Bra mottagning Ett verktyg för kontinuerlig förbättring av tillgängligheten i sjukvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bra mottagning Ett verktyg för kontinuerlig förbättring av tillgängligheten i sjukvården"

Transkript

1 Bra mottagning Ett verktyg för kontinuerlig förbättring av tillgängligheten i sjukvården Tech Futurum Avancerad vårdadministration Februari Maj 2007 Författare:, Handledare: Ewa Ekholm, Bengt Ardenvik

2 Förord Detta projektarbete är en delkurs i fortbildningen Avancerad vårdadministration. Utbildningen vänder sig till medicinska sekreterare och är en distansutbildning som genomförs under två år på halvtid. Vi började skriva på arbetet under februari månad 2007 och det avslutades under andra halvan i maj. Vi vill tacka våra handledare för råd och hjälp under arbetets gång. Vi vill också tacka dem som ställde upp på våra intervjuer. Sammandrag Vi har undersökt om man arbetar enligt förändringskonceptet Bra mottagning 1-3 år efter genomförd utbildning, om man gör fortsatta mätningar av tillgängligheten, om man bevarat en positiv arbetsmiljö. Vi ville också undersöka vad som i så fall gjort att man fortsatt mäta, chefernas krav och/eller närvaro av nyckelpersoner. Vi har valt att undersöka vårt närområde, primärvård och ortopedi. Vi valde att göra intervjuer främst via mail. Vi kom fram till att ju längre tid det gått sedan man fått utbildningen Bra mottagning desto sämre hade det blivit med fortsatta mätningar. Undantaget de enheter som hade främst en engagerad chef men också nyckelpersoner som håller igång förbättringsarbete. Trots engagemang har det överlag visat sig svårt att följa konceptet när arbetssituationen blivit pressad. 1

3 Innehållsförteckning Förord... 1 Sammandrag... 1 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Syfte Frågeställningar och avgränsningar Metod Resultat Varför förbättringsprojekt? Vad är Bra mottagning? Tillvägagångssätt Resultat efter genomförd Bra mottagning Slutrapporter från vårdcentralerna Centrum, Västra Fäladen och Norrestad i Landskrona Slutrapport från verksamhetsområde ortopedi i Lund Slutrapport från Ortopedmottagningen i Hässleholm Redovisning av våra intervjuer Diskussion av resultat Källförteckning Tidskrifter, tidningar Internet Bilagor 1 Intervjufrågor 2

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Sjukvården får ofta kritik från allmänheten på grund av dålig tillgänglighet. Genom utvecklingsprogrammet Bra mottagning som nästan kan beskrivas som en folkrörelse, över 300 vårdcentraler och mottagningar i landet har deltagit, har inte bara tillgängligheten förbättrats. Programmet har också gett deltagarna redskap att skapa ett system som utgår ifrån patientens behov. På köpet får personalen ökad delaktighet och bättre arbetsmiljö. Vårdgarantin som infördes 2005 har också motiverat till att försöka minska väntetider. Det som framkommit i intervjuer efter enkätundersökning av de 449 personer som då hade hunnit genomgå Bra mottagning (Kansli för utvärdering -07) är att det som driver på förbättringsarbete, är att ett förbättringsresultat verkligen efterfrågas och detta måste ske i alla led nerifrån och upp. Bedömningen här är att Bra mottagning i sig inte är tillräckligt för att skapa en förbättringskultur och inte heller för att göra vården tillgänglig. En sådan kultur och ambition ställer krav på att målen för förbättringsarbetet konkretiseras, att resultat efterfrågas och att arbetet prioriteras. Att Bra mottagning, trots att dessa förutsättningar enligt undersökningen inte uppfyllts, upplevs ha medfört positiva effekter för både tillgänglighet och arbetsmiljö är anmärkningsvärt. Det säger något om en kraft, vilja och förmåga i kärnverksamheterna. Den positivism som genomförd Bra mottagning gett dem som deltagit i programmet och där man genom mätningar av tillgängligheten kunnat förändra/minska väntetider har sällan upplevts i organisationen tidigare, där vi båda har många år bakom oss. Därför ska det bli intressant att undersöka om konceptet hållit eller om man efter en tid återfallit i gamla spår. 1.2 Syfte Vårt främsta syfte med undersökningen är att se hur man lyckats bevara/fortsätta ett förbättringsarbete inom organisationen 1-3 år efter genomförd utbildning i Bra mottagning. 1.3 Frågeställningar och avgränsningar o Har enheten gjort nya mätningar/utvärderingar efter sin slutrapport? o Har man fortsatt fått avsätta tid för att göra mätningar? o Har chefen verkat för ett fortsatt förbättringsarbete? o Finns nyckelpersoner på enheten som håller i förlängningen av projekt? o Har Bra Mottagning ersatts med andra verktyg eller modeller för förbättring? o Är effekten följd av annat tidigare eller parallellt genomfört förändringsarbete? o Kan inre eller yttre faktorer ha påverkat resultatet t. ex. införande av ny teknik, ändrad bemanningssituation, samarbetspartners, ändrade arbetssätt? o Finns en efterfrågan av förbättringsarbete eller har det något som endast kommit uppifrån att göra? 3

5 o Har man lyckats hålla frågor kring förbättring levande? Vi kommer att undersöka hur det ser ut i dag inom primärvården i Landskrona samt på ortopedmottagningarna Lund och Hässleholm som nyligen genomgått Bra mottagning. Vårt val av just vårdcentraler i Landskrona och ortopedmottagningarna i Lund och Hässleholm förklarar vi med att vi har kontakter där som är villiga att hjälpa oss i vår undersökning. Dessutom bor vi båda i Landskrona kommun, vilket gör att vi har eget intresse av att belysa just vårt närområde. Det hade också varit intressant att ta reda på hur patienterna upplever tillgängligheten i dag, men då det är svårt att göra detta med hänsyn till sekretessen, har vi valt att avstå. 1.4 Metod Vi har gått igenom slutrapporterna efter Bra mottagning för de utvalda enheterna. Ortopedmottagningarna har avslutat utbildning Bra mottagning 2006 medan två av vårdcentralerna har avslutat Bra mottagning 2005 och en av dem Här får vi en spridning på tiden efter avslutad Bra mottagning som kan vara intressant att belysa. Vi valde att göra enkätundersökning, men då en av de tillfrågade önskade en personlig intervju, resulterade det i en kombination och frågorna vi ställde var desamma. Vi har tagit kontakt med enhetschef Agneta Svensson, vårdcentralen Centrum; medicinsk sekreterare Margita Andersson, vårdcentralen Västra Fäladen, undersköterska Annika Örn tillsammans med distriktsläkare Barbara Nalepa, vårdcentralen Norrestad, enhetschef för sekreteriatet Kajsa Olausson, ortopedkliniken i Lund och sjuksköterska Eva Sandberg, ortopedmottagningen i Hässleholm. Vi har bett att få skicka våra frågor via mail. Detta har bemötts positivt då man i lugn och ro kan besvara frågorna, och fått kommentaren att man kan diskutera med övriga i gruppen. Intervjufrågor, bilaga 1. 2 Resultat 2.1 Varför förbättringsprojekt? Bra mottagning startade för att användas som ett redskap att kunna hantera problemet med tillgängligheten inom sjukvården. Arbetet med Bra mottagning används inom både primärvården och specialistmottagningar. Problemet med långa väntetider skapar inte bara irritation hos den väntande patienten utan är även ett stressmoment för personalen. Att ständigt förklara, försvara sig inför patienten varför han/hon inte kan få träffa en doktor bidrar till en stressituation och en försämrad arbetsmiljö som följd. Dessutom är det en kostnad för samhället att människor t. ex. går sjukskrivna vilket kan hända när patienter står i kö till en specialistmottagning efter att t. ex. först ha träffat en distriktsläkare. Ett annat synsätt/förhållningssätt och tillmötesgående mot den vårdsökande patienten är nödvändigt om vi ska kunna upprätthålla den goda vården. Sedan den 1 november 2005 gäller också vårdgarantin, vilket 4

