Jonathan Ståhl Malmö Högskola Student id: M10P2311. Barnens jul En studie i barns perspektiv på julhelgen

Transkript

1 Jonathan Ståhl Malmö Högskola Student id: M10P2311 Barnens jul 2013 En studie i barns perspektiv på julhelgen Jonathan Ståhl, Student id. M10P En intervjubaserad studie i barns perspektiv på julhelgen, traditionerna, firandet och händelser kring dessa. Studien är en del av examination i kursen L Barndom och lärande: Perspektiv på barndom och barns uppväxtvillkor.

2 Innehåll Ingress Syfte... 2 Frågeställning... 2 Metod... 2 Utgångspunkter... 3 Etik... 3 Resultat... 3 Vad betyder julen för dig?... 3 Vad skulle du vilja göra under julen om du fick bestämma helt själv?... 4 Svaren... 4 De andra frågorna och svaren Analys... 5 Slutledning... 8 Sammanfattning... 8 Det här arbetet handlar om... 8 Syftet med studien är att... 8 Metoden... 8 Det viktigaste resultatet är... 8 Referenser

3 Ingress. Till grund för Barnens jul 2013 ligger individuella, jämförande, intervjuer. Intervjuerna har genomförts med 8 barn vid två förskolor på geografiskt och socialt olika platser i mitten av december. Studien har haft till syfte att påvisa mönster i barns upplevelser av kultur och traditionsarbetet vid förskolan. Samt att undersöka möjliga bakgrunder och påverkansaktörer till lika/olika upplevelser inom detsamma och kunna öka professionsmedvetenheten hos personal inom förskolan. Syfte Studien har till syfte att undersöka förskolebarns perspektiv på julen. Att jämföra deras individuella och gemensamma tankar utifrån sociala och kulturella bakgrunder. För att uppnå en större kunskap och insikt i unga barns sätt att se på livet. Frågeställning Har barn i svensk förskola liknande tankar kring julen oberoende av förskolans upptagningsområde och kulturella mångfald? Metod Studien är baserad på intervjuer med 8 olika barn i åldrarna 4-5år på två olika förskolor, 4 barn vid den ena förskolan och 4 barn vid den andra. En av förskolorna ligger centralt i en sydsvensk storstad med stor kulturell mångfald, den andra ligger i en liten ort, med en ganska homogen kulturell bakgrund. Intervjuerna är grundade på de fem nedanstående frågorna. Vad betyder julen för dig? Varför firar vi jul? Vad brukar Du göra under julen? Vad tycker Du är bäst med julen? Vad skulle du vilja göra under julen om du fick bestämma helt själv? Frågorna ställdes till barnen vid enskillda intervjuer som dokumenterades med hjälp av digital ljudupptagning, svaren transkriberades och finns samlade i textform i bilaga 1. För att kunna göra en jämförande studie av barnens svar på ett tydligt och överskådligt vis är frågorna utformade för att ge korta svar som lätt kan ställas bredvid varandra så att skillnader och likheter i svaren kan observeras utifrån olika perspektiv. 2

4 Utgångspunkter Tankarna kring undersökningens resultat var att de skulle kunna spegla en stor skillnad i svensk förskolas verksamhet, beroende på vilken barngruppens sammansättning var. Särskilt i förskolans arbete kring kultur och tradition. Förhoppningen är sedan att kunna dra lärdom utav det och kanske kunna använda den lärdomen för att förbättra verksamheten i sitt arbete med och kring dessa områden tillsammans med barn från flera kulturella och sociala bakgrunder. Etik Alla intervjuer är anonyma, de svar som används i den här studien är endast uppdelade i vilken förskola de kommer ifrån och förskolan är endast angiven med typ av geografisk plats och de omständigheter som kan påverka denna plats. Intervjufrågorna är formulerade åt ett positivt, neutralt perspektiv för att påverka barnens syn och svar så lite som möjligt, men samtidigt ge jämförbara svar. Intervjuerna spelades in med ljudupptagning för så korrekt återgivning som möjligt, därefter transkriberades de till textform där endast fråga och svar finns dokumenterat. (se bilaga 1.) Detta för att ytterligare kunna säkerställa barnens anonymitet. Resultat Då julen var det stora temat på båda förskolorna under tiden för intervjuerna så hade barnen ett extra intresse och en färskare kunskap att vila på när de fick svara på våra frågor. Svaren kom därför snabbt och spontant. Som tidiga nämnt ställdes samma frågor till 4 barn vid en förskola och 4barn vid en annan, totalt 8 barn. De två frågor som gav de generellt utförligaste och mest spontana svaren (se bilaga 1) både från barnen på förskolan i central storstad och den förskolan som är belägen på en mindre ort utanför, var första (Vad betyder julen för dig?) och sista frågan (Vad skulle du vilja göra under julen om du fick bestämma helt själv?) Eftersom dessa frågor verkar väcka störst intresse hos barnen kommer de att vara de två utgångspunkterna för min kommande analys, även om helheten kommer att tillses för att ge förtydligande svar kring vissa frågor. Resultaten från fråga 1 och 5 vid intervjuerna är uppställda bredvid varandra under nedanstående underrubriker. Vad betyder julen för dig? 3

