KVALITETSRAPPORT. Mariaskolan F-6. Läsåret 2015/2016

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT Mariaskolan F-6 Läsåret 2015/2016 1

2 1. Inledning Underlaget till kvalitetsrapporten har varit förskoleklassernas och grundskolans systematiska kvalitetsarbete under läsåret 2015/2016 samt enkäter och andra uppföljningar, självskattningar av verksamheten. 1.1 Demografiska uppgifter och nyckeltal Mariaskolan leds av en heltidsanställd rektor. Ansvarsområdet omfattar grundskola årskurs 1-6, förskoleklass och fritidshem. En deltidsanställd skolassistent ansvararar för administrationen inom skolområdet. Utöver grundskollärare, förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare finns två heltidsanställda specialpedagoger/lärare med specialpedagogisk kompetens, en resurspedagog, som har i uppdrag att arbeta förebyggande med socialpedagogiska insatser samt fem elevassistenter med varierad sysselsättningsgrad. Tre lärare har haft försteläraruppdrag. Vi har sedan mars 2016 haft en heltidsanställd kurator. Hon har tidigare under läsåret arbetat halvtid. Skolsköterskan har haft delad anställning med halvtid på vardera två skolor fram till december Hon är nu tillfälligt placerad på Alfaskolan på heltid. Under vårterminen har vi haft en visstidsanställd skolsköterska på halvtid. Skolläkare och skolpsykolog har funnits tillgängliga via det centrala resursteamet. Tal och logopedinsatser har köpts in vid behov. Totalt arbetar drygt 50 personer på skolan varav ca 45 personer tillhör Mariaskolans organisation. Antalet lärare i grundskolan har under året varit i snitt 8,65/100 elever. Antal lärare/100 elever Vt ,69 Vt ,50 Vt ,65 2

3 1.2 Elever Mariaskolan har i snitt haft 295 elever i årskurs F-6 under läsåret. I tabellen nedan visas antalet elever under vårterminen. Elevantalet har ökat med sex elever från föregående läsår. I vissa åldersgrupper har vi inte haft möjlighet att ta emot alla elever som önskat gå på Mariaskolan. Antalet elever med annat modersmål än svenska har varit 27 elever i årskurs F-6. Två nyanlända elever har påbörjat skolgång under läsåret. Antalet elever som deltagit i modersmålsundervisning under läsåret är två elever i polska. Antal elever per åk uppdelat på kön Klass Flickor Pojkar Total 1A B A B A B A B A B A B FskA FskB Total Modersmål, antalet elever per årskurs Modersmål Total Svenska Arabiska Albanska Polska Hindi Koreanska Ryska Serbokroatiska 1 1 Engelska 1 1 Bosniska 1 1 Tjeckiska 1 1 Total

4 2. Åtgärder för måluppfyllelse från föregående år Förklaring: Grönt: förbättring, rött: försämring, gult: oförändrat läge Förbättringsområden från föregående års kvalitetsrapport Förberedelser och planering utifrån Lgr11 ( Förskoleklass) Utvärdering, reflektion och analys (Förskoleklass) Dokumentation kring elevernas lärande (Förskoleklass) Struktur i användandet av planeringstiden (Förskoleklass) Ytterligare utveckla en förståelse för likheter och olikheter i uppdragen mellan förskoleklass- och fritidspersonal Undervisning och lärande Lärarna i åk 1-3 respektive åk 4-6 arbetar med att synliggöra lärandet. Lärarna i åk 1-3 respektive åk 4-6 arbetar med framgångsrika metoder utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Gemensamma strukturer och rutiner i åk 1-6 förstärks. Förstelärare arbetar med samtal/observation/ handledning. Lärare ges möjlighet att observera hos varandra. Kontinuerlig dokumentation i lärplattformen Infomentor Så här har vi arbetat med förbättringsområdena under läsåret Vi har tydligare kopplat verksamhetens innehåll till Lgr11. Vi har förbättrat det sytematiska kvalitetsarbetet genom en bättre struktur utifrån Lgr11; planera, utvärdera, reflektera och analysera Vi har dokumenterat elevernas resultat i språk (Bornholm) och matematik (Förstå och använda tal) på hösten och våren. På vår planering har vi en dagordning som vi följt noga och det har förbättrat vår struktur och vi har blivit mer effektiva, haft fokus på att följa upp och analysera för att göra förbättringar. Vi har kommit en bit på väg med att utveckla uppdragen mellan förskoleklass och fritids. Inför läsåret 2016/2017 provar vi att fördela huvudansvaret för fritidshem respektive förskoleklass tydligare. Vi har arbetat med att synliggöra lärandet genom: Många klasser har haft levledda utvecklingssamtal, elevbedömning och självbedömning. Kollegalal lärandet har varit kopplat till litteratur utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Vi har utarbetat en gemensam struktur för lektionsupplägg. En av förstelärarna har haft längre handledningsuppdrag med lärare, enskilt eller i grupp. Alla lärare har observerat hos en kollega utifrån observationsschema. Alla lärare använder lärplattformen kontinuerligt för planering, uppföljning, bedömning m.m. Måluppfyllelse. 4