6 innebär att de vårdsökande ska erbjudas tid inom de tidsramar som finns i garantin. I korthet innebär vårdgarantin följande: Primärvården ska erbjuda kontakt eller besök samma dag. Läkarbesök inom primärvården inom sju dagar. Bedömer primärvården att patienten behöver besöka en läkare ska detta ske inom högst sju dagar. Från det att beslut om remiss fattas får det gå högst 90 dagar till det första besöket. Från det att beslut om behandling fattas ska behandling påbörjas inom 90 dagar. (Vårdgarantin ) Det finns givetvis flera metoder och verktyg att använda sig av vid ett förbättringsarbete och det viktigaste är nog att hålla fast vid den metod man valt. En viktig faktor vid förändringsarbete är att personalen känner och märker att det arbete man lägger ner verkligen leder till en förbättring, annars riskerar man få en förändringstrött personal som inte är helt ovanligt ute i verksamheterna. Detta är i alla fall något som personalen uttrycker på våra arbetsplatser inom våra förvaltningar Universitetssjukhuset i Lund respektive Lasarettet i Landskrona. Att långa väntelistor skapar merarbete för personalen är givet. Patienter ringer och vill komma till, släpper man igenom en patient får den som egentligen står på tur vänta. Om det rör sig om ett remissbesök har ju visserligen en doktor bedömt och prioriterat remissen men verkligheten är den att det är sekreterare och vårdpersonal som ställs inför mötet med patienten och många gånger handlar det om att tvingas avvisa patienten. Ur patientperspektiv kan tillgänglighet ha många dimensioner. Att vården är tillgänglig kan betyda att patienten får tillgång till vård när en behovssituation uppstår. Är organisationen inom vården bristfällig kan patienten uppleva det som svårt att komma till i vården, komma fram per telefon och få tala med rätt person som kan ge ett svar. Här finns en del just i organisationen inom sjukvården att förbättra. Patienten måste känna sig väl mottagen och bemött med respekt Vad är Bra mottagning? Bra mottagning är ett utvecklingsprogram om förbättringsarbete där fokus ligger framförallt på tillgängligheten. Konceptet för Bra mottagning utvecklades i USA ur Mark Murrays teorier om tillgänglighet. Mark Murray är primärvårdsläkare från Kalifornien och expert i tillgänglighetsfrågor och har bidragit med väsentligt nytänkande i tillgänglighetsfrågor. Denna modell togs först i bruk i Jönköpings läns landsting, deras utvecklingsenhet Qulturum. (Strindhall, M. Pettersson, A. Andreasson, S. Henriks, G. När tiden inte räcker till En handbok i tillgänglighet) Inom Bra mottagning arbetar man i team där alla personalkategorier ingår. Teamet ska bestå av verksamhetschef, läkare, sjuksköterska, medicinsk 5

7 sekreterare och även någon mer personalkategori. Omfattningen av utbildningen är fyra seminarier som är förlagda under en åttamånaders period samt en uppföljningsdag. Under hela perioden är handledare tillgängliga. Man får arbeta steg för steg för att förbättra tillgängligheten i verksamheten. Identifiera problem - vad vill vi förändra Vilka mål vill vi nå - sätta upp mål Mäta hur verksamheten ser ut idag Analysera resultatet av mätningen Förbättringskunskap Testa förändringar, alla i verksamheten ska vara delaktiga Utvärdera - om igen Tillvägagångssätt Man använder sig av PDSA-hjulet, Plan-Do-Study-Act eller översatt till svenska PGSA-hjulet, Planera-Göra-Studera/analysera-Agera. Genom att gå igenom de olika stegen kan man se om delmålen som genomförs, också leder till förbättringar i verksamheten. Ett exempel för att belysa hur det fungerar är hämtat från gynekologmottagningen i Helsingborg: Mål: Öka tillgänglighet i tidbokningen Planera Hur många samtal besvaras? Hur många önskar komma fram? Mätningar: Genom regelbunden statistik från sjukhusväxeln Gör För att kunna utöka telefontiden omdisponeras en barnmorska Telefontiden utökas från 2,5 timme till 8,5 timme per dag Analysera Ökad telefontillgänglighet med cirka 50 % Nöjda patienter till följd av god tillgänglighet Agera Genom möjligheten att omdisponera barnmorska till tidbokningen kunde vi utöka vår telefontid från 2,5 timme till 8,5 timme Vi kommer att kontinuerligt mäta vår telefontillgänglighet genom statistik från växeln (Utvecklingscentrum, Läropärm, Region Skåne -04) T3 Tredje tillgängliga tiden En mätning av T3 tiden går till så att man en bestämd veckodag räknar antalet kalenderdagar till den närmast tredje lediga bokningsbara tid för den yrkeskategori man vill mäta. Rapporten sker sedan i en excelfil för detta ändamål. Den tredje tillgängliga tiden återspeglar bäst en mottagnings- eller vårdcentrals kapacitet. Den första och andra tillgängliga besökstiden kan vara tillgänglig p.g.a. återbud eller annan tillfällig händelse medan den tredje tiden är ett säkrare mått på tillgänglighet. 6

8 Tredje tillgängliga tid (0-60 dagar) USIL Team << back (http://reflex.lj.se/extranet/login.asp) 2.2 Resultat efter genomförd Bra mottagning De enheter som genomgått utbildningen har lämnat slutrapporter, vilka enligt sammanställning (Utvecklingscentrum) visar ett mycket gott resultat: På riksplanet uppger 70 % av enheterna som genomfört Bra mottagning att det fått större tillgänglighet och bättre vårdmiljö I Skåne är det åtta av tio team som uppnått samma resultat som på riksplanet. Siffrorna kommer från självskattning som görs vid kursens slut Mer nöjda patienter Ökad trygghet för patienterna att komma till när det behövs Kortare väntetider Mindre ombokningar och avbokningar Ökad delaktighet En analys av 27 vårdcentralers slutrapporter (Carina Westerelve -05) har visat att huvuddelen tyckt sig få ett redskap att arbeta med som hjälper till att göra förändringar och ständiga förbättringar som ökar tillgängligheten. De känner dock att de är i början av ett förändringsarbete men ser vikten av fortsatta mätningar för att kunna behålla det positiva som Bra mottagning gett dem. Carina Westerelve har haft svårt att presentera jämförande kvantitativa data, då de 27 rapporterna inte varit enhetligt utformade. Det flera av vårdcentralerna arbetat med är att försöka styra patientflödet och anpassa bemanningen efter patienternas behov samt utnyttja de olika yrkeskompetenserna bättre. Man har genomfört enkätundersökningar som visat på hög tillfredsställelse hos patienterna. Uppskattningen har också visats direkt i mötena på vårdcentralen. Vi vill referera till ännu en utvärdering av Bra mottagning (Bohman m.fl. - 05). I deras sammanfattning säger man att även om man ser nyttan i metodiken Bra mottagning, har det dock inte slagit igenom och blivit en del av vardagen på vårdcentralen. Man hade tänkt sig undersöka fem 7

9 vårdcentraler varav tre skulle ha genomgått Bra mottagning. Endast en vårdcentral anmälde sitt intresse. Denna började Bra mottagning hösten 2003 och man intervjuade fem personer (två sjuksköterskor, läkare, sjukgymnast och verksamhetschefen). Man försökte koppla till Carina Westerelves analys men ville försöka få reda på vad som hänt på djupet hos dem som gått utbildningen. Man hade här genomfört Bra mottagning på ett halvår, vilket innebar stress och mycket arbete utanför arbetstid. Dock var entusiasm stor och man lyckades genomföra förändringar i likhet med övriga vårdcentralers, alltså främst förkorta vårdköerna. Vid frånvaro av medarbetare var dock köerna snabbt tillbaka, varför man inte kunnat upprätthålla Bra mottagning under sommarsemestern. Man var under Bra mottagning tvungen att sätta upp kvantitativa delmål vilket man såg som positivt och funktionellt. Man har dock inte kontinuerligt börjat använda sig av denna metodik utan vill se att det måste finnas ett behov av förändring, för att ta till sig metodiken; medarbetarna har sina individuella mål, att hjälpa andra människor. Utbildningen ses på kort sikt pressa produktionen men på lång sikt minskar flexibiliteten då man skär bort de extraresurser som omorganisation kräver. Denna rapport föreslår vidare att man bör mäta kvalitet i stället för kvantitet, att i framtiden endast göra utvärderingar man har användning för. Utvecklingscentrum är fristående gentemot vårdorganisationen och beroende av verksamhetschefernas välvilja, därför vore kanske ett steg i rätt riktning att ta med dem i processen redan från början för att öka förståelse för att förändringar/förbättringar tar tid och resurser! Slutrapporter från vårdcentralerna Centrum, Västra Fäladen och Norrestad i Landskrona (Region Skåne, Utvecklingscentrum, programrapport Bra Mottagning utbildningsomgång 1-3, Skåne ) Slutrapport från vårdcentralen Centrum visar att man genomgått utbildning i Bra mottagning hösten 2003 april 2004, VC Västra Fäladen hösten 2004 april 2005 och VC Norrestad hösten Deltagare från samtliga vårdcentraler har varit verksamhetschefen, en distriktsläkare, två distriktssköterskor, sjukgymnast på VC Centrum, undersköterska på Västra Fäladen och Norrestad samt en medicinsk sekreterare på V Fäladen, totalt fem personer från varje arbetsplats. Vårdcentralerna är bemannade med medarbetare bestående av distriktsläkare, distriktssköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeut, medicinska sekreterare, kurator och även psykolog. Varje vårdcentral servar sin del av Landskrona kommun, som i dag har invånare. Landskrona har ett av de högsta ohälsotalen i Skåne vilket präglar både antalet vårdsökande och vårdtyngd. Kommunen har sedan 1990-talet haft i förhållande till folkmängden en mycket hög invandring. Arbetslösheten här är större än i övriga länet och riket. Landskrona har också alltid legat högt i 8

