Arbetsplan Mjölnargränds förskola Avd. Paletten

Transkript

1 Arbetsplan Mjölnargränds förskola Avd. Paletten

2 2 Syftet med denna arbetsplan är att: Tydliggöra förskolans uppdrag utifrån olika styrdokument. Tydliggöra förskolan Mjölnargränds egna utvecklingsområden 2015/2016 Synliggöra målen genom att bryta ner dem på verksamhetsnivå. Vara ett stöd och underlag i vårt systematiska kvalitetsarbete med analys och uppföljning. Utvecklingsområden 2015/2016 Vi har inom Barn- och utbildningsförvaltningen, Östersunds kommun, tre fokusområden att arbeta långsiktigt med: SKA (systematiskt kvalitetsarbete) Digitalisering Flerspråkighet SKA Vi fortsätter att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation, som är vår metod och vårt förhållningssätt i det systematiska kvalitetsarbetet, i förskoleverksamheten. För att få en systematik i dokumentationen av barns utveckling och lärande, och för att fortsättningsvis kunna utveckla och förbättra vår verksamhet så har vi gjort ändringar i personalens scheman. Detta innebär att varje arbetslag får mer reflektionstid som ligger regelbundet varje vecka. Pedagogerna kan därigenom göra kontinuerliga uppföljningar och analyser av verksamhet och dokumentation kollegialt. Samtidigt medför schemaändringarna att varje arbetslag har fem förmiddagar i veckan som helt kan ägnas åt aktiviteter, observationer och uppföljning av dokumentation tillsammans med barnen. Digitalisering Vi kommer under ht-15 att ha en tredje och sista workshop i ipad-utbildningen med Monica Niemi. Syftet med utbildningen är: Att öka personalens trygghet och förmåga med ipad som ett dokumentationsverktyg i förskoleverksamheten. Vi har även fått pengar från BOUN i ett IT-projekt. Dessa kommer att användas till lärmötesgrupper (tvärgrupper med pedagoger från Lugnvik/Orrvikens fsk) där vi har ett erfarenhetsutbyte och ett kollegialt lärande kring tre olika teman gällande dokumentation knuten till lärplattor. Mål att uppnå med IT-projektet - För förskoleverksamheten: Fördjupa och höja kvalitén i arbetet med pedagogisk dokumentation, med hjälp av ipads, i det systematiska kvalitetsarbetet. Att via den pedagogiska dokumentationen, med hjälp av digitala verktyg, göra barnen delaktiga genom att få reflektera, analysera och bli medvetna om sin egen utveckling och sitt lärande. Användning av ipad i utvecklingssamtal

