VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Transkript

1 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN Ärende nr 7 SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG HISINGENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE AVSEENDE ÅR 2005

2 Innehållsförteckning 1. Ett Synsätt 2. Året som gick en sammanfattning 3.1 Första året och nionde året 3.2. av DELTA-samverkan 3.3. som ständigt måste återerövras. 4. Kunskaps-DELTA 5. Åtgärds-DELTA 5.1 Åtgärds-DELTA - Främjande aktiviteter 5.2 Åtgärds-DELTA - Socialmedicinska aktiviteter 5.3 Åtgärds-DELTA Arbetslivsinriktade aktiviteter 6. Rehabilitering av enskilda åtgärdsmedel 7. Nya aktiviteter 8. Sekretariat 9. Året som gick - ekonomisk berättelse som vi utvecklar och förvaltar 2

3 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0005/ Ett Synsätt DELTA-samverkan handlar ytterst om att erövra ett nytt synsätt. Ett synsätt som innebär att Hisingsbons behov, förmåga och delaktighet är grunden för rehabilitering och där medarbetarnas gemensamma kompetens utvecklas och står till förfogande tillsammans med myndigheternas samlade möjligheter Det är ett sådant synsätt som skall skapa förutsättningar för att bättre svara upp mot det till synes självklara kravet att en insats från samhällets sida skall leda till ökad nytta och välfärd för den enskilde. Välfärdssystem förmår emellertid inte alltid att svara upp mot detta krav, vilket bland annat avspeglar sig i det vi kallar rundgångar eller onödiga väntetider. Lagstiftningen om finansiell samordning har givit möjlighet att samordna resurser inom rehabiliteringsområdet. Detta skapar bättre förutsättningar för samhället att på ett aktivt och konstruktivt sätt möta människor med behov av samverkande insatser. Människor som annars tenderar att hamna i väntelägen och passivitet, vilket i sin tur medför oro och lidande för den enskilde och ineffektivt utnyttjande av våra samlade resurser. Dåligt mötta behov ger också upphov till professionell frustration bland våra medarbetare. Samordningsförbundet är en av flera viktiga aktörer att utveckla ett bättre välfärdsarbete. Genom att finansiera delar av välfärdsarbetet kan Samordningsförbundet ta sin del av ansvaret för ett nytt synsätt det vi kallar DELTA-samverkan. 3

4 2. Året som gick en sammanfattning År 2005 är Samordningsförbundet Göteborg Hisingens första år. Samtidigt är det DELTA-samverkans nionde år. En samverkan som började 1997 som en försöksverksamhet för att förbättra samverkan mellan myndigheter. En verksamhet som permanentades genom bildande av Samordningsförbundet Göteborg Hisingen 1 januari år Kunskaps-DELTA Under år 2005 har Samordningsförbundet bland annat Gjort en kartläggning av ungdomars behov och myndigheters nuvarande insatser. Varit ett av tre stödområden i landet, som haft ett särskilt ansvar att medverka vid utvecklingen av SUS (System för uppföljning av samverkan). Stöttat arbetet med att bygga upp tvärprofessionella team på alla vårdcentraler. Varit exempel och stöd för lokala initiativ runt om i landet vid uppstart av samordningsförbund. Implementerat synsätt och delar av aktiviteterna Främjande aktiviteter Inom Åtgärds-DELTA har besökande under året räknats in vid olika främjande aktiviteter. Hälsodiskens gruppverksamheter fortsätter att växa, och är en spegling av stora folkhälsoproblem i samhället: stress, psykisk ohälsa och långvarig värk och smärta. Inom Livsstil för hälsa i Torslanda pågår implementeringsarbete med kommunen och regionen. Socialmedicinskt aktiviteterna De socialmedicinskt inriktade aktiviteterna på fem vårdcentraler omfattade under året 1933 Hisingsbor. Under 2005 har erfarenheter från DELTAsamverkan fortsatt att spridas till vårdcentralerna på Hisingen. Från 2004 finns försäkringskassan närvarande på vårdcentralerna viss del av sin arbetstid. Delar av DELTA-psykologernas verksamhet har tidigare implementerats på vårdcentralerna och den kvarvarande insatsen upphörde under år Arbetslivsinriktade aktiviteter Under året har Hisingsbor deltagit i aktiviteter som syftar till att öka anställningsbarheten. Av de Hisingsbor som avslutades gick 522 till egen försörjning. Sammantaget har cirka Hisingsbor varit aktuella för samverkan på Arbetsmarknadstorget. Nästan hälften av Hisingsborna som deltagit i Lundbykajens verksamhet har kunna gå vidare till insatser som beräknas leda i riktning mot arbete. Under året har sammanlagt 162 deltagare varit aktuella för samverkan i SANNA-teamet. Av dem som avslutades fick 25 personer egen försörjning. Ekonomi Samordningsförbundets del av finansieringen av DELTA-samverkan uppgick under år 2005 till 48,3 Mkr. Samordningsförbundets ingående egna kapital år 2005 var + 5,4 Mkr. Årets verksamhet lämnade ett resultat på +3,3 Mkr. Det utgående egna kapitalet per årsskiftet 2005/ 2006 blev därmed + 8,8 Mkr. 4