5 Förskola i storstad Min mamma och min pappa och jag ska vara lediga, min pappa fyller år på julafton Det brukar vara snö Det är mysigt med jul, ljus och se på film och äta chips och sånt julklappar Förskola på mindre ort På julafton blir är det fest, mormor kommer. Det är mycket färger i granen Packeter Att få leka hela dagen Vad skulle du vilja göra under julen om du fick bestämma helt själv? Förskola i storstad Det är mamma som bestämmer hemma, det är bäst så. Jag vill att tomten kommer hem till oss, det gör han när det är jul Vi ska till Canarieöarna på julen och det vill jag också, jag tror att jag vill göra det nästa år också. Åka pulka, hela dagen. Förskola på mindre ort Äta pannkakor. Jag vill att tomten ska komma med packeter varje dag Äta godis istället för köttbullar Jag vill att allt ska vara som det brukar vara, det kallas tradition Svaren på första frågan än av likartad karaktär, oberoende av vilken av de två förskolornas svar man ser till. I ett fall är svaren från de olika förskolorna till och med synonymer (storstad-svar 4

6 fyra- julklappar och mindre ort-svar tre- Packeter ) Det är många likheter i svaren som ges om man jämför de olika förskolorna, mycket handlar om vad barnen har för uppfattning om julen och vad de anser att de brukar göra, det handlar om julklappar, ledighet och förväntningar. Förväntningar om julgran, snö och lek. Vi kan se att det handlar om familj och aktiviteter i större utsträckning än religion och historia. Den största, tydliga skillnaden mellan svarsresultaten från storstadsförskola och förskolan på mindre ort är att svaren från storstadsförskolan verkar handla om julen som ett helhetskoncept över en längre tid medan svaren från förskolebarnen på den mindre orten verkar ha svar som inriktar sig mer på själva julafton. Diskussioner kring detta återfinns under rubriken Analys. Om man ser till svaren på den femte frågan så kan man tyda några generella skillnader mellan svaren från de olika förskolorna. Svaren från storstadsförskolebarnen är överlag något längre. De är också inriktade på att bevara julen och familjens traditioner och de uttrycker en trivsel i det. Förskolebarnen vid förskolan på den mindre orten uttrycker tydligare önskan om förändringar, två svarar på något vis att de vill byta ut julmaten emot andra alternativ. Bland svaren finner vi önskningar om att tomten ska komma, det önskas från både barnen i starstadsförskolan och barnen från förskolan på den mindre orten. Traditioner är någonting som även omnämns i svar från barnen på förskolan på den mindre orten. Vid ett av svaren uttrycks en vilja att bevara traditioner, i de andra svaren uttrycks det en önskan att förändra traditioner eller att skapa nya. De andra frågorna och svaren. Jag har valt att fokusera på två mönster som är övergripande för svaren på alla frågorna. Ett av barnen ger svar som vid alla frågor utom en handlar om lek: Att få leka hela dagen Leka med mina nya leksaker som jag får av tomten Leka i snön. Att leka med pappa Vid varje fråga så är det minst ett svar från både förskolebarnen i storstad och förskolebarnen i den mindre orten, som handlar om antingen julklappar, packeter, tomten eller flera utav dessa. Analys Syftet med denna studie var att undersöka om barn i svensk förskola har liknande tankar kring julen oberoende av förskolans upptagningsområde och kulturella mångfald. Studiens 5

