SLUPs nationella ST-enkät 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLUPs nationella ST-enkät 2012"

Transkript

1 SLUPs nationella ST-enkät 2012 September 2012

2 Sammanfattning SLUP (Sveriges läkare under utbildning i psykiatri) är en förening som riktar sig till de psykiatriska specialiteterna psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri samt rättspsykiatri. Under april-maj 2012 skickade SLUP ut en webbaserad enkät till ST-läkare inom dessa discipliner. 376 svar inkom och svarsfrekvensen blev 70 % för BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) och uppskattningsvis 40 % för VUP (vuxenpsykiatrin). Inom rättspsykiatri blev svarsfrekvensen för låg för att räknas in i enkäten. Syftet med denna enkät var att skapa ett underlag för att bedriva arbetet med att förbättra de psykiatriska ST-utbildningarna, skapa en bättre bild av psykiatrin samt att verka för en god rekrytering. Frågorna behandlade demografiska data, upplevelsen av ST-utbildningen, valet av specialitet, synen på den egna specialiteten och läkarrollen inom psykiatrin. Resultaten tolkas av SLUP och visar på en relativt hög tillfredställelse med utbildningsmomenten i ST-utbildningen, men en bitvis mörk bild av hur svensk psykiatri fungerar idag. 6 av 10 svarande ST-läkare anser att den svenska psykiatrin idag ej alls eller i huvudsak inte är välfungerande. Inom BUP upplever 6 av 10 att specialiteten helt eller i huvudsak lider av brist på vetenskapligt underlag jämfört med 4 av 10 inom VUP. På frågan om man upplever en positiv attityd mot den egna specialiteten från kollegor inom övriga specialiteter har runt 40 % av de svarande svarat i huvudsak inte eller ej alls. Drygt 40 % av ST-läkarna har funderat på att byta specialitet och den enskilt viktigaste orsaken bakom dessa funderingar är specialitetens organisation/arbetssätt. Detta jämförs med resultatet från SYLFs ST-enkät 2011 som riktades till samtliga specialiteter vilket visade att var tredje ST-läkare funderat på att byta specialitet. I denna enkät framgår samtidigt att 9 av 10 avser fullfölja utbildningen och att lika stor andel helt eller i huvudsak känner sig stolt över sin specialitet. Jämfört med svarande ST-läkare från VUP ser man inom BUP en generellt högre tillfredställelse med ST-utbildningen i sin helhet samt med utbildningsmoment som handledning, teoretiska inslag och klinisk verksamhet. 40% av de svarande ST-läkarna har utländskt modersmål och denna undergrupp är enligt enkäten mer nöjda med ST-utbildningen och upplever också att den svenska psykiatrin är mer välfungerande jämfört med de ST-läkare som har svenskt modersmål. Vi väljer i SLUP att se detta som en bekräftelse på att vår ST-utbildning är konkurrenskraftig på den europeiska arenan. Rörande den höga andelen ST-läkare med utländskt modermål tolkar vi detta som ett tungt argument för att i ST-utbildningen betona vikten av utbildning inom språkliga, kommunikativa och kulturella färdigheter. 85% av svarande i enkäten anser att en specialist inom BUP eller VUP - i huvudsak eller helt - behöver besitta högre kommunikativ kompetens jämfört med läkare inom icke-psykiatriska specialiteter. Detta ligger helt i linje med det arbete som påbörjats av UEMS (UEMS = Union Européenne des Medicins Spécialistes) där sektionen för psykiatri påbörjat arbetet med ett Quality Framework for Psychiatry Training. I detta arbete betonas bland annat behovet av utbildning inom språk och kommunikativa färdigheter. Jonas Eriksson Huvudförfattare Sekr SLUP ST-rep. SFBUPs Utbildningsutskott Hanna Edberg Ordförande SLUP ST-rep. SPF

3 Innehåll Syfte...4 Metod...4 Resultat Demografi...5 ST-utbildning...7 Val av specialitet...10 Synen på den egna specialiteten...11 Synen på läkarrollen inom den egna specialiteten...12 Inställning till enkäten, SLUP och moderförbund...13 Kommentarer och diskussion Hur representativa är de svarande? - Den höga andelen ST-läkare med utländskt modersmål - Vad gör vi med resultaten?

4 Syfte Bakom denna enkät står SLUP (Sveriges Läkare under utbildning i psykiatri). Denna förening representerar de ST-läkare som har ett block inom de psykiatriska disciplinerna - psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri samt rättspsykiatri. De psykiatriska disciplinernas yrkesföreningar SPF, SFBUP och SRPF har i sina styrelser en ST-representant vilken är knuten till SLUP. Dessutom finns s.k. utbildningsutskott knutna till yrkesföreningarna och dessa har också en ST-representant tillika kopplade till SLUP. Syftet med att genomföra en enkät är att skapa underlag för SLUP och ST-representanterna i sin representation av ST-läkarna. Med enkätens resultat som grund vill SLUP arbeta för en positiv bild av psykiatrin, för en god kvalitét på ST-utbildningen samt verka för en god rekrytering. Vår förhoppning är också att andra instanser ska ha nytta av resultatet i enkäten som diskussionsunderlag och vid beslut rörande ST-utbildning för blivande specialister inom de psykiatriska disciplinerna. Metod Metoden innebär att medelst en webbaserad enkät samla in information om ST-läkare och deras upplevelse av olika moment knutna till specialiteten. Därefter sammanfattar vi, kommenterar och publicerar resultaten på SLUPs hemsida. Presentationen av data sker i första hand deskriptivt utan ambitioner att dra för stora slutsatser av resultatet. Vid detta första försök med en ST-enkät inom de psykiatriska disciplinerna har ingen större vikt fästs vid vetenskaplig metod och statistisk analys. Frågorna i enkäten har utformats i SLUPs styrelse dels utifrån en strävan att kartlägga basal demografisk data, dels utifrån möjlighet till att jämföra med andra nationella enkäter (ex. SYLFs ST-enkät) men även utgående från områden som vi funnit viktiga att synliggöra för läkare inom psykiatri - ST-utbildningens innehåll, synen på psykiatri, psykiaterns roll och hur psykiatrin presenteras i media. Uppdelningen av enkäten i olika ämnesområden är inte exakt och har gjorts av strukturella skäl, mer än att frågorna är väsensskilda från varandra. Vi har valt att se denna första omgång av ST-enkäten som en pilotstudie där vi kan använda resultaten för att förbättra metod och inriktning under kommande års enkät. För att få tillgång till epostadresser har vi vänt oss till studierektorerna inom respektive specialitet. Inom BUP finns det i skrivande stund 147 ST-läkare med vilka vi haft möjlighet att ta kontakt. Inom vuxenpsykiatrin är siffran osäker av flera skäl. Även inom SPF tycks antalet aktiva ST-läkare vara oklart. Det har också varit svårt av juridiska skäl att få tillgång till en komplett lista och vi har därför valt att komplettera våra utskick med adresser som vi fått tillgång till kollegialt. Dessutom har vi skickat öppna länkar till studierektorer för vidarebefordran till ST-läkare. I samråd med SPF har vi uppskattat antalet aktiva ST-läkare till ca 700 st, men siffran får ses som en grov uppskattning. I vår inbjudan tydliggörs att enkäten endast är aktuell för dem som arbetat som ST-läkare senaste halvåret.