5 3.1 Första året och nionde året Den 11 december 2003 fattade riksdagen beslut om att lagen om finansiell samordning skulle börja gälla från 1 januari Den skulle omfatta alla som ville delta och gälla i hela landet. En försöksperiod, som började med en ansökan 1995 och slutade med en lagstiftning 2004, var till ända. I Göteborg vidtog ett utredningsarbete med sikte på att hela Göteborgs stad skulle omfattas av den nya lagstiftningen. I utredningen föreslogs att fyra samordningsförbund skulle bildas. Hisingen förblev intakt. Den 1 januari år 2005 bildades Samordningsförbundet Göteborg Hisingen och övertog därmed ansvaret för den finansiella samordningen på Hisingen. I sin första budget beslutar samordningsförbundet att man vill fortsätta att verka i Beställarförbundets anda och att länsarbetsnämndens medverkan avsevärt förbättrar möjligheterna till rehabilitering utifrån individers behov av DELTA-samverkan Att utgå från individens behov av insatser och organisera verksamheten därefter har visat sig bidra till effektivare utnyttjande av resurser och underlättar individens delaktighet. Detta till synes självklara förutsätter att vi som myndigheter bidrar med de resurser som finns inom var och ens ansvarsområde. Då detta ibland kan råka i konflikt med de mål och uppdrag eller belöningssystem som finns inom respektive myndighet behövs en struktur som ger legitimitet åt dessa insatser. Den finansiella samordningen med dess styrelse ger denna legitimitet och själva finansieringen ger strukturen. Att organisera verksamheten utifrån individens behov har givit många positiva effekter för Hisingsbor. Effekter som kan avläsas i den respons som våra medarbetare får i sitt arbete. Positiva effekter som också kan avläsas hos alla de medarbetare som upplever ökad tillfredsställelse genom samverkansarbetet. SANNA skriver i sin verksamhetsberättelse: Inom arbetsgruppen har utvecklats en samsyn på rehabiliteringskedjan och hur de olika insatserna kuggar i varandra. De ingående myndighetsrepresentanterna har respekt för och kunskap om varandras yrkesroller. Antagligen ökar detta deltagarens egen upplevelse av sammanhang och mening, vilket är en erkänt viktig framgångsfaktor för rehabilitering som ständigt måste återerövras. Samverkan kräver legitimitet och struktur. För att utveckla en effektiv samverkan krävs dessutom tid och ett idogt arbete bland medarbetare och 5

6 chefer. När samverkan väl har upparbetats måste den ständigt återerövras. En välfungerande samverkan bygger på att medarbetarnas samarbete mellan myndigheterna ger en samsyn på behov och att insatserna planeras gemensamt. Man måste kunna lyfta sig över sektorsmålen. Förändringar i våra organisationer tillsammans med personalomsättning försvårar ofta bibehållandet av upparbetade samverkanserfarenheter. En viktig uppgift för samordningsförbundet är därför att förutom testa och pröva nya arbetssätt också bidra till att dessa nya arbetssätt implementeras. Implementeringen skall inte ske på bekostnad av de sektorsmål som styr respektive myndighet. Implementeringen förutsätter ofta en anpassning hos myndigheterna. 4. Kunskaps-DELTA Under begreppet Kunskaps-DELTA samlas de aktiviteter som syftar till att erövra ny kunskap om målgrupper, deras behov samt hur dessa behov tillgodoses idag. Vidare innefattar begreppet arbete med utveckling av idéer och förslag till åtgärder som bättre skall kunna svara mot de identifierade behoven.. (Ur Samordningsförbundet Göteborg Hisingens budget för 2005) Ett annat sätt att beskriva Kunskaps-DELTA är att dela upp verksamheten i följande delar 1. Kartläggningar/ Behovsinventeringar 2. Följa upp och utvärdera 3. Implementera dvs. tillvarata erfarenheter 4. Erfarenhetsutbyte och spridande av kunskap Arbetet inom Kunskaps-DELTA kännetecknas av att vara processinriktat. Det handlar om att starta upp, utveckla och stödja olika processer. Tillgången till processtöd i dessa sammanhang har varit strategisk. Vilka insatser som behövs varierar över tid och mellan uppgifter. För fortsatt effektivt utvecklingsarbete krävs att det även framgent finns tillgång till processtöd. Kartläggningar / Behovsinventeringar I budget för år 2005 anges att samordningsförbundet skall ta ytterligare initiativ till insatserna för gruppen ungdomar. Förslag till aktivitet skall tas fram i en DELTA-grupp och föreläggas Samordningsförbundet. I samordningsförbundets inriktningsdokument beskrivs det arbetssätt som skall prägla verksamheten. Arbetssättet innebär att kartlägga behov, stämma av i beredningsgrupp, ansöka till styrelsen om medel, testa och pröva nya insatser, utvärdera resultat samt att implementera de verksamheter som bedöms ändamålsenliga. 6

