Utbildning & rekrytering inom BFM
|
|
- Ulf Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utbildning & rekrytering inom BFM - Hur har det gått och vad tycker professionen? Henrik Engblom & Magnus Hansson ST-läkare BFM/Klinisk fysiologi Bild- och funktionsdiagnostiskt centrum, Skånes Universitetssjukhus, Lund Röntgenveckan, Umeå 15 september 2011
2 Bakgrund 2006 infördes ny specialistindelning och ny specialistutbildning 62 specialiteter blev 57 Indelning i bas-, gren- och tilläggsspecialiteter
3 Bakgrund Medicinsk radiologi upphörde och Bild- och funktions medicin (BFM) kom till. BFM översätts internationellt till Radiology. Till BFM har 3 grenspecialiteter associerats: Neuroradiologi Nuklearmedicin Klinisk fysiologi Klinisk neurofysiologi är egen basspecialitet
4 Bakgrund För att bli grenspecialist måste målen för BFM först uppfyllas Hur ska en 5-årig utbildning utformas för att tillgodose kraven på internationell radiologiutbildning vetenskap, ledarskap och kommunikation integrera tillräcklig kompetens som bas för grenspecialiteterna
5 Bakgrund Uppdrag för diagnostiska specialiteter: Tillgodose dagens patienters behov av bild- och fuktionsdiagnostik Tillgodose morgondagen patienters behov av bild- och funktionsdiagnostik genom forskning och utveckling
6 Bakgrund Konsekvenser av BFM för kompetensområdena radiologi och klinisk fysiologi Ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv Ur ett patientperspektiv Ur ett professionsperspektiv
7 Hälso- och sjukvårdens perspektiv Inom Klinisk fysiologi har nyrekrytering av blivande specialister minskat med mer än 50% sedan införandet av BFM. Under samma tidsperiod har efterfrågan på klinisk fysiologiska undersökningar ökat med ca 4% årligen.
8 Patienternas perspektiv Hjärt- och lungsjukas Riksförbund har inkommit med skrivelse till Socialstyrelsen
9 Professionens perspektiv Vad anser professionen?
10
11 Professionens perspektiv Vad anser professionen? 2010 genomförde vi en enkät bland landets verksamhetsföreträdare inom kompetensområdena Radiologi och Klinisk fysiologi med syfte att undersöka: Hur BFM har påverkat rekryteringen inom Radiologi respektive Klinisk fysiologi? Hur BFM har påverkat utbildningsmöjligheterna inom Radiologi respektive Klinisk fysiologi? Vad företrädarna inom BFM anser om tidsrekommendationerna för utbildning i Radiologi respektive Klinisk fysiologi?
12 Resultat - svarsfrekvens Radiologi 65 av 82 enheter besvarade enkäten (79%). Klinisk fysiologi 26 av 29 enheter besvarade enkäten (90%).
