KVALITETSRAPPORT. Mariaskolan. Läsåret 2014/2015

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT Mariaskolan Läsåret 2014/2015 1

2 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit grundskolans uppföljningar och dokumentation under läsåret 2014/2015 samt arbetslagens analyser juni Demografiska uppgifter/nyckeltal Mariaskolan leds av en heltidsanställd rektor. Ansvarsområdet omfattar grundskolan årskurs 1-6, förskoleklass och fritidshem. Rektor är också ansvarig för kommunens skolskjutsorganisation. En heltidsanställd kanslist ansvarar för administrationen inom skolområdet samt skolskjutsar. Utöver grundskollärare, förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare finns två heltidsanställda specialpedagoger/lärare med specialpedagogisk kompetens, en resurspedagog, som har i uppdrag att arbeta förebyggande med socialpedagogiska insatser samt fyra resursassistenter med varierad sysselsättningsgrad. Skolsköterska och kurator finns placerad på skolan två och en halv dag per vecka. Skolläkare, skolpsykolog, och specialpedagogiska insatser inom tal finns tillgängliga via det centrala resursteamet. Totalt arbetar drygt ca 45 personer på skolan varav ca 40 personer tillhör Mariaskolans organisation. Antalet lärare i grundskolan har under året varit i snitt 8,50/100 elever. Antal lärare/100 elever 1 Vt ,11 Ht ,62 Ht ,76 Ht ,71 Vt ,51 Vt ,69 Vt ,39 Ht ,33 Ht ,50 Ht ,78 Vt ,33 Vt ,50 Vt ,83 Ht ,60 1 Mätdatum 15 oktober och 15 mars. 2

3 1.2 Elever Mariaskolan har i snitt haft 242 elever i år 1-6 under läsåret. I tabellen nedan visas antalet elever under vårterminen. Elevantalet har ökat med fem elever från föregående läsår. I vissa åldersgrupper har vi inte haft möjlighet att ta emot alla elever som önskat gå på Mariaskolan. Antalet elever med annat modersmål än svenska har varit 23 elever i årskurs 1-6. Sex nyanlända elever har påbörjat skolgång under läsåret. Tre av dessa elever är nu utflyttade. Antalet elever som deltagit i modersmålsundervisning under läsåret är sex elever, tre i arabiska och tre i polska. Antal elever per klass uppdelat på kön. Klass Flickor Pojkar Total 1A B A B A B A B A B A B Total Modersmål Modersmål Total Svenska Arabiska Polska Engelska Albanska Hindi Ryska 1 1 Serbokroatiska 1 1 Koreanska 1 1 Tjeckiska 1 1 Total

4 2. Åtgärder för måluppfyllelse från föregående år Förklaring: Grönt: förbättring, rött: försämring, gult: oförändrat läge Förbättringsområden från föregående års kvalitetsrapport Svenska; En läsande klass. Så här har vi arbetat med förbättringsområdena under läsåret Samtliga klasser i år 1-3 har arbetat med En läsande klass under läsåret. Måluppfyllelse Resultat NP årskurs 3 och årskurs 6. Vi har ytterligare förbättrat arbete med förberedelser, genomförande, rättning och analys av NP. Detta har skett i samverkan med övriga skolor. NP är mycket tidskrävande och problem med tillgång till vikarier har upplevts som en svårighet i genomförandet. Vi har övat på gamla nationella prov för att eleverna ska känna sig bekväma med provsituationen. Vi har även arbetat extra med läsförståelse, problemlösning samt skrivit texter av olika slag som tidigare visat sig vara delar som en del elever haft svårigheter i. Resultaten i såväl åk 3 som åk 6 har förbättrats och är goda. Matematik Utvecklat metoder på kommunnivå för att förbättra resultaten; politiker, förvaltning, och skolor deltar Treårig satsning via SKL fr.o.m. höstterminen Lärare och rektor har deltagit. Ny handlingsplan i matematik har tagits fram. Undersökningar av elevers inställning till matematik. Övergripande mål för PISA: Andelen elever som når den lägsta nivån ska halveras. Andelen elever som når den högsta nivån ska öka. Sverige ska höra till de tio bästa OECD-länderna.Förskoleklass tom år har börjat använda ett nytt gemensamt läromedel Eldorado. Vi arbetar mer med lärarledda lektioner, diskussioner, problemlösning och mindre med enskilt arbete för eleverna. Delar av färdighetsträningen sker med hjälp av Ipads och datorer, där eleverna får direktrespons. Mellanstadiets lärare har efter mattelyftet utvecklat arbetssätt- med problemlösning, kamratbedömningar och diskussioner. Sedan ämneslärarorganisation infördes blir det mer fokus på ämnet. Andra insla i undervisningen har genomförts. Som ex. Kängurutävlingen på mellanstadiet. Det har gett upplevts som ett roligt inslag av eleverna! Betygen i åk 6 har förbättrats. Tio A eller B betyg i jfr med föregående år då det endast var ett B. Färre underkända betyg, från åtta till fem. Fortsatt arbete med att utveckla användandet av Ipads. Lågstadiets lärare har haft träffar kring Ipadsanvändandet och dess utveckling. Ipads används till dokumentationer, färdighetsträning, redovisningar, läsning, inspelningar m.m.mellanstadiets klasser jobbar med Ipads, vissa klasser mer än andra. Eftersom vi inte har tillgång till en Ipads per elev upplevs det som krångligare att spara arbeten. 1-3 M44 4