7 Under hösten 2005 gjordes en kartläggning av ungdomars behov och myndigheters nuvarande insatser. Via kartläggningen har ett antal områden identifierats där ytterligare insatser behövs. Dessa områden är Stöd och motivering till fortsatta studier och alternativa studieformer Tillgång till Arbetsförmedlingens resurser och alternativa ingångar i arbetslivet Insatser för att stärka ungdomars identitet och självförtroende Samla yrkeskompetens och dra åt samma håll. Arbetet med att ta fram konkreta förslag till åtgärder skall genomföras under början av En grupp bestående av personer som har direkt erfarenheter från arbete med ungdomar och chefer kommer att arbeta fram dessa förslag. Förslagen skall beredas i beredningsgruppen. Följa upp och utvärdera SUS - System för uppföljning av samverkan Den 2 januari 2005 sjösattes det sektorsövergripande systemet för uppföljning av samverkan inom rehabiliteringsområdet, SUS. Tidigare utvärderingar av Socsam och Frisam hade påtalat behovet av att följa upp samverkan i ett gemensamt system och Riksförsäkringsverket/Försäkringskassan, Arbetsmarknadsstyrelsen och Socialstyrelsen har i regleringsbrev fått uppgift att ta fram ett sådant system. Under året har Hisingen varit ett av tre stödområden i landet, som haft ett särskilt ansvar att medverka vid den fortsatta utvecklingen av SUS. Rätt snart framkom att systemet inte var färdigt utan behövde testas och många konstruktiva kontakter med projektledningen i Stockholm har förekommit. Samtliga aktiviteter inom DELTA finns registrerade inom SUS och Lundbykajen och SANNA har varit pilotaktiviteter, som från januari har tagit in uppgifter från deltagarna. DELTA är representerat i referensgrupp till projektledningen i Stockholm samt i den så kallade SUS-gruppen i Västra Götaland. Den senare gruppen har till uppgift att stödja implementeringen av SUS i länet. Uppföljning via Excel-filen Utifrån det uppdrag som Beställarförbundet gav 2004 att göra ett enhetligt uppföljnings-system för DELTA-aktiviteterna har en rutin utarbetats. Rutinen innebär att i en excel-fil registreras uppgifter om deltagarna. Arbetsgruppen, som tog fram rutinerna, bestod av tjänstemän med erfarenhet som projektledare och utvärderare inom DELTA. Då de socialmedicinska och arbetslivsinriktade aktiviteterna har olika syften och arbetssätt valdes att ha en kärna av gemensamma variabler med tillägg av specifika data. För att inte bli alltför arbetsbelastande hölls antalet variabler till ett minimum med möjlighet för varje aktivitet att välja till egna uppgifter, vilket visade sig senare att flera av aktiviteterna ville göra. Kansliet har under året inbjudit till ett antal uppföljningsmöten med den personal som har ansvar för excelfilen inom varje 7

8 aktivitet. Det har visat sig vara mycket viktigt med stöd och kontinuerlig dialog för att säkerställa kvalitén i registreringen av uppgifter. Möjligheten att få en enhetlig uppföljning har mottagits positivt av aktiviteterna. När SUS är i full drift kommer uppföljningen via excel-filen att fasas ut. Vad speglar uppföljningen i excel-filen? Basen är att mäta hur många Hisingsbor man samverkar kring med finansiering från Samordningsförbundet samt ta in enhetliga uppgifter om dessa individer. Eftersom flera av aktiviteterna är implementerade, och på så sätt är en del av ordinarie verksamhet, behövs principer för vilka deltagare som skall rapporteras. På vårdcentralerna räknas de individer, som har kontakt med rehabteamet. Sammanställningen av samverkan på Arbetsmarknadstorget görs av representanter från socialtjänsten och visar på antal Hisingsbor, som handläggs av socialsekreterare på A-torget (vuxen- och ungdomsteamen). Detta antal speglar vilket behov av samverkan, som stadsdelarna ser, kring personer med försörjningsstöd på grund av arbetslöshet. Uppföljning av samverkan och dess effekter bedöms som en av de mest strategiska frågorna framöver. Det är därför angeläget att detta arbete inom DELTA fortsätter. Implementera dvs. tillvarata erfarenheter I Samordningsförbundet Göteborg Hisingens budget för år 2005 framgår Under år 2005 skall arbetet med implementering fortsätta med målsättning att teamarbete skall finnas på alla vårdcentraler. Resurser har avsatts för att en person på halvtid skall stödja arbetet med att bygga upp tvärprofessionella team på alla vårdcentraler. Erfarenheterna från DELTA visar på vikten av att avsätta tid och processtöd för att få en fungerande samverkan. Ansvarig tjänsteman fick också ett uppdrag att ta fram en implementeringsplan för varje aktivitet. Arbetet med denna plan fortsätter under Erfarenhetsutbyte och spridande av kunskap Lagen om finansiell samordning återspeglar i mångt och mycket erfarenheter från DELTA-samverkan. Sedan lagstiftningen kom har flera lokala initiativ runt om i landet tagits för att starta upp egna samordningsförbund. Åtskilliga av dessa aktörer har sökt sig till DELTA och hämtat inspiration från DELTAsamverkan. Medarbetare och representanter från Samordningsförbundet har här spelat en viktig roll. Den respons som DELTA tagit emot efter dessa besök visar på stor uppskattning. Medarbetare har på ett synnerligen professionellt sätt kunnat visa upp de arbetssätt som utvecklats men också beskrivit den process som föregått detta arbete. Omfattningen av dessa besök har varit betydande dock inte på samma nivå som år I Västra Götaland har det bildats ett nätverk kring ekonomifrågor och ett kring personalfrågor. Ansvarig tjänsteman har deltagit i båda dessa. 8