13 Resultat - rekryteringsläge Radiologi 49% upplever inte rekrytering som fullgod Klinisk fysiologi 85% upplever inte rekrytering som fullgod
14 Hur bedömer Du att den nya specialiteten BFM påverkat rekryteringen av blivande Radiologer respektive Kliniska fysiologer? Radiologer Kliniska fysiologer Svårare 11% Ej svarat 3% Lättare 8% Lättare 4% Oförändrat 4% Oförändrat 78% Svårare 92%
15 Hur bedömer Du möjligheterna att få till stånd en adekvat specialistutbildning i Radiologi respektive Klinisk fysiologi inom ramen för BFM? Radiologer Kliniska fysiologer Vet ej 20% Goda 26% Vet ej 4% Goda 0% Tillräckliga 20% Dåliga 6% Tillräckliga 48% Dåliga 76%
16 Således anser en klar majoritet av kliniska fysiologer att BFM påverkat rekrytering och utbildningsmöjligheter inom kompetensområdet Klinisk fysiologi negativt En majoritet av radiologer anser att rekryteringen inom egna kompetensområdet inte påverkats av BFM, medan endast en fjärdedel tycker att utbildningsmöjligheterna är goda
17 Hur ställer Du dig till de tre månaderna inom Klinisk fysiologi som en blivande BFM:are med inriktning Radiologi måste ha som del i sin 5-åriga specialistutbildning? Radiologer Kliniska fysiologer Denna tid skulle hellre användas till radiologisk utbildning 46% Ej svarat 8% Det är väl investerad utbildningstid 46% Denna tid skulle hellre användas till radiologisk utbildning 46% Det är väl investerad utbildningstid 54%
18 Hur ställer Du dig till de ca 2,5 åren inom radiologisk diagnostik som en blivande BFM:are med inriktning Klinisk fysiologi måste ha som del i sin 5-åriga specialistutbildning? Radiologer Det är väl investerad utbildningstid 32% Kliniska fysiologer Det är väl investerad utbildningstid 4% Ej svarat 8% Denna tid skulle hellre användas till klinisk fysiologisk utbildning. 62% Ej svarat 6% Denna tid skulle hellre användas till klinisk fysiologisk utbildning. 88%
19 Således anser cirka hälften av radiologer och kliniska fysiologer att de 3 månadernas utbildning inom Klinisk fysiologi för en blivande BFM:are hellre skulle användas till radiologisk diagnostik Många radiologer uppgav att det är svårt att få till utbildning inom kompetensområdet klinisk fysiologi, vilket speglar skillnaden i kompetensområdena En majoritet av såväl radiologer som kliniska fysiologer anser att de cirka 2,5 åren av radiologisk diagnostik för blivande kliniska fysiologer hellre skulle användas till klinisk fysiologisk utbildning
20 Sammanfattning och konsekvenser för klinisk fysiologi Efter införandet av BFM har rekryterings- och utbildningsmöjligheter inom klinisk fysiologi minskat dramatiskt och dess kompetensområde inom hälsooch sjukvården riskerar att utarmas. Patienternas behov av fysiologisk diagnostik kommer ej att tillgodoses framöver inom ramen för BFM En majoritet inom profession (radiologer och kliniska fysiologer) anser att utbildning av kliniska fysiologer är problematisk inom ramen för BFM
21 Framtidsperspektiv Genom att ge de olika kompetensområdena möjlighet att ta ansvar för, förvalta och vidareutveckla sina unika kunskapsbaser skapar vi förutsättningar för korsbefruktning dem emellan. Detta åstadkommer vi genom en klok organisation av sjukvården, inte genom gemensam utbildning. Därför anser vi att det är viktigt att klinisk fysiologi, liksom andra grenspecialiteter med unika kunskapsbaser får status som egna basspecialiteter.