10 missbruksstatistiken. Dessa fakta gör att främst primärvården är mycket belastad. De problem man såg och ville förbättra var framför allt känslan av att inte räcka till och det är fortfarande så. Ständiga klagomål från patienterna att inte komma fram per telefon, att inte få tid till läkare. Den öppna distriktsköterskemottagningen skapar stress och man vet aldrig hur många patienter som kommer, om väntrummet blir fullt vilket innebär lång väntetid och utebliven rast för sköterskorna. Ett annat problem man ville åtgärda var bevakningar/väntelistor vilket innebar att när schemat släpptes, fylldes dessa alldeles för fort, så att inga tider fanns kvar för distriktssköterskorna. Detta innebar en otrygghet för patienterna och resulterade i att man sökte oftare! VC Centrum fungerar kvällstid och helger som jourcentral vilket ger ett ökat tryck då patienter många gånger tror att det fungerar som jourcentral även dagtid. På VC Västra Fäladen har man under många år haft problem att tillsätta vakanta distriktsläkartjänster. Lokalerna har här också varit undermåliga och i stort behov av renovering. De övergripande målen för de tre vårdcentralerna har varit att förbättra tillgängligheten både för besök och för telefon samt att erhålla en god arbetsmiljö. Genom att under utbildningens gång sätta upp delmål och göra mätningar med T-3-metoden har resultatet för samtliga vårdcentraler blivit att man kunnat göra en bättre fördelning av akuta och planerade tider hos läkare. Man har också sett till att ha fler tider för patientbesök i början på veckan då efterfrågan är störst. Man har tagit bort bevakningslistorna. Man har även slopat den öppna mottagningen hos distriktssköterskorna och har istället här tidsbeställda besök. På VC Centrum hade inte sjukgymnasterna hunnit fullfölja sina delmål att ge patienter tid inom 14 dagar. Man hann dock med att införa akuttider. Skulle sedan börja mäta enligt T-3 samt utveckla teamarbetet. Har detta skett? Rekrytering av distriktsläkare på VC Västra Fäladen pågår. På denna vårdcentral fick man sedan ta timeout då utökning och totalrenovering av lokaliteterna påbörjades. Har man sedan kommit igång med Bra mottagning igen? På VC Norrestad skulle man efter slutrapporten ha en uppföljningsdag för hela vårdcentralen där man i grupper skulle diskutera hur de skulle gå vidare. Gruppen för Bra mottagning skulle bestå och följas upp. Har så skett? Slutrapport från verksamhetsområde ortopedi i Lund (Region Skåne, Utvecklingscentrum, programrapport Bra mottagning 7, ) Ortopediska kliniken deltog i Bra mottagningsprogrammet omgång 7 under perioden november 2005 till den september Teammedlemmarna var sju till antalet och yrkeskategorierna var sjukgymnast, sjuksköterska, läkare, sekreterare där flertalet har chefsbefattningar på kliniken. 9

11 Syftet med Bra mottagning var att utnyttja mottagningskapaciteten optimalt och skapa en tydlig skiljelinje mellan planerad och akut verksamhet. Detta för att kunna skapa förutsättningar för att uppfylla vårdgarantin och ha bättre beredskap för variationer i verksamheten och framförallt de akuta återbesöken. Problemen för mottagningsverksamheten har bl.a. varit långa väntetider för remisspatienter och behovet av återbesökstider har varit större än tillgången vilket medfört överbokade mottagningar. Mottagningens lokaler uppfyller heller inte de krav som ställs på verksamheten. Sammantaget medför detta en arbetsmiljö för personalen som upplevs stressande. Verksamheten bedriver akut och elektiv verksamhet både inom öppen och sluten vård. Inom öppenvården finns följande: mottagning, sekretariat, dagkirurgisk vård, inskrivningsenhet, gåskola och operationsväntelistekoordinatorer. År 2005 var antalet mottagningsbesök varav till läkare. De övergripande målen med förbättringsarbetet är: Väntetiden till ett mottagningsbesök ska vara max tre månader Antalet nöjda patienter gällande väntetid till mottagningen bör vara minst 95 % Införande av rena remissmottagningar och återbesöksmottagningar senast hösten 2006 Inga överbokade mottagningar fr.o.m. hösten 2006 Riktlinjer över vilka patienter som ska ha återbesök från akutmottagningen, klart våren 2006 Riktlinjer över vilka patientklientel som kan komma på återbesök till annan yrkeskategori än läkare, klart våren 2006 Olika mätningar har gjorts löpande för att kartlägga verksamheten och se eventuella förändringar. En mätning gav att det saknas sex mottagningar per vecka för att uppnå balans efterfrågan kapacitet. Presentation och förankring bland övriga medarbetare gjordes under hösten 2005 och i juni 2006 anordnades en studiedag för att i grupparbete arbeta med olika förbättringsområden. Mätningarna och grupparbeten har engagerat samtliga medarbetare och delaktigheten är stor. De förändringsåtgärder som gjorts är en minskning av störningarna för läkarna under mottagningstid vilket innebär att sjuksköterska/undersköterska svarar i läkarens minicall/telefon. En telefon på gipsrummet har installerats. En mottagningskoordinator handhar viss remisshantering. Schemalagd telefontid till läkarna är i planeringsstadiet. Samtidigt som Bra mottagningsprojektet genomförts har också ett nytt journalsystem införts på kliniken därför har förbättringsarbetet fått gå i långsammare takt. Samtidigt har också efterfrågan ökat p.g.a. att samarbetsavtal mellan andra vårdgivare och Region Skåne upphört och remissflödet då ökat samt att återbesöken från akuten också ökat. 10

12 De övergripande målen är ännu inte uppfyllda men motivationen är fortfarande stor för detta förbättringsarbete bl.a. startade grupparbete inom följande områden under hösten 2006: - Matchning av efterfrågan och kapacitet - Rutiner för återbesökspatienter - Mottagningskoordinator/remisshantering - Styrning av telefonsamtal Medarbetarna har själv fått välja vilket område man vill arbeta med. Kommentarerna kring arbetet med Bra mottagning är bl.a. att det är bra att ett förbättringsarbete kommit igång eftersom behovet varit stort. Man har också fått idéer från andra kliniker. Kartläggningen av verksamheten med mätningar motiverar arbetet. Det svåraste har varit att få tiden att räcka till men att tid måste avsättas för detta arbete Slutrapport från Ortopedmottagningen i Hässleholm (Region Skåne, Utvecklingscentrum, programrapport Bra mottagning 7, ) Ortopedmottagningen i Hässleholm deltog i Bra mottagning omgång 7 under samma period som ovanstående mottagning. Deltagare i teamet var verksamhetschef, sjuksköterska/mottagningsplanerare, undersköterska, läkarsekreterare och enhetschef. Kliniken bedriver elektiv verksamhet med inriktning på ledplastiker. Syftet för deltagandet i Bra mottagning har varit ökad tillgänglighet och att hålla vårdgarantin. En förbättringsåtgärd som genomfördes innan Bra mottagning var att vissa läkarbesök överfördes till andra vårdgivare. Det man har arbetat med är bl. a. kontinuerlig genomgång och rensning av väntelistor och om nödvändigt ha kvällsmottagning. Målen har varit: att det inte ska finnas några tomma mottagningstider att det ska finnas möjlighet till snabbt återbesök genom närsjukvårdsdoktor att boka telefontider och nybesök direkt, genomfört den 1/10-06 Man har genomfört en hel del mätningar i sitt arbete, bl. a. mätning av T3- tiden, antalet inkomna remisser/vecka, hur många av remisserna leder till en operationsanmälan, patienttid vid ett läkarbesök (medeltid 16,15 min). Dessa mätningar genomfördes under en tvåveckorsperiod. De förändringar som gjorts är: en kortvarsel pärm vid behov omplaneras en läkare från operationsdag till mottagningsdag möjlighet att boka remissbesök i Kristianstad patienterna görs ortopedfärdiga vid första mottagningsbesöket 11