9 5. Åtgärds-DELTA Under rubriken Åtgärds-DELTA redovisas viktiga händelser och resultat för de aktiviteter som finansieras av Samordningsförbundet. Utgångspunkten är de redovisningar som varje aktivitet lämnar till ansvarig tjänsteman. Dessa redovisningar finns att tillgå, i sin helhet, på sekretariatet 5.1 Åtgärds-DELTA - Främjande aktiviteter besökande och 7 281besök ( besök år 2004) har under året räknats in vid olika främjande aktiviteter. Inom DELTA-samverkan har aktiviteter med starka främjande/förebyggande inslag prövats och är idag tämligen etablerade och välkända av Hisingsborna. Nya metoder och erfarenheter har vunnits som är strategiska för folkhälsoarbetet på Hisingen samt värdefulla att implementera i ordinarie verksamheter. Hälsodisken & Värkstaden Målet för insatserna inom Hälsodisken är att Bereda människor möjligheter att ta ett större eget ansvar för sina liv och sin hälsa och aktivt kunna delta i sin egen rehabilitering. Hälsodisken hade under året besök, hemsidan och informationscentret ej medräknade. Hälsodiskens gruppverksamheter fortsätter att växa, och är en spegling av stora folkhälsoproblem i samhället: stress, psykisk ohälsa och långvarig värk och smärta. Ett medmänskligt och respektfullt möte med människor och ett förhållningssätt som ger dem möjlighet att växa är Hälsodiskens kraftfullaste redskap. Samverkan på bred front har varit en förutsättning för Hälsodiskens sätt att arbeta, och implementeringsarbetet fortsätter genom utåtriktad information och studiebesök. Det är framförallt mötet med människor som bär frukt. Hälsodisken skall implementeras in i regionens verksamhet från och med år När det gäller verksamhetens utveckling inför kommande år skriver man i sin verksamhetsberättelse: En mycket angelägen fråga kommer att vara hur vi på bästa sätt kan använda oss av att vi numera fysiskt finns på Lundbybadet. Vi ser att det finns många möjligheter att utveckla samarbetet mellan fr.a. Hälsodisken och primärvårdsrehabiliteringen. Vi kommer också att jobba med utformningen av vår nya aktivitet, stresskolan. 9

10 Livsstil för Hälsa i Torslanda Målet för verksamheten inom Livsstil för Hälsa är att Engagera fler Torslandabor i de hälsofrämjande, förebyggande, behandlande och rehabiliterande insatser och aktiviteter. Pröva nya tvärprofessionella arbetsformer i mötet med de boende i Torslanda och utforma dessa efter de lokala behoven. Minska skillnaden i hälsa mellan män och kvinnor i stadsdelen, genom att öka kvinnors upplevda hälsa. Stärka förmågan till egen försörjning. Genom den hälsofrämjande verksamheten erbjuda en tillgänglig resurs och ett kunskapscentrum som stödjer Torslandabon att finna egna verktyg för hälsa och välbefinnande samt att stödja samverkan mellan verksamheterna i Torslanda runt hälsofrågor Livsstil för Hälsa i Torslanda hade besökare under år Rehabilitering och i viss mån behandling sker via nya professioner i teamsamverkan: Det är det vässade vapnet mot den nya ohälsan, vilken närmast kan karaktäriseras som psykosocial ohälsa där livets alla delar såväl arbete, livsstil, familjerelationer och fritid påverkar och påverkas. Av Livsstil för hälsas verksamhetsberättelse framgår: Vi kan med fog säga att de behov som Livsstil för hälsa möter hos Torslandabon inte skulle tas om hand i dagsläget i någon annan välfärdsinstans. Teamets samordnare ingår i ett utvecklingsarbete tillsammans med regionens Folkhälsokommitté och stressinstitutet kring utveckling av hälsokonsekvensberäkningar. 5.2 Åtgärds-DELTA - Socialmedicinska aktiviteter Målet för verksamheterna inom Tidig och Samordnad Rehabilitering är att Minska väntetiderna och förkorta behandlingsprocesserna för patienterna. Påskynda tiden för återgång i till arbete/åtgärd och därmed minska kostnaderna för offentlig försörjning. 10

