Bra mottagning Ett verktyg för kontinuerlig förbättring av tillgängligheten i sjukvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bra mottagning Ett verktyg för kontinuerlig förbättring av tillgängligheten i sjukvården"

Transkript

1 Bra mottagning Ett verktyg för kontinuerlig förbättring av tillgängligheten i sjukvården Tech Futurum Avancerad vårdadministration Februari Maj 2007 Författare:, Handledare: Ewa Ekholm, Bengt Ardenvik

2 Förord Detta projektarbete är en delkurs i fortbildningen Avancerad vårdadministration. Utbildningen vänder sig till medicinska sekreterare och är en distansutbildning som genomförs under två år på halvtid. Vi började skriva på arbetet under februari månad 2007 och det avslutades under andra halvan i maj. Vi vill tacka våra handledare för råd och hjälp under arbetets gång. Vi vill också tacka dem som ställde upp på våra intervjuer. Sammandrag Vi har undersökt om man arbetar enligt förändringskonceptet Bra mottagning 1-3 år efter genomförd utbildning, om man gör fortsatta mätningar av tillgängligheten, om man bevarat en positiv arbetsmiljö. Vi ville också undersöka vad som i så fall gjort att man fortsatt mäta, chefernas krav och/eller närvaro av nyckelpersoner. Vi har valt att undersöka vårt närområde, primärvård och ortopedi. Vi valde att göra intervjuer främst via mail. Vi kom fram till att ju längre tid det gått sedan man fått utbildningen Bra mottagning desto sämre hade det blivit med fortsatta mätningar. Undantaget de enheter som hade främst en engagerad chef men också nyckelpersoner som håller igång förbättringsarbete. Trots engagemang har det överlag visat sig svårt att följa konceptet när arbetssituationen blivit pressad. 1

3 Innehållsförteckning Förord... 1 Sammandrag... 1 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Syfte Frågeställningar och avgränsningar Metod Resultat Varför förbättringsprojekt? Vad är Bra mottagning? Tillvägagångssätt Resultat efter genomförd Bra mottagning Slutrapporter från vårdcentralerna Centrum, Västra Fäladen och Norrestad i Landskrona Slutrapport från verksamhetsområde ortopedi i Lund Slutrapport från Ortopedmottagningen i Hässleholm Redovisning av våra intervjuer Diskussion av resultat Källförteckning Tidskrifter, tidningar Internet Bilagor 1 Intervjufrågor 2

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Sjukvården får ofta kritik från allmänheten på grund av dålig tillgänglighet. Genom utvecklingsprogrammet Bra mottagning som nästan kan beskrivas som en folkrörelse, över 300 vårdcentraler och mottagningar i landet har deltagit, har inte bara tillgängligheten förbättrats. Programmet har också gett deltagarna redskap att skapa ett system som utgår ifrån patientens behov. På köpet får personalen ökad delaktighet och bättre arbetsmiljö. Vårdgarantin som infördes 2005 har också motiverat till att försöka minska väntetider. Det som framkommit i intervjuer efter enkätundersökning av de 449 personer som då hade hunnit genomgå Bra mottagning (Kansli för utvärdering -07) är att det som driver på förbättringsarbete, är att ett förbättringsresultat verkligen efterfrågas och detta måste ske i alla led nerifrån och upp. Bedömningen här är att Bra mottagning i sig inte är tillräckligt för att skapa en förbättringskultur och inte heller för att göra vården tillgänglig. En sådan kultur och ambition ställer krav på att målen för förbättringsarbetet konkretiseras, att resultat efterfrågas och att arbetet prioriteras. Att Bra mottagning, trots att dessa förutsättningar enligt undersökningen inte uppfyllts, upplevs ha medfört positiva effekter för både tillgänglighet och arbetsmiljö är anmärkningsvärt. Det säger något om en kraft, vilja och förmåga i kärnverksamheterna. Den positivism som genomförd Bra mottagning gett dem som deltagit i programmet och där man genom mätningar av tillgängligheten kunnat förändra/minska väntetider har sällan upplevts i organisationen tidigare, där vi båda har många år bakom oss. Därför ska det bli intressant att undersöka om konceptet hållit eller om man efter en tid återfallit i gamla spår. 1.2 Syfte Vårt främsta syfte med undersökningen är att se hur man lyckats bevara/fortsätta ett förbättringsarbete inom organisationen 1-3 år efter genomförd utbildning i Bra mottagning. 1.3 Frågeställningar och avgränsningar o Har enheten gjort nya mätningar/utvärderingar efter sin slutrapport? o Har man fortsatt fått avsätta tid för att göra mätningar? o Har chefen verkat för ett fortsatt förbättringsarbete? o Finns nyckelpersoner på enheten som håller i förlängningen av projekt? o Har Bra Mottagning ersatts med andra verktyg eller modeller för förbättring? o Är effekten följd av annat tidigare eller parallellt genomfört förändringsarbete? o Kan inre eller yttre faktorer ha påverkat resultatet t. ex. införande av ny teknik, ändrad bemanningssituation, samarbetspartners, ändrade arbetssätt? o Finns en efterfrågan av förbättringsarbete eller har det något som endast kommit uppifrån att göra? 3