13 Man har även en mottagningsplanerare och utbildningsfilmer för läkare och sjukgymnaster i primärvården. På planeringsstadiet är även översyn av läkarschemat och att erbjuda distriktsläkarna en utbildningsdag i ortopedi. Mätningarna har förtydligat att förändringarna har gett resultat men i framtiden finns ytterligare områden och mål man vill arbeta med såsom: genomlysning av verksamheten hög delaktighet tydliga ansvarsområden nya arbetssätt planeringsgrupp flyt i driften Har man kommit närmare ortopeden in i framtiden? 2.3 Redovisning av våra intervjuer Svaren från ortopedmottagningen Lund presenteras först där två personer har svarat (klinikassistent och sjukgymnast), sedan ortopedmottagningen Hässleholm, vårdcentralen Centrum och vårdcentralen Norrestad. Telefonsamtal med vårdcentralen Västra Fäladen presenteras för sig själv. Svaren från vårdcentralen Centrum är baserade på personlig intervju medan de övriga svarat på intervjufrågorna via mail. 1. Har enheten gjort nya mätningar/utvärderingar efter sin slutrapport? Klinikassistenten svarar att de grupper inom kliniken som arbetat med Bra mottagning inom kliniken har lämnat slutrapport. Däremot svarar sjukgymnasten att den grupp hon ansvarar för fortsätter sitt arbete, men att det tar tid då frågor ska diskuteras och förankras inom olika yrkeskategorier för att sedan skrivas ner som PM. Hässleholm mäter T3 tiden varannan onsdag, mäter belastningen varje vecka, tider som var bokade och hur många patienter som uteblev från planerat mottagningsbesök. På vårdcentralen Centrum görs ständiga mätningar av väntetider för besök hos läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut. Målet är att ha en väntetid under sju dagar. Man har lyckats uppnå detta, men så är det inte i dag gällande väntetid hos läkare. Detta beror på att förutsättningarna också förändras kontinuerligt. Efterfrågan är större än tillgångarna. Mätning av telefonsamtal görs också för att se hur mycket personal som krävs för tillgängligheten. Utav inkommande samtal per år skulle 4-5 sjuksköterskor behöva ta vars 55 samtal under en sju timmar lång arbetsdag om det ska bli jämnt fördelat. I dag finns tre sjuksköterskor avsatta för telefonrådgivning. Man har jämfört diagnostoppar -04 med -06 och funnit att de psykosociala sjukdomstillstånden ökat markant; diagnoser såsom depression, utmattning, ångest, anpassningsstörningar. Detta har resulterat i att man fått en psykologtjänst till de tre vårdcentralerna i Landskrona, vilket dock inte är tillräckligt, väntetiden är ett halvår! Men att få ytterligare psykologresurs tilldelad är en lång process. Dock har det höga ohälsotalet i Landskrona gjort 12

14 att vårdcentralerna fått sig tilldelade en halv läkartjänst utöver grundbemanningen. Man har prövat olika arbetssätt för att försöka minska väntetiden hos läkare genom akuttider hos kurator, sjukgymnast och utökad bedömning hos distriktssköterska. Kuratorerna har januari -07 infört en egenremiss för patienter som söker deras hjälp, för att ta reda på kontaktorsaker och kunna sortera och ev. hänvisa till andra instanser. Grund till denna åtgärd var uteblivna besök, och outnyttjad tid är dyrbar. En annan åtgärd för att minska trycket är att man träffar patienterna i grupp Stressgrupper. Grupperna leds av kurator, psykolog och sjukgymnast. Åtta patienter åt gången deltar. På vårdcentralen Norrestad har en del mätningar gjorts efter slutrapporten. 2. Har man fortsatt fått avsätta tid för att göra mätningar? Klinikassistenten svarar att mätning av T3 tiden görs en gång i månaden medan sjukgymnasten svarar nej på den frågan. Hässleholm svarar ja. På vårdcentralen Centrum får man i det dagliga arbetet avsätta tid för förbättringsarbete, där de olika yrkesgrupperna har egna möten för att fånga idéer och hitta nätverk. Ett exempel är diabetessjuksköterskorna som för -07 har fyra huvudmål att försöka uppnå; att fånga upp diabetespatienterna och att få dem registrerade i det nationella diabetesregistret, att 75 % av gruppen ska ha ett blodsockervärde inom referensvärdet, att utarbeta samarbete med diabetssjuksköterskor på medicinmottagningen och kommunens hemsjukvård. Det finns också astma-kol mottagning. Direkt efter genomförd Bra mottagning var ett av målen att införa infektionsmottagning. Fem sjuksköterskor fick uppgiften delegerad och fick fördjupad utbildning i infektionssjukdomar. I dag finns endast två av dem kvar i tjänst, varför denna bit haltar just nu. Sekreterarna arbetar med att dokumentera och revidera sina rutiner. Vårdcentralen Norrestad har inte avsatt tid för mätningar. 3. Har man lyckats hålla frågor kring förbättring levande? Klinikassistenten svarar att vissa frågor lever i allra högsta grad och det är efterfrågan och kapacitet. Sjukgymnasten svarar ja på den frågan. Hässleholm svarar att man håller frågorna levande genom bl.a. Springlife (personalenkät om arbetsmiljön), telefontiderna, teammottagning, läkemedelsmoduler (bildat arbetsgrupper). På vårdcentralen Centrum tas förbättringsfrågor upp som en naturlig del på internat planeringsdagar vilket man har årligen. Diskuteras också på personalkonferenser. Förslagen till programmet dessa dagar kommer från medarbetarna. 13

15 På vårdcentralen Norrestad pågår förbättringsarbete kontinuerligt men kanske inte enligt Bra mottagning. 4. Har man lyckats bevara en positiv arbetsmiljö eller har entusiasm stagnerat efter en tid? Klinikassistenten svarar att entusiasmen går i vågor och sjukgymnasten svarar att positivism råder fortfarande eftersom man ser förbättringar såsom ökad effektivitet och att detta minskar irritationerna. Hässleholm svarar ja på den frågan. Vårdcentralen Centrum säger sig ha lyckats bevara en positiv arbetsmiljö. Vid hög arbetsbelastning kan denna dock bli litet pressad. På vårdcentralen Norrestad har entusiasmen för Bra mottagning stagnerat men man försöker bevara en positiv arbetsmiljö. 5. Har chefen verkat för ett fortsatt förbättringsarbete? Både klinikassistent och sjukgymnast på ortopedmottagningen Lund svarar ja. Hässleholm svarar att detta finns i ortopedens mål- och verksamhetsbeskrivning. Chefen (den intervjuade) på vårdcentralen Centrum visar stort intresse för ständiga förbättringar och verkar aktivt för att hålla det levande. Det blir aldrig färdigt. Kraven på ökad produktivitet får inte ske till priset av försämrad kvalitet, vilket man kontinuerligt måste hitta nya sätt att tackla. På vårdcentralen Norrestad har chefen verkat för ett fortsatt förbättringsarbete men inte helt enligt Bra mottagning. 6. Finns nyckelpersoner på enheten som håller i förlängningen av projektet? Både klinikassistent och sjukgymnast på ortopedmottagningen i Lund svarar ja. Hässleholm svarar att det är de som deltagit i projektet Bra mottagning som fortfarande håller i arbetet. Nyckelpersoner finns på vårdcentralen Centrum, vilka chefen bollar med och vilka försöker entusiasmera medarbetarna. Vårdcentralen Norrestad har inga nyckelpersoner som håller i förlängningen av Bra mottagning. 14

16 7. Har Bra Mottagning ersatts med andra verktyg eller modeller för förbättring? Klinikassistenten svarar kort nej medan sjukgymnasten svarar nej, men att Lean-production (utbildningsprogram för chefer som ska leda till att entusiasmera medarbetarna) är i antågande. Hässleholm svarar att de har jobbat och jobbar ständigt med nya förbättringsalternativ och att Bra mottagning således inte är deras första verktyg. Vårdcentralen Centrum har utvecklat Bra mottagning till Bättre mottagning, ett pilotprojekt att få andra synsätt, utveckla arbetssätten. Tre vårdcentraler i Skåne; Lunden i Lund, Åhus, Centrum i Landskrona ska göra en verksamhetsanalys där man graderar alla bitar i verksamheten 1-4 där fyra är bäst. Utifrån resultatet görs en handlingsplan som ligger till grund för verksamhetsplanen. Bra mottagning har gjort att man inte är rädda för att mäta! Ett exempel här är att utarbeta ett samarbete mellan vårdcentralen och försäkringskassan, arbetsförmedlingen och andra vårdgivare kring långtidssjukskrivna patienter, men hur ska man få tiden att räcka till? Man hade tjänat på detta på sikt. Inga andra verktyg eller modeller har ersatt Bra mottagning på vårdcentralen Norrestad. 8. Är effekten följd av annat tidigare eller parallellt genomfört förändringsarbete? Klinikassistenten svarar nej medan sjukgymnasten svarar delvis. Hässleholm ger detsamma svar som föregående fråga, d.v.s. att de har jobbat och jobbar ständigt med nya förbättringsalternativ och att Bra mottagning således inte är deras första verktyg. På vårdcentralen Centrum genomfördes Bra mottagning 2003, samma år som enhetschef Agneta Svensson tillträdde sin tjänst. Dessförinnan hade vårdcentralen 2000 genomgått stor förändring då man fick byta lokaler och samlokaliseras med jourläkarcentralen. Exempel på tidigare påbörjade förbättringsarbeten är närsjukvårdsutvecklingen i Landskrona. Närsjukvårdsrådet sammanträder en gång per månad. Aktörerna här är andra vårdgivare och socialtjänsten. Förra året inleddes strukturering av missbruksvården. Vårdcentralen Norrestad menar att effekten är delvis följd av annat genomfört förändringsarbete. 15