5 Efter första inbjudan i slutet av april 2012 har enkäten stått öppen i ca 3 veckor och i regel har de mottagare som inte svarat fått två påminnelser via mejl. Eftersom vi kompletterat med en öppen weblänk via studierektorer kan vissa mottagare ha fått fler påminnelser. Vid insamlandet och förvarandet av data har hänsyn tagits till sekretess och vid presentationen av data har vi garanterat anonymitet för de svarande. När det i rapporten anges att ST-läkare har en viss åsikt är det endast de individer som besvarat enkäten som avses. Det är de svarande ST-läkarnas subjektiva upplevelse av tjänstgöringen som undersökningen har mätt. Resultat Antalet svar på enkäten uppgår till 384 varav 8 har valts bort pga inkompletta svar. Svarsfrekvensen inom BUP blev 68% medan motsvarande siffra inom VUP (vuxenpsykiatri) blev runt 40 % om man uppskattar antalet ST-läkare inom VUP till 700. Detta motsvaras således av 100 svar från BUP och 276 svar från VUP. Eftersom utskicken kompletterades med öppna weblänkar som vidarebefordrades av studierektorer blir antalet utskick också osäkert. Från blivande rättspsykiatriker inkom inga svar på de sju utskick som gjordes. I analysen av data har vi valt att korstabulera vissa svar med avseende på specialitet för att kunna göra jämförelser framför allt mellan BUP och VUP. I vissa fall har vi även korstabulerat efter andra faktorer som exempelvis modersmål och kön. Denna jämförelse diskuteras emellertid huvudsakligen i avsnittet Kommentarer och diskussion. Detta gäller även frågan om huruvida svaren kan sägas vara representativa för hela ST-populationen. Uppdelningen av frågor i ämnesområden har som tidigare nämnts inga vattentäta skott vilket gör att delvis samma frågeställningar besvaras i flera delar. Resultat - Demografi Denna del innefattade 12 frågor. Könsfördelningen visade sig vara 78% kvinnor inom BUP medan andelen kvinnor inom vuxenpsykiatrin var 58% (Fig. 1). Snittåldern är 36 år inom BUP och 37 inom VUP och de svarande befinner sig relativt jämnt fördelade över olika faser i utbildningen. Runt var femte svarande arbetar deltid inom bägge specialiteter (21% BUP, 18% VUP) och något fler inom BUP väntar eller har barn (68% BUP, 64% VUP).

6 100% 80% 60% 40% 20% Man Kvinna 0% Barn- och ungdomspsykiatri Psykiatri Figur 1. Könsfördelning Drygt 40% av de svarande har inte svenska som modersmål utan större skillnad mellan specialiteter. När man sedan ser på studieort ser man att vuxenpsykiatrin har fler ST-läkare som läst utanför EU (14%) jämfört med barnpsykiatrin (7%), men ser man till studieort utomlands inom EU finns betydligt fler inom BUP än inom VUP (34% BUP, 21% VUP). Bland studieorterna i Sverige dominerar Stockholm, Uppsala och Lund medan Göteborg och Linköping tycks vara något underrepresenterat (runt 7 %). Inom VUP står Stockholm för hela 21% av de svarande (Fig. 2). Utomlands (utanför EU) 7% 13% Utomlands (inom EU) 21% 34% Linköping 6% 7% Umeå Stockholm Uppsala 8% 10% 15% 10% 11% 21% VUP BUP Lund 10% 10% Göteborg 7% 6% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% Figur 2. Studieort 7% är disputerade bland de svarande. Inom BUP finns en något högre andel ST-läkare som har specialistkompetens sedan tidigare (12% BUP, 8% VUP). Andelen som avser dubbelspecialisera sig är runt 16% inom bägge specialiteter.

7 Inom vuxenpsykiatri fanns bland de svarande en något högre andel som har ST-block i en stad med universitetssjukhus (VUP 67%, BUP 59%). Resultat - ST-utbildningen Denna del innefattade 15 frågor, vissa med upp till 10 delfrågor, beskrivande ST-läkarens upplevelse av olika studiemoment. Inom BUP har 66% angett att man helt eller i huvudsak sköter studiemomenten på arbetstid (Fig. 3) medan motsvarande siffra inom VUP var 52%. Beträffande klinisk handledning är 77 % helt eller i huvudsak nöjda i såväl BUP som VUP. Vad gäller huvudhandledning är man marginellt mer nöjd inom BUP (85%) jämfört med VUP (80%). Ett tjugotal kommentarer från VUPs ST vittnar om brister i - eller avsaknad av handledning. Yrkesföreningarnas rekommendationer till målbeskrivningen är helt eller i huvudsak kända för 86% (BUP) respektive 80% (VUP) och det är på motsvarande sätt lite vanligare att man finner god användning för dem inom BUP (71%) än inom VUP (60%). På motsvarande sätt finner större andel kvinnor än män god användning för rekommendationerna (67 % j.fr. 59%). Barn- och ungdomspsykiatri 8,10% 1% 2% Stämmer ej alls Stämmer i huvudsak inte 31,30% 57,60% Stämmer i huvudsak Stämmer helt Kan ej svara Figur 3. Studiemomenten sköter jag på arbetstid Inom BUP anser 93% att det är tydligt vad som krävs för att erhålla specialistexamen medan motsvarande siffra inom VUP är 80%. Här observerades en felformulering då specialistexamen definitionsmässigt kan associeras med ett examenstillfälle inkluderande exempelvis kunskapstest. Den korrekta formuleringen skulle egentligen vara för att erhålla bevis om specialistkompetens. En större andel ST-läkare inom VUP (15%) än inom BUP (5%) svarar tydligt att de inte tror sig hinna klart med ST-utbildningen inom 5 år. Jämför man mellan kön blir siffrorna 16 % (män) respektive 10 % (kvinnor). Enligt SYLFs ST-enkät från 2011 är motsvarande siffra i samtliga specialiteter bland svarande SYLF-medlemmar 23%.