5 o Har man lyckats hålla frågor kring förbättring levande? Vi kommer att undersöka hur det ser ut i dag inom primärvården i Landskrona samt på ortopedmottagningarna Lund och Hässleholm som nyligen genomgått Bra mottagning. Vårt val av just vårdcentraler i Landskrona och ortopedmottagningarna i Lund och Hässleholm förklarar vi med att vi har kontakter där som är villiga att hjälpa oss i vår undersökning. Dessutom bor vi båda i Landskrona kommun, vilket gör att vi har eget intresse av att belysa just vårt närområde. Det hade också varit intressant att ta reda på hur patienterna upplever tillgängligheten i dag, men då det är svårt att göra detta med hänsyn till sekretessen, har vi valt att avstå. 1.4 Metod Vi har gått igenom slutrapporterna efter Bra mottagning för de utvalda enheterna. Ortopedmottagningarna har avslutat utbildning Bra mottagning 2006 medan två av vårdcentralerna har avslutat Bra mottagning 2005 och en av dem Här får vi en spridning på tiden efter avslutad Bra mottagning som kan vara intressant att belysa. Vi valde att göra enkätundersökning, men då en av de tillfrågade önskade en personlig intervju, resulterade det i en kombination och frågorna vi ställde var desamma. Vi har tagit kontakt med enhetschef Agneta Svensson, vårdcentralen Centrum; medicinsk sekreterare Margita Andersson, vårdcentralen Västra Fäladen, undersköterska Annika Örn tillsammans med distriktsläkare Barbara Nalepa, vårdcentralen Norrestad, enhetschef för sekreteriatet Kajsa Olausson, ortopedkliniken i Lund och sjuksköterska Eva Sandberg, ortopedmottagningen i Hässleholm. Vi har bett att få skicka våra frågor via mail. Detta har bemötts positivt då man i lugn och ro kan besvara frågorna, och fått kommentaren att man kan diskutera med övriga i gruppen. Intervjufrågor, bilaga 1. 2 Resultat 2.1 Varför förbättringsprojekt? Bra mottagning startade för att användas som ett redskap att kunna hantera problemet med tillgängligheten inom sjukvården. Arbetet med Bra mottagning används inom både primärvården och specialistmottagningar. Problemet med långa väntetider skapar inte bara irritation hos den väntande patienten utan är även ett stressmoment för personalen. Att ständigt förklara, försvara sig inför patienten varför han/hon inte kan få träffa en doktor bidrar till en stressituation och en försämrad arbetsmiljö som följd. Dessutom är det en kostnad för samhället att människor t. ex. går sjukskrivna vilket kan hända när patienter står i kö till en specialistmottagning efter att t. ex. först ha träffat en distriktsläkare. Ett annat synsätt/förhållningssätt och tillmötesgående mot den vårdsökande patienten är nödvändigt om vi ska kunna upprätthålla den goda vården. Sedan den 1 november 2005 gäller också vårdgarantin, vilket 4