7 intervjuunderlag var mycket begränsat och det är därför omöjligt att se resultaten från denna studie som generella. Däremot syns vissa tendenser och mönster som kan vara värda att ha i åtanke och diskutera vidare i arbete kring barn, förskola, barns perspektiv och barnperspektiv. Som tidigare nämnt under behandlingen av resultatet är den största, tydliga skillnaden mellan svarsresultaten från storstadsförskola och förskolan på mindre ort att svaren från storstadsförskolan verkar handla om julen som ett helhetskoncept över en längre tid medan förskolebarnen på den mindre orten verkar inrikta sig mer på själva julafton och de händelser som de förväntar sig ska inträffa alternativt skulle vilja uppleva. Detta kan bero på en mängd olika anledningar. En teori är att de sociala förhållandena för barnen på orterna skiljer sig åt. Man skulle kunna reflektera över om familjerna och dess sammansättning på den mindre orten gör att julen firas på och uppmärksamhetscentreras till själva julafton. Man skulle också kunna fundera över skillnader i barnens kulturella bakgrunder och hur det påverkar deras och deras familjers syn på julhelgen, julafton och händelserna kring dessa. Om man firandet av andra kulturella och kanske religiösa högtider firar under en längre period så står det ju inte till omöjligheterna att även julfirandet hanteras utifrån ett liknande koncept. Det skulle också kunna bero på föräldrars olika möjlighet till ledighet under julen. Ur ett förskollärarstudentsperspektiv så tänker jag även at det skulle kunna bero på pedagogernas sätt att prata om och förhålla sig till julen i verksamheten på de olika förskolorna. Om förskoleverksamheten exempelvis till stor del handlar om skapande iför julen och ett fokus ligger på julafton, tomten och julklappar. Så påverkas barnens syn på julen och framförallt barnens syn på de vuxnas syn på julen (Pramling, Samuelsson, Sommer, Hundeide, 2011, sid. 173). När jag som pedagog då ställer en fråga relaterad till julen så tillhör det inte omöjligheterna att svaret blir formulerat för att passa in på barnets syn på de vuxnas syn på julen. En gemensam nämnare för samtliga svar är att endast ett utav barnen reflekterar kring de händelser som inför julen utspelar sig på förskolan. På fråga tre ( Vad brukar Du göra under julen? ) svarar ett av barnen från förskolan i storstad Gå Luciatåg. Det framgår inte tydligt barnet syftar till en av förskolans aktiviteter, men förskolan arrangerar varje år omkring den 13 december ett Luciafirande där barnen går Luciatåg och sjunger sånger för sina föräldrar. Detta är det enda svar, från samtliga frågor, som på något sätt anknyter till förskolans verksamhet. 6

8 Julen är en av de största kulturella traditioner som finns i världen. Arbetet med julen som en grund för mänskliga värden, tradition och gemenskap är därför en viktig punkt i förskolans verksamhet. Det tillhör förskolans uppdrag att föra vidare ett kulturarv från en generation till nästa, samtidigt som förskolan ska utveckla barns förmågor till ett eget kulturskapande. Lpfö ( Skolverket, 98/10, sid.6) Hur förskolan arbetar med och vilka värderingar den lägger vid julen som kulturarv och globalt integrerande fenomen i sin verksamhet påverkar hur barnen och därmed hur framtiden kommer att se på och tänka kring julen, varför det firas, hur det firas, vem som firar det och hur de förhåller sig till varandra. Julen är ett ypperligt tillfälle att intressera barnen för globalitet, mänskliga värden och värderingar. (Sommer, 2005, sid ) Ett tillfälle för barnen att skapa sig en egen uppfattning om kultur, tradition, mångkulturalitet och gemenskap. För att kunna ta ställning till hur de vill gå vidare i framtiden, vilka värden de anser vara viktiga och i slutänden vad de vill föra vidare i världen. Vikten av den kunskap pedagogerna besitter, ämneskunskapen, är därför stor och bör lyftas för att med trygghet kunna förmedla ett viktigt kulturarv. (Riddarsporre & Persson, 2010, sid ) Att som pedagog tillsammans med barnen kontinuerligt reflektera över vad de gör och varför kan man hjälpa barnen att upptäcka sitt eget perspektiv och sin egen förståelse för världen omkring dem. (Pramling, Samuelsson, Sommer, Hundeide, 2011, sid. 8) Om man ser till förskolans läroplan och gemensamma värdegrund när man betraktar svaren som ges på frågorna så öppnas det upp för en tanke kring hur förskolans personal och barnens föräldrar hade svarat på samma frågor. Vilka värderingar lägger förskolan vid julen och vilka står föräldrarna bakom. Jag ser återigen till (Pramling, Samuelsson, Sommer, Hundeide, 2011) de tar ett flertal gånger upp ett föränderligt barnperspektiv inom olika instanser, bland annan inom offentliga lärmiljöer så som bibliotek. Hur de skapar miljöer anpassade så som de tror ska passa barnen och locka dem till intresse och kunskap. Men i själva verket så är det så att vi skapar miljöer som barnen så småningom sammankopplar med vad som sker där och det är då inte miljön som lockar utan innehållet. Man skulle kunna göra en liknelse mellan den miljö som biblioteken skapar för att locka barnen till läsning med den miljö, de händelser och aktiviteter som förskolan lägger fram som jul under arbetet med barnen och där i implementera den värdegrund som står till grund för hela förskolans verksamhet för att hjälpa barnen att skapa ett intresse för dessa värderingar, ta dem till sig och ha dem som grund för sina egna. Förskolans och skolans värdegrund (skolverket, rev.2013, sid 13) 7