5 Bedömning och betygsättning Extern utbildning Bedömning och betyg 15/9. Arbete i kollegiala lärandet med planering och genomförande av undervisningen, pedagogiska planeringar, kunskapskrav, centralt innehåll, bedömning och betyg. Tillsättning av ämnesföreträdare som har fokus på ämnet och dess utveckling i det kollegiala lärande. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling. Intern utbildning om kränkande behandling, F- 6. Utifrån enkät uppföljning och analys upprätta Likabehandlingsplanen De rutiner och den arbetsgång som beskrivs i Likabehandlingsplanen tydliggörs och ska följas av all personal på skolan. Förebyggande arbete, förhållningssätt mellan elev-elev, elev och personal, rastvakters uppdrag tydliggörs. I samband med läsårsstart avsätts särskild tid för elever och lärare att arbeta med samverkansövningar, tydliggöra ordningsregler och implementera likabehandlingsarbetet. Vi har deltagit vid utbildning i Bedömning och betyg 15/9 samt ytterligare ett tillfälle 14/4. Vi har utvecklat de pedagogiska planeringarna. I planeringarna tydliggör vi för oss själva, eleverna och vårdnadshavarna vad som ska läras, hur vi ska arbeta och vad som ska bedömas. Ämnesföreträdare har tillsatts och ämnesgrupper har skapats. Arbetet har varit stimulerande och gett goda resultat. Dock har vi fått ställa in ett antal möten p.g.a. yttre eller inre faktorer. Utbildning har genomförts augusti Vid utbildningen diskuterades och fastställdes åtgärder som skrevs in i den reviderade planen. Vid utbildningen förtydligades allas ansvar. Vid föräldramöten under hösten har planen tagits upp på föräldramöten. Vid läsårets start genomfördes aktiviteter i klasserna där de arbetade med samarbetsövningar, förhållningssätt, ordningsregler m.m. Rastvakternas uppdrag har tydliggjorts för lärarna. Lärarna har tillsammans med eleverna gått igenom vad rastvaktens uppgifter är. I enkäter framkommer att de flesta elever känner sig trygga. 5

6 2. Måluppfyllelse 3.1 Nationella prov åk / 2016 Antal elever som gjorde proven Därav med annat modersmål än svenska Antal elever som uppnått minst kravnivån för alla delprov Procent av alla elever som uppnått minst kravnivån i samtliga delprov Ämne Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar 2015/ / / 2014 Sv Sva Ma Antal elever som minst nått kravnivån per delprov Ämnesprov ämne Svenska åk 3 SV Svenska åk 3 SVA Kön Antal elever v A v B v C v D v E v F v G v H Godkänt alla delprov Flickor Pojkar Flickor Pojkar Total 48* *Två nyinflyttade elever har ej genomfört proven Ämnes prov - ämne Kön Antal elever v A v B v C v D v E v F1 v F2 v G1 v G2 God känt alla delprov Matem Flickor atik åk 3 - MA Pojkar Total 48* *Två nyinflyttade elever har ej genomfört proven 6

7 3.2 Nationella prov åk 6 Ämnesprov - ämne Antal elever som genomfört provet Antal elever med godkänt provbetyg Andel (%) elever med godkänt provbetyg Engelska åk 6 - EN Matematik åk 6 - MA Svenska åk 6 - SV Svenska åk 6 - SVA Provbetyg per ämne, flickor/pojkar Flickor Ämnesprov - ämne F E D C B A Total Engelska åk 6 - EN Matematik åk 6 MA Svenska åk 6 - SV Svenska åk SVA Total Pojkar Ämnesprov - ämne F E D C B A Total Engelska åk 6 - EN Matematik åk MA Svenska åk 6 - SV Svenska åk SVA Total Varav nyanlända elever i åk 6 Flickor Pojkar Totalt antal Sva 1 1 Matematik 1 1 Eng 1 1 7