5 Förbättringsområden från föregående års kvalitetsrapport. Learning Study för idrottslärana. Två förstelärare har utsetts som under rektors ledning haft uppdraget att på konferenstid arbeta med följande områden: Ledarskap i klassrummet Organisation i klassrummet Struktur i undervisningen Arbetsro i klassrummet Planering av undervisningens innehåll Förhållningssätt Betyg och bedömning Infomentor Ämneskonferenser Kollegialt lärande Pedagogiska planeringar Så här har vi arbetat med förbättringsområdena under läsåret Olika lektionsupplägg har provats. För kort tid för att se effekter. Lågstadiet Vi har arbetat med frågeställningar efter Stefan Hertz och Daniel Sundhs föreläsningar och litteratur. Vi diskuterade vad som är ett bra klassrumsklimat och hur vi kan arbeta för att få till det. Vikten av tydlighet vid lektionsstart, innehåll och avslut. Struktur och tydlighet för eleverna. Schemagenomgång vid dagens början. Tydlighet med lektionsinnehåll, vilka mål som ska uppnås, samt hur målen ska nås och hur eleverna vet när de är uppnådda. BFL ( bedömning för lärande) Vi arbetar efter de pedagogiska planeringar vi gemensamt skrivit. Vi strävar efter att få en tydlig röd tråd i vårt kvalitetsarbete kring våra utvecklingsområden. Mellanstadiet Vi har infört lika lektionsstart på morgonen i hela mellanstadiet.; eleverna startar med läsning innan gemensam genomgång. Dagens upplägg gås igenom muntligt och skrivs på tavlan. Struktur- vi kopplar tillbaka till föregående lektion, vad vi ska göra och innan lektionens slut sammanfattar vi lektionens innehåll och vad vi lärt oss. Vi som arbetar som ämneslärare upplever att vi fått möjlighet att fokusera på våra ämnen och på så sätt fått ett bättre upplägg och innehåll i lektionerna. Lärarna har arbetat med att ha ett gemensamt förhållningssätt. Gemensamma regler i klasserna. Infomentor används av alla. Dock har inte alla använt det kontinuerligt vilket är nödvändigt för att det ska vara en användbar informationskälla. Bedömningskunskapen behöver förbättras och utvecklas hos lärarna. Flera upplever svårigheter i att sätta betyg. Måluppfyllelse Pedagogiska planeringar har arbetats fram men mer tid behöver avsättas. 5

6 3. Måluppfyllelse 3.1 Nationella prov åk / 2015 Antal elever som gjorde proven Därav med annat modersmål än svenska Antal elever som uppnått minst kravnivån för alla delprov Procent av alla elever som uppnått minst kravnivån i samtliga delprov Ämne Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar 2014/ / / 2013 Sv Sva Ma *En elev har ej genomfört sv. Antal elever som minst nått kravnivån per delprov Ämnesprov - ämne Kön A B C D E F G H Svenska åk 3 - Flickor SV Pojkar Svenska åk 3 - Flickor SVA Pojkar Total Klarat delprov % Ämnesprov ämne Kön A B C D E F G Matematik åk 3 Flickor Pojkar Total Klarat delprov %