8 Blivande vuxenpsykiatriker har till 46% genomfört minst en sit-in under senaste halvåret medan siffran för BUP är 38%. Inom BUP/VUP anser 40% respektive 51% att man får adekvat utbildning gällande ledarskap. En av fyra har angett Kan ej svara, vilket i kommentarer antyds bero på att utbildning är planerad men att man ej genomfört den ännu. Rörande kursutbudet anser 47% av blivande vuxenpsykiatriker att antalet rekommenderade kurser är för stort jämfört med 20% inom BUP (fig. 4). Drygt 6 av 10 svarande inom såväl BUP/VUP anser att kursutbudet helt eller huvudsak täcker deras behov. I frågor om METISkurser framgår att hälften av ST-läkarna inom BUP svarat Vet ej vilket tillsammans med kommentarer indikerar att man inte gått någon METIS-kurs. Av de BUP-ST som valt att värdera METIS-kurserna anser 57% att kurserna helt eller i huvudsak håller god kvalitét. Motsvarande siffra för VUP är liknande efter justering för de som inte kunnat svara. 38% av svarande från VUP anser att man inte borde ha fler kurser med METIS-format vilket motsvaras av 33% inom hela BUP-gruppen. En jämförelse mellan könen visar att större andel män än kvinnor önskar fler kurser med METIS-format (29% j.fr. 21%). 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 40% 32% 25% 24% 13% 20% 27% Stämmer ej I någon mån I huvudsak Stämmer helt 7% 8% 4% Kan ej svara BUP VUP Figur 4. Antalet rekommenderade kurser är för stort En omfattande fråga handlar om hur många dagar man anser att de olika kurserna i STutbildningen bör omfatta inkluderat inläsningsdagar. I kommentarer framgår att vissa ser det som svårt att genomföra dessa uppskattningar, dels p.g.a. att graden av subjektivitet är för hög. Angående diagnostikdelen har man angett att den bör omfatta mer än en veckas utbildning enligt 61% inom BUP medan majoriteten inom VUP (57%) anser att det räcker med med 2-5 dagars utbildning. Psykos bör ha 2-5 dagar enligt majoritet inom såväl BUP som VUP, men fler blivande vuxenpsykiatriker än barnpsykiatriker anser sig behöva utbildning inom psykossjukdom i mer än 1 vecka. För affektiva sjukdomar är svaren jämt fördelade mellan 2-5 dagar och mer än 1 vecka utan större skillnad mellan BUP och VUP.

9 Svarande från BUP anser till en knapp majoritet att kursen i neuropsykiatri bör ha mer än en veckas omfattning medan man inom VUP i högre utsträckning anser att 2-5 dagar räcker. De flesta svaranden inom BUP och VUP tycks anse att kurs i ätstörning bör ha 2-5 dagar, medan fler inom BUP än inom VUP ser det nödvändigt med mer än en vecka. 81% inom BUP och 73% inom VUP anser att psykoterapiutbildning bör innefatta mer än en veckas utbildning. Utbildning inom missbruk varierar inom BUP mellan 1-5 dagar och inom VUP delas svaren mellan 2-5 dagar och mer än 1 vecka. I bägge specialiteter anser man att transkulturell psykiatri bör omfatta mellan 1 och 5 dagar. En majoritet inom BUP och VUP anser att juridik bör ha 2-5 dagars utbildning och farmakologi bör ha mer än en vecka. Rörande utbildning inom annan psykiatrisk specialitet önskar 3 av 5 inom bägge specialiteter ha 2-5 dagar medan 1 av 5 önskar mer än en vecka. Beträffande kurs inom somatisk specialitet har 70 % av svarande inom BUP svarat att man vill ha 2-5 dagar och resterande vill ha längre.. Inom VUP är svaren mer splittrade: knappt hälften önskar 2-5 dagars utbildning, 20 % vill ha längre utbildning och drygt 20 % vill ha en enstaka dag eller ingen alls. Kurs i akutbedömning och suicidologi viktas oberoende specialitet behöva 2-5 dagar av ca 60% och mer än en vecka av drygt 30% av de svarande. Gällande övergripande upplevelse av ST-utbildningen (Fig. 5) svarade man att den helt eller i huvudsak är (BUP - VUP) överskådlig: 86% - 68%, anpassad efter mina behov: 82% - 79%, välstrukturerad 72% - 65%, anpassad för framtida arbetsuppgifter: 90 %- 81 %, innefattar för mkt kliniskt arbete: 44 % - 43 %, för mkt kurser och teoretiska moment: 30 % - 35 %. Anpassad för mina framtida arbetsuppgifter 81% 90% Välstrukturerad Anpassad för mina behov 65% 72% 79% 82% VUP BUP Överskådlig 68% 86% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 5. Min ST-utbildning är helt eller i huvudsak I denna del av enkät ingick även två frågor om ett kunskapsprov som del i ST-utbildningen. 43 % av VUP och 33 % av BUP ansåg att det skulle höja utbildningens kvalitet. På frågan om man ställer sig positiv till detta som ett obligatoriskt moment med gräns för godkänt svarade 18 % Ja inom BUP och 20 % I någon mån. Inom VUP var motsvarande siffra 29 % ( Ja ) och 21 % ( I någon mån ). Färre såg positivt på ett kunskapsprov utan gräns för godkänt.

10 Gällande ett icke obligatoriskt kunskapsprov med möjlighet till jämförelse ställde sig var tredje inom bägge specialiteter positiva till detta. Resultat - Val av specialitet Denna del innefattade sex frågor innefattande frågor om vad som påverkar ST-läkarens val av specialitet. De viktigaste faktorerna vid valet av specialitet för bägge specialiteter är intressant specialitet, möjlighet till flexibla arbetstider, goda utvecklingsmöjligheter, trevliga kollegor och gott intryck under utbildning/at/vikariat. Jämfört med VUP har fler inom BUP hänvisat till lå jourbörda som påverkande faktor och fler inom VUP har pekat på utvecklingsmöjligheter som faktor. Knappt hälften av de svarande inom vardera specialitet har funderat på att byta specialitet men på den mer slutet formulerade frågan om huruvida man har för avsikt att fullfölja sin STutbildning svarar 9 av 10 inom bägge specialiteter jakande på detta. Specialitetens organisation/arbetssätt utgör den överlägset vanligaste faktorn bakom funderingar att byta specialitet (Fig. 6), särskilt inom BUP (76 %, jfr. VUP 62 %). Inom bägge specialiteter anger man sedan i fallande ordning hög arbetsbelastning och dålig arbetsmiljö. Först på femte plats i rangordningen skiljer sig specialiteterna där dåligt vetenskapligt underlag inom BUP motsvaras av dålig utbildningsmiljö inom VUP. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% BUP VUP 0% Figur 6. Vilka faktorer har påverkat dig att fundera på att byta specialitet?