17 9. Kan inre eller yttre faktorer ha påverkat resultatet t.ex. införande av ny teknik, ändrad bemanningssituation, samarbetspartners, ändrade arbetssätt? Klinikassistenten svarar nej medan sjukgymnasten svarar delvis. Hässleholm svarar att deras uppdrag är tydligare och att både yttre och inre faktorer har påverkat deras arbete. Vårdcentralen Centrum menar att yttre faktorer som påverkat resultatet har varit väntan på införande av bättre telefonisystem. Kommande förändringar är att hårddiskarna ska bytas ut till tunna klienter, en huvudserver ska finnas i Malmö. Vårdcentralen Norrestad menar att de yttre faktorer som påverkat är att man fått en ny verksamhetschef och att man haft problem med bemanning på distriktssköterskesidan och även på läkarsidan har man varit underbemannade. 10. Finns en efterfrågan av förbättringsarbete eller har det något som endast kommit uppifrån att göra? Klinikassistenten svarar att förbättringsarbete är väl alltid efterfrågat och sjukgymnasten svarar att alla är positiva till förbättringar som leder till något men att alla ser samtidigt svårigheter när tid inte finns avsatt för detta arbete. Hässleholm svarar att de ständigt jobbar med förbättringar. Gällande efterfrågan av förbättringsarbete på arbetsplatsen eller krav uppifrån svarar Vårdcentralen Centrum att det är både/och. De olika yrkesgrupperna ser på sitt och vill prioritera detta medan kraven uppifrån kan vara andra som inte går ihop med tillgång och efterfrågan. Vårdcentralen har i dag inte tillräcklig kapacitet att möta efterfrågan hos patienterna. Det fria vårdsökandet gör att fler patienter än upptagningsområdet sökt sig till vårdcentralen. Därför att det bra att arbeta på att anpassa verksamheten efter patienternas önskemål. Sjukgymnastgruppen har infört akuttider inom två veckor men har svårt att komma med i teamet p.g.a. att lokalerna befinner sig utanför vårdcentralens. Vårdcentralen Norrestad svarar att efterfrågan av förbättringsarbete finns hela tiden. Med vårdcentralen Västra Fäladen gjordes försök till telefonintervju med medicinsk sekreterare Margita Andersson (man ville inte ta emot våra intervjufrågor). Anledningen är att man inte återupptagit Bra mottagning. Chefen blev sjuk och som tidigare nämnts skulle totalrenovering ske. Därefter har man inte haft tillräcklig bemanning på läkarsidan, det finns fyra av nio distriktsläkare i tjänst. Man informerar att man har tidsbeställd distriktssköterskemottagning, men att denna förändring inte kommer av Bra 16

18 mottagning. Man har inte kunnat hålla de läkartider/scheman som man lärt och man har heller inte gjort några nya mätningar. 3 Diskussion av resultat Slutsatsen vi har kommit fram till är att det har betydelse hur lång tid som gått sedan man genomgått Bra mottagning och om man fortfarande gör mätningar eller inte. Där man avsatt tid för mätningar (ortopedmottagningarna Lund och Hässleholm, vårdcentralen Centrum), arbetar man fortfarande efter konceptet. Sedan beror det också på om det finns engagerade nyckelpersoner kvar i verksamheten som håller igång förändringsarbetet. Chefen har givetvis en betydande roll i hur detta arbete ges utrymme i det dagliga arbetet, t.ex. fanns det inskrivet i mål- och verksamhetsbeskrivningen hos en av klinikerna vi tittat på (ortopedmottagningen Hässleholm). Något som är genomgående är att i stort sett alla upplever det som svårt att få tid till mätningar. Sedan kan man ju alltid diskutera om det är något man upplever som svårt eller att det verkligen är svårt i praktiken. Vi har också diskuterat om mätmetoderna är krångliga och tidskrävande och inte anpassade till den tid- och resursbrist som finns i många verksamheter. Detta har inte direkt framkommit men tål att diskuteras. Patientarbetet ska ju givetvis prioriteras och personalen kan känna sig kluven inför detta förändringsarbete som man trots allt har en positiv inställning till men som man inte riktigt hinner med p.g.a. av tids- och resursbrist. Det framkommer även att arbetsgivare och arbetstagare kan ha olika mål med förändrings- och förbättringsarbete (vårdcentralen Centrum). Arbetsgivaren ser till helheten, har besparingskrav som måste tillgodoses, medan arbetstagaren är de olika yrkesgrupperna som vill se att deras specialkunskaper utnyttjas optimalt. Det vi har sett är att Bra mottagning för vissa verksamheter har gjort att man gått vidare till andra förbättringsmetoder och på så sätt lyckats hålla förändringsarbetet igång (Ortopedmottagningarna Lund, Hässleholm och vårdcentralen Centrum). Yttre faktorer kan också inverka på hur man anser sig kunna avsätta tid till förbättringsarbete. Byte av t. ex. telefonisystem, datorsystem göra att man inte hinner med. Anställningsstoppet på vissa sjukhus där personalbrist kan bli en konsekvens är en anledning, likaså det höga ohälsotalet i Landskrona som i förlängningen påverkar vårdcentralerna med större efterfrågan på vård. De utvärderingar av Bra mottagning som vi har studerat (Boman m.fl -05, Westerelve -05, Kansli för utvärdering, Region Skåne -07) har haft andra frågeställningar än de vi har haft. De har undersökt hur verksamheten fungerat före Bra mottagning och hur det fungerar efteråt. Man har undersökt en vårdcentral på djupet. Vår undersökning innefattar flera vårdcentraler och två specialistmottagningar där vi jämfört dem emellan, hur man arbetar i dag, mer än före och efter införande av Bra mottagning. Alltså kan utvärderingarna användas på olika sätt. 17

19 4 Källförteckning 4.1 Tidskrifter, tidningar Utvecklingscentrum, Läropärm, Region Skåne, 2004 Strindhall, M. Pettersson, A. Andreasson, S. Henriks, G. När tiden inte räcker till En handbok i tillgänglighet. Qulturum, Landstinget i Jönköpings län, 2003, rev Internet senast hämtad senast hämtad Boman, A-K, Hjort, J, Ödegård, K. En analys av Bra mottagning. Psykologiska institutionen, g_bra%20mottagning_psykologen.pdf senast hämtad Westerelve, C. Bra mottagning en analys av 27 vårdcentralers slutrapporter. Kristianstad, %20Mottagning_%20Vesterelve060123_webb senast hämtad Utvecklingscentrum, Förbättringsarbete med inriktning på tillgänglighet Bra mottagning, Region Skåne senast hämtad Kansli för utvärdering och verksamhetsanalys, Bra mottagning i Region Skåne Ett framgångsrikt program för att främja tillgängligheten?, Region Skåne, apport%20bra%20mottagning pdf senast hämtad Universitetssjukhuset i Lund, Slutrapport Bra mottagning pport_bm_7_ort_usil.pdf senast hämtad Ortopedmottagningen i Hässleholm, Slutrapport Bra mottagning 2006 pdfslutrapporter. Kristianstad, t_ort_hlm.pdf senast hämtad Vårdcentralen Centrum, Slutrapport Bra mottagning, Landskrona, krona_centrum.pdf senast hämtad Vårdcentralen Västra Fäladen, Redovisning av förbättringsarbete i Bra mottagning, Landskrona,

20 t%20bm%20sk2%20v%20faladen.pdf senast hämtad Vårdcentralen Norrestad, Redovisning av förbättringsarbete i Bra mottagning, Landskrona, _Norrestad.pdf senast hämtad senast hämtad

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Projektgruppen: Verksamhetschef Gunnel Wahlgren Distriktssköterska Kristina Hofvander Distriktsläkare Regina Feierberg Distriktsläkare Henrik Sieradzki Läkarsekreterare

Läs mer

Bra mottagning. Ortopedmottagningen. Centralsjukhuset Kristianstad

Bra mottagning. Ortopedmottagningen. Centralsjukhuset Kristianstad SLUTRAPPORT 2006-09-13 Bra mottagning Ortopedmottagningen Teamet består av: Gert-Uno Larsson, enhetschef Pia Gunnarsson, sjuksköterska Anne-Li Jönsson, läkarsekreterare Kristina Karlsson, sjuksköterska

Läs mer

Bra mottagnings projekt

Bra mottagnings projekt Bra mottagnings projekt Slutrapport Hud mottagningen Sunderby sjukhus 1 Syfte med deltagandet i Genombrott: Att öka tillgängligheten och få en bättre vårdmiljö för både patient och personal Population:

Läs mer

Vårdcentralen Centrum Landskrona

Vårdcentralen Centrum Landskrona Vårdcentralen Centrum Landskrona Slutrapport Bra mottagning 2004-04-29 Projektgruppen Yvonne Bengtsson Karl-Henrik Hasselgren Britt Ingelsson Ingrid Luedtke Agneta Svensson Distriktssköterska Distriktsläkare

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

På ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare.

På ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare. Bra Mottagning Skåne 4 Verksamhetsområde Ögonkliniken Sjukhuset i Ängelholm Deltagare i teamet Per Carlsson Helena Ingemarsson Björn Hasselqvist Petronella Pedro På ögonmottagningen arbetar fem läkare,

Läs mer

Innehållsförteckning.

Innehållsförteckning. 1 2 Innehållsförteckning. sida Teamets medlemmar 3 Sammanfattning 3 Områdesbeskrivning 3 Problembeskrivning 3 Syfte och mål 4 Mätningar 4 Förändringar 4 Resultat 5 Hur går vi vidare 5 Reflektion 5 3 Förändringsarbetets

Läs mer

PROGRAMRAPPORT. Bra Mottagning omgång 12, ÖNH-mottagningen Lasarettet Trelleborg. Enhetschef, Anita Ekelund, anita.ekelund@skane.

PROGRAMRAPPORT. Bra Mottagning omgång 12, ÖNH-mottagningen Lasarettet Trelleborg. Enhetschef, Anita Ekelund, anita.ekelund@skane. PROGRAMRAPPORT 1(5) Bra Mottagning omgång 12, ÖNH-mottagningen Lasarettet Trelleborg Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Ökad tillgänglighet Ökat resursutnyttjande Förbättrad arbetsmiljö Teammedlemmar:

Läs mer

BESLUT. Dnr 1500098. Regelverk för schemaläggning och online-tidbok i Region Skåne

BESLUT. Dnr 1500098. Regelverk för schemaläggning och online-tidbok i Region Skåne Regiondirektören Lars-Åke Rudin +46 44 309 34 66 +46 768 87 07 67 lars-ake.rudin@skane.se BESLUT Datum 2015-04-28 (rev 2105-06-01) Dnr 1500098 1 (7) Regelverk för schemaläggning och online-tidbok i Region

Läs mer

Ökad tillgänglighet och resursutnyttjande på Tranebergs Vårdcentral

Ökad tillgänglighet och resursutnyttjande på Tranebergs Vårdcentral Ökad tillgänglighet och resursutnyttjande på Teamets medlemmar Monica Bäck, dl, Monica Hjorthén, chefssk, Ulla Karlsson, sekr, Ove Larsson, dl, Marie- Louise Lindgren, msk/dsk, Franciska Rampell, verks.chef

Läs mer

LARÖDS VÅRDCENTRAL BRA MOTTAGNING

LARÖDS VÅRDCENTRAL BRA MOTTAGNING LARÖDS VÅRDCENTRAL BRA MOTTAGNING 2006 Teamdeltagare: Lena De Pedis, distriktsläkare, verksamhetschef Johanna Persson, sjuksköterska Viveka Kindbacke, läkarsekreterare Innehållsförteckning: Områdesbeskrivning

Läs mer

Genombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2

Genombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2 Genombrottet VC Gibraltargatan Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Christina Håkansson Calmerklint, Verksamhetschef Jones Zaeri, Läkare Lena Glennsten Dolfe, Distriktssköterska

Läs mer

Målsättning Övergripande mål Avancerad tillgänglighet Det vill säga att patienten ska få vård på rätt vårdnivå inom 3 dagar.

Målsättning Övergripande mål Avancerad tillgänglighet Det vill säga att patienten ska få vård på rätt vårdnivå inom 3 dagar. Inledning Vårdcentralen Törnrosen har haft ett stort underskott på personal. Detta har lett till att vi tvingats se över vårt arbetssätt och inleda ett förändringsarbete redan innan vi gick kursen Bra

Läs mer

Haparanda Vårdcentral

Haparanda Vårdcentral Haparanda Vårdcentral Bra Mottagning Slutrapport 2008-05-20 Sinikka Engström Marjo Lahdenranta Birgitta Kommes-Johansson Marja Holm Tarja Saarinen Maria Eriksson Verksamhetsbeskrivning Haparanda vårdcentral

Läs mer

Regelverk för schemaläggning och online-tidbok i Region Skåne

Regelverk för schemaläggning och online-tidbok i Region Skåne Koncernstab kommunikation Datum: 2014-06-16 Monika Kraft +46 44309 30 86 +46 768 87 08 92 monika.kraft@skane.se BESLUT Regelverk för schemaläggning och online-tidbok i Region Skåne Innehållsförteckning

Läs mer

Välkommen till Lasarettet Trelleborg

Välkommen till Lasarettet Trelleborg Välkommen till Lasarettet Trelleborg 1 Lasarettet Trelleborg 1930 2010 2 Om Lasarettet Trelleborg 660 anställda 5 vårdavdelningar Övervakningsavdelning Operation/anestesi Akutmottagning kl. 8-20 Specialistmottagningar

Läs mer

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar:

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar: SLUTRAPPORT Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8 Syfte med deltagandet i Bra mottagning: Öka tillgängligheten till klinikens glaukommottagning och förbättra arbetsmiljön för

Läs mer

SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9

SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9 SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9 Förbättringsprogram och Team: Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Förbättra tillgängligheten

Läs mer

Vårdcentralen Ankaret

Vårdcentralen Ankaret Vårdcentralen Ankaret så blev det efter sammanslagningen Text: Anna-Lena Lundberg Verksamhetschef Vårdcentralen Ankaret i Örnsköldsvik är i grunden en sammanslagning av två vårdcentraler, Centrum och Gullänget.

Läs mer

Psykiatrin i sydväst svarar!

Psykiatrin i sydväst svarar! Psykiatrin i sydväst svarar! Slutrapport från utvecklingsarbete för ökad telefontillgänglighet maj 27 Team sydväst bestod av: Kontaktperson: Catharina Mattsson, enhetschef Älvsjö, tel: 8/578 38 95 mail:

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Ortopedkliniken NLN 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet PIF - Telefontillgänglighet Nacka öppenvårdsmottagning Ett arbete gjort av: Jonny Larsson, Marie Haking, Helena Ruokonen-Johansson, Lena Thörner, Karin Wohlmer Tel: 08-718 66 00 Telefontillgänglighet på

Läs mer

Tidbok online. Införande i Region Skåne

Tidbok online. Införande i Region Skåne Tidbok online Införande i Region Skåne Syfte Förbättra tillgängligheten för medborgare Underlätta för vårdproduktionens planering Erfarenheter från andra landsting Bättre tillgänglighet Frigör resurser

Läs mer

Lean Healthcare. Strategiska staben

Lean Healthcare. Strategiska staben Lean Healthcare Strategiska staben En dag på Universitetssjukhuset i Lund 870 inneliggande patienter 2 900 patienter besöker olika mottagningar varav 180 uppsöker akut mottagningen 710 patienter röntgas

Läs mer

Tillgänglighet och gott bemötande är viktiga ledord

Tillgänglighet och gott bemötande är viktiga ledord GLASÄPPLET 2009 Vårdcentralen Centrum i Landskrona Tillgänglighet och gott bemötande är viktiga ledord Inne på lasarettsområdet i Landskrona ligger Vårdcentralen Centrum. En vårdcentral där man har satsat

Läs mer

Rätt tillgänglighet. Slutrapport. - Förändringsarbete vid Psykiatrin i Nynäshamn

Rätt tillgänglighet. Slutrapport. - Förändringsarbete vid Psykiatrin i Nynäshamn Rätt tillgänglighet Slutrapport - Förändringsarbete vid Psykiatrin i Nynäshamn Teamets medlemmar: Göran Eliasson Telefon: 8-66 mail: goran.eliasson@sll.se Ulla Österberg Telefon: 8-666 mail: ulla.osterberg@sll.se

Läs mer

SIQ. Processrapport från program i processutveckling 2006. Ögonkliniken. Södra Älvsborgs Sjukhus Borås. Processledare: Zana Rekathati; ögonläkare