9 Slutledning För att göra generella antaganden kring huruvida barn i svensk förskola har liknande tankar kring julen oberoende av förskolans upptagningsområde och kulturella mångfald skulle det krävas en mer omfattande studie under en längre period. Men Studien visar på vissa mönster som skulle kunna bero på kulturell bakgrund, både barnens och personalens. Den visar också på mönster som skulle kunna bero på sociala förhållanden, värderingar och förskolans arbete med värdegrund, tradition och kultur. Resultaten kan med fördel användas som diskussionsunderlag för kommande arbete med tradition, kultur och värdegrund i förskolan. Studien öppnar upp för en kritisk granskning av det egna sättet att förhålla sig till de frågor som man arbetar med tillsammans med förskolebarnen hur det påverkar arbetet och i förlängningen barnens synsätt och vad de får med sig i sitt liv och för vidare till kommande generationer. Att som pedagog kontinuerligt ta ett steg tillbaka och se vad barnen ser, barnens perspektiv på verksamheten. För att på så sätt öka medvetenheten i sitt ledarskap och få syn på vilka konsekvenser som ges utav helheten och kanske ändra sitt förhållningssätt för att säkerställa att den kunskap och de värderingar man vill framföra syns, ur rätt perspektiv, barnens. Sammanfattning Det här arbetet handlar om Unga barns sätt att se på julfirandet år 2013 hur deras sätt att uppfatta och betrakta kulturella och sociala värderingar påverkas av den värld som finns omkring dem och hur man som pedagog i förskolan kan förhålla sig till det. Syftet med studien är att Utöka sin kunskap och förståelse för unga barns sätt att se på livet utifrån en sociokulturell vinkel. Metoden Har till syfte att upptäcka mönster i barngrupper från förskolor med geografiskt och socialt olika platser. Mönstren används för att söka anledningar till varför barnen ser på samma värld på olika sätt. Det viktigaste resultatet är Julen är ett ypperligt tillfälle att intressera barnen för globalitet, mänskliga värden och värderingar. Hur förskolan arbetar med och vilka värderingar den lägger vid julen som 8

10 kulturarv och globalt integrerande fenomen i sin verksamhet påverkar hur barnen och därmed framtiden kommer att se på och tänka kring julen, varför det firas, hur det firas, vem som firar det och hur de förhåller sig till varandra. Samt vikten utav att som pedagog i förskolan kontinuerligt ta ett steg tillbaka och försöka betrakta verksamheten och vad den förmedlar ur barnens perspektiv och att söka skillnader och likheter i barnens perspektiv. Referenser Dion Sommer, Barndomspsykologi, (2005), Liber AB, Stockholm Sommer Dion, Pramling Samuelsson Ingrid & Hundeide Karsten, Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik, (2011), Liber AB, Stockholm Riddarsporre Bim & Sven Persson, Utbildningsvetenskap för förskolan, (2010), Natur och Kultur, Stockholm. Skolverket, FÖRSKOLANS OCH SKOLANS VÄRDEGRUND, (rev.2013), Skolverket, Stockholm Skolverket, Läroplan för förskolan (Lpfö), (1998 rev. 2010), Skolverket, Stockholm Tack till alla barn som ställt upp på intervjuer, era förskolor och pedagoger! 9