UTBILDNING OCH REKRYTERING INOM BFM ENKÄT TILL FÖRETRÄDARE FÖR RADIOLOGI RESPEKTIVE KLINISK FYSIOLOGI
UTBILDNING OCH REKRYTERING INOM BFM ENKÄT TILL FÖRETRÄDARE FÖR RADIOLOGI RESPEKTIVE KLINISK FYSIOLOGI BAKGRUND Sedan 2006 råder en ny specialitetsindelning som innebär att specialitetsbeteckningen Medicinsk
Läs merGemensam kunskapsbas för medicinsk radiologi och klinisk fysiologi - riktlinje och viljeyttring Mattias Bjarnegård
Gemensam kunskapsbas för medicinsk radiologi och klinisk fysiologi - riktlinje och viljeyttring Mattias Bjarnegård SOSFS 2008:17 BFM SOSFS 2008:17 BFM Översyn av läkarnas specialitetsindelning april 2011
Läs merAngående specialitetsindelning för neuroradiologi
Angående specialitetsindelning för neuroradiologi Svensk förening för neuroradiologi (SFNR) har som organisation eller via enskilda företrädare uttalat sig flera gånger tidigare om hur specialistutbildningen
Läs merSvensk Förening för Klinisk Fysiologi
Svensk Förening för Klinisk Fysiologi Lund 2014-09-04 Remissvar från Svensk förening för Klinisk Fysiologi (SFKF) angående Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring
Läs merBild- och Funktionsmedicin
Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens
Läs merBild- och funktionsmedicin. Slutversion1
Bild- och funktionsmedicin Slutversion1 Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens
Läs merÖversyn av specialitetsindelningen. Frida Nobel Thomas Wiberg
Översyn av specialitetsindelningen Frida Nobel Thomas Wiberg Socialstyrelsens förslag Fler baser och fler tillägg samt common trunk? Socialstyrelsens uppdrag ST-rådet ska bistå Socialstyrelsen med att
Läs merUTBILDNINGSPLAN ST-LÄKARUTBILDNING I BILD- OCH FUNKTIONSMEDICIN
UTBILDNINGSPLAN ST-LÄKARUTBILDNING I BILD- OCH FUNKTIONSMEDICIN Specialiseringstjänstgöring i Bild- och Funktionsmedicin, BFM, baseras på den målbeskrivning för specialiteten som utarbetats i samarbete
Läs mer2008 01 25 Neuroradiologi 1
Neuroradiologi 1 Innehåll 2008 01 25 Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Medicinska kompetenskrav 3 Kommunikativ kompetens 4 Ledarskapskompetens 5 Kompetens
Läs merDANSK SELSKAB FOR KLINISK FYSIOLOGI OG NUKLEARMEDICIN
DANSK SELSKAB FOR KLINISK FYSIOLOGI OG NUKLEARMEDICIN Håkan Arheden Ordförande for Svensk Förening För Klinisk Fysiologi 07-01-2009 Kære Håkan Arheden Tak for orientering om de svenske tiltag i retning
Läs merUtbildningsplan och utbildningsbok för Nuklearmedicin
Utbildningsplan och utbildningsbok för Nuklearmedicin 1. Inledning 1.1 Definition av kompetensområdet från målbeskrivningen Nuklearmedicin är en klinisk specialitet där man efter tillförsel av radiofarmaka
Läs merNeuroradiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Neuroradiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merNuklearmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Nuklearmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merBild- och funktionsmedicinska specialiteter
Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav
Läs merBFM summariska anteckningar från internat
BFM summariska anteckningar från internat 20060407-08 Det första historiska mötet mellan representanter från SFMR Katrine Riklund, Anders Rydh, Peter Aspelin SFKF Peter Friberg, Agnes Modin, Håkan Arheden
Läs merKlinisk fysiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Klinisk fysiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merBild- och funktionsmedicinska specialiteter
Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav
Läs merSpecialiteten har ett ansvar för forskning, metodutveckling, kvalitetsutveckling och utbildning inom kompetensområdet.