7 3.2 Nationella prov åk 6 Ämnesprov - ämne Antal elever som genomfört provet Antal elever med godkänt provbetyg Andel (%) elever med godkänt provbetyg Engelska åk 6 - EN ,0 Matematik åk 6 - MA ,3 Svenska åk 6 - SV ,5 Svenska åk 6 - SVA ,0 Provbetyg per ämne, Flickor/pojkar Flickor E D C B A Total Engelska Matematik Svenska SVA Pojkar F E D C B A Total Engelska Matematik Svenska En elev har ej genomfört alla delprov i sv. Jfr. Elevgruppens resultat på nationella prov åk 3, Vt 2012 Antal elever som gjorde proven Antal elever som uppnått kravnivån för alla delprov Ämne Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Svenska Matematik

8 Relation provbetyg NP betyg vt åk 6 Flickor Ämne Lägre Lika Högre Total Ämnesprov Engelska åk 6 Ämnesprov Matematik åk 6 Ämnesprov Svenska åk 6 EN 5,3 15,8 78,9 100,0 MA 21,1 52,6 26,3 100,0 SV 89,5 89,5 SVA 10,5 10,5 Pojkar Ämne Lägre Lika Högre Total Ämnesprov Engelska åk 6 Ämnesprov Matematik åk 6 Ämnesprov Svenska åk 6 EN 20,8 79,2 100,0 MA 8,3 41,7 50,0 100,0 SV 41,7 58,3 100,0 8

9 3.3 Betyg Flickor F E D C B A Total Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik Total Pojkar F E D C B A Total Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem o Konsumentk Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Teknik Total Meritvärde årskurs 6 Vt 2014/2015 Jfr 2013/2014 Klass Flickor Pojkar Total 6A 236,5 206,8 221,0 6B 252,5 190,6 215,9 Total 244,1 198,0 218,4 Klass Flickor Pojkar Total 6A 208,5 178,3 194,2 6B 202,8 170,4 183,0 Total 205,8 173,5 188,1 Jfr 2012/2013 Klass Flickor Pojkar Total 6A 219,4 207,5 213,5 6B 209,4 191,9 198,6 Total 214,7 198,3 205,4 9

10 3.4 Bedömning år 1-5 samtliga ämnen KLASS Sv Sva En Bl Ma Sl Idh Bi Ke Fy Ge Hi Sh Re Mu Tk Antal % som bedöms uppnå samtliga kunskapskrav fördelat på kön Antal elever som bedöms uppnå samtliga kunskapskrav fördelat på kön Antalet % per klass som bedöms uppnå samtliga kunskapskrav F P F P 1A /10 11/ B /9 12/ A /11 10/ B /11 9/ A /9 10/ B /7 11/ A /9 10/ B /7 9/ A /7 6/8 80 5B /8 6/ Analys av måluppfyllelsen En gedigen och utvecklad organisation och plan kring samrättning i kommunen har tagits fram. Detta upplevs som positivt av både 3:ans och 6:ans lärare. Dock framkommer synpunkter kring att det är viktigt att planen följs av alla. Lärare i åk 3 upplever att det varit tillräckligt med tid avsatt medan 6:ornas lärare tagit fram ett förslag med ytterligare dagar för sammanställning och analys. I åk 3 har 38 elever gjort NP i svenska. Av dessa elever har 34 elever minst nått kravnivån i svenska för samtliga delprov. I matematik har 39 elever i åk 3 gjort proven. Av dessa når 36 minst kravnivån i samtliga delprov. Man kan se en minskning av andelen som uppnått minst kravnivån i samtliga delprov. Det visar sig att det främst är enskilda elever som missat på enstaka uppgift. Resultatet i den sammanfattade bedömningen är att % når kunskapskraven i samtliga ämnen i åk 3. Det är ett mycket gott resultat. I åk 6 har 43 elever genomfört proven i matematik och engelska. I svenska/sva har 42 elever genomfört proven. I engelska har samtliga 43 elever minst nått kravnivån, i svenska/sva har 41 av 42 elever minst nått kravnivån och i matematik är resultatet 41 av 43. Även dessa resultat är mycket goda. Vi har arbetat aktivt kring att ha en god undervisning, sätta in anpassningar och stöd och följa upp dessa. Arbetet kring bedömning och betyg har också prioriterats och gett resultatet av att vi har en större spridning av betygen och att vi aktivt bedömer alla de kunskaper eleverna visat. Det har funnits en tendens att vara för hård i bedömningarna och även i betygsättningen. Ämneslärarorganisationen på mellanstadiet har också medfört att alla ämnen fått sitt utrymme. 10