11 Genom att göra tvärprofessionella och tvärsektoriella bedömningar utifrån individens behov ökar kunskapen hos de professionella vilket medför ökad träffsäkerhet och effektivitet i åtgärder. De socialmedicinskt inriktade aktiviteterna på fem vårdcentraler omfattade under året 1933 Hisingsbor. Antal Hisingsbor i samverkan Backa Biskg Brämg Kärra Tuve Total Aktuella vid årets start Nya under året Avslutade under året Aktuella vid årets slut Totalt aktuella under året Samverkansaktiviteter med vårdcentralen som arena finns i någon form på samtliga åtta vårdcentraler på Hisingen. På fem av vårdcentralerna finns tvärprofessionella team under olika beteckningar; rehabteam, Deltateam, psykosociala team. Teamen är med ett undantag lokalmässigt integrerade i vårdcentralerna. Två av vårdcentralerna saknar team, Bjurslätt och Kyrkbyn, men har tillgång till psykosocial kompetens och i viss utsträckning kontaktpersoner från andra myndigheter. På vårdcentralen i Torslanda pågår samarbete med Livsstil för Hälsa i Torslanda. Samtliga aktiviteter har numera en inriktning på tidiga insatser för att förhindra eller förkorta sjukskrivning för att undvika att skapa långa sjukskrivningar som bidrar till att rehabiliteringen försvåras. Från 2004 finns försäkringskassan närvarande på vårdcentralerna, viss del av sin arbetstid, med sammanlagt tio personer. Backa Samverkansgrupp finns sedan 1997 på handläggarnivå med representanter från de fyra samverkande myndigheterna och från psykiatrin. Försäkringskassehandläggare finns sedan 1998 på vårdcentralen tre dagar/vecka. Under 2005 har man fortsatt utveckla samverkan med Arbetsförmedlingen, vilket har resulterat i att man fr.o.m. januari 2006 kommer att ha regelbundna möten med representant från Arbetsförmedlingen. Det finns ökande psykosociala behov som en följd av förändrad befolkningsstruktur i stadsdelen. I Backa möter en allt större andel av befolkningen som är utlandsfödda eller andra generationens flyktingar/invandrare och man möter fler med lång arbetslöshet och långvariga sjukskrivningar. Man ser också ett ökande behov från ungdomar födda på 1980-talet som söker för psykiska besvär. 11

12 Kärra-Rödbo Teamet har regelbundna träffar och avstämningsmöten med arbetsgivare och konsulter exempelvis ortoped och psykiater. Nytt samverkansprojekt har planerats och beviljats under hösten 2005 kring sysselsättning för personer med långvarigt socialbidrag eller långtidssjukskrivning. Teamet har tagit emot flera studiebesök under året. Depressionsskola med start våren 2006 har planerats under Utveckling av samarbete med egna psykiaterkonsulten pågår liksom förberedelser för utveckling av samverkan med specialistpsykiatrin. Biskopsgården En arbetsgrupp på handläggarnivå har, med hjälp av processtöd, arbetat under året med att utveckla samverkan. Försäkringskassehandläggare finns sedan 2005 på vårdcentralen 2x1 dag/vecka. Detta innebär fortlöpande och enkla kontakter med försäkringskassan. Man har regelbundna träffar med psykiatriska mottagningen Hisingen kring patientärenden och policyfrågor. Gemensamma möten med socialtjänsten sker 2 ggr/termin. En gemensam utbildning för socialtjänst och vårdcentral kring missbruk/beroende har genomförts. Brämaregården Representanter från Försäkringskassan finns på vårdcentralen en dag i veckan vilket förenklar möjligheter till samverkan kring patienten. Sjukgymnasterna har tillgång till lokaler och utrustning på Lundbybadet och Vårväderstorget. Samarbete mellan psykolog och sjukgymnast har inletts under året för gemensam utbildning av patienter för att kunna hantera/hitta verktyg mot stress. Under året har en av sjukgymnasterna hållit stresshanteringskurs där psykologen medverkat vid ett par tillfällen. Under våren kommer detta samarbete utökas genom att kursen hålls av sjukgymnast och psykolog tillsammans. Arbetsförmedlingen är delaktig i teamarbetet och kan ge en verklighetsanknytning till arbetsmarknaden för patienten. Tuve-Säve DELTA-teamet på Tuve- Säve har tidigare riktat sina insatser mot gruppen med komplex problematik. Under året har verksamheten anpassats till det arbetssätt som återfinns i de vårdcentraler med Tidig och Samordnad Rehabilitering. Samverkansnätverk på handläggarnivå finns med Försäkringskassan, Primärvården, Socialtjänst, Arbetsförmedlingen samt Öppenvårdspsykiatri. Nätverket träffas två ggr/år. Lokal samverkansgrupp inom rehab-området på chefsnivå träffas med 1-2 månaders intervall. Samverkan med Arbetsförmedlingen sker ofta via Lundbykajen. Kyrkbyn 12