Kompetensbeskrivning Klinisk fysiologi är en diagnostisk medicinsk specialitet som karaktäriseras av mätning, analys och bedömning av fysiologiska och patofysiologiska förlopp hos en patient genom integrativ
Läs merRapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin
Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin Vad har hänt 2013? Vad pågår och vad planeras 2014? Socialstyrelsen övertagit SK-kurser LIPUS tagit över Certifiering av ST-kurser samt SPUR UU
Läs merNya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18
Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18 Vad är syftet med regleringen av läkarnas specialiteter? Utgöra en kvalitetsgaranti i förhållande till patienter och allmänhet Direktiv om erkännande
Läs merANGÅENDE SPECIALITETEN KLINISK FYSIOLOGI I EN
2011-12-12 Sida 1 av 2 ANGÅENDE SPECIALITETEN KLINISK FYSIOLOGI I EN FRAMTIDA SPECIALITETSORGANISATION Vi hälsar med tillfredsställelse att Socialstyrelsen kommit fram till att nuvarande ordning med bas-
Läs merUtbildnings- och tjänstgöringsplan för erhållandet av specialistkompetens i Bild- och funktionsmedicin /Radiologi
UTBILDNINGSPLAN 1 (5) Division diagnostik Länsenheten radiologi Utgåva: 1 Godkänd av: Annette Andersson Länschef Utarbetad av: Gunnar Lindborg Susanne Holmberg Fr.o.m.2009-11-24 dock längst t.o.m. 2012-11-24
Läs merInledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur
Klinisk fysiologi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att
Läs merUtbildningsstruktur Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man ej skall bli klinisk fysiolog) (1)
Svensk Förening för klinisk Fysiologi 060815 Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin Definition av kunskapsområdet =Definitionen för Bild och funktionsmedicin Kompetenskrav Medicinsk
Läs merST-utbildning i nuklearmedicin för läkare
ST-utbildning i nuklearmedicin för läkare SFNM vårmöte i Malmö 2019-05-22 Eva Olsson, Facklig sekreterare SFNM, Klinisk Fysiologi och nuklearmedicin, Linköpings universitetssjukhus Eva Persson, ST-studierektor,
Läs merUTREDNING OM SAMORDNING AV UTBILDNINGAR INFÖR
UTREDNING OM SAMORDNING AV UTBILDNINGAR INFÖR BILDANDET AV SPECIALITETEN BILD- OCH FUNKTIONSMEDICIN. Rådet för grundutbildningsfrågor vid Sahlgrenska akademin beslutade i juni 2006 att utreda möjligheten
Läs merÅrsberättelse Utbildningsutskottet KITM
Årsberättelse Utbildningsutskottet KITM Årsmötet 7 maj 2014 Kerstin Elvin Minimitider bl.a. 4år inom KITM Checklistor ST läkarna självständigt skall utföra våra vanligaste analysmetoder ROTEM / TEG Ref.litteratur
Läs merRättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Rättspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merMålbeskrivningsarbetet. Gemensam kunskapsbas. Rubrik Förnamn Efternamn 11/18/13
Målbeskrivningsarbetet Rubrik Förnamn Efternamn Gemensam kunskapsbas 11/18/13 Syfte med översynen Att undersöka behov av justeringar av enskilda specialiteters placering i specialitetsstrukturen Att undersöka
Läs merKlinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)
Svensk Förening för klinisk Fysiologi 060815 Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2) Definition av kunskapsområdet
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;
SOSFS 2014:X (M) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den.. 2014. Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merBild- och Funktionsmedicin
Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens
Läs merUTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points
INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH OMSORG UTBILDNINGSPLAN RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden
Läs merFigur 1. Målbeskrivningarnas struktur
Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att meddela nya föreskrifter
Läs merBFM summariska anteckningar från 2006-10-12
BFM summariska anteckningar från 2006-10-12 SFMR Katrine Riklund, Peter Aspelin, Ola Björgell SFKF Peter Friberg, Agnes Modin, Håkan Arheden(2.5 timmar sent) SFNM Marika Bajk, Sabine Damm, Jan-Erik Bergkvist
Läs merSammanfattning Socialstyrelsen har under på regeringens uppdrag genomfört en översyn av läkarnas specialistutbildning och
Sammanfattning Socialstyrelsen har under 2001 2002 på regeringens uppdrag genomfört en översyn av läkarnas specialistutbildning och specialitetsstrukturen för de medicinska specialiteterna. Översynen innehåller
Läs merKompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av
Kompetensbeskrivning Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i handläggning av sjukdomar och skador som engagerar kroppens samtliga blodkärl utanför hjärta och hjärna och
Läs merSpecialisering för läkare
Specialisering för läkare Bakgrund och nya tankar om indelning och utbildning Pernilla Ek enhetschef Enheten Behörighet Socialstyrelsen Historia Före 1960: Sveriges läkarförbund Från 1960: statlig styrning
Läs merLäkarnas specialiseringstjänstgöring
SOSFS (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och
Läs merEnkät från Socialstyrelsen avseende tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal
Page 1 of 11 Sida 1 Enkät från Socialstyrelsen avseende tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att göra en bedömning av tillgång och efterfrågan
Läs merKlinisk neurofysiologi I. Övergripande målbeskrivning
MålbeskrivningNy0600 FÖRSLAG Klinisk neurofysiologi I. Övergripande målbeskrivning Kompetensområde Klinisk neurofysiologi är en egen basspecialitet inom neurospecialiteterna samt även egen specialitet
Läs merTilläggsspecialiteter
Tilläggsspecialiteter Akutsjukvård Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6
Läs merLäkarnas specialiseringstjänstgöring
Läkarnas specialiseringstjänstgöring Nu höjs kvaliteten på utbildningen till specialist Från och med den 1 september 2008 gäller högre krav och breddat innehåll för den som vill utbilda sig till specialistläkare.