11 4. Elevhälsa 4.1 Elevhälsoteamet Elevhälsoteamet som består av specialpedagoger, resurspedagog, skolsköterska, kurator och rektor har träffats i elevhälsomöten varannan vecka. Tyvärr har det av organisatoriska skäl inte gått att förlägga det en dag då alla kan delta. Skolsköterskan som har delad tjänst har endast deltagit ca en gång per månad. Hon har haft kontinuerlig kontakt med rektor så att de frågor som behöver lyftas inte blivit fördröjda. Skolläkare och skolpsykolog ska delta på ett möte per månad. Även här har det av olika skäl blivit så att Mariaskolan haft färre tillfällen då dessa kompetenser kunnat delta. Vid elevhälsoteamsmöten följs stödinsatser upp och beslut om nya åtgärder och åtgärdsprogram beslutas. Resurser fördelas och omfördelas. Även anpassningar för elever följs upp. 4.2 Antal flickor och pojkar med åtgärdsprogram Kla ss Kunskaper Annat Avslutade åtgärdsprogram Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Totala antalet elever med åtgärdsprogram är åtgärdsprogram är fördelade över ämnena Sv 6, Sva 2, Ma 6, En 3 och 2 åtgärdsprogram är annat. 2 åtgärdsprogram innehåller annat, 2 pojkar. År elever, 1 pojke och 1 flicka har åtgärdsprogram i ett ämne. År 2 År elever, 2 pojkar och 3 flickor har åtgärdsprogram i två ämnen. 2 elever, 2 pojkar har åtgärdsprogram i tre ämnen. År År År 6-2 Su mm a

12 4.3 Likabehandlingsplan/aktionsplan och analys En likabehandlingsplan upprättas årligen, se skolans hemsida. I planen redogörs för arbetsgången såväl i det förebyggande arbetet och insatser vid förekomst av kränkningar. Åtgärder för att förbättra tas fram utifrån de elev- och föräldraenkäter som genomförs på skolan och i kommunen, samt personalens framtagnaåtgärder. 4.4 Kränkande behandling anmälda ärenden till huvudmannen Anmälda ärenden Erbjuden åtgärd från skolan Aktiva ärenden Avslutade ärenden Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 2008/ / / / / / / kränkningsanmälningar har skickats till huvudmannen. Av dessa 22 är det fem flickor (varav en flicka vid tre tillfällen) och åtta pojkar (varav en pojke vid två tillfällen, en pojke vid fyra tillfällen samt en pojke vid fem tillfällen) Tre ärenden som inkom i slutet av terminen är ännu inte avslutade. Dessa tre anmälningar berör en flicka, två tillfällen och en pojke vid ett tillfälle. Antalet anmälningar som skickas till huvudmannen har ökat. Detta främst p.g.a. att rutiner ändrats och att även de fall av kränkningar som ganska lätt löses meddelas huvudmannen. Detta kan ses i kolumnen för avslutade ärenden. 12