13 Psykolog finns på deltid som tar emot patienter från både Kyrkbyns och Bjurslätts vårdcentral. Kontaktpersoner från socialtjänst och arbetsförmedling finns. Det finns önskemål om en kontaktperson från Försäkringskassan. DELTA-psykologerna Målet för Deltapsykologernas insatser har varit att Minska mänskligt lidande. Minska kostnader genom att förkorta/förhindra sjukskrivning. Minska kostnader genom att minska behovet av kontakt med läkare och/eller annan sjukvårdspersonal samt att minska läkemedelsförbrukningen. Öka kunskapen, när det gäller bemötande/behandling av människor med psykiska och/eller psykosomatiska besvär. Under året har 59 personer avslutat sin psykologbehandling. Av dem är 10 män och 49 kvinnor. Det totala antalet besök var 514, i genomsnitt 8,7 per besökare påbörjades ett unikt Hisingssamarbete mellan primärvården, Försäkringskassan och stadsdelarnas Psykologenhet. Avsikten var att möta den redan då ökande psykiska ohälsan genom erbjudande av psykologkontakt. Projektet finansierades de första åren med Dagmar-pengar för att 1998 övergå till Deltafinansiering års verksamhetsberättelse är både en punkt för det samarbetet och samtidigt en början på en ny fas. Från och med 2006 finns samtliga psykologresurser inom ramen för Samordningsförbundet Göteborg Hisingen - Delta vid vårdcentralerna. För Psykologenheten har 2005 därför varit ett år av avslut av många kontakter med Hisingsbor men också av en verksamhet, som känts mycket angelägen och som man kunnat bidra till genom ett stort engagemang från samtliga psykologer, som varit verksamma inom projektet. Under de totalt 12 år, som projektet pågått, har ca Hisingsbor erbjudits och deltagit i psykologbehandling på grund av sin psykiska ohälsa. Av de besökare, som fullföljt sin behandling, tycker sig de allra flesta ha blivit hjälpta i mycket hög eller ganska hög grad. Oftast är det en överensstämmelse mellan besökarens och psykologens bedömning. 13

14 Unga Vuxna Målet för unga vuxnas insatser är att Erbjuda psykoterapeutisk behandling till unga vuxna med identitetsproblematik Avslutade behandlingar under året Antal besök under året Målgruppen var till en början år men ändrades år 2003 till år för att överensstämma med Ungdomsmottagningens åldersgrupp. Året inleddes med inriktning mot att avveckla verksamheten för att senare under året vända till att kunna fortsätta verksamheten igen. Detta innebar en stor belastning för personalen. De tidigare upparbetade kontaktvägarna hade brutits och osäkerhet rådde under vilka arbetsformer Unga Vuxna skulle arbeta. När den ekonomiska situationen säkrades för 2005 och dessutom för 2006, öppnar Unga Vuxna successivt verksamheten för att ta emot hjälpsökande ungdomar. Av de unga vuxna som avslutat sin behandling har de flesta kunnat söka arbete eller studera. Under året har verksamheten sett ut enligt följande siffror: 5.3 Åtgärds-DELTA - Arbetslivsinriktade aktiviteter Under året har (2 349 år 2004) Hisingsbor deltagit i aktiviteter som syftar till att öka anställningsbarheten. Av de ( år 2004) Hisingsbor som avslutades gick 522 (473 år 2004) till egen försörjning. Samordningsförbundet har ägnat stor uppmärksamhet kring gruppen arbetsföra men ej omedelbart anställningsbara. Genom gemensam bedömning kartläggs de sökandes behov av stöd. Detta stöd kan vara någon av DELTA:s olika aktiviteter eller någon annan åtgärd. På så sätt samordnas myndigheternas bedömningar och åtgärder i syftet att skapa bästa möjliga förutsättningar för denna grupp av arbetslösa Hisingsbor. Arbetsmarknadstorget Målet för verksamheten på Arbetsmarknadstorget är att: Arbetslösa Hisingsbor skall snabbare komma ut i arbete. Av dem som avslutas skall minst 60% gå vidare till egen försörjning. Gemensamma handlingsplaner skall upprättas och handläggare från de samverkande myndigheterna skall tillsammans följa den arbetslöse fram till dess han/hon fått ett arbete. Minskade kostnader i de samverkande myndigheternas försörjningssystem samt bidra till ökad livskvalitet för Hisingsbon. 14