6 innebär att de vårdsökande ska erbjudas tid inom de tidsramar som finns i garantin. I korthet innebär vårdgarantin följande: Primärvården ska erbjuda kontakt eller besök samma dag. Läkarbesök inom primärvården inom sju dagar. Bedömer primärvården att patienten behöver besöka en läkare ska detta ske inom högst sju dagar. Från det att beslut om remiss fattas får det gå högst 90 dagar till det första besöket. Från det att beslut om behandling fattas ska behandling påbörjas inom 90 dagar. (Vårdgarantin ) Det finns givetvis flera metoder och verktyg att använda sig av vid ett förbättringsarbete och det viktigaste är nog att hålla fast vid den metod man valt. En viktig faktor vid förändringsarbete är att personalen känner och märker att det arbete man lägger ner verkligen leder till en förbättring, annars riskerar man få en förändringstrött personal som inte är helt ovanligt ute i verksamheterna. Detta är i alla fall något som personalen uttrycker på våra arbetsplatser inom våra förvaltningar Universitetssjukhuset i Lund respektive Lasarettet i Landskrona. Att långa väntelistor skapar merarbete för personalen är givet. Patienter ringer och vill komma till, släpper man igenom en patient får den som egentligen står på tur vänta. Om det rör sig om ett remissbesök har ju visserligen en doktor bedömt och prioriterat remissen men verkligheten är den att det är sekreterare och vårdpersonal som ställs inför mötet med patienten och många gånger handlar det om att tvingas avvisa patienten. Ur patientperspektiv kan tillgänglighet ha många dimensioner. Att vården är tillgänglig kan betyda att patienten får tillgång till vård när en behovssituation uppstår. Är organisationen inom vården bristfällig kan patienten uppleva det som svårt att komma till i vården, komma fram per telefon och få tala med rätt person som kan ge ett svar. Här finns en del just i organisationen inom sjukvården att förbättra. Patienten måste känna sig väl mottagen och bemött med respekt Vad är Bra mottagning? Bra mottagning är ett utvecklingsprogram om förbättringsarbete där fokus ligger framförallt på tillgängligheten. Konceptet för Bra mottagning utvecklades i USA ur Mark Murrays teorier om tillgänglighet. Mark Murray är primärvårdsläkare från Kalifornien och expert i tillgänglighetsfrågor och har bidragit med väsentligt nytänkande i tillgänglighetsfrågor. Denna modell togs först i bruk i Jönköpings läns landsting, deras utvecklingsenhet Qulturum. (Strindhall, M. Pettersson, A. Andreasson, S. Henriks, G. När tiden inte räcker till En handbok i tillgänglighet) Inom Bra mottagning arbetar man i team där alla personalkategorier ingår. Teamet ska bestå av verksamhetschef, läkare, sjuksköterska, medicinsk 5

7 sekreterare och även någon mer personalkategori. Omfattningen av utbildningen är fyra seminarier som är förlagda under en åttamånaders period samt en uppföljningsdag. Under hela perioden är handledare tillgängliga. Man får arbeta steg för steg för att förbättra tillgängligheten i verksamheten. Identifiera problem - vad vill vi förändra Vilka mål vill vi nå - sätta upp mål Mäta hur verksamheten ser ut idag Analysera resultatet av mätningen Förbättringskunskap Testa förändringar, alla i verksamheten ska vara delaktiga Utvärdera - om igen Tillvägagångssätt Man använder sig av PDSA-hjulet, Plan-Do-Study-Act eller översatt till svenska PGSA-hjulet, Planera-Göra-Studera/analysera-Agera. Genom att gå igenom de olika stegen kan man se om delmålen som genomförs, också leder till förbättringar i verksamheten. Ett exempel för att belysa hur det fungerar är hämtat från gynekologmottagningen i Helsingborg: Mål: Öka tillgänglighet i tidbokningen Planera Hur många samtal besvaras? Hur många önskar komma fram? Mätningar: Genom regelbunden statistik från sjukhusväxeln Gör För att kunna utöka telefontiden omdisponeras en barnmorska Telefontiden utökas från 2,5 timme till 8,5 timme per dag Analysera Ökad telefontillgänglighet med cirka 50 % Nöjda patienter till följd av god tillgänglighet Agera Genom möjligheten att omdisponera barnmorska till tidbokningen kunde vi utöka vår telefontid från 2,5 timme till 8,5 timme Vi kommer att kontinuerligt mäta vår telefontillgänglighet genom statistik från växeln (Utvecklingscentrum, Läropärm, Region Skåne -04) T3 Tredje tillgängliga tiden En mätning av T3 tiden går till så att man en bestämd veckodag räknar antalet kalenderdagar till den närmast tredje lediga bokningsbara tid för den yrkeskategori man vill mäta. Rapporten sker sedan i en excelfil för detta ändamål. Den tredje tillgängliga tiden återspeglar bäst en mottagnings- eller vårdcentrals kapacitet. Den första och andra tillgängliga besökstiden kan vara tillgänglig p.g.a. återbud eller annan tillfällig händelse medan den tredje tiden är ett säkrare mått på tillgänglighet. 6