11 Drygt 90% av svarande från såväl BUP som VUP har uppgett att man helt eller i huvudsak är stolt över sin specialitet. Resultat - Synen på den egna specialiteten Denna del innefattade fem frågor som berör vilken bild ST-läkaren har av sin specialitet och dess verksamhetsfält samt hur man upplever sin specialitet genom media. Tre av frågorna är formulerade mot förmodade brister medan 2 är formulerade ur positiv vinkling. Fem av sex ST-läkare oberoende av specialitet anser att verksamheter inom deras specialitet helt eller i huvudsak lider av resursbrist. Inom BUP upplever 59% av de svarande att specialiteten helt eller i huvudsak lider av brist på vetenskapligt underlag jämfört med 44% inom VUP. Närmare 60% inom bägge specialiteter upplever i huvudsak inte - eller inte alls - att psykiatrin i Sverige är välfungerande idag. Kommentarer från svarande vittnar dock om stora variationer i hur man upplever det. Tre exemplifierande kommentarer: Storstadspsykiatrin förefaller fungera hyggligt men man blir beklämd då man på kurser träffar kollegor från landsbyggd., KAOTISKT i Göteborg. och Det beror på vad man jämför den med: psykiatri i andra länder eller psykiatri som den borde vara ". Bland de ST-läkare med utländskt modersmål är upplevelsen inte lika negativ - drygt 50 % anser att den svenska psykiatrin är helt eller i huvudsak välfungerande. En positiv attityd till den egna specialiteten (Fig. 7) upplevs helt eller i huvudsak från släkt och nära vänner enligt 88% (BUP) respektive 75% (VUP) av de svarande. Från nya bekantskaper är siffran 85% (BUP) respektive 67% (VUP). Färre av de svarande ST-läkarna inom BUP (73 %) än inom VUP (88%) upplever positiv attityd gentemot den egna specialiteten från kollegor inom andra psykiatriska specialiteter. På frågan om man upplever positiv attityd mot den egna specialiteten från kollegor inom övriga specialiteter har runt 40 % av de svarande svarat i huvudsak inte eller ej alls. Ser man på könsskillnader så har nästan hälften av de kvinnliga ST-läkarna (45%) svarat att man inte upplever en positiv attityd mot den egna specialiteten från kollegor inom övriga specialiteter (jfr. 33 % män).

12 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kan ej svara Stämmer helt eller i huvudsak Stämmer ej alls eller i huvudsak inte Figur 7. Jag upplever en positiv attityd gentemot min specialitet från Beträffande den svenska mediabilden av specialiteten upplever en större andel VUP-ST att den i huvudsak inte - eller inte alls - är positiv (89% VUP, 59% BUP). Här föreligger ingen könsskillnad i svaren. Den sista frågan i denna del berörde hur mediabilden påverkar förutsättningarna för rekrytering men p.g.a. felmärkning av svarsalternativen valdes denna fråga bort i resultatet. Resultat - Synen på läkarrollen inom den egna specialiteten Denna del innefattade fem frågor som tog upp betydelsen av kommunikationsförmåga, psykoterapiutbildning, psykologi och biomedicinskt perspektiv. I resultatet inkluderas även en fråga från en tidigare del beträffande val av inriktning på terapi. 85% av svarande anser att en specialist inom BUP eller VUP - i huvudsak eller helt - behöver besitta högre kommunikativ kompetens jämfört med läkare inom icke-psykiatriska specialiteter. Närmare 95% av alla svarande, oberoende specialitet, uppskattar sin egen kommunikativa kompetens som hög. Ingen större skillnad mellan kön förelåg bland de svaranden, men bland ST-läkare med utländskt modersmål skattade man sin kommunikativa kompetens som något lägre, vilket tas upp i avsnittet Kommentarer och diskussion. Rörande psykoterapiutbildningen anser långt fler VUP-ST än BUP-ST att den är för omfattande i förhållande till övrig utbildning - 40% resp. 16%. Var tredje ST-läkare oavsett specialitet anser att kvalitén är hög emedan det framgår att 1 av 5 har kryssat kan ej svara. Bland frågornas ställdes tyvärr ingen specifikt rörande om huruvida man påbörjat sin psykoterapiutbildning. 33% (BUP) respektive 24% (VUP) anser att den är anpassad efter framtida behov som specialist. 29% (BUP) respektive 25% (VUP) anser att tillgängligheten på psykoterapiutbildningar är otillräcklig. Här inkluderas valet av terapiinriktning där det

13 framgår att 80% inom VUP valt KBT medan motsvarande siffra är 50% inom BUP. 26% har valt psykodynamisk inriktning inom BUP vilket motsvaras av 8% inom VUP. 20% (BUP) respektive 10% (VUP) har angett Annat som inriktning och av kommentarerna framgår att detta i hög utsträckning innebär att man inte påbörjat sin psykoterapiutbildning. Var tredje ST-läkare, oberoende specialitet, anser helt eller i huvudsak att ST-utbildningen bör innehålla mer psykologi. Ser man till de manliga svaranden vill 37% ha mer psykologi medan siffran för kvinnorna blev 25%. Inom BUP anser 63% helt eller i huvudsak att det biomedicinska perspektivet bör betonas i högre utsträckning i ST-utbildningen, medan motsvarande siffra för VUP är 53%. Resultat - Inställning till enkäten, SLUP och moderförbund Denna avslutande del innefattade tre frågor inriktade på att fånga upp hur enkäten upplevdes och om man är engagerad i SLUP eller moderförbund. Nio av tio svarande inom bägge specialiteter har svarat att de är i huvudsak eller helt positiva till enkäten. Bland kommentarerna framgår att några (sju svarande) anser att enkäten varit för lång samt att man undrar om enkäten får några effekter framledes. 69% (BUP) respektive 75% (VUP) svarar att man är positiv till det arbete som genomförs av SLUP, medan åtta svarande kommenterar att man inte känner till arbetet. Ca 60% av alla svarande är medlemmar i SLUP eller någon av moderförbunden SPF, SFBUP eller SRPF. 22% inom bägge specialiteter anger att de inte är medlemmar men är intresserade av att bli. Kommentarer och diskussion Hur representativa är de svarande? Centralt för tolkningen av dessa siffror är naturligtvis hur representativa de är för hela gruppen. Här blir ju en hypotetisk svarsfrekvens runt 40% något problematisk. Den högre svarsfrekvensen på runt 70% inom BUP höjer således trovärdigheten på motsvarande sätt. En viss försiktighet i analysen torde vara särskilt motiverad i de delar som berör demografiska data, men vad gäller svarandes attityder och upplevelser kan man argumentera att svaren får ett berättigande genom att representera åtminstone den grupp av ST-läkare som önskar komma till tals. Slående i demografiska data är könsfördelningen som är närmare 80% kvinnor inom BUP och 60% inom vuxenpsykiatrin. Här finns anledning till viss försiktighet i analysen pga den lägre svarsfrekvensen inom VUP. En viss del av utblivna svar torde bero på föräldraledighet under enkätperioden och vilken könsfördelning som finns i denna grupp är inte känt även om det är inbjudande att anta att andelen kvinnor inte är underrepresenterad.

