hänvisas till annan insats än teamsamverkan. Uppskattningsvis är denna grupp 10 % med viss variation i teamen. socialmedicinska längre än 12 mån 7% 6-12 mån 16% uppgift saknas 1% kortare än 6 mån 76% Diagram 7 Tid i aktivitet socialmedicinska aktiviteter Arbetslivsinriktade aktiviteter Hälften av personerna i arbetslivsinriktade aktiviteter deltar kortare tid än 6 månader medan var fjärde person är med i samverkan längre än 12 månader. Här skiljer sig de olika verksamheterna åt på så sätt att 60 % av ungdomsteamets arbetssökande har haft kontakt kortare tid än 6 månader, medan SANNA har kontakt med hälften av sina deltagare mer än 18 månader. Detta speglar väl SANNAs målsättning att vara ett team som driver rehabiliteringsprocessen från nykterhet till stabilitet i arbetslivet

12 6-12 mån 23% arbetslivsinriktade längre än 12 mån 26% kortare än 6 mån 51% Diagram 8 Tid i aktivitet arbetslivsinriktade aktiviteter Arbetsförhållande Socialmedicinska aktiviteter Av de 1373 Hisingsbor, som deltagit i samverkan på vårdcentral var 68 % anställda eller egna företagare och 22 % arbetslösa. I den arbetslivsinriktade samverkan, som inte finns med i diagrammet, är ett av grundkraven att individen är arbetslös. arbetslös 22% anställd/egen företagare 68% studerande 7% uppgift saknas 3% Diagram 9 Arbetsförhållande - socialmedicinska aktiviteter Försörjning Socialmedicinska aktiviteter Försörjning för de 1373 personer som haft samverkan på vårdcentral framgår i nedanstående diagram. Här skiljer sig vårdcentralerna åt genom deras olika målgrupper. 60 % av deltagarna på Kärra-Rödbo får förebyggande insatser och är därmed inte sjukskrivna medan alla Hisingsbor, som teamet i Tuve-Säve haft kontakt med, är sjukskrivna eller uppbär försörjningsstöd pga sjukdom, 0- klassade. 0-klassning innebär att personen saknar sjukpenningplacering, SGI. På de övriga vårdcentralerna hade cirka 20 % lön men här återfanns också en stor andel med annan försörjning. Annan försörjning har inte nyanserats tillräckligt men kan säkert innehålla en del individer, där försörjningen var okänd för teamet. I diagrammet har sjukpenning, rehabiliteringspenning och sjukersättning slagits ihop till beteckningen sjuk

13 1% 3% 16% 15% 30% 5% 11% 47% 5% 15% 38% 15% start avslut uppgift saknas annat lön etc "0-klassad" sjuk partiellt sjuk helt Diagram 10 Försörjning vid start resp avslut vid samverkan på vårdcentral Om klassificeringen istället görs utifrån sjukskrivningsmönster fås följande bild. I beteckningen sjuk ingår både personer som uppbär sjukpenning från försäkrings-kassan och personer som pga sjukdom får försörjningsstöd från socialtjänsten. 1% 45% 54% 3% 62% 36% uppgift saknas ej sjukskriven sjuk hel- eller deltid start avslut Diagram 11 Sjukskrivningsmönster vid start resp avslut vid samverkan på vårdcentraler Arbetslivsinriktade aktiviteter Socialtjänsten har fångat uppgifter om hur individen försörjde sig innan första kontakt med socialsekreterare på A-torget och har då använt koden egen försörjning när individen haft lön, studiestöd, föräldrapenning etc. På så sätt vill socialtjänsten skilja på vilka som är överflyttade från socialtjänstens ordinarie verksamhet till A-torget och vilka som kommit direkt till A-torget. Eftersom Samordningsförbundet vill följa upp Hisingsbor i samverkan, är försörjning vid start i samverkan av betydelse, dvs vilken myndighet som har försörjningsansvaret, när samverkan startar. Den grupp, som socialtjänsten kodat med egen försörjning vid start, har i nedanstående diagram lagts ihop med den grupp, som hade överflyttats inom socialtjänsten. Alla dessa individer hade försörjningsstöd när samverkan påbörjades. Huvudsaklig försörjning har noterats men bland dessa kan finnas personer, som haft försörjning från fler än en myndighet. Denna grupp bedöms vara liten. Som tidigare nämnts har socialtjänsten på A-torget tagit på sig ansvar att samla in uppgifterna till excelfilen, vilket bland annat haft till följd att hemorganisationens intresse varit i fokus. En konsekvens av detta är att individer, som inte längre har behov av