3 Öka utbytet av det kollegiala lärandet mellan de tre förskolorna i vårt område Synliggöra den pedagogiska verksamheten via dokumentationen från digitala verktyg 3 Mål att uppnå med IT-projektet- För förskolepedagogerna: Att utifrån definitionen av pedagogisk dokumentation kunna använda ipad som dokumentationsredskap i uppföljning, analys, utvärdering och utveckling av verksamheten, både kollegialt och tillsammans med barnen. Utvärdering och analys av IT-projektet: Bra upplägg att sitta i olika grupper och träffa många olika pedagoger och utbyta tankar och idéer. Det har varit roligt! Det har gett oss pedagoger mycket. Bra input om pedagogisk dokumentation. Vi fick oss en tankeställare. Vi köpte dock inte allt som sades. Där fick vi använda oss av kritiskt tänkande. Pedagogerna har blivit bättre på att visa upp dokumentationen exempelvis för föräldrar (filmsnuttar, bilder och kollage). Föräldrarna har gett positiv feed back kring att deras insyn och delaktighet har ökat utifrån att pedagogerna gjort dokumentationen mera tydlig och synlig Åtgärder framåt: Att involvera barnen i ännu utsträckning i dokumentationen. Förskolepersonalen är nu tryggare med handhavandet av ipaden som dokumentationverktyg, och definitionen av pedagogisk dokumentation som arbetsätt och förhållningssätt är etablerad. Vårt fortsatta utvecklingsområde är att skapa större utrymme i verksamheten för barnen att reflektera kring dokumentationen och sitt eget lärande. Fortsätta att använda oss av det kollegiala lärandet mellan förskolorna. Vi kommer att sträva efter att träffas oftare och diskutera i tvärgrupper och utbyta erfarenheter mellan de tre förskolorna i området Lugnvik/Orrviken. Flerspråkighet Vi har (utifrån en handlingsplan som specialpedagogerna i Brunflo utformat) upprättat en Handlingsplan för mottagande av barn med annat modersmål, som ska gälla för förskolorna i området Lugnvik/Orrviken. Denna ska vi även ha som utgångspunkt i arbetet med mångfald. Åtgärder framåt Vi kommer ht-16 att gå med i Läslyftet där ett av fokusområdena (modulerna) behandlar flerspråkighet i förskolan. Under vt-16 har vi därför i enheten Lugnvik/Orrviken arbetat med barns språkutveckling och språkliga lärandet som prioriterat mål. Vi har fokuserat på pedagogens förhållningssätt, att utveckla goda lärmiljöer och kartlagt vilka språkliga aktiviteter vi erbjuder på våra förskolor. Övriga utvecklingsområden: Barnhälsoplan - förskolechefen och specialpedagogerna tar fram en plan för barnhälsoarbetet gemensamt för förskolorna i området Lugnvik/Orrviken Agenda reflektionstid förskolechefen utformar tillsammans med specialpedagogerna ett dokument (som ex. innehåller rubrikerna Pedagogisk

4 dokumentation, Barnhälsofrågor, Arbetsplan och Plan för likabehandling. ) som ska utgöra en ram/struktur för reflektionstiden. Syftet med reflektionstiden: Ett forum för arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. 4

5 5 1. NORMER OCH VÄRDEN Avdelningens mål: Alla barn på Paletten ska först och främst känna sig trygga. Och känna sig delaktiga i gruppen. Målkriterier: Att barnen är glada och nöjda och ska trivas på vår förskola. Vi pedagoger ska vara uppmärksamma och medvetna om barnens behov. Vi pedagoger ska försöka att finnas i närheten så att vi har möjlighet att se till så att alla barnen får vara delaktiga. Organisationsnivå: Dela in barnen i mindre grupper när tillfälle ges, exempelvis vid samlingar, matsituationer. Gruppnivå: De äldre barnen ska känna sig behövda och vara goda förebilder för de yngsta barnen. De yngsta barnen ska kunna känna tillit till de äldre barnen. Ex. våga be om hjälp. Vi pedagoger ska vara uppmärksamma med ord och handling. Individnivå: Vi ska se till att varje barns behov blir respekterade och tillgodosedda och att alla får uppleva sitt eget värde. Utvärdering: Kontinuerligt under läsåret. Resultat: Delvis uppnått. Analys: Vi har köpt in kompisböcker och arbetat i mindre grupper utifrån böckernas innehåll. De har handlat om känslor, glädje, samarbete, säga förlåt, vänta på sin tur, lyssna på mig, Vid samtal kring böckerna har vi jobbat praktiskt på ett lek och lustfyllt sätt. Ex. ett gemensamt collage om vad som gör mig glad. De har också gjort egna kompissagor. Vi har sett en förändring i gruppen där barnen hjälper varandra i olika situationer. De äldre barnen hjälper de yngre. Barnen samtalar mer med varandra och löser problem och konflikter ofta med varandra, utan att vi pedagoger behöver vara med som stöd. Vi pedagoger har förstärkt allt positivt vi hört barnen säga genom att ge barnet positiv feedback. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi fortsätter arbetet med kompisböckerna men vidareutvecklar det med att använda handdockorna Igelkott och Kanin som hör till böckerna.