14 Den höga andelen ST-läkare med utländskt modersmål Drygt 40% har således annat modersmål än svenska. Jämförande siffror för ST-gruppen över specialitetsgränser har ej fåtts fram. Då vi i SLUP ändå väljer att tolka siffran som anmärkningsvärt hög, föranleder detta en närmare studie av gruppen. ST-läkare med utländskt modermål har i 18% av fallen gjort sin grundutbildning i Sverige, i 56% av fallen utomlands inom EU och 26 % utanför EU. Gruppen med utländskt modersmål arbetar i högre grad (93%) heltid än gruppen med svenskt modersmål (74%). Korresponderande skillnad finns även i antalet ST-läkare som väntar barn, där siffran är högre bland de med svenskt modersmål. Rörande ST-utbildningen finner de ST-läkare med svenskt modersmål det något tydligare vad som krävs för att erhålla specialistexamen och sköter sina studiemoment i högre grad på arbetstid. Något fler ST-läkare med utländskt modersmål anser att fler kurser bör ha METIS-format. I sin steg-utbildning har ca 80% av ST-läkare med utländskt modersmål haft inriktning mot KBT, ungefär samma andel som gruppen VUP-ST har. Högre andel av de med svenskt modersmål tror inte att de hinner klart sin ST-utbildning på 5 år effektiv tid (16% j.fr. 8%). En betydligt högre andel av de med utländskt modersmål är nöjda med mängden kliniskt arbete respektive teoretiska inslag i utbildningen. I den del av enkäten som rör valet av specialitet ser man att lägre andel av ST-läkare med utländskt modersmål säger sig ha funderat på att byta specialitet (33% j.fr. 49 % hos ST-läkare med svenska som modersmål). Rörande upplevelsen av den egna specialiteten vill drygt 50 % av ST-läkarna med utländskt modersmål beskriva den svenska psykiatrin som välfungerande jämfört med 32% inom gruppen med svenskt modersmål. Färre av ST-läkare med utländskt modersmål beskriver sig besitta god kommunikativ kompetens och i kommentarer framgår att detta åtminstone delvis hänförs till språkliga brister. Rörande den höga andelen ST-läkare med utländskt modermål väljer vi i SLUP se detta som ett tungt argument för att i ST-utbildningen betona vikten av utbildning inom språkliga, kommunikativa och kulturella färdigheter. ST-utbildningen Det finns en tydlig skillnad i hur man upplever antalet rekommenderade kurser, där man har mer negativ syn inom VUP än inom BUP. Vilka faktorer som ligger bakom detta faktum är oklart, men en möjlig förklaring är att VUP-ST upplever arbetsmiljön som mer stressande än vad BUP-ST gör. Detta kan i viss mån beläggas av att faktorerna dålig arbets- och utbildningsmiljö dyker upp när man frågar efter vilka faktorer som påverkat ST-läkaren att fundera på att byta specialitet, vilket i högre utsträckning visar sig bland de svarande från VUP jämfört med BUP (Fig. 6). Vidare indikerar frågorna som avser belysa ST-utbildningens struktur och upplägg en generellt högre nivå av tillfredställelse inom BUP än inom VUP. Svaren indikerar ett tämligen begränsat intresse för kunskapsprov i bägge specialiteter vilket kan ställas i viss kontrast med ST-utbildningarna i övriga Europa där man i hög utsträckning

15 använder sig av detta. Gruppen med utländskt modersmål skiljer sig dock inte från övriga svarande i denna fråga. Synen på den egna specialiteten Rörande valet av specialitet tolkas svaren som att de flesta avser fullfölja sin utbildning men att specialitetens organisation/arbetssätt är främsta skälet till att man är tveksam. En viktig faktor som dyker upp här är dålig status hos specialiteten, utan skillnad mellan specialiteter (Fig. 6). Detta går i någon mening igen i frågorna om attityden från media och kollegor, vilket indikerar att psykiatrins stigma finns kvar som ett problem vid rekrytering till specialiteten. Främsta faktorn bakom valet av specialitet var intressant specialitet. Detta väcker dock frågor kring vad man menar intressant och vad man menar med organisation/arbetssätt. Frågan hämtades från SYLFs ST-enkät från 2011 där liknande svar visades för ST-läkarna i stort. Möjligen skulle fler svarsalternativ ha funnits med anpassning efter våra specialiteter. I kommentarerna till denna fråga fanns förslag som samtalet, det är intressant att lyssna på patienter, gränslandet mellan medicin-humanism-samhällsvetenskap mm. Det kan tolkas som motsägelsefullt att 6 av 10 inom BUP anser att specialiteten lider av brist på vetenskapligt underlag, samtidigt som 9 av 10 är stolta över specialiteten. En möjlig förklaring skulle kunna vara att man anser att specialiteten innehåller element som är viktiga för patienterna men svåra att beforska. Psykiaterns och Barn- och ungdomspsykiaterns roll I avsnittet som berör psykiaterns roll framgick att man tydligt ansåg kommunikativ kompetens som viktigare inom de psykiatriska disciplinerna än inom andra. Kommentarer framhöll dock det motsatta i vissa fall och att alla läkare är i samma behov av detta. STläkarna skattar sin egen kommunikativa kompetens som hög. Frågan vad kommunikativ kompetens innebär står dock obesvarad och det gör även frågan huruvida man tillgodogör sig detta genom utbildningen. Vissa anser att psykologi bör ha en större plats i utbildningen och en anmärkningsvärd men svårtolkad jämförelse visar att manliga ST-läkare i större utsträckning än kvinnor önskar detta. Fler BUP-ST än VUP-ST önskar större biomedicinskt inslag i utbildningen. Möjliga förklaringar kan vara att dessa inslag redan är påtagliga inom VUP och/eller skillnader i behandlingsmetoder mellan specialiteterna. Möjligen finns det inom BUP en koppling mellan önskan om större biomedicinskt perspektiv och upplevelsen att specialiteten lider av brist på vetenskapligt underlag. Vad gör vi då med resultaten? Inom SLUP har denna enkät givit ett rikt underlag för diskussion kring läkarrollen, basen för rekrytering och ST-utbildningens innehåll. Vid utformandet av nästa nationella ST-enkät finns

16 många områden att fördjupa sig i, men även möjlighet till uppföljning och bevakning av trender inom ST-läkarkåren. Vi kan också dra lärdom av de misstag vi gjort vid utformningen av enkäten, såsom formuleringen av frågor och längden på enkäten. För moderförbunden och utbildningsutskotten har vi skapat ett underlag för diskussion och beslut i frågor som berör utbildningen av framtidens specialistläkare inom de psykiatriska disciplinerna.