SIQ. Processrapport från program i processutveckling 2006. Ögonkliniken. Södra Älvsborgs Sjukhus Borås. Processledare: Zana Rekathati; ögonläkare SIQ Processrapport från program i processutveckling 2006 Ögonkliniken Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Processledare: Zana Rekathati; ögonläkare Processdeltagare: Kristina Öberg Olsson; sjuksköterska CVU

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Kirsebergs Vårdcentral

Kirsebergs Vårdcentral Slutrapport Bra Mottagning för Kirsebergs Vårdcentral Malmö Teamets deltagare: Eva Pulverer-Marat, verksamhetschef Gunnar Forssell, distriktsläkare Cindy Abrahamss, undersköterska Anna Frankell, sjuksköterska

Läs mer

PROGRAMRAPPORT. Förbättringsprogram och Team:Öron,Näs och Halsmottagningen,USiL. Teammedlemmar:

PROGRAMRAPPORT. Förbättringsprogram och Team:Öron,Näs och Halsmottagningen,USiL. Teammedlemmar: PROGRAMRAPPORT Förbättringsprogram och Team:Öron,Näs och Halsmottagningen,USiL Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Öka tillgängligheten vård inom 90 dagar. Bättre arbetsmiljö Teammedlemmar:

Läs mer

Effektivare administration i Region Skåne

Effektivare administration i Region Skåne 6 maj 2014 Ansvarig: Johan Cosmo johan.cosmo@skane.se Effektivare administration i Region Skåne SLUTRAPPORT 1 1 Projektarbete... sid 3 1.1 Bakgrund 1.2 Frågeställning 1.3 Metod 1.4 Projektgrupp 2 Resultat

Läs mer

BRA MOTTAGNING. Nulägesrapport

BRA MOTTAGNING. Nulägesrapport BRA MOTTAGNING Nulägesrapport Arbetsgruppen, Bra Mottagning Februari 2004 Bra mottagning inom Landstinget i Kalmar län Bra mottagning inom Landstinget i Kalmar län startade på allvar i samband med att

Läs mer

ÅHUS. I området finns tre äldreboenden med sammanlagt 100 platser samt ett gruppboende som vårdcentralens läkare har medicinsk ansvar för.

ÅHUS. I området finns tre äldreboenden med sammanlagt 100 platser samt ett gruppboende som vårdcentralens läkare har medicinsk ansvar för. ÅHUS Vid mynningen av Helge å, på Skånes östkust, 17 km från Kristianstad, där kilometerlånga badstränder breder ut sig ligger Åhus, en pärla vid havet. Här finner vi en medeltida stadskärna med många

Läs mer

Bättre tillgänglighet på Hässelby vårdcentral Förbättringsarbete inom projektet Vård i Förändring (ViF)

Bättre tillgänglighet på Hässelby vårdcentral Förbättringsarbete inom projektet Vård i Förändring (ViF) 1 Bättre tillgänglighet på Hässelby vårdcentral Förbättringsarbete inom projektet Vård i Förändring (ViF) Teamets medlemmar Katalin Boér Ann-Sofie Danneholt Ulla-Märtha Cederhage Gun Rubeling Jan Holmstrand

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-27 Vårdcentralen Centrumkliniken Vårdcentral Trelleborg Ort Ulf Eklund och Thord Svanberg Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Slutrapport från Bra Mottagning, BM9 - Specialistenheten Öron-Näsa-Hals, Lasarettet i Ystad

Slutrapport från Bra Mottagning, BM9 - Specialistenheten Öron-Näsa-Hals, Lasarettet i Ystad Slutrapport från Bra Mottagning, BM9 - Specialistenheten Öron-Näsa-Hals, Lasarettet i Ystad Gruppmedlemmar Karin Björklund, områdeschef Per Emgård, överläkare, medicinskt ansvarig Elisabet Timberg, cheflogoped

Läs mer

Vill ge anhöriga partners stöd

Vill ge anhöriga partners stöd Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

SLUTRAPPORTMALL DELRAPPORT. Barn- och Ungdomsmedicinska mottagningen (BUM), lasarettet i Landskrona.

SLUTRAPPORTMALL DELRAPPORT. Barn- och Ungdomsmedicinska mottagningen (BUM), lasarettet i Landskrona. Team: SLUTRAPPORTMALL DELRAPPORT Barn- och Ungdomsmedicinska mottagningen (BUM), lasarettet i Landskrona. Syfte med deltagandet i Teammedlemmar: förbättringsprogrammet: Försöka skapa en jämnare Verksamhetschef

Läs mer

Vernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm

Vernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Vernissage 17 december 2012 kl. 13.00 16.00 Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Det pågår en strukturförändring inom svensk vård och social omsorg. För att svara upp mot de ökade krav

Läs mer

Tillgänglighet. Kungshöjds Vårdcentral. Primärvården Göteborg

Tillgänglighet. Kungshöjds Vårdcentral. Primärvården Göteborg Tillgänglighet Kungshöjds Vårdcentral Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Anette Eklind Darberg Distriktssköterska Anita Olofsson Undersköterska Karin Meuller Distriktsläkare

Läs mer

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Lean healthcare har visat sig vara ett oslagbart arbetssätt för att använda de resurser vi har på bästa sätt. Bent Christensen Sjukhuschef

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

PROGRAMRAPPORT. Team: Endokrin och Diabetesmottagningen, Endokrinologiska kliniken, UMAS. Teammedlemmar:

PROGRAMRAPPORT. Team: Endokrin och Diabetesmottagningen, Endokrinologiska kliniken, UMAS. Teammedlemmar: PROGRAMRAPPORT Team: Endokrin och Diabetesmottagningen, Endokrinologiska kliniken, UMAS Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Hur kan tillgängligheten förbättras för patienterna, hur kan arbetsmiljön

Läs mer

Vad innebär Lean i det dagliga. arbetet?

Vad innebär Lean i det dagliga. arbetet? Vad innebär Lean i det dagliga arbetet? erfarenheter från: Torpa Vårdcentral, Vänersborg Herrestads Vårdcentral, Uddevalla Mål Herrestads Vårdcentral Nöjd personal som upplever det attraktivt och utvecklande

Läs mer

Hur bibehåller man nätverksperspektivet i vuxenpsykiatrin?

Hur bibehåller man nätverksperspektivet i vuxenpsykiatrin? Hur bibehåller man nätverksperspektivet i vuxenpsykiatrin? Slutrapport Tyresö Öppenvårdsmottagning, Nätverksteamet 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TEAMETS MEDLEMMAR 3 SAMMANFATTNING 4 OMRÅDESBESKRIVNING 5 PROBLEMBESKRIVNING

Läs mer

Korta väntetider och delaktig personal på BUP Danderyd

Korta väntetider och delaktig personal på BUP Danderyd 1 Korta väntetider och delaktig personal på BUP Danderyd Teamets medlemmar Teamet består av fem personer från Danderyds BUP: Från vänster: Assistent Lina Lundström, biträdande enhetschef Eva Arvidsson,

Läs mer

Tidig planering för att garantera säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för att garantera säker och trygg vård i sommar PM 2016-04-25 1 (6) Avd för arbetsgivarpolitik Lotta Christofferson Sommarplaneringen i vården 2016 Tidig planering för att garantera säker och trygg vård i sommar SKL årliga enkätundersökning ger en bild

Läs mer

Bra Mottagning- Vårdcentralen Klippan 2004-2005. Karin Nilsson Agneta Svensson Janet Svantesson

Bra Mottagning- Vårdcentralen Klippan 2004-2005. Karin Nilsson Agneta Svensson Janet Svantesson Primärvården Skåne Nordväst Vårdcentralen Klippan Datum 25-4 Bra Mottagning- Vårdcentralen Klippan 24-25 Teamet: Sammanställt av: Björn Giver Karin Nilsson Agneta Svensson Janet Svantesson Janet Svantesson

Läs mer

Kvalitetsbokslut VC Oxelösund

Kvalitetsbokslut VC Oxelösund Kvalitetsbokslut 2011 VC Oxelösund Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse... 7 Tillgänglighet... 8 Medicinska resultat...

Läs mer

Bra mottagning En studie i hur Hudkliniken i Malmö kan förbättra tillgängligheten

Bra mottagning En studie i hur Hudkliniken i Malmö kan förbättra tillgängligheten Författare: Maria Olsson 790823-3229 KY Hälso- och sjukvårdsadministration 80 p Lernia AB, Malmö Examensarbete 2006-05-24 Handledare: Elizabet Tomulevska Bra mottagning En studie i hur Hudkliniken i Malmö

Läs mer

Slutrapport. Bra mottagning Medicinmottagningen, Kiruna sjukhus.