14 försörjningsstöd oavsett om de har börjat arbeta eller inte, registreras som avslutade. Detta kan vara fallet, när en arbetslös person inte längre beviljas försörjningsstöd på grund av att annan hushållsmedlem fått lön, sjukpenning, föräldrapenning etc. Behovet av stöd för att komma i arbete kvarstår men i detta fall blir af ensam att ge stöd och då kodas personen som avslutad från samverkan. Av nedanstående diagram framgår att den avsevärt största gruppen, som startade i samverkansaktiviteter mot arbetslivet, har försörjningsstöd från socialtjänsten, SDF. I vuxenteamen på Arbetsmarknadstorget var gruppen 90 %. Cirka 10 % hade försörjning via arbetsförmedlingen och enstaka personer från försäkringskassan, som regel med kompletterande försörjningsstöd. Bland ungdomarna fanns väldigt få personer, som hade ersättning från af eller fk. I gruppen hos SANNA var det en relativt jämn fördelning mellan försörjning från SDF och Fk. 4% 1% 86% 73% 16% 4% 3% 6% 8% start avslut Uppgift saknas Egen Diagram 12 Försörjning vid start resp avslut vid arbetslivsinriktade aktiviteter SDF Fk Af Vid avslut hade gruppen med försörjningsstöd minskat avsevärt. De personer, som vid avslut hade försörjningsstöd från SDF avser den grupp, som flyttades tillbaka till ordinarie verksamhet och som bedömts behöva andra insatser än vad samverkan inom de arbetslivsinriktade aktiviteterna kan ge. Gruppen med egen försörjning vid avslut var 73 % och innefattar personer, som fått arbete eller börjat studera med studiestöd men även en del där säker information saknades. Detta kan vara fallet när personen inte hör av sig mer, kan ha flyttat etc. Personen avslutades då ansökan om försörjningsstöd inte längre gjordes, vilket innebär att ärendet avslutats inom socialtjänsten. Avslutsorsak Socialmedicinska Orsakerna till avslut av samverkan för de 1373 Hisingsbor, som haft kontakt med rehabteam på vårdcentral framgår av diagram 13. Hälften av gruppen

15 bedömdes ha hel arbetsförmåga samt ytterligare 6 % hade partiell arbetsförmåga. I förstnämnda gruppen återfinns även de individer, som fått förebyggande rehabilitering. Dvs de har genom samverkansinsatserna fått möjlighet att upprätthålla sin hälsa och på så sätt undvikit sjukskrivning. Gruppen, som fått fortsatt rehab, har gått vidare till arbetsinriktade rehabiliteringsinsatser inom samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen eller t ex Arbetsmarknadstorget. Fortsatt sjukvård innebär att individerna vid avslutstillfället inte bedömdes kunna gå vidare mot arbetslivet. 21 % av gruppen har slutat av annan orsak. Annan orsak kan innebära att personen flyttat, avbrutit på eget initiativ men koden har använts även när deltagare avslutat sin rehabilitering pga att rehabinsatser lagts ned. Andra anledningar kan också finnas. Vi hade inte förväntat oss att andelen med denna kod skulle bli så stor, 21 %, och vi har diskuterat att nyansera på ett bättre sätt framöver. socialmedicinska uppgift saknas 1% annan orsak 21% helt arbetsför 50% fortsatt sjukvård 16% fortsatt rehab 6% partiellt arbetsför 6% Diagram 13 Avslutsorsak för deltagare i socialmedicinska aktiviteter Arbetslivsinriktade Av de 1018 Hisingsbor, som avslutade arbetslivsinriktade aktiviteter, hade 45 % fått arbete och 11 % startade utbildning. 7 % hade fortsatt kontakt med arbetsförmedlingen. Endast 1 % har gått vidare till annan Delta-samverkan vilket visar på att det inte är någon rundgång mellan aktiviteterna. 13 % avslutades, då de inte bedömdes ha förutsättningar att fortsätta arbetslivsinriktade insatser. Istället överflyttades de till socialtjänsten eller försäkringskassan för vidare stöd. I likhet med de socialmedicinska aktiviteterna är gruppen, som avslutats av annan orsak stor, 23 %. De flesta i denna grupp har avbrutit sin kontakt. Troligen har en del av dessa erhållit arbete eller påbörjat studier och har därför inte längre behov av att söka försörjningsstöd. På så sätt har målet med samverkansaktiviteten uppnåtts. Att ta reda på information från individer, som på eget initiativ avslutar kontakten, bedöms alltför resurskrävande i förhållande till vad det ger