8 Relation provbetyg NP betyg vt åk 6 Ämnesprov Ämne Lägre Lika Högre Total Ämnesprov Engelska åk 6 EN 12,5 87,5 100,0 Ämnesprov Matematik åk 6 MA 6,3 81,3 12,5 100,0 Ämnesprov Svenska åk 6 SV 56,3 25,0 81,3 SVA 18,8 18,8 Ämnesprov Ämne Lägre Lika Högre Total Ämnesprov Engelska åk 6 EN 42,9 57,1 100,0 Ämnesprov Matematik åk 6 MA 78,6 21,4 100,0 Ämnesprov Svenska åk 6 SV 14,3 50,0 21,4 85,7 SVA 14,3 14,3 3.3 Betyg och meritvärde Flickor Pojkar Ämne F E D C B A Total Ämne F E D C B A Total Bild Bild Biologi Biologi Engelska Engelska Fysik Fysik Geografi Geografi Hem- och Hem- och konsumentkunskap konsumentkunskap Historia Historia Idrott och hälsa Idrott och hälsa Kemi Kemi Matematik Matematik Musik Musik Religionskunskap Religionskunskap Samhällskunskap Samhällskunskap Slöjd Slöjd Svenska Svenska Svenska som andraspråk Svenska som 2 2 andraspråk Teknik Teknik Total Total

9 Meritvärde årskurs 6 Vt 2015/2016 Klass Flickor Pojkar Total 6A 256,6 215,3 235,9 6B 226,9 224,2 225,7 Total 241,7 219,1 231,2 3.4 Analys av resultat Mariaskolans betyg har förbättrats under läsåret 2015/2016. Föregående läsårs meritvärde har ökat från 218,4 till 231,2. Särskilt har pojkarnas resultat höjts från ett meritvärde på 198,0 till 219,1. Ett målmedvetet arbete med att höja måluppfyllelsen har gjorts i vårt pågående kvalitetsarbete som beskrivs i rapporten. Eleverna har gjorts mer medvetna om sin kunskapsutveckling och vilka mål som ska nås. Antalet F-betyg har också minskat med hjälp av insatser i form av specialpedagogiskt stöd, handledning till lärare, motiverande samtal och läxhjälp. De nationella proven i åk 6 visar generellt goda resultat. Årskurs 6 har haft 30 elever varav en nyanländ elev. Måluppfyllelsen i svenska/sva är 100 %. I engelska och matematik är motsvarande resultat 97 %, endast en elev i vardera ämnet har inte nått kravnivån. I åk 3 har antalet delprov utökats, åtta delprov i svenska/sva och nio delprov i matematik. För att vara godkänd på nationella proven i åk 3 skall kunskapsnivån i varje delprov uppnås. Särskilt framgångsrika har eleverna varit i muntlig gruppuppgift, läsa berättelse, högläsning, enskilt textsamtal och skriva faktatext. Här har samtliga elever som genomfört proven nått kravnivån. Något lägre resultat visar delproven läsa faktatext 91 %, skriva berättande text 93 % och stava/interpunktion 85%. I nationella provet i matematik har vi inte nått lika höga resultat som i svenska/sva. I ett av delproven som handlar om skriftliga räknemetoder har endast 35 % av eleverna nått kravnivån. Här beskriver lärarna att de arbeta mycket med områden men att de missbedömt elevernas kunskaper. De ser att de gått för snabbt fram och mottagande lärare i åk 4 har till uppgift att följa upp området. I övriga delprov har följande resultat uppnåtts: Muntligt prov 85 %, rumsuppfattning 100 %, fyra räknesätten 98 %, tid och volym 78 %, algebra och taluppfattning 91 %, naturliga tal 90 %, bråk 90 %, huvudräkning och likheter 85 %. Vid den sammanvägda bedömningen efter åk 3, där all tillgänglig information om elevens visade kunskaper används vid bedömningen, visar att 86 % når kunskapskraven i svenska, 100 % i sva och 89 % i matematik. 9