Slutrapport. Bra mottagning Medicinmottagningen, Kiruna sjukhus. Slutrapport Bra mottagning Medicinmottagningen, Kiruna sjukhus. Deltagare: Lena Niemi Annika Lindberg Doris Hjärtström Susanna Pesonen Fredrik Kjellberg Vårdchef Enhetschef, mottagningen Sekreterare Diabetes

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Fungerande team med den enskilde i centrum

Fungerande team med den enskilde i centrum Fungerande team med den enskilde i centrum Andra undersökningen Peter Mattsson 2013-10-01 Resultatet visar att 92 % tycker att samarbetet mellan yrkesprofessionerna är mycket gott/gott. Det är en procent

Läs mer

Från otillgänglighet till tillgänglighet

Från otillgänglighet till tillgänglighet Från otillgänglighet till tillgänglighet Vårdcentralen Kungssten Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Mats Öhberg, läkare Ann-Marie Johansson, sjuksköterska Anette Waller,

Läs mer

AKUTTEAM I PRIMÄRVÅRDEN Mönsteråsmodellen

AKUTTEAM I PRIMÄRVÅRDEN Mönsteråsmodellen AKUTTEAM I PRIMÄRVÅRDEN Mönsteråsmodellen Maria A Hilberth Verksamhetschef Mönsterås Hälsocentral 121127 Mönsterås Hälsocentral Ca 8 600 listade patienter Storlek 6 av 27 offentliga HC Ca 40 medarbetare

Läs mer

Synpunkter till patientnämnden som rör vårdens administrativa rutiner

Synpunkter till patientnämnden som rör vårdens administrativa rutiner Rapport Område: Patientnämnden Synpunkter till patientnämnden som rör vårdens administrativa rutiner Inledning Patientnämndens kansli tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående när

Läs mer

Med patienten i fokus på

Med patienten i fokus på Med patienten i fokus på Ekmanska vårdcentralen Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Andersson Kristina, Sjuksköterska Jyrkäs-Andersson, Seija Distriktssköterska von Sydow

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Vårdcentralen Torshälla Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen

Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Socialnämnden 2006-04-26 2 Verksamhetsplan för hemvården Hästen... 3 Uppdrag... 3 Värdegrund synsätt... 3 Respektfullt bemötande... 3 Engagemang... 3 Flexibilitet...

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Ekensberg Nyköping

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Ekensberg Nyköping Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Ekensberg Nyköping Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

REDOVISNING AV SAMTLIGA UPPDRAG I SOLUTIONFOCUS I MORA AB TIDEN 2004 2009 (några uppdrag har pågått över längre tid)

REDOVISNING AV SAMTLIGA UPPDRAG I SOLUTIONFOCUS I MORA AB TIDEN 2004 2009 (några uppdrag har pågått över längre tid) 1 REDOVISNING AV SAMTLIGA UPPDRAG I SOLUTIONFOCUS I MORA AB TIDEN 2004 2009 (några uppdrag har pågått över längre tid) UTBILDNINGAR I LÖSNINGSFOKUSERAT ARBETSSÄTT OCH KASAM INOM AMS (ARBETSMARKNADSVERKET)

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Fröslunda Eskilstuna 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag...

Läs mer

Resultat från seminarium 2

Resultat från seminarium 2 Projektet Vård och Omsorgscollege Västerbotten Resultat från seminarium 2 En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag från BUSprojektets seminarieserie i Vilhelmina, Lycksele, Umeå och Skellefteå

Läs mer

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Revisionsrapport Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Söderhamns kommun Rolf Hammar David Boman December 13 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1. Revisionsfråga...

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 20-21 maj 2015 Lasarettet i Motala Motala Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

Bra Mottagning team:

Bra Mottagning team: Bra Mottagning team: Inger Körner, sjuksköterska Eivor Eriksdotter, undersköterska Lena Tengvall, distriktsläkare Ann Danielsson, verksamhetschef Jessica Mellstål, läkarsekreterare 1 (22) Innehållsförteckning

Läs mer

Jordbro vårdcentral VIF 1 JORDBRO VÅRDCENTRAL. Verksamhet i förändring. www.slso.sll.se/jordbro

Jordbro vårdcentral VIF 1 JORDBRO VÅRDCENTRAL. Verksamhet i förändring. www.slso.sll.se/jordbro Jordbro vårdcentral VIF 1 JORDBRO VÅRDCENTRAL Verksamhet i förändring www.slso.sll.se/jordbro Jordbro vårdcentral VIF 2 Det här är VIF-teamet Annika Karlsson, Verksamhetschef Tfn: 606 14 76 Mail: Annika.I.Karlsson@sll.se

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Datum 2013-05-23 Ert datum Beteckning FaR rapport 2012 1(5) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Bakgrund FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform

Läs mer

Datum 2014-06-26. Dialog med fackförbunden om SkåVård 2.0

Datum 2014-06-26. Dialog med fackförbunden om SkåVård 2.0 MINNESANTECKNINGAR Datum 2014-06-26 1 (6) Dialog med fackförbunden om SkåVård 2.0 Tid: 2014-06-26 kl 10.00-12.00 Plats: Dockplatsen, Malmö Närvarande För arbetsgivaren: Thorbjörn Lindhqvist, ordförande

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne

Socialdemokraterna i Region Skåne i Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Förord En fungerande hälso- och sjukvård är en viktig del av människors trygghet i vardagen. Det är

Läs mer

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Dalarnas län är uppbyggt kring länets primärvård och 26 vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, sjukhusen i Säter, Ludvika

Läs mer

BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS

BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS Catrin Filipsson Inga-Britt Nordgren Gunbritt Nordberg Mona Eidegren Jan Bergström Doris Öhlund Slutrapport maj 2008 1 Verksamhetsområde Specialistmottagningen

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Verksamhetsutvecklingsprojekt

Verksamhetsutvecklingsprojekt Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Vuxenhabiliteringen Göteborg Kompetensteam Ryggmärgsbråck Rapport etapp 1. 2010-08-02-2011-02-28 2011-02-28 Projektledare Kjell

Läs mer

Uppföljning av verksamheten under sommaren

Uppföljning av verksamheten under sommaren VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Omsorgsnämnden 2015-10-14 5 On Dnr 2014.034 026 Uppföljning av verksamheten under sommaren Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar att Ärendebeskrivning

Läs mer

Förbättringsarbete med inriktning på tillgänglighet - Bra mottagning

Förbättringsarbete med inriktning på tillgänglighet - Bra mottagning Förbättringsarbete med inriktning på tillgänglighet - Bra mottagning Bra mottagning - fokuserar på tillgänglighet och vårdmiljö Bra mottagning syftar till att förbättra tillgängligheten för patienter vid

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Torshälla 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten 1 2009-04-28 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Verksamhetsinformation 2.1 Presentation

Läs mer

Klamydiasmittspårning

Klamydiasmittspårning Klamydiasmittspårning 2007 Projektledare: Annbritt Lidfeldt Kurator Verksamheten för Hud-och Könssjukvård SU/Sahlgrenska Göteborg CVU Rapportserie 2008: 30 Klamydiasmittspårning Projektansvarig: Namn:

Läs mer

God remisshantering. för läkare och patient. Åsa Wramdemark ST-läkare. Primärvården Södra Bohuslän. FoU-arbete 2010

God remisshantering. för läkare och patient. Åsa Wramdemark ST-läkare. Primärvården Södra Bohuslän. FoU-arbete 2010 God remisshantering för läkare och patient ST-läkare Primärvården Södra Bohuslän FoU-arbete 2010 Handledare: Mille Milacovic, Mölnlycke VC God remisshantering för läkare och patient Inledning En patient

Läs mer

Vårdcentralen Filborna i Helsingborg

Vårdcentralen Filborna i Helsingborg Programrapport Bra mottagning 10 Vårdcentralen Filborna i Helsingborg Vårdcentralen Filborna ligger i nordöstra Helsingborg och har vid genomförandet av Bra Mottagning 10 2006 ett befolkningsunderlag motsvarande

Läs mer

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö Slutrapport 071016 1 Teamets medlemmar Ann-Katrin Alveblom ST läkare allmänmedicin Vc Centrum Mailadress: ann-katrin.alveblom@ltkronoberg.se

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

ELVA punkter för en bättre sjukvård. I skåne

ELVA punkter för en bättre sjukvård. I skåne ELVA punkter för en bättre sjukvård. I skåne Socialdemokraterna i Region Skåne ELVA punkter för en bättre sjukvård. I skåne Socialdemokraterna i Region Skåne 1. Mer resurser. 2. Anställ 2 000 fler i vården.

Läs mer

Ledning Styrning Utveckling av verksamhetens processer

Ledning Styrning Utveckling av verksamhetens processer Ledning Styrning Utveckling av verksamhetens processer Centrum för Verksamhetsutveckling Tel: 031-7051674 Besöksadress: 1 Bakgrund Stora satsningar görs för närvarande inom Västra Götalandsregionen för

Läs mer