15 Sammantaget har ca (2 013 år 2004) Hisingsbor varit aktuella för samverkan på Arbetsmarknadstorget under år Denna samverkan sker dock inte alltid enbart med handläggare på arbetsmarknadstorget utan kan också vara mellan socialsekreterare på arbetsmarknadstorget och förmedlare på arbetsförmedlingen. Samarbete som sker mellan handläggarna fungerar relativt väl. Detta avspeglas i de resultat i form av antal personer som varit aktuella och avslutat. Samtidigt framgår det av resultaten att det finns en alltför hög grad av personer som är aktuella mer än 12 månader. Under 2005 har Samordningsförbundet justerat målgruppen ( ) till att gälla: Personer som är arbetslösa men inte omedelbart anställningsbara. Vilket innebär arbetslösa som uppbär offentlig försörjning och är i behov av samordnade insatser från socialtjänsten och arbetsförmedlingen för att bli anställningsbara. Verksamheten vid Arbetsmarknadstorget har präglats av flera svårigheter. Det har gällt diskussioner kring målgrupp, åtgärdsstopp och svårigheter att få samsyn på arbetssätt samt verkställighet av samordningsförbundets beslut. Detta avspeglas i att det finns tre rapporter, Biskopsgårdsteamet, Kvilleteamet och Arbetsförmedlingen, som underlag till verksamhetsberättelsen. Så var fallet även inför delårsrapport 2. Samordningsförbundet avser att återkomma i denna fråga. Lundbykajen Målet med verksamheten vid Lundbykajen är att Långvarigt arbetslösa eller sjukskrivna snabbare skall komma vidare in i rätt åtgärd som syftar till arbete och utbildning. Förkorta tiden som han/hon uppbär försörjningsstöd, sjukpenning eller A- kassa. Minskad passivitet, ökat självförtroende och självinsikt för deltagarna. Förutom de 197 som deltagit i verksamheten har man haft ett stort antal Hisingsbor som fått församtal/informationer/utredande samtal. ViCan + har tagit emot totalt 142 remisser, Rehabteamet har haft 52 personer ytterligare på studiebesök utöver de som deltagit i verksamheten och ViCan unga 111 ungdomar på studiebesök. Nästan hälften av Hisingsborna som deltagit i verksamheten har kunna gå vidare till insatser som beräknas leda i riktning mot arbete. 15

16 Det är kö till alla tre teamen och det finns ett bra samarbete med såväl stadsdelar som arbetsförmedlingen, försäkringskassan och sjukvården på Hisingen. Inom Lundbykajen har man under hösten påbörjat samarbete med Försäkringskassan när det gäller arbetsförmågebedömningar av personer med sjukersättning. Samverkan med Arbetsförmedlingen har stabiliserats och utvecklats positivt under året med utökade resurser till nu motsvarande 3 årsarbetare vid årets slut. Under året har man också fått tillgång till konsultläkare som utöver sin kompetens bidragit till att finna bättre vägar in till sjukvården. Implementering har genomförts genom att socialtjänsten på Hisingen tecknar avtal om finansiering med tkr samt att rehab-delen finansieras Hisingsgemensamt inom ramen för uppdraget för personer med psykisk ohälsa. Denna finansiering träder i kraft SANNA Målet med verksamheten i SANNA är att: Rehabilitera arbetslösa Hisingsbor med missbruksproblem, och med försörjningsstöd eller sjukpenning, till arbete. Samverkansprocesserna fungerar fortsatt bra i teamet, vilket visar sig i årets goda resultat. Under året har sammanlagt 162 deltagare varit aktuella för samverkan i SANNA-teamet. Av dem som avslutades fick 25 personer (37% av de avslutade) egen försörjning antingen via arbete eller CSN. Ytterligare 6 deltagare (9% av de avslutade), gick vidare till utbildning eller andra insatser via arbetsförmedlingen. Av dem som skaffade sig arbete och blev självförsörjande hade 10 deltagare varit aktuella i aktiviteten under 19 månader eller längre. Av dessa hade 6 deltagare varit aktuella under 48 månader eller mera. Detta faktum förmedlar ett mycket viktigt och hoppfullt budskap innebärande att det är möjligt att bryta en lång tids utanförskap från arbetsmarknaden orsakad av alkohol- och drogberoende. Det kräver dock mycket ofta lång tid av stöd. Av SANNA:s verksamhetsberättelse framgår hur man är medveten om de komplexa förutsättningar som präglar verksamheten: Teamet är en komplex verksamhet där alla bitar måste klaffa och i dagsläget samarbetar sju olika organisationer/linjer på ett nära sätt. Förhållandet med den dubbla tillhörigheten, både i arbetsgruppen och i den egna linjen, är en viktig fråga som rymmer många aspekter. Som en sammanhållande länk finns den tidigare projektledaren kvar i rollen som samordnare och till SANNA finns en referensgrupp som stöd samt för att ge verksamheten legitimitet. 16

