Processtyrningsmodell FAROS

Transkript

1 Processtyrningsmodell FAROS

2 P R E - S A M V E R K A N SAMVER KAN 1 Behovsbedömning Rehab. utredning Ärende förbereds för samverkan 2 Beredning AF-FK gemensam bedömning av AR 3 Behovsanalys 4 Introduktion och prövning Ärendefördelning Behovsanalys Nivåbedömning Framtagning HPL 1-4 veckor 1-12 veckor 5 Aktiv rehabilitering 4-50 veckor 6 Avslut Förhandling Återkoppling Slutdokumentering Anställning Anställning med bidrag Utbildning Arbetssökande Medicinsk rehabilitering Sjukersättning Friskskriven Processtyrningsmodell FAROS för en effektiv samverkan Modellen ger ett strukturellt stöd till den samordnade verksamheten för att skapa och upprätthålla en kundanpassad effektiv samverkan myndigheterna emellan. Målsättningarna är att: fler människor i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser ska ges förutsättningar att återgå i arbete inga ärenden avslutas utan tydliga ställningstaganden rehabiliteringen avslutas inom 12 månader. Arbetet bedrivs i team och i nära samarbete med arbetsförmedlare, samordnare från Försäkringskassan samt ofta även arbetspsykolog och arbetsterapeut. Det organiseras i en strukturerad och samordnad process. Arbetsförmedlarna har ansvar för rehabiliteringen i relation till arbetsmarknaden. Försäkringskassans samordnare har en konsultativ roll och ett särskilt ansvar för den inledande utredningen om rehabiliteringsbehov, sjukförsäkringsfrågor och kontakter med hälso- och sjukvården. Riktvärdet för antalet ärenden är 30 per arbetsförmedlare och 50 ärenden per samordnare. Att sitta i samma lokaler är bra, men inte nödvändigt. Om man inte gör det måste man tänka på att avsätta mer tid för planering och möten. Processen är indelad i sex steg. Det första ligger inom Försäkringskassan, det andra sker i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och de fyra resterande hanteras genom samverkan. Syftet är att: arbetet i sin helhet ska ske så effektivt som möjligt individen ska få bästa möjliga stöd genom hela rehabiliteringen beslut ska tas utan onödiga avbrott eller väntetider.

3 P R E - S A M V E R K A N P R E - S A M V E R K A N S A M V E R K A N 1 Behovsbedömning Rehab. utredning Ärende förbereds för samverkan 2 Beredning AF-FK gemensam bedömning av AR 1 Behovsbedömning 2 Beredning Försäkringskassan bedömer vilka individer som kan behöva arbetslivsinriktad rehabilitering för att kunna börja arbeta igen. Utredningen ska innehålla: ett medicinskt underlag som styrker att personen är färdigutredd och att läkaren bedömer att hon kan förbättra sin arbetsförmåga genom arbetslivsinriktad rehabilitering en rehabiliteringsutredning enligt SASSAM handläggarens bedömning att personen behöver insatser för att återfå sin arbetsförmåga. Den ska motiveras och noteras i journalen en bedömning av att personen initialt klarar av en aktivitet på minst tio timmar veckan. Utredaren (Fk) eller samordnaren (Fk) ska i ett personligt möte med individen klargöra vad rehabiliteringen till arbete innebär. Rehabiliteringen har större chans att lyckas om deltagaren är väl förberedd och har tänkt igenom sin situation ordentligt. Individens egen uppfattning om sina möjligheter kan vara avgörande för hur det går. Det är därför viktigt att handläggaren skaffar sig en bild av detta. Bedömningen av vilka som ska erbjudas insatser görs av en beredningsgrupp som består av personal från samverkan, utredare från Försäkringskassan och om möjligt personal från ordinarie Arbetsförmedling. De tar ställning till var individen befinner sig i förhållande till arbetsmarknaden, om hon bör delta i samverkan eller hänvisas till Arbetsförmedlingen eller åter till Försäkringskassan. Uppstår oenighet i bedömningarna ska linjechefer från respektive myndighet ta ställning. De har också till uppgift att lägga fast den praktiska policyn för samverkan. 3 Behovsanalys Personer som förs över till den samordnade arbetsprocessen tilldelas en arbetsförmedlare och en samordnare (Fk). Information om arbetssätt, rättigheter och skyldigheter bör ges innan de individuella samtalen. Därefter är det dags att närmare diskutera och planera de individuella insatserna. Arbetsförmedlaren, samordnaren (Fk) och individen träffas en till två gånger i trepartssamtal och avstämningsmöten. Grunderna i behovsanalysen är att med hjälp av professionella samtalstekniker stödja individen i att själv påbörja sin förändringsprocess och formulera egna mål att göra en professionell nivåbedömning av hur nära arbetsmarknaden individen står, och utifrån den planera lämpliga åtgärder.