8 Tredje tillgängliga tid (0-60 dagar) USIL Team << back (http://reflex.lj.se/extranet/login.asp) 2.2 Resultat efter genomförd Bra mottagning De enheter som genomgått utbildningen har lämnat slutrapporter, vilka enligt sammanställning (Utvecklingscentrum) visar ett mycket gott resultat: På riksplanet uppger 70 % av enheterna som genomfört Bra mottagning att det fått större tillgänglighet och bättre vårdmiljö I Skåne är det åtta av tio team som uppnått samma resultat som på riksplanet. Siffrorna kommer från självskattning som görs vid kursens slut Mer nöjda patienter Ökad trygghet för patienterna att komma till när det behövs Kortare väntetider Mindre ombokningar och avbokningar Ökad delaktighet En analys av 27 vårdcentralers slutrapporter (Carina Westerelve -05) har visat att huvuddelen tyckt sig få ett redskap att arbeta med som hjälper till att göra förändringar och ständiga förbättringar som ökar tillgängligheten. De känner dock att de är i början av ett förändringsarbete men ser vikten av fortsatta mätningar för att kunna behålla det positiva som Bra mottagning gett dem. Carina Westerelve har haft svårt att presentera jämförande kvantitativa data, då de 27 rapporterna inte varit enhetligt utformade. Det flera av vårdcentralerna arbetat med är att försöka styra patientflödet och anpassa bemanningen efter patienternas behov samt utnyttja de olika yrkeskompetenserna bättre. Man har genomfört enkätundersökningar som visat på hög tillfredsställelse hos patienterna. Uppskattningen har också visats direkt i mötena på vårdcentralen. Vi vill referera till ännu en utvärdering av Bra mottagning (Bohman m.fl. - 05). I deras sammanfattning säger man att även om man ser nyttan i metodiken Bra mottagning, har det dock inte slagit igenom och blivit en del av vardagen på vårdcentralen. Man hade tänkt sig undersöka fem 7

9 vårdcentraler varav tre skulle ha genomgått Bra mottagning. Endast en vårdcentral anmälde sitt intresse. Denna började Bra mottagning hösten 2003 och man intervjuade fem personer (två sjuksköterskor, läkare, sjukgymnast och verksamhetschefen). Man försökte koppla till Carina Westerelves analys men ville försöka få reda på vad som hänt på djupet hos dem som gått utbildningen. Man hade här genomfört Bra mottagning på ett halvår, vilket innebar stress och mycket arbete utanför arbetstid. Dock var entusiasm stor och man lyckades genomföra förändringar i likhet med övriga vårdcentralers, alltså främst förkorta vårdköerna. Vid frånvaro av medarbetare var dock köerna snabbt tillbaka, varför man inte kunnat upprätthålla Bra mottagning under sommarsemestern. Man var under Bra mottagning tvungen att sätta upp kvantitativa delmål vilket man såg som positivt och funktionellt. Man har dock inte kontinuerligt börjat använda sig av denna metodik utan vill se att det måste finnas ett behov av förändring, för att ta till sig metodiken; medarbetarna har sina individuella mål, att hjälpa andra människor. Utbildningen ses på kort sikt pressa produktionen men på lång sikt minskar flexibiliteten då man skär bort de extraresurser som omorganisation kräver. Denna rapport föreslår vidare att man bör mäta kvalitet i stället för kvantitet, att i framtiden endast göra utvärderingar man har användning för. Utvecklingscentrum är fristående gentemot vårdorganisationen och beroende av verksamhetschefernas välvilja, därför vore kanske ett steg i rätt riktning att ta med dem i processen redan från början för att öka förståelse för att förändringar/förbättringar tar tid och resurser! Slutrapporter från vårdcentralerna Centrum, Västra Fäladen och Norrestad i Landskrona (Region Skåne, Utvecklingscentrum, programrapport Bra Mottagning utbildningsomgång 1-3, Skåne ) Slutrapport från vårdcentralen Centrum visar att man genomgått utbildning i Bra mottagning hösten 2003 april 2004, VC Västra Fäladen hösten 2004 april 2005 och VC Norrestad hösten Deltagare från samtliga vårdcentraler har varit verksamhetschefen, en distriktsläkare, två distriktssköterskor, sjukgymnast på VC Centrum, undersköterska på Västra Fäladen och Norrestad samt en medicinsk sekreterare på V Fäladen, totalt fem personer från varje arbetsplats. Vårdcentralerna är bemannade med medarbetare bestående av distriktsläkare, distriktssköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeut, medicinska sekreterare, kurator och även psykolog. Varje vårdcentral servar sin del av Landskrona kommun, som i dag har invånare. Landskrona har ett av de högsta ohälsotalen i Skåne vilket präglar både antalet vårdsökande och vårdtyngd. Kommunen har sedan 1990-talet haft i förhållande till folkmängden en mycket hög invandring. Arbetslösheten här är större än i övriga länet och riket. Landskrona har också alltid legat högt i 8