Nya ST. målbeskrivningen från SPF mm

Nya ST. målbeskrivningen från SPF mm Nya ST målbeskrivningen från SPF mm Michael Andresen Studierektor 019-6025623 michael.andresen@orebroll.se Nya ST 21 delmål Medicinsk kompetens: (12 delmål) Kommunikativ kompetens (3 delmål) Ledarskapskompetens

Läs mer

NYLEGITIMERADE LÄKARES BEDÖMNING AV GRUNDUTBILDNINGEN SAMT AKTUELL ARBETSMARKNADSSITUATION

NYLEGITIMERADE LÄKARES BEDÖMNING AV GRUNDUTBILDNINGEN SAMT AKTUELL ARBETSMARKNADSSITUATION NYLEGITIMERADE LÄKARES BEDÖMNING AV GRUNDUTBILDNINGEN SAMT AKTUELL ARBETSMARKNADSSITUATION ENKÄT HÖSTEN 2006 Läkarförbundet har under hösten 2006 genomfört en ny enkätundersökning för att studera nylegitimerade

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med nationellt studierektorsnätverk för psykiatri 2012 09 26

Minnesanteckningar från möte med nationellt studierektorsnätverk för psykiatri 2012 09 26 Minnesanteckningar från möte med nationellt studierektorsnätverk för psykiatri 2012 09 26 Närvarande: Lena Svartvik Synnöve Åkervall Lennart Bogren Andrea Johansson Capusan Jose Rodriguez Lena Larsson

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Individuell planering av tjänstgöring

Individuell planering av tjänstgöring Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:

Läs mer

PSYKOLOGERS SPECIALISERING. Sammanställning enkät 2010

PSYKOLOGERS SPECIALISERING. Sammanställning enkät 2010 PSYKOLOGERS SPECIALISERING Sammanställning enkät 2010 Sammanfattning Västra Götalandsregionen är för att kunna utföra sitt uppdrag beroende av att olika yrkesgrupper har rätt grund- och vidareutbildning.

Läs mer

Utvärdering av SPUR inspektion

Utvärdering av SPUR inspektion 1 Utvärdering av SPUR inspektion Bakgrund SPUR inspektioner av specialiseringstjänstgöring (ST) har genomförts sedan i början på 90 talet. Syftet med inspektionerna är att granska, säkra och höja kvaliteten

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak Inspektionsdatum: 120223-24 Landsting Sjukhus Landstinget i Västmanland BUP Västmanland STRUKTUR A. Verksamheten (3 p) Den barn- och ungdomspsykiatriska

Läs mer

Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri, en presentation av föreningen och föreningens arbete.

Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri, en presentation av föreningen och föreningens arbete. Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri, en presentation av föreningen och föreningens arbete. Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri (SFBUP) ingår som en del i två större organisationer.

Läs mer

Psykologprogrammet på KI: sammanställning av Alumnienkät VT16

Psykologprogrammet på KI: sammanställning av Alumnienkät VT16 Psykologprogrammet på KI: sammanställning av Alumnienkät VT16 Bakgrund En alumnienkät inspirerad av UK-ämbetets alumnienkät skickades ut januari 2016 till de två senaste årskullarna på KI:s psykologprogram.

Läs mer

Steg för steg-guide för. Medarbetarundersökning

Steg för steg-guide för. Medarbetarundersökning Steg för steg-guide för Medarbetarundersökning En av de viktigaste resurserna i en organisation är medarbetarna. Hur dina medarbetare samarbetar kommer att i hög utsträckning påverka resultatet för din

Läs mer

SYLF:s ST-enkät 2011. - Delrapport 1, om ST-läkares val av specialitet, genomströmningstid och nöjdhet avseende specialitetsval

SYLF:s ST-enkät 2011. - Delrapport 1, om ST-läkares val av specialitet, genomströmningstid och nöjdhet avseende specialitetsval SYLF:s ST-enkät 2011 - Delrapport 1, om ST-läkares val av specialitet, genomströmningstid och nöjdhet avseende specialitetsval November 2011 Sammanfattning Resultaten från årets ST-enkät visar att en

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-10-15... Reumatologsektionen medicinkliniken Kristianstad...... Annika Teleman och Tomas Bremell... Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Vad tycker Du om oss?

Vad tycker Du om oss? Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

Kommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen

Kommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen Kommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen Sveriges kommuner granskade genom Agenda PR:s kommunspegel november 2012 Sida 1 av 16 Inledning Endast hälften av Sveriges kommuner bedriver ett systematiskt

Läs mer

Ge kniven vidare vad visade enkäten?

Ge kniven vidare vad visade enkäten? Ge kniven vidare vad visade enkäten? Som en del i kampanjen Ge kniven vidare har ni av OGU- styrelsen blivit tillfrågade att under februari och mars 2013 svara på en enkät. Vi var intresserade av hur vi

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-05-26 Vrinnevisjukhuset Norrköping Kvinnokliniken Sjukhus Ort Klinik René Bangshöj & Anne Ekeryd Andalen Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

ST-läkare i Neurologi ST-enkät (2015)

ST-läkare i Neurologi ST-enkät (2015) ST-läkare i Neurologi ST-enkät (2015) Samlat in 151 mailadresser Från Neuralt Nätverk okt 2015 (36): Uppsala (11), Karlstad(7), Örebro(7), Falun(3), Gävle(3), Västerås(3), Eskilstuna (2). Via studierektorsnätverket

Läs mer

A"tyder )ll arbete som allmänläkare i glesbygd

Atyder )ll arbete som allmänläkare i glesbygd A"tyder )ll arbete som allmänläkare i glesbygd Enkätundersökning bland läkarstudenter Student: Malin Hedman Handledare: Ane

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X)

Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X) Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X) Appendix C - Jämförelse: Doktorand/disputerad och övriga Enkätundersökning riktad till de med godkänt examensarbete i

Läs mer

Läkarutbildningen måste

Läkarutbildningen måste Läkarutbildningen måste Den här artikeln kan också läsas på Nylegitimerad svensk läkare får numera inte arbeta självständigt i Finland Det kommer att ske genomgripande förändringar av den svenska läkarutbildningen.

Läs mer

Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg

Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg Underlag AT-kansliet SU:s sammanställning av primärvårdsenkät 120501 121116,

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2016-10-27-2016-10 28 Gävle sjukhus Gävle Neurologmottagningen Sjukhus Ort Klinik Snjolaug rnardottir och Lenka Nováková Nyrén Inspektörer Gradering

Läs mer

Hur väl fungerar de första utbildningsåren för Sveriges framtida läkare? - en analys av prekliniska studier vid Sveriges läkarutbildningar.