Läs merTill Socialstyrelsen 15 dec 2008
Till Socialstyrelsen 15 dec 2008 Svensk Förening för Klinisk Fysiologi anhåller att Socialstyrelsen omprövar beslutet att klinisk fysiologi är grenspecialitet till Bild- och Funktionsmedicin istället för
Läs merSpecialitetsnamn enligt SOSFS 2008:17
En grundregel är att legitimerade läkare som genomgår specialiseringstjänstgöring och inte har någon svensk specialistkompetens sedan tidigare prioriteras före den som redan innehar bevis om specialistkompetens.
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;
SOSFS 2015:X (M) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den 17 februari 2015. Socialstyrelsen föreskriver följande
Läs merÖversyn av läkarnas specialitetsindelning
Översyn av läkarnas specialitetsindelning 2 Förord I enlighet med 14 förordningen (2009:1243) med instruktion för Socialstyrelsen ska myndigheten dela in och benämna de specialiteter inom vilka specialistkompetens
Läs merOm ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Hösten 2014. Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland. www.lio.se/studierektorskansliet
Om ST Handledarutbildning Hösten 2014 Maria Randjelovic Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland Vad styr innehållet i ST? Tvingande: Socialstyrelsens riktlinjer och allmänna råd om läkares
Läs merMålbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker
Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR April 2011 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1. Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition
Läs merKlinisk fysiologi anhåller om att bli egen basspecialitet
Svensk Förening för ST rådet, Socialstyrelsen Klinisk Fysiologi Kopia Sveriges Läkarförbund 2010 09 10 Svenska Läkarsällskapet Sveriges Kommuner och Landsting Klinisk fysiologi anhåller om att bli egen
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-06-10 Västmanlands sjukhus Västerås Fysiologkliniken Sjukhus Ort Klinik Madeleine Lindqvist-Beckman och Eva Persson Inspektörer Gradering
Läs merOm ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Våren Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland.
Om ST Handledarutbildning Våren 2014 Maria Randjelovic Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland Vad innebär nya ST från 2008? Nya ST Minst 5 års heltidstjänstgöring (exkl tjl, sjukskr och
Läs merVårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående
Läs merArbetet utvidgas. ST lägesrapport om revideringen av SOSFS 2008:17. Vad vet vi hittills? Hur samlar vi mer underlag? Hur samlar vi mer underlag?
Arbetet utvidgas lägesrapport om revideringen av SOSFS 2008:17 skonferens 5 februari 2013 Pernilla Ek Frida Nobel Ida Mogensen Uppdraget hittills Indelning och målbeskrivning Generella bestämmelserna Tredjelandsordning
Läs merVarför behövs en specialistutbildning för röntgensjuksköterskor. Vetenskapliga rådet, Svensk förening för röntgensjuksköterskor Mars 2018
Varför behövs en specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Vetenskapliga rådet, Svensk förening för röntgensjuksköterskor Mars 2018 Radiografi Röntgensjuksköterskans huvudområde är tvärvetenskapligt
Läs merBarnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Barnkardiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merFöreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008
Komplettering och ändring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Artikelnummer: 2008-126-2 Urologi Komplettering Sidan 45 Övergripande kompetensdefinition...