10 missbruksstatistiken. Dessa fakta gör att främst primärvården är mycket belastad. De problem man såg och ville förbättra var framför allt känslan av att inte räcka till och det är fortfarande så. Ständiga klagomål från patienterna att inte komma fram per telefon, att inte få tid till läkare. Den öppna distriktsköterskemottagningen skapar stress och man vet aldrig hur många patienter som kommer, om väntrummet blir fullt vilket innebär lång väntetid och utebliven rast för sköterskorna. Ett annat problem man ville åtgärda var bevakningar/väntelistor vilket innebar att när schemat släpptes, fylldes dessa alldeles för fort, så att inga tider fanns kvar för distriktssköterskorna. Detta innebar en otrygghet för patienterna och resulterade i att man sökte oftare! VC Centrum fungerar kvällstid och helger som jourcentral vilket ger ett ökat tryck då patienter många gånger tror att det fungerar som jourcentral även dagtid. På VC Västra Fäladen har man under många år haft problem att tillsätta vakanta distriktsläkartjänster. Lokalerna har här också varit undermåliga och i stort behov av renovering. De övergripande målen för de tre vårdcentralerna har varit att förbättra tillgängligheten både för besök och för telefon samt att erhålla en god arbetsmiljö. Genom att under utbildningens gång sätta upp delmål och göra mätningar med T-3-metoden har resultatet för samtliga vårdcentraler blivit att man kunnat göra en bättre fördelning av akuta och planerade tider hos läkare. Man har också sett till att ha fler tider för patientbesök i början på veckan då efterfrågan är störst. Man har tagit bort bevakningslistorna. Man har även slopat den öppna mottagningen hos distriktssköterskorna och har istället här tidsbeställda besök. På VC Centrum hade inte sjukgymnasterna hunnit fullfölja sina delmål att ge patienter tid inom 14 dagar. Man hann dock med att införa akuttider. Skulle sedan börja mäta enligt T-3 samt utveckla teamarbetet. Har detta skett? Rekrytering av distriktsläkare på VC Västra Fäladen pågår. På denna vårdcentral fick man sedan ta timeout då utökning och totalrenovering av lokaliteterna påbörjades. Har man sedan kommit igång med Bra mottagning igen? På VC Norrestad skulle man efter slutrapporten ha en uppföljningsdag för hela vårdcentralen där man i grupper skulle diskutera hur de skulle gå vidare. Gruppen för Bra mottagning skulle bestå och följas upp. Har så skett? Slutrapport från verksamhetsområde ortopedi i Lund (Region Skåne, Utvecklingscentrum, programrapport Bra mottagning 7, ) Ortopediska kliniken deltog i Bra mottagningsprogrammet omgång 7 under perioden november 2005 till den september Teammedlemmarna var sju till antalet och yrkeskategorierna var sjukgymnast, sjuksköterska, läkare, sekreterare där flertalet har chefsbefattningar på kliniken. 9