10 4. Elevhälsa 4.1 Elevhälsoteamet Elevhälsoteamet som består av specialpedagoger, resurspedagog, skolsköterska, kurator och rektor. Teamet har träffats varannan vecka. Skolsköterskan som har delad tjänst har endast deltagit ca en gång per månad. Hon har haft kontinuerlig kontakt med rektor så att de frågor som behöver lyftas inte blivit fördröjda. Skolläkare och skolpsykolog hardeltagit ca en gång per månad. Vid elevhälsoteamsmöten följs stödinsatser upp och beslut om nya åtgärder och åtgärdsprogram beslutas. Resurser fördelas och omfördelas. Även anpassningar för elever följs upp. Likabehandlingsarbetet och eventuella kränkningsärenden lyfts upp och behandlas på EHT. 4.2 Antal flickor och pojkar med åtgärdsprogram Klass Kunskaper Annat F-kl År 1 Avslutade åtgärdsprogram Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar År År År 4-1 År År Totalt Totala antalet elever med åtgärdsprogram är åtgärdsprogram är fördelade över ämnena Sv 10, Sva 2, Ma 8, En 2, Hi 2, Ge 1, Re 1, Ke 1, Fy 1 och 1 åtgärdsprogram är annat. 1 åtgärdsprogram innehåller annat, 1 pojke. 7 elever, 4 pojkar och 3 flickor har åtgärdsprogram i ett ämne. 4 elever, 2 pojkar och 2 flickor har åtgärdsprogram i två ämnen. 2 elever, 1 pojke och 1 flicka har åtgärdsprogram i tre ämnen. 1 elev, 1 pojke har åtgärdsprogram i sju ämnen. 10

11 4.3 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling och analys En likabehandlingsplan upprättas årligen, se länk an fefc62b10daac.html. I planen redogörs för arbetsgången såväl i det förebyggande arbetet och insatser vid förekomst av kränkningar. Åtgärder för att ständigt förbättra arbetet tas fram utifrån de elev- och föräldraenkäter som genomförs i kommunen samt skolans egna undersökningar, dokumentationer och analyser. 4.4 Kränkande behandling anmälda ärenden till huvudmannen Anmälda ärenden Erbjuden åtgärd från skolan Aktiva ärenden Avslutade ärenden Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 2015/ De åtta ärenden som anmälts gäller åtta olika elever. Samtliga ärenden är utredda och avslutade. Uppföljande samtal har genomförts. 4.5 Trivsel- och trygghetsenkät Kommunen genomför vartannat år en enkätundersökning bland elever i åk 3 och 5 samt deras föräldrar/vårdnadshavare. Detta läsår har enkäten genomförts och frågeställningarna är något justerade. Åk 3 och 5 har en svarsfrekvens på 100 %. Föräldraenkäten är besvarad av 42 personer i åk 3 och 23 personer i åk 5. Åk 3 Resultaten i åk 3 är generellt något lägre än vid förra undersökningen. Eleverna upplever inte att de är tillräckligt insatta i hur det går för dem i skolan, 65 % och vilka kunskapskrav de ska nå, 65 %. Arbetsron har förbättrats från 79 % till 87 %. Det samlade omdömet om skolan visar ett resultat på 89 %, något lägre än föregående mätning, 95 %. Det finns ett antal synpunkter kring utemiljön men även några kommentarer om elever som känner sig utanför på rasterna. 11