Läs merRMPG Medicinsk diagnostik inom den sydöstra sjukvårdsregionen Ett övergripande råd för värdeskapande användning av medicinsk diagnostik.
Bilaga 1 Årsrapport 2016 RMPG Medicinsk diagnostik inom den sydöstra sjukvårdsregionen Ett övergripande råd för värdeskapande användning av medicinsk diagnostik. Syfte RMPG medicinsk diagnostik ska eftersträva
Läs merKardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Kardiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merUtbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun
1 (6) RIKTLINJE Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentet gäller för HSF Innehållsförteckning Specialiseringstjänstgöring (ST)...2 Bakgrund...2 Behov av ST på Gotland...2 Målsättning för ST-utbildning
Läs merKirurgiska specialiteter
Kirurgiska specialiteter Kirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6
Läs merUNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING
UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING Denna utgåva är en provisorisk anpassning till den revidering som beslutades vid SPUREX den 2014-01-23. INLEDNING Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning),
Läs merProgramme in Biomedical Laboratory Science 180 higher education credits
Dnr: G 2014/182 Utbildningsplan för Biomedicinska analytikerprogrammet, 180 högskolepoäng Programme in Biomedical Laboratory Science 180 higher education credits Fastställd av Sahlgrenska akademins styrelse
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Lotta Christofferson Personalstrateg 040-675 30 66 lotta.christofferson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-11-17 Dnr 1402519 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämnden Central prioritering
Läs merInvärtesmedicinska specialiteter
Invärtesmedicinska specialiteter Internmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk
Läs merInnehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7
Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens
Läs merBarn- och ungdomskirurgi
Barn- och ungdomskirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merÖversyn av läkarnas specialitetsindelning
Översyn av läkarnas specialitetsindelning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella
Läs merVad är psykologiskt ledningsansvar? SPK 2019
Vad är psykologiskt ledningsansvar? SPK 2019 Martin Björklind, Professionsstrateg, Sveriges Psykologförbund Christine Bedinger, PLA Psykiatri 1 Nordväst Stockholm Kompetensområdet Psykologin som kompetensområde
Läs merPsykiatriska specialiteter
Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri 903 Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri karaktäriseras av kunskap och färdighet i att identifiera, utreda, diagnostisera,
Läs merEnkäter om Kompetens och utbildning
Enkäter om Kompetens och utbildning för biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor, onkologisjuksköterskor mfl inom nuklearmedicinsk verksamhet Lise-Lott Johansson och Annmarie Svensson 2019-05-22
Läs merÖron-, näs- och halssjukdomar
Öron-, näs- och halssjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merProtokoll från styrelsemöte
Protokoll från styrelsemöte 2008 01 14-15 Högfjällshotellet, Hemavan Närvarande: Katrine Åhlström Riklund Anders Rydh Torbjörn Andersson Pia Säfström Ola Björgell Maria Kristoffersen Wiberg Per Liss 1.