13 4.5 Trivsel- och trygghetsenkät Mellan 85-96% av eleverna i åk 3 och åk 5 svarar i kommunens enkät att de är trygga och att de trivs i skolan. Vårdnadshavarna som svarat i åk 3 har ungefär samma uppfattning, 90%. I åk 5 har vårdnadshavarna en lägre skattning än eleverna, ca 60%. Såväl vårdnadshavarna som eleverna upplever inte tillräcklig arbetsro i klasserna. Det framkommer i skolans elevenkäter och i personalens utvärderingar att vi behöver arbeta prioriterat med rastvakten samt språkbruk och konflikter som utmynnar i fysiska tillgrepp. Personals skyldighet att reagera och agera vid kränkningar har också poängterats. Vid läsårsstart har personalen diskuterat och beslutat om åtgärder för att förebygga att elever blir utsatta för diskriminering, kränkningar, trakasserier, mobbning eller utanförskap. Åtgärder Då det främst är på raster som eleverna upplever otrygghet har åtgärder fokuserats på rastvaktens uppdrag. Framtagna förtydliganden och åtgärder: Rastvakternas fokus är att ha uppsikt och finnas tillgänglig för eleverna. Rastvakten går rastvaktsslingan. Om den som har rastvakt av någon anledning inte kan ha sin rastvakt, byter vi aktivt vakten med någon. När det inte går att lösa, kollar vi i arbetslaget, i sista hand lämnar vi till skolassistenten. Vid frånvaro hos personal, uppges om man har rastvakt och vilken tid! Vid incidenter som inte kan lösas direkt, berättar vi för eleverna att vi återkommer till eleven under dagen. Lärarna pratar med eleverna om rastvaktens funktion. Rastvakten hjälper ensamma elever att fråga om de får vara med. Lärarna pratar med eleverna om hur man ska bemöta kompisar som frågar om de får vara med. I första hand ger rastvakten eleverna verktyg till att lösa situationer eller att få vara med. Vi kollar upp samma dag hur det gick! Om läraren ger elever rast på annan tid än enligt schemat (ex. vid schemabrytande aktiviteteter) i ansvarar läraren för att rastvakt finns ute. Elevledda rastaktiviteter med stöd av vuxen kommer att prövas. De äldre eleverna gör enkla lekredskap på elevens val. Gällande arbetsro/studiero beskrivs åtgärder under Undervisning och lärande samt Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling. Det som framkommit är inte främst att det är stökigt och livligt på lektionerna utan att det exempelvis blir oro utifrån att eleverna inte förstått uppgiften eller har tillgång till rätt material. 4.6 Elevernas inflytande och delaktighet Det formella arbetet för elevinflytande är uppbyggt kring klassråd och elevråd. Utöver detta har vi arbetat för att ge eleverna större delaktighet i undervisningen ex. vid upprättandet av pedagogiska planeringar. 13

14 I kommunens elevenkät (åk 3 och 5) uppger 60-65% att de är nöjda över hur de ges möjlighet att ha inflytande över hur de ska arbeta på lektionerna, ex. enskilt eller i grupp. Skillnaden mellan årskurserna är liten. Detta är också ett område som identifieras av lärare som ett förbättringsområde. Det upplevs dock vara svårt att veta vad som ska göras för att de yngsta eleverna ska känna att de har inflytande över arbetet. Ett sätt att öka inflytandet för eleverna i de högre årskurserna 4-6 är att ge dem tillgång till egna datorer så att de kan vara aktiva i Infomentor och kommunicera med lärare ex. kring pedagogiska planeringar. I dagsläget har vi inte resurser för detta. 4.7 Vårdnadshavarnas inflytande och delaktighet Samtliga klasser har haft minst ett föräldramöte per termin. Några klasser har haft möten med elevmedverkan. Vårdnadshavarna har inbjudits till ett utvecklingssamtal per termin. Vårdnadshavarnas användande av Infomentor ökar ständigt. Vi har nu också gett inloggningar till förskoleklassens vårdnadshavare. De flesta vårdnadshavare är positiva till möjligheten att ha insyn och kommunikation via Infomentor. Väldigt många använder sig av att kommunicera med lärarna i systemet. Deltagandet på föräldramöten upplevs som bra, särskilt på lågstadiet. Föräldrarådet har träffats två gånger per termin. I rådet finns representanter från alla klasser samt lärare från de olika åldersgrupperna och rektor. Önskemålet från rådet att träffas två gånger på termin har uppfyllts. (Övriga skolor har enbart ett möte per termin). 14