6 2. UTVECKLING OCH LÄRANDE 6 Palettens mål: Barnen ska utveckla sin nyfikenhet och lust i leken och lärandet. Målkriterier: Att barnen visar glädje och kreativitet i sitt arbete och sin lek Att barnen kan reflektera över lek och arbete Vi kommer att observera barngruppen och individuella barnen och reflektera över vårt arbete. Vi kommer att erbjuda lustfyllda miljöer och aktiviteter efter barnens intressen och behov. Vi kommer att utmana barnen i leken och i rutinsituationen genom att ställa öppna frågor till barnen. Vi ser barngruppen som resurs där barnen får hjälpa och lära av varandra att lösa uppgifter/utmaningar ex att vara en fiffig kompis. Vi hjälper barnen att reflektera. Barnens tankar och idéer ska tas tillvara. Vi kommer att fortsätta att lära oss om IT-verktyg och använda dem i vår verksamhet till dokumentation och reflektion. Vi kommer att använda Bornholmsmodellen för att främja barnens språkutveckling. Utvärdering: Kontinuerligt under läsåret. Resultat: Uppnått Analys: Vi ville väcka barnens intresse för bokstäver och startade terminen med att göra bokstavslådor som de har fyllt med ord och bilder under året. Projekt restaurang - Vi tog bort dockvrån och flyttade bilrummet dit, några barn var delaktiga i det beslutet. I det gamla bilrummet skapade vi tillsammans med barnen vår restaurang Hästen. Vi köpte in rekvisita som kockkläder, hushållsartiklar från secondhand. Barnen har tillverkat maträtter av trolldeg. Barnen bestämde vilka maträtter som skulle finnas på menyn och vad maten skulle kosta. Det blev mycket samspel, matematiska lärdomar, språk och kommunikation. Barnen bakade även riktiga bullar och skrev inbjudan till andra avdelningarna som fick komma och fika. Det blev mycket glädje och sammanhållning. Vi pedagoger hade ett genustänk att även pojkarna skulle bli intresserade av leken i restaurangen vilket dom också blev. Projekt dinosaurie - Vi lyssnade in barnen och upptäckte att några var väldigt intresserade av dinosaurier. Vi började att fråga barnen vad dom visste om dinosaurier. Vi skrev upp deras kunskaper. Sen frågade vi vad dom ville veta och vi forskade tillsammans. Den pedagogiska dokumentationen sitter väl synlig för barn, föräldrar och personal. Barnen har jobbat med lera och gjort dinosaurier. Vi har skapat dinosaurieägg av gipsbindor. Ritat storleken på tänder. Den största dinosauriefossilen var lika hög som 7 hus, så barnen ritade och klippte ut 7 hus. Vi har även köpt in och lånat dinosaurier. Faktaböcker om dinosaurier har legat tillgänglig hela tiden sen vi startade projektet. Barnen sitter ofta och tittar i dom. De barn som inte var intresserade från början har inspirerats och blivit delaktig i projektet och därigenom har vi pedagoger sett att det blivit en starkare vi-känsla i gruppen. Fem myror, Reciproca samtal, Bornholmsmodellen har vi jobbat kontinuerligt med under hela året. Vi ser att intresset för bokstäver har ökat i barngruppen..

7 7 Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi kommer att fortsätta lyssna in barnen och utgå från deras intresse i vårt fortsatta arbete. 3. BARNS INFLYTANDE Palettens mål: Barnens åsikter och uppfattningar ska respekteras Målkriterier: Vi ger barnen möjlighet att påverka sin vardag. Tydliggöra för barnen vad inflytande innebär. Uppmärksamma barnen över deras egna val. Genom att reflektera tillsammans med barnen och vara lyhörda över deras kommentarer kan vi komma vidare till nästa steg i arbetet. Organisationsnivå: Vi pedagoger ska vara lyhörda så att alla får komma till tals. För att få stå i fokus får barnen vara veckans Paletten-barn. Utvärdering: Kontinuerligt under läsåret. Resultat: Delvis uppnått. Analys: Vi pedagoger har låtit barnen fått välja själva i större utsträckning ex. påklädning när vi ska gå ut. Barnen reflekterar över om dom fryser så går dom in och klär på sig mer. Det i sin tur leder till färre konflikter mellan pedagog-barn. Vi är mer lyhörda nu och sätter ord på att det här har du valt. Barnen har fått större tillit till sin egna förmåga och gör egna val i leken/ aktiviteten. Barnen gör egna val även i styrda aktiviteter, t ex måla- välja färger, rörelse - vill vara kvar på avdelningen, vad man vill göra- hämta material i ateljén för skapande, Vi pedagoger har märkt att när barnen får göra egna val så blir dom gladare, dom växer och får självförtroende och självkänsla. Ibland ger vi barnen 2 val i situationer där det inte ges tillfälle att välja själv. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Bli mer tydlig att förklara innebörden av inflytande.