Läs merKommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007
Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 24-25/11 2015 Centralsjukhuset Karlstad Karlstad Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering
Läs merRegisterrapport Klinisk fysiologi
Registerrapport Klinisk fysiologi Verksamhetsåret 2013 Nationell sammanställning Webbaserad datainsamling och rapportsammanställning: Kristina Arheden, Aperio AB info@aperio.se Registerrapport SFKF 2014-05-12
Läs merEKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI
EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI MEDICIN & VÅRD 13-16 maj 2014 i Uppsala AVDELNINGEN FÖR uppdragsutbildning DIVISION FOR Contract Education
Läs merLäkarnas specialiseringstjänstgöring
Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd Målbeskrivningar 2008 (1) 1 ISBN 978-91-85999-55-2 Artikelnr 2008-126-2 Sättning Helen Eriksson, Edita Västra Aros AB Tryck Edita Västra
Läs merMålbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker
Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR april 2015 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1 Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 24-25 oktober 2016 Gävle sjukhus Gävle Klinisk fysiologi Sjukhus Ort Klinik Karin Rodmar och Eva Persson Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter
Läs merProtokoll styrelsemöte SFMR 2009 03 09. Lokal: Vienna Congress Centre, Meeting Room O3/7. Tid: Måndag kl 1400-1600. Närvarande:
Protokoll styrelsemöte SFMR 2009 03 09 Lokal: Vienna Congress Centre, Meeting Room O3/7 Tid: Måndag kl 1400-1600 Närvarande: Katrine Åhlström Riklund, (KRÅ) Torbjörn Sundström, (TS) Torbjörn Andersson,
Läs merBarn- och ungdomskirurgi
Barn- ungdomskirurgi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat
Läs merStöd till bättre resursutnyttjande en professionsmiljard
Stöd till bättre resursutnyttjande en professionsmiljard Delredovisning möjliggörande för sjuksköterskor att genomgå specialistutbildning. Deluppdrag till Socialstyrelsen Redovisa arbetet med att möjliggöra
Läs merHematologi 402 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN
402 Kompetensbeskrivning Specialiteten hematologi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i utredning, diagnostik, behandling, prevention och uppföljning av tillstånd i blodet samt i blodbildande,
Läs merSOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och
Läs merVälkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset
Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-granskning Granskningsdatum: 2018-04-16-2018-04-18 Klinisk fysiologi och nuklearmedicin SUS Klinik Ort Malmö och Lund Karin Rodmar och Irina ioubanova Inspektörer Gradering Övriga
Läs merHjärtischemi och vänsterkammarfunktion detektion och gradering
Hjärtischemi och vänsterkammarfunktion detektion och gradering November 2016 Hjärtischemi och vänsterkammarfunktion detektion och gradering Den här översiktskursen i diagnostik av hjärtischemi och vänsterkammarfunktion
Läs merHandkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Handkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merKompetensbeskrivning
Kompetensbeskrivning Specialiteten urologi karaktäriseras av kunskap om medfödda och förvärvade sjukdomar och tillstånd i urinvägarna och de manliga könsorganen, samt skador i dessa. Kirurgiska färdigheter,
Läs merOnkologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Onkologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merCBCT - lagar, förordningar och författningar
CBCT - lagar, förordningar och författningar Bakgrund Vid Svensk Förening för Odontologisk Radiologis årsmöte 2008 diskuterades föreningens policy när det gäller det snabba utvecklingen inom Cone Beam
Läs merBilaga 2. AID Koder som kombineras med etikett
Bilaga 2. AID Koder som kombineras med etikett Chefs-, annat lednings- och funktions/ämnesansvar 2 positioner (position 1 = central kod, position 2 = för lokal komplettering). BEA, PAN samt arvoderad tjänstgöring
Läs merUtbildningsbeskrivning
Utbildningsbeskrivning Klinik Radiologi / Bild- och funktionsmedicin Klinikens huvudverksamhet (statistik, läkarbesök, behandling etc.) Kliniken för radiologi / bild- och funktionsmedicin är sedan juni
Läs merSocialstyrelsens revidering av ST-föreskrifter - Hematologi. - synpunkter från Svensk Förening för Hematologi, SFH.
2014-01-13 Socialstyrelsens revidering av ST-föreskrifter - Hematologi - synpunkter från Svensk Förening för Hematologi, SFH. Vad gäller de delar av föreskriften som avser kompetens och måluppfyllelse
Läs merGynekologisk onkologi
Gynekologisk onkologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merUTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING
Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur
Läs merReumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Reumatologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merRehabiliteringsmedicin
Rehabiliteringsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs mer