Hur väl fungerar de första utbildningsåren för Sveriges framtida läkare? - en analys av prekliniska studier vid Sveriges läkarutbildningar. Hösten 2014 Hur väl fungerar de första utbildningsåren för Sveriges framtida läkare? - en analys av prekliniska studier vid Sveriges läkarutbildningar. Text: Tora Borén tora.boren@slf.se Milla Järvelin

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-11-23-25 Skaraborgs sjukhus Skövde Ortopedkliniken Sjukhus Ort Klinik Jesper Kraus-Schmitz, Richard Wallensten Inspektörer Gradering Socialstyrelsens

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Kursutvärdering av Fördjupad farmakoterapi 7,5 högskolepoäng, ht 2007 & vt 2008

Kursutvärdering av Fördjupad farmakoterapi 7,5 högskolepoäng, ht 2007 & vt 2008 Kursutvärdering av Fördjupad farmakoterapi 7,5 högskolepoäng, ht 27 & vt 28 Nedan följer en sammanställning av kursutvärderingen av kursen Fördjupad farmakoterapi, 7,5 hp. Kursen ingår som en valbar kurs

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Kandidatarbete i skogsvetenskap med företagsekonomisk inriktning EX0593, 30269.1213 15 Hp Studietakt = 100% Nivå och djup = Grund C Kursledare = Dimitris Athanassiadis Värderingsresultat Värderingsperiod:

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Svenska föreningen för Barn- och ungdomspsykiatri 2013-01-01 till 2013-12-31

Verksamhetsberättelse för Svenska föreningen för Barn- och ungdomspsykiatri 2013-01-01 till 2013-12-31 Verksamhetsberättelse för Svenska föreningen för Barn- och ungdomspsykiatri 2013-01-01 till 2013-12-31 Svenska föreningen för Barn- och ungdomspsykiatri utgör såväl en sektion inom Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 Januari 2015 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se

Läs mer

MEDARBETARBAROMETER 2012

MEDARBETARBAROMETER 2012 MEDARBETARBAROMETER 2012 1 Medarbetarbarometer 2012 Innehåll sid 3 sid 4 sid 8 sid 18 2 Återkommande mätning av arbetsmiljön Hagfors kommun genomför en återkommande mätning för att: Ge alla medarbetare

Läs mer

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING Denna utgåva är en provisorisk anpassning till den revidering som beslutades vid SPUREX den 2014-01-23. INLEDNING Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning),

Läs mer

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Genomförd av CMA Research AB April 2015 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen, syfte och metod 2 Fakta om undersökningen, svarsfrekvens 3 Stöd för tolkning

Läs mer

SKL DNR 14/6484 METIS MER TEORI I SPECIALISTUTBILDNINGEN SLUTRAPPORT 2015

SKL DNR 14/6484 METIS MER TEORI I SPECIALISTUTBILDNINGEN SLUTRAPPORT 2015 SKL DNR 14/6484 METIS MER TEORI I SPECIALISTUTBILDNINGEN SLUTRAPPORT 2015 0 Sammanfattning Utifrån regeringsbeslut S2014/8908/FS ska METIS, genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), säkerställa att

Läs mer

Här redovisar vi en kort sammanfattning av resultatet. Har du frågor om undersökningen?

Här redovisar vi en kort sammanfattning av resultatet. Har du frågor om undersökningen? MEDARBETARBAROMETERN RESULTAT 2014 Hej! I slutet av år 2014 fick alla våra medarbetare med månadslön möjlighet att fylla i den årliga medarbetarenkäten. Syftet med undersökningen är att man anonymt ska

Läs mer

SLUTRAPPORT S2013/8791/FS METIS MER TEORI I SPECIALISTUTBILDNINGEN SLUTRAPPORT 2014

SLUTRAPPORT S2013/8791/FS METIS MER TEORI I SPECIALISTUTBILDNINGEN SLUTRAPPORT 2014 SLUTRAPPORT S2013/8791/FS METIS MER TEORI I SPECIALISTUTBILDNINGEN SLUTRAPPORT 2014 0 Sammanfattning Utifrån regeringsbeslut S2013/8791/FS ska METIS, genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), säkerställa

Läs mer

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen 1984-2003 - En studie av likheter och skillnader med avseende på kön Rapport från samhällsvetenskapliga fakultetens

Läs mer

Rapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010

Rapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010 Rapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010 Av Ida Johansson, Ledamot Förbundsstyrelsen Inledning: Att bevaka samt försvara läkarstudenters intressen på arbetsmarknaden är en av Medicine

Läs mer

RAPPORT. PTP enkät För kontakt: Mahlin Olsson, (11)

RAPPORT. PTP enkät För kontakt: Mahlin Olsson, (11) RAPPORT PTP enkät 2011 För kontakt: Mahlin Olsson, 08-567 06 407 mahlin.olsson@psykologforbundet.se 2011-10-05 1(11) INLEDNING Bakgrund 1995 genomförde Psykologförbundet för första gången en undersökning

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Framtidens tandläkare. En enkät om grundutbildningen till 709 nyutexaminerade tandläkare

Framtidens tandläkare. En enkät om grundutbildningen till 709 nyutexaminerade tandläkare Framtidens tandläkare En enkät om grundutbildningen till 709 nyutexaminerade tandläkare Inledning Sveriges Tandläkarförbund genomförde under våren 2016 en enkätundersökning som omfattar tandläkare som

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17 Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik Delmål SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Kompetenskrav kunna ta ett ansvar

Läs mer

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI MEDLEMSENKÄT -2003 Vi har sedan några år tillbaka frågat våra medlemmar hur de upplever sin arbetssituation inom några områden. I sammanställningen har vissa

Läs mer

Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning 2012 1. Technology Management

Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning 2012 1. Technology Management Technology Management Lunds Universitet Arbetslivsundersökning 2012 1 Technology Management TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2012. Årets undersökning är den tredje i raden

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion

Del 3: Checklista för inspektion Del 3: Checklista för inspektion Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. Obs! Svaren

Läs mer

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %.

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %. Emma Nilsson 0413-622 61 2014-01-13 Medarbetarenkät Vård och Omsorg 2013 Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

SOCIALSTYRELSEN. !nk 2007-08= 2 1. Socialstyrelsen 0 106 30 STOCKHOLM. 1 bilaga. Regeringens beslut

SOCIALSTYRELSEN. !nk 2007-08= 2 1. Socialstyrelsen 0 106 30 STOCKHOLM. 1 bilaga. Regeringens beslut 0 Regeringsbeslut 6 b REGERINGEN 2007-06-14 S2007/4916/HS Socialdepartemente SOCIALSTYRELSEN VLK!nk 2007-08= 2 1 Dos Handt. Dnr Socialstyrelsen 0 106 30 STOCKHOLM e2 Q. U dra att utbetala bidra till Institutet

Läs mer

Kursutvärdering - Barnpsykiatri, 3 hp / ht 2015

Kursutvärdering - Barnpsykiatri, 3 hp / ht 2015 Kursutvärdering Sid 1 (5) Kursutvärdering - Barnpsykiatri, 3 hp / ht 2015 Svarsfrekvens: 78 % (18/23) 1. Hur bedömer du som helhet kursens kvalitet? (1-5) Medel: 4,1 2. Dina förväntningar innan kursen?