8 4. FÖRSKOLA OCH HEM 8 Avdelningens mål: Skapa goda relationer med föräldrarna. Målkriterier: Vi har daglig kontakt med föräldrarna där vi känner ömsesidigt förtroende. I samband med inskolningen till förskolan ska föräldrar och personal genomföra ett inskolningssamtal. I samtalet utgår vi från planen för inskolning. Utvecklingssamtalet utgår ifrån det enskilda barnet, där vikten av samarbete mellan föräldrar och förskola tydliggörs. Vi utgår från planen för utvecklingssamta.l På föräldramötet på hösten får föräldrarna information om förskolans verksamhet För att föräldrar ska bli delaktiga ges möjlighet för föräldrar att delta i förskolans verksamhet. Föräldraaktiviteter ska planeras under verksamhetsåret. Föräldrarådets roll ska tydliggöras. Vi skriver månadsbrev kontinuerligt. Vi utvecklar föräldramötet till att innehålla mera diskussioner/samtal och gör en folder där den praktiska informationen finns Utvärdering: Maj 2016 Resultat: Delvis uppnått. Analys lärdomar: Vid inbjudan till föräldramöte så ska vi skriva in att föräldrarna får fundera på vad dom förväntar sig av oss. 5. SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET Förskolans mål: En naturlig övergång från förskola till förskoleklass. Målkriterier: Barnen får träffa sina blivande klasskompisar, pedagoger samt vara i de nya lokalerna. Vi utgår från planen för övergång till skola när vi planerar inskolning till skolan. Hemliga klubben och Sjöängens blivande skolbarn kommer att ha samma aktivitetsdag, onsdagar, med gemensamma träffar under våren. Utvärdering: Våren-16

9 9 6. Hälsa och livsstil Förskolans mål: Alla barn uppmuntras till daglig rörelse. Målkriterier: Alla barn har under sin dag på förskolan fått möjlighet att röra sig. Insatser för att nå målen: Vi erbjuder uteaktivitet i den utsträckning vädret tillåter Vi använder oss av Miniröris och andra sång och danslekar Varje torsdag kl erbjuder vi rörelselek. Även där använder vi samma sånger/lekar under en längre period för att de ska bli bekanta Vi åker skidor Vi åker skridskor Vi kommer att använda oss av gymnastiksalen på Lugnviksskolan några gånger per läsår Utvärdering: Våren 2016 Resultat: uppnått Analys lärdomar: Eftersom vi inte kan sätta potatis varje år pga att jorden förbrukas så har vi planterat bönor istället. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi måste revidera målet. Förskolans mål: Barnen ska få en ökad förståelse för maten vi äter, kopplat till kroppens funktion. Målkriterier: De äldsta barnen har fått vara med Susanna en förmiddag då de gör olika matexperiment. Vi pedagoger pratar dagligen om vikten av en balanserad måltid. T ex varför vi inte bara ska lägga på sylt på tallriken. Vi erbjuder barnen att smaka av allt. Inget tvång. De äldsta barnen får delta i en förmiddag tillsammans med Susanna då de pratar om kost och kropp och praktiskt får göra olika matexperiment. Vi sätter potatis tillsammans med barnen i vår egen kompostjord. På hösten skördar vi vår potatis, då vi har potatisdagen. Vi räknar hur många vi sätter och jämför med hur många det blivit. Vi odlar även kryddor och hallon mm. Utvärdering: Våren 2016 Vid våran reflektionstid ser vi över arbetsplanen 1 gång per månad.