15 5. Skolutveckling, åtgärder för ökad måluppfyllelse Här nedan presenteras tre huvudsakliga fokusområden med åtgärder som skolan ska arbeta med under läsåret 2015/2016 samt hur detta arbete kommer att organiseras. 1 Undervisning och lärande *Lärarna i åk 1-3 respektive åk 4-6 arbetar med att synliggöra lärandet. *Lärarna i åk 1-3 respektive åk 4-6 arbetar med framgångsrika metoder utifrån forskning och beprövad erfarenhet. *Gemensamma strukturer och rutiner i åk 1-6 förstärks. *Förstelärare arbetar med samtal/observation/ handledning. 2 Bedömning och betygsättning. *Extern utbildning Bedömning och betyg 15/9. *Arbete i kollegiala lärandet med planering och genomförande av undervisningen, pedagogiska planeringar, kunskapskrav, centralt innehåll, bedömning och betyg. *Tillsättning av ämnesföreträdare som har fokus på ämnet och dess utveckling i det kollegiala lärandet. *Lärare ges möjlighet att observera hos varandra. * Kontinuerlig dokumentation i lärplattformen Infomentor. 3 Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling. *Intern utbildning om kränkande behandling, F-6. *Utifrån enkät uppföljning och analys upprätta Likabehandlingsplanen * De rutiner och den arbetsgång som beskrivs i Likabehandlingsplanen tydliggörs och ska följas av all personal på skolan. * Förebyggande arbete, förhållningssätt mellan elev-elev, elev och personal, rastvakters uppdrag tydliggörs. * I samband med läsårsstart avsätts särskild tid för elever och lärare att arbeta med samverkansövningar, tydliggöra ordningsregler och implementera likabehandlingsarbetet. Mötesstruktur och litteratur Rektor och förstelärare: Möte en gång per vecka. Rektor styr och leder innehållet i KL (Kollegialt Lärande) i samverkan med förstelärarna. Rektor deltar i det kollegiala lärandet i så stor omfattning som möjligt. Onsdagaskonferenser: Kollegialt lärande; Förstelärarna leder konferenserna. Två gånger per månad. Ämneskonferenser: Kollegialt lärande utifrån ämnen. Ämnesföreträdare leder konferensen. En gång per månad. Måndagskonferenser: Praktiska konferenser med beställningar, planering, temadagar mm. Litteratur; LGr 11, Allmänna råd, Skolverkets stödmaterial, Bedömningsportalen. SKL, synligt lärande, Christian Lindahl, Stefan Hertz. 15

16 Övriga åtgärder: Matematiklyft Fortsatt arbete med PISA 2015 Ämnesföreträdare utses Ytterligare en förstelärare som arbetar med handledning och samtal Slutord Antalet elever har ökat med ytterligare sex elever under läsåret. Vi har inte kunnat ta emot alla de elever som ansökt om att få gå på skolan. Lärartätheten har varit densamma som föregående läsår. Mariaskolan har haft rekryteringsbehov. Här brottas vi som andra skolor och kommuner med att få kvalificerad personal. Detta har varit betydligt svårare de senaste åren. Insatser för att vara attraktiva arbetsgivare behöver lyftas fram. Lärarna upplever svårigheter att få plats med alla arbetsuppgifter. På uppdrag av politiken har vi tagit fram det som upplevs som mest ansträngande och som man önskar ytterligare resurser till. Det framkommer att det är rast- och bussvakt. De totala meritvärdet har ökat såväl för pojkar som för flickor. Vi har en större spridning av betygen och flera elever uppnår de högsta betygen. Andelen A betyg har fördubblats och andelen B betyg har tredubblats. Underkända betyg har minskat markant. De åtgärder inom betyg och bedömning, med ökad medvetenhet kring att bedöma allt eleven visat och att använda sig av det bedömningsstöd som finns har gett resultat. Det har funnits tendenser till att vara för hård i bedömningen. Trots stora insatser kring elevers trygghet behöver vi fortsätta att förbättra arbetet. Här har beskrivna rutiner och åtgärder tydliggjorts vid starten av läsåret 2015/2016. Även nya förebyggande aktiviteter har beslutats. (Se Likabehandlingsplan hemsidan). Elevernas inflytande över undervisningen behöver också tydliggöras och förbättras. Även här har arbete med att förbättra inflytandet över pedagogiska planeringar planerats. Vår lärplattform Infomentor är flitigt använd. De förbättringar och förenklingar som införs i Nya Infomentor har vi arbetat med vid kompetensutvecklingsdagar vid höstterminens start. Skolan har nu byggts om sedan mitten av Vid årsskiftet 2014/2015 blev idrottshallen klar och i februari kunde vi ta de nya slöjdlokalerna i bruk. Detta är ett fantastiskt lyft för skolan och undervisningen. Vid hösttermins start 2015, har vi gått in i de nybyggda och renoverade klass- och grupprummen, vilket känns väldigt roligt och bra för såväl elever som personal. Det återstår ombyggnad av fyra klassrum samt personalavdelning och expedition. Allt detta beräknas vara klart årsskiftet 2015/2016. Därefter är det endast rivning av barack och markarbeten som återstår. Behovet av datorer och Ipads i verksamheten är stort. Både förnyelse av det bestånd vi har men också en utökning. På lågstadiet används främst Ipads medan mellanstadiet har större behov av datorer. Som tidigare beskrivits skulle en till en lösning för mellanstadiet vara önskvärd. Lena Jansson, rektor Mariaskolan 16