16 arbetslivsinriktade annan orsak 23% arbete 40% ej rehab mot arbete i dagsläget 13% aktuell hos af 7% annan DELTAaktivitet 1% utbildning 11% arbete med lönesubv 5% Diagram 14 Avslutsorsak för deltagare i arbetslivsinriktade aktiviteter 5. Tankar om framtida utveckling Samordningsförbundets verksamhet har sin grund i de erfarenheter och arbetssätt som utvecklades under Socsam-försöket. Ett gemensamt synsätt präglar alla aktiviteterna, nämligen rehabilitering utifrån individens behov individens delaktighet eftersträvas myndigheternas gemensamma ansvar för rehabiliteringen Att följa upp i vilken grad detta synsätt ger avtryck i aktiviteterna fångas inte i excelfilen idag. Detta kan göras med kvalitativa data och genom individens engagemang i intervju eller enkät. Den uppföljning, som gjordes under Socsamförsöket, tog upp dessa delar, men det kan vara av vikt att även framledes fokusera på vilken betydelse synsättet har i aktiviteterna. Inom DELTA har vi organiserat samverkan utifrån olika målgrupper och behov, vilket i sin tur påverkat utvecklingen av arbetssätt. På ena sidan finns aktiviteter, där Samordningsförbundet finansierar en arena för samverkan och handläggarna finansieras från ordinarie verksamhet och på andra sidan finns aktiviteter där allt finansieras av förbundet. Däremellan finns olika former av organiseringar. En arena ger möjlighet till olika grader av samverkan oavsett hur finansieringen sker. Allt ifrån att gemensamt ansvar tas av handläggarna från olika myndigheter för att driva processen framåt till att den enskilde handläggaren (med sin kunskap om samverkande parter) på ett bättre sätt kan stödja individen. Ibland räcker det med en fråga till kollega från annan myndighet eller en kortare konsultation i ett ärende. Samverkan med gemensamt ansvar spiller över goda effekter på annan handläggning. För att följa upp effekter av olika samverkanssätt och organiseringar krävs andra uppföljningsinstrument än den excelfil, vi idag använder

17 Vi har valt att i excelfilen följa upp samverkansaktiviteterna genom att mäta antal individer och en del variabler för dessa individer. Ett annat perspektiv är att över tid följa upp hållbarheten i resultaten för att se hur offentlig försörjning förändras. Detta kommer det nya sektorsövergripande systemet, SUS, till viss del att mäta liksom både deltagarnas och personalens uppfattning om och förväntningar på samverkan. De uppgifter vi idag får fram genom excelfilen, ingår i SUS. Rapporterna från SUS är ännu inte färdigutvecklade, men enligt vad som framgått kommer några fasta rapporter att publiceras med vissa tidsintervall. Alla uppgifter är sökbara och rapporter utifrån lokala behov skall kunna tas fram. I aktiviteternas rapporter beskrivs verksamheten i form av de sammanställningar, som redovisats i denna skrift. En del av aktiviteterna har valt att lägga till egna variabler för att bättre nyansera uppföljningen. Den databas, som nu varje aktivitet har, kan bearbetas ytterligare statistiskt. Man kan ta fram delgrupper utifrån de olika variablerna, till exempel utifrån kön, ålder, försörjning, för att se hur just den gruppens situation påverkats vid avslut i aktivitet. Samverkan på Hisingen har sedan 1997 skett i strukturerade former och efterhand har en större tyngd lagts vid att tidigt identifiera behov av samverkan. Tidig och samordnad rehabilitering på vårdcentral samt Arbetsmarknadstorget är verksamheter där man möjliggjort att möta Hisingsbon redan när behov av insatser uppstår. Detta innebär att individen kanske inte uppburit offentlig försörjning innan första kontakt och insatsen kan förhindra eller förkorta perioden med offentlig försörjning. I excelfilen är det möjligt att följa denna grupp medan det sektorsövergripande SUS-systemet enligt uppgift inte ger samma möjlighet. Valet av variabler vi fångar uppgifter om är gjort utifrån den erfarenhet vi fått inom DELTA-samverkan. Aktiviteterna fokuserar på det som mäts och vi tenderar att tappa intresse för det som inte mäts. Detta faktum bör uppmärksammas genom att föra en kontinuerlig diskussion om vad och hur samverkan bör följas upp. Excelfilen ger en enkel databas med möjlighet att följa upp flöden i samverkansaktiviteter. För att göra utvärdering, värdera resultat och effekter krävs även andra instrument och uppgifter. ***********