12 Åk 5 Eleverna i åk 5 ger skolan mycket goda resultat och en förbättring sedan föregående mätning inom de flesta områden. Vi har aktivt arbetat med arbetsro och resultatet har förbättrats från 46 % till 81 %. Hur skolan väcker nyfikenhet att lära har också markant ökat från 51 % till 86 %. 92 % uppger att de är trygga och trivs i skolan. Det samlade resultatet från eleverna är att 95 % anser att skolan fungerar bra. I kommentarerna framkommer en hel del synpunkter kring det pågående bygget och utemiljön. Analys och Åtgärder Resultaten på enkäterna är goda gällande de flesta områden. Vår analys är att vi behöver arbeta ännu mer med att tydliggöra målen för eleverna. En åtgärd är att vi utvidgar våra elevledda utvecklingssamtal till att omfatta alla elever i åk 1-6. Arbetet med att förhindra kränkningar och ytterligare tydliggöra rastvakternas roll framkommer också som ett område som behöver utvecklas och finslipas ännu mer. Även om vi arbetat aktivt med detta och det är enstaka elever som känt sig utsatta/utanför så är varje sådan händelse viktig att förebygga. Vi har haft rastvärdar i åk 4-6, elever med uppdrag att genomföra lekar. Den verksamheten förstärker vi nu med två personal som tillsammans med rastvärdarna erbjuder aktiviteter. I klasserna kommer lärarna att samtala om rastvakternas arbetsuppgifter. 4.6 Elevernas inflytande och delaktighet Det formella arbetet för elevinflytande är uppbyggt kring klassråd och elevråd. Utöver detta ges eleverna större delaktighet i undervisningen. Vi har provat att genomföra elevledda utvecklingssamtal. I enkäten frågas om klassråd, elevråd, elevernas möjlighet att välja arbetssätt och om lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter. Eleverna är väl insatta och upplever att de kan påverka via elevråd och klassråd. De upplever också i hög grad att lärarna tar hänsyn till deras åsikter, ca 95 %. Något lägre resultat ges gällande elevernas möjlighet att välja arbetssätt ca 71 %. Under våren har vi arbetat med självskattningsverktyget BRUK. Där framkommer att vi behöver arbeta mer med elevernas inflytande. 12

13 4.7 Vårdnadshavarnas inflytande och delaktighet Föräldrar är alltid välkomna att besöka Mariaskolan vilket flera föräldrar har gjort! Samtliga klasser har haft minst ett föräldramöte per termin. Några klasser har haft möten med elevmedverkan. Vårdnadshavarna har inbjudits till ett utvecklingssamtal per termin. Vårdnadshavarnas användande av Infomentor fortsätter att öka. Samtliga vårdnadshavare tilldelas inloggning vid skolstarten i förskoleklass. De flesta vårdnadshavare är positiva till möjligheten att ha insyn och kommunikation via Infomentor. Väldigt många använder sig av att kommunicerar med lärarna i systemet. De flesta klasserna på lågstadiet har god uppslutning på föräldramöten. Mellanstadiet har för att förbättra deltagande genomfört gemensamt föräldramöte för åk 4-6. Där har allmän information och genomgångar genomförts och därefter en mer klasspecifik del. Föräldrarådet har träffats två gånger per termin. I rådet finns representanter från alla klasser samt lärare från de olika åldersgrupperna och rektor. Önskemålet från rådet att träffas två gånger på termin har uppfyllts. En utvärdering kring rådens innehåll har genomförts och den visade på att de flesta är nöjda med innehållet. Under vårterminen har trivselkvällar och uppspelningar genomförts i olika klasser. Skolfest med loppmarknad för välgörenhet och Öppet Hus där föräldrar och anhöriga bjudits in har genomförts under läsåret samt sedvanliga luciafiranden. I enkäten som genomförs av huvudmannen framkommer följande: På frågan om de anser att deras barns skola fungerar bra svarar ca. 95 % att de är nöjda. Detta resultat har förbättrats, åk 3 från 84 % till 93 % och åk 5 från 69 % till 97 %. En ny fråga gällande läxor visar att föräldrarna upplever att läxorna inte är tillräckligt tydliga i åk 3. Skolans förmåga att förhindra kränkningar visar en förbättring i åk 5 och en försämring i åk 3. I övriga frågor är föräldrarna i åk 3 bedömning likvärdig som vid föregående mätning. Åk 5 visar på förbättring i de flesta frågor. En ny fråga kring användandet av vår lärplattform Infomentor, visar att 86 % av föräldrarna i åk 5 och 92 % i åk 3 använder denna för att få information om barnets lärande och utveckling. 13