Läs mer

RAPPORT. PTP-enkät 2009 1(10)

RAPPORT. PTP-enkät 2009 1(10) RAPPORT PTP-enkät 2009 1(10) INLEDNING Bakgrund 1995 genomförde Psykologförbundet för första gången en undersökning till dem som tagit psykologexamen mellan två tidpunkter för att bland annat få en bild

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen av undervisningen Daniel Berlin/Enheten för analys och utvärdering RAPPORT: 2014:03 Dnr: V 2014/306 GÖTEBORGS UNIVERSITET Enheten för

Läs mer

Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010

Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010 Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010 Joakim Grausne 2011-03-03 ALL 2011/11 Innehållsförteckning Inledning... 2 Genomförande... 2 Frågor och urval... 2 Insamling... 3 Resultat...

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) 1 Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten.

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Nulägesbeskrivning läsåret

Nulägesbeskrivning läsåret UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk Nulägesbeskrivning läsåret 2004 2005 I jämställdhetsplanen för år 2000 2001 ingick en s.k. nulägesbeskrivning som redovisade fördelningen mellan kvinnor

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, JUNI 2014

UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, JUNI 2014 Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, JUNI 14 Syftet med denna utvärdering är att samla s åsikter om programmet. Utvärderingen gäller samtliga sex terminer.

Läs mer

MEDARBETARBAROMETER RESULTAT 2013

MEDARBETARBAROMETER RESULTAT 2013 MEDARBETARBAROMETER RESULTAT 2013 Medarbetarbarometer 2013 Innehåll Syfte sid 3 Metod och förklaringar sid 4-7 Sammanfattning av resultat sid 8-16 Det fortsatta arbetet sid 17 2 Syfte Återkommande mätning

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för läkare utbildade

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 29/2-1/3 2016 Region Halland Halmstad UP Sjukhus Ort Klinik Marie Törnqvist och Gunnel Svedmyr Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

VÅRD- OCH OMSORGSUTBILDNING

VÅRD- OCH OMSORGSUTBILDNING VÅRD- OCH OMSORGSUTBILDNING Vård- och omsorgsutbildningen går att läsa på tre respektive fyra studieperioder och innehåller alltid arbetsplatsförlagt lärande (APL). Utbildningen innehåller grundkurser

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

3. Det är önskvärt om det kan bildas en grupp av ST-läkare som gör kurs och vetenskapligt arbete under samma tidsperiod.

3. Det är önskvärt om det kan bildas en grupp av ST-läkare som gör kurs och vetenskapligt arbete under samma tidsperiod. REGLE R FÖR VETEN S K A P L I G T ARBETE OCH KVALITET S A R B E T E FÖR ST- UTBILDNING I PSY K I AT R I OCH BARN- OCH UNGDO M S P S Y K I A T R I, ÖREB R O LÄNS LANDSTING, beslutad i psykiatrins ledningsgrupp

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Anita Ottosson 0455-30 3621 2012-08-30 ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Enheten för kvalitet

Läs mer

LÄKARE INOM NEUROPEDIATRIKEN ENKÄTUNDERSÖKNING 2003

LÄKARE INOM NEUROPEDIATRIKEN ENKÄTUNDERSÖKNING 2003 Antal 1 LÄKARE INOM NEUROPEDIATRIKEN ENKÄTUNDERSÖKNING 2003 I oktober 2000 publicerades utredningen Läkare inom barn- och ungdomsneurologi med habilitering en bristvara! Under första halvåret 2003 genomfördes

Läs mer

Material och metod. På samtliga orter delades enkäten ut i samband med föreläsning för respektive kurs.

Material och metod. På samtliga orter delades enkäten ut i samband med föreläsning för respektive kurs. Utbildningsutvärdering en översyn - Studerandeföreningens utvärdering av tandläkarutbildningen, jämförelse av studenternas upplevelser och utbildningsvariabler. I samband med studerandeföreningens kick-

Läs mer

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet PIF - Telefontillgänglighet Nacka öppenvårdsmottagning Ett arbete gjort av: Jonny Larsson, Marie Haking, Helena Ruokonen-Johansson, Lena Thörner, Karin Wohlmer Tel: 08-718 66 00 Telefontillgänglighet på

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Utbildning & rekrytering inom BFM

Utbildning & rekrytering inom BFM Utbildning & rekrytering inom BFM - Hur har det gått och vad tycker professionen? Henrik Engblom & Magnus Hansson ST-läkare BFM/Klinisk fysiologi Bild- och funktionsdiagnostiskt centrum, Skånes Universitetssjukhus,

Läs mer

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! En undersökning av Uppsala universitets studievägledning Till Ted: En check förstasida här på något sätt. Loggan bör finnas med. * Det

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 160616-17 entralsjukhuset i Karlstad Karlstad Ortopedi Sjukhus Ort Klinik Karin ernhoff, Jesper Kraus-Schmitz Inspektörer Gradering Socialstyrelsens

Läs mer

UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, Juni Sammanställningen kommer sedan att publiceras på institutionens hemsida.

UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, Juni Sammanställningen kommer sedan att publiceras på institutionens hemsida. UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, Juni Syftet med denna utvärdering är att samla studenters åsikter om programmet. Utvärderingen gäller samtliga sex terminer. Vi ber dig fylla i din sammanvägda bedömning

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Att göra examensarbete

Att göra examensarbete Att göra examensarbete För att ta ut en masterexamen måste du ha genomfört ett examensarbete. Under examensarbetet förväntas du bland annat visa fördjupade teoretiska kunskaper inom någon del av det biologiska

Läs mer

Utvärdering av Ällagatan

Utvärdering av Ällagatan Utvärdering av Ällagatan 20 2008 Utvärdering av Ällagatan Om Ällagatan Ällagatans Barnboende är centralt beläget i tre hyreslägenheter mitt emot Folkets Park. Här finns sex platser i hemlik miljö enligt

Läs mer

Snacka hjälper. Behandlingsenheten Midgård

Snacka hjälper. Behandlingsenheten Midgård Behandlingsenheten Midgård Snacka hjälper. Från stödsamtal till stressreducerande, allians och copingskapande behandlingssamtal. Ett utvecklingsarbete för att skapa tydligare struktur. Teamets medlemmar

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin

Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin Läkarförbundet genomför här en enkät för att utvärdera vårdvalet i den svenska primärvården. Enkäten är det tredje och sista steget i förbundets arbete

Läs mer

Skyttarna ser positivt på damklassen

Skyttarna ser positivt på damklassen Skyttarna ser positivt på damklassen Vid fjolårets förbundsmöte bordlades en motion om avskaffande av damklassen, med uppdrag till förbundsstyrelsen om att utreda vilka konsekvenser ett borttagande skulle

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i patientsäkerhetsförordningen (2010:1369); SFS 2016:161 Utkom från trycket den 15 mars 2016 utfärdad den 3 mars 2016. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. För AT-handledare. Checklista med bakgrund och centrala begrepp

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. För AT-handledare. Checklista med bakgrund och centrala begrepp ÖREBRO LÄNS LANDSTING För AT-handledare Checklista med bakgrund och centrala begrepp Checklista Förberedelse Acceptera åtagandet som handledare. Se handledarens ansvar. Kontakta aktuell AT-läkare innan

Läs mer