4 S A M V E R K A N S A M V E R K A N 3 Behovsanalys Ärendefördelning Behovsanalys Nivåbedömning Framtagning HPL 1-4 veckor 4 Introduktion och prövning 1-12 veckor Under den här fasen är det viktigt att samordnaren klargör för individen vilka ekonomiska ersättningar som kan bli aktuella. Resultatet av behovsanalysen läggs fast i en handlingsplan, som också utgör underlag för försäkringskassans rehabiliteringsplan. Genomförande av trepartssamtal och avstämningsmöten samt utformning av handlingsplan ska vara avslutat senast inom fyra veckor. 4 Introduktion och prövning Arbetsförmedlaren ansvarar för att en aktiv rehabilitering startar snarast. Under denna fas prövas vilka behov och möjligheter deltagaren har till fortsatt rehabilitering. Avsikten är dels att individen ska kunna ta ställning till sin egen kapacitet och inriktning, dels att handläggaren ska få underlag för en bedömning om rehabilitering till arbete är möjlig. Huvudansvaret för na liksom för uppföljning och återkoppling ligger på arbetsförmedlaren. Samordnaren medverkar på eget initiativ eller när behov uppstår. Centralt i detta arbete är coaching eller handledning. Individen ska få stöd i att upptäcka och bearbeta sina möjligheter att få ett arbete. Hon har veckovisa strukturerade kontakter med sin arbetsförmedlare och får bland annat uppgifter att lösa till nästa möte. Uppgifterna är relaterade till att aktivt söka arbete. Aktiviteterna sammanfattas enligt följande: Förmedlingsaktivitet avser insatser som vid behov stärker och motiverar deltagarna i kombination med andra tjänster och metoder från Arbetsförmedlingen, vilka syftar till att klargöra förutsättningarna för arbete, exempelvis tester och utprovning av arbetshjälpmedel. Företagsförlagd aktivitet är den vanligaste vägen till arbete och innebär bland annat att deltagaren prövar sin arbetsförmåga inom ett visst yrkesområde. En viktig uppgift för arbetsförmedlaren är att bygga upp ett bra kontaktnät av arbetsgivare för att finna platser för till exempel praktik och arbetsprövning. Kompletterande aktivitet. Ibland behöver individen sådant som inte ryms inom ordinarie verksamhet. Det kan handla om vissa utredningar, grupp eller förberedande arbetsträning i kommunal regi. När det gäller i den här fasen är det viktigt att syftet är tydligt och att förväntningarna är de rätta. Täta uppföljningar från arbetsförmedlingens sida krävs. Om det behövs kan andra resurser kopplas in, som till exempel en arbetspsykolog. Rehabiliteringen ska i denna fas vara avslutad inom 12 veckor. Inom 12 veckor ska ett uppföljningsmöte eller avstämningsmöte i form av trepartssamtal ske. Om man då kommer fram till att rehabiliteringen ska fortsätta görs en ny handlingsplan eller rehabiliteringsplan med beslut om ersättning. Om rehabiliteringen däremot ska avbrytas skrivs en slutbedömning. Ärendet återförs i samråd med personal från respektive myndighet tillsammans med slutbedömning.

5 S A M V E R K A N S A M V E R K A N 5 Aktiv rehabilitering 4-50 veckor 6 Avslut Förhandling Återkoppling Slutdokumentering Anställning Anställning med bidrag Utbildning Arbetssökande Medicinsk rehabilitering Sjukersättning Friskskriven 5 Aktiv rehabilitering 6 Avslut De deltagare som behöver går nu vidare med sin rehabilitering, i linje med vad som beskrivits i den föregående fasen. Oftast handlar det om exempelvis fortsatt arbetsprövning och praktik. De flesta behöver mycket stöd och handledning för att hitta mer varaktiga lösningar. Arbetet med arbetsgivarkontakter går in i en intensivare fas, både från deltagarens och från arbetsförmedlarens sida. Arbetsförmedlaren har huvudansvaret för att upprätthålla en aktiv rehabilitering så att deltagaren successivt utökar sin arbetsförmåga och får insikt om sina resurser i relation till arbetsmarknaden. Samordnarens uppgift är att följa upp de planerade na och ge konsultativt stöd samt att hantera det som rör själva sjukskrivningsprocessen och läkarkontakter. När en rehabilitering avslutas är en dialog och ett samråd centralt mellan handläggarna och med den deltagande. Avslut kan ske av många skäl, men det handlar normalt om att: deltagaren har fått arbete eller utbildning deltagaren kan arbeta men har inte lyckats få en anställning och övergår till Arbetsförmedlingen som arbetssökande deltagaren är av medicinska skäl inte arbetsförmögen och övergår till Försäkringskassan. Arbetsförmedlaren ansvarar för uppföljning och dokumentation av rehabiliteringsarbetet samt förhandlingar med arbetsgivare. Samordnaren tar över ärendet vid medicinsk rehabilitering eller prövning av sjukersättning. Om partiell sjukersättning ska prövas är det Försäkringskassans ansvar att få fram underlag. Oavsett hur ärendet avslutas träffas arbetsförmedlare, samordnare och deltagare i ett trepartssamtal eller avstämningsmöte, bland annat för att säkerställa att individen är införstådd med beslutet. Både förmedlare och samordnare gör en detaljerad slutdokumentation och redovisning av vad som hänt under processen. Vilka har individen deltagit i? Vad blev resultatet? Vilka bedömningar har vi gjort?

6 U R RA.S E