14 5. Systematiskt kvalitetsarbete 2016/2017 Förbättringsområden Planerade åtgärder Ansvarig Systematiskt kvalitetsarbete i förskoleklass. Tid för planering, utvärdering och reflektion. Utveckla matematiken i förskoleklassen En organisationsförändring genomförs på prov under hösten 2016 där lärarna i förskoleklass ges utrymme för detta och där fritidshemmets huvudansvar läggs på andra personer. Detta åstadkoms genom en omfördelning av befintlig personal. En förstelärare har tillsatts för förskoleklass och fritidshem. Utbilda lärare, lägga mer fokus på detta i undervisningen. Arbetslaget Förstelärare Rektor Lärare Förstelärare Utveckla leken i förskoleklass Avsätta mer tid till styrd lek Lärare Tydliggöra målen- Elevinflytande Allas delaktighet- Likabehandlingsarbete Fortsatt Kollegialt lärande Ytterligare utveckla arbetet med elevinflytande särskilt gällande undervisningen. Utvecklingssamtalen förbereds och genomförs av elever med stöd av ansvarig lärare. Personal från fritidshemmet som tillsammans med rastvärdar i åk 4-6 erbjuder lekar och aktiviteter. Utveckling av undervisning genom KL i form av Läslyft ledd av utsedda handledare, praktisk estetisk grupp ledd av förstelärare, övriga lärare i åk 4-6 ledd av förstelärare. Lärare Utsedd fritidshemspers onal Resurspedagog Handledare Förstelärare Rektor Utökad läxhjälp Läxhjälpen utökas till att omfatta åk 1-3. Lärare 14

15 5.1 Slutord Mariaskolan har under fyra och ett halvt år byggts om. Under sommaren har utemiljön fått en ordentlig upplyftning. Vid läsårsstart 2016/2017 ser vi fram emot att få ta emot elever och lärare i en fin, modern och uppfräschad skola. Elevantalet på Mariaskolan har fortsatt att öka. De två sista små klasserna har avslutat åk 6 och vi beräknar kommande år att våra grupper kommer att vara ca 25 elever per klass. Även detta år har vi haft fler elever som önskat gå på skolan än vad vi kunnat ta emot. Även personalgruppens storlek har ökat. Dels med anledning av större elevgrupper men också via olika satsningar till skolan. En förhoppning finns att få tillsätta en biträdande rektor från årsskiftet. Förskoleklassernas personal kommer nästa läsår att fördelas så att två lärare har mer ansvar för fritidshemmet och övriga har huvudansvar för förskoleklassverksamheten. Denna förändring provas under höstterminen för att ge utrymme för såväl förskoleklassens och fritidshemmets systematiska kvalitetsarbete. I detta upplägg frigör vi också två personal som kommer att ansvara för organiserad rastverksamhet tillsammans med rastvärdar vid några tillfällen per vecka. Arbetet med att utveckla verksamheten och öka måluppfyllelsen och elevernas och föräldrarnas upplevelse av trivsel och trygghet har gett goda resultat både på kunskapsresultat och trivsel. De tre förstelärarna som funnits på Mariaskolan har under ledning av rektor utvecklat arbetet i kollegiala möten. Två av förstelärarna har också uppdrag som arbetslagsledare. I sina utvärderingar beskriver förstelärarna den utveckling som skett utifrån tidigare beskrivna utvecklingsområden. De trycker också på att utvecklingen är i full gång men att utveckling tar tid! Elevinflytande har identifierats som ett område där vi behöver arbeta mer medvetet. Framförallt är det inflytande över undervisningen som behöver förbättras. Ett led i detta är att samtliga klasser i åk 1-6 genomför elevledda utvecklingssamtal. Nästkommande läsår kommer stora delar av personalens kollegiala lärande att användas till läslyftet. Lärare som inte deltar där kommer att ha kollegiala möten tillsammans med förstelärare. Fokus för dessa kommer att vara utveckling av praktisk estetiska ämnen och formativ bedömning. Under nästkommande läsår utökas förstelärarna med ytterligare en lärare som i samarbete med rektor skall utveckla verksamheten i förskoleklass och fritidshem. En av de allra största utmaningarna i verksamheten är att rekrytera utbildade och legitimerade lärare. Denna svårighet delar vi med omkringliggande kommuner och av den anledningen slåss vi ofta om samma personer. Ett sätt för oss är att knyta 15

16 till oss lärare är att bli övningsskola/partnerskola till lärarutbildningen. Mariaskolan kommer att söka för att bli en sådan partner med förhoppning om att få flera studenter knutna till oss. Ett sådant samarbete bidrar också till att skolans personal ges möjlighet att kompetensutveckla sig tillsammans med studenterna. För att detta ska bli möjligt utbildar vi under 2016 ytterligare tre handledare för studenter. Lena Jansson, rektor 16