17 6. Rehabilitering av enskilda åtgärdsmedel I DELTA-samverkan prövas bland annat de gemensamma möjligheterna i rehabilitering av enskilda Hisingsbor. Under perioden har 74 Tkr används till arbetsträningsplatser inom SANNA s verksamhet. 7. Nya aktiviteter Under perioden avsatte Samordningsförbundet motsvarande Tkr för att förstärka försäkringskassans insatser samt 87,5 Tkr för Arbetsförberedande sysselsättning i Kärra. Aktiviteten vänder sig de personer som är långtidsberoende av socialbidrag och har en psykisk ohälsa som hinder för att få tillgång till arbetsmarknadsåtgärder. De är i behov av arbetsförberedande sysselsättning med mycket stöd för att komma vidare i sin rehabilitering. 8. Sekretariat I detta anslag ingår bland annat kostnader för löner, arvoden, lokaler, kontorsmaterial, resor, kurser mm för förbundsstyrelsen och tjänsteman. Vidare ingår kostnader för ekonomihantering, sekreterarskap, IT-stöd mm. Den ansvarige tjänstemannen bereder frågor tillsammans med en beredningsgrupp bestående av representanter för de samverkande myndigheter. 9. Året som gick - ekonomisk berättelse I tjänsteutlåtandet SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG HISINGENS ÅRSREDOVISNING AVSEENDE 2005 ÅRS VERK- SAMHET, Dnr 0005/06 framgår Samordningsförbundets ekonomiska ställning och förehavanden. I det följande görs därför endast några kompletterande kommentarer. Samordningsförbundets del av finansieringen av DELTA-samverkan uppgick under år 2005 till 48,3 Mkr. Några av förbundets aktiviteter lämnade positiva saldon / överskott i förhållande till vad respektive aktivitet erhållit i budget, se även bilaga. Överskottet förklaras främst av ett antal vakanser och att arbetsförmedlingen inte förbrukat medel som avsatts. Den sammantagna kostnaden för aktiviteterna inom DELTA-samverkan omfattar ett betydligt högre belopp än 48,3 Mkr. Detta förklaras med att flera av verksamheterna är integrerade i ordinarie verksamhet. Detta gäller framförallt Tidig och samordnad rehabilitering och Arbetsmarknadstorget. 17

18 Följande sammanställning över kostnadsslagen ger en översiktlig bild Belopp i Tkr Bok 2005 Aktiviteter, se även bilaga Individuell rehabilitering 74 Processtöd (utvärdering, implementering, ekonomisk uppföljning, information) Samordningsförbund, sekr Totalt Under rubriken processtöd är det framförallt kostnader i samband med inventering, implementering, uppföljning och utåtriktade aktiviteter som varit aktuellt. Resurserna har främst använts för att finansiera process-stödjare. Budgeten för denna utgiftspost var 3 Mkr. Av dessa användes 1,8 Mkr. Enligt resultaträkningen, vilket även bland annat inkluderar avvecklingskostnader för Beställarförbundet DELTA, uppgick kostnaderna till 49,3 Mkr. Samordningsförbundets ingående egna kapital år 2005 var + 5,4 Mkr. Årets verksamhet lämnade ett resultat på +3,3 Mkr. Det utgående egna kapitalet per årsskiftet 2005/ 2006 blev därmed + 8,8 Mkr som vi utvecklar och förvaltar År 2005 var DELTA:s första och nionde år. Ett år som innehöll nya erfarenheter och flera utmaningar. Men också ett år där vi la ytterligare stadga åt den grund som behövs för samverkan. En grund som heter insikt om vikten av att vilja vilja och att utan engagerade medarbetare och en stödjande ledning är det väldigt svårt med samverkan. Och med denna insikt i ryggen och blicken mot framtiden kommer vi att lägga en än stabilare grund framöver samtidigt som vi har i åtanke att Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas. (Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114) 18

19 11. Förslag till beslut Samordningsförbundet Göteborg Hisingen föreslås besluta att godkänna för Samordningsförbundet Göteborg Hisingen upprättad verksamhetsberättelse avseende 2005 i enlighet med föreliggande tjänsteutlåtande med bilaga att överlämna föreliggande tjänsteutlåtande med bilaga till kommunstyrelsen i Göteborg att överlämna föreliggande tjänsteutlåtande med bilaga till Försäkringsdelegationen för Västra Götalands att överlämna föreliggande tjänsteutlåtande med bilaga till styrelsen för Västra Götalandsregionen att överlämna föreliggande tjänsteutlåtande med bilaga till Direktören för Länsarbetsnämnden i Västra Götalands län att överlämna föreliggande tjänsteutlåtande med bilaga till Göteborgs stads revisorskollegium, revisionen för Västra Götalandsregionen samt till Riksrevisionen Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Ola Andersson Ansvarig tjänsteman Bilaga 19