11 Syftet med Bra mottagning var att utnyttja mottagningskapaciteten optimalt och skapa en tydlig skiljelinje mellan planerad och akut verksamhet. Detta för att kunna skapa förutsättningar för att uppfylla vårdgarantin och ha bättre beredskap för variationer i verksamheten och framförallt de akuta återbesöken. Problemen för mottagningsverksamheten har bl.a. varit långa väntetider för remisspatienter och behovet av återbesökstider har varit större än tillgången vilket medfört överbokade mottagningar. Mottagningens lokaler uppfyller heller inte de krav som ställs på verksamheten. Sammantaget medför detta en arbetsmiljö för personalen som upplevs stressande. Verksamheten bedriver akut och elektiv verksamhet både inom öppen och sluten vård. Inom öppenvården finns följande: mottagning, sekretariat, dagkirurgisk vård, inskrivningsenhet, gåskola och operationsväntelistekoordinatorer. År 2005 var antalet mottagningsbesök varav till läkare. De övergripande målen med förbättringsarbetet är: Väntetiden till ett mottagningsbesök ska vara max tre månader Antalet nöjda patienter gällande väntetid till mottagningen bör vara minst 95 % Införande av rena remissmottagningar och återbesöksmottagningar senast hösten 2006 Inga överbokade mottagningar fr.o.m. hösten 2006 Riktlinjer över vilka patienter som ska ha återbesök från akutmottagningen, klart våren 2006 Riktlinjer över vilka patientklientel som kan komma på återbesök till annan yrkeskategori än läkare, klart våren 2006 Olika mätningar har gjorts löpande för att kartlägga verksamheten och se eventuella förändringar. En mätning gav att det saknas sex mottagningar per vecka för att uppnå balans efterfrågan kapacitet. Presentation och förankring bland övriga medarbetare gjordes under hösten 2005 och i juni 2006 anordnades en studiedag för att i grupparbete arbeta med olika förbättringsområden. Mätningarna och grupparbeten har engagerat samtliga medarbetare och delaktigheten är stor. De förändringsåtgärder som gjorts är en minskning av störningarna för läkarna under mottagningstid vilket innebär att sjuksköterska/undersköterska svarar i läkarens minicall/telefon. En telefon på gipsrummet har installerats. En mottagningskoordinator handhar viss remisshantering. Schemalagd telefontid till läkarna är i planeringsstadiet. Samtidigt som Bra mottagningsprojektet genomförts har också ett nytt journalsystem införts på kliniken därför har förbättringsarbetet fått gå i långsammare takt. Samtidigt har också efterfrågan ökat p.g.a. att samarbetsavtal mellan andra vårdgivare och Region Skåne upphört och remissflödet då ökat samt att återbesöken från akuten också ökat. 10

12 De övergripande målen är ännu inte uppfyllda men motivationen är fortfarande stor för detta förbättringsarbete bl.a. startade grupparbete inom följande områden under hösten 2006: - Matchning av efterfrågan och kapacitet - Rutiner för återbesökspatienter - Mottagningskoordinator/remisshantering - Styrning av telefonsamtal Medarbetarna har själv fått välja vilket område man vill arbeta med. Kommentarerna kring arbetet med Bra mottagning är bl.a. att det är bra att ett förbättringsarbete kommit igång eftersom behovet varit stort. Man har också fått idéer från andra kliniker. Kartläggningen av verksamheten med mätningar motiverar arbetet. Det svåraste har varit att få tiden att räcka till men att tid måste avsättas för detta arbete Slutrapport från Ortopedmottagningen i Hässleholm (Region Skåne, Utvecklingscentrum, programrapport Bra mottagning 7, ) Ortopedmottagningen i Hässleholm deltog i Bra mottagning omgång 7 under samma period som ovanstående mottagning. Deltagare i teamet var verksamhetschef, sjuksköterska/mottagningsplanerare, undersköterska, läkarsekreterare och enhetschef. Kliniken bedriver elektiv verksamhet med inriktning på ledplastiker. Syftet för deltagandet i Bra mottagning har varit ökad tillgänglighet och att hålla vårdgarantin. En förbättringsåtgärd som genomfördes innan Bra mottagning var att vissa läkarbesök överfördes till andra vårdgivare. Det man har arbetat med är bl. a. kontinuerlig genomgång och rensning av väntelistor och om nödvändigt ha kvällsmottagning. Målen har varit: att det inte ska finnas några tomma mottagningstider att det ska finnas möjlighet till snabbt återbesök genom närsjukvårdsdoktor att boka telefontider och nybesök direkt, genomfört den 1/10-06 Man har genomfört en hel del mätningar i sitt arbete, bl. a. mätning av T3- tiden, antalet inkomna remisser/vecka, hur många av remisserna leder till en operationsanmälan, patienttid vid ett läkarbesök (medeltid 16,15 min). Dessa mätningar genomfördes under en tvåveckorsperiod. De förändringar som gjorts är: en kortvarsel pärm vid behov omplaneras en läkare från operationsdag till mottagningsdag möjlighet att boka remissbesök i Kristianstad patienterna görs ortopedfärdiga vid första mottagningsbesöket 11

13 Man har även en mottagningsplanerare och utbildningsfilmer för läkare och sjukgymnaster i primärvården. På planeringsstadiet är även översyn av läkarschemat och att erbjuda distriktsläkarna en utbildningsdag i ortopedi. Mätningarna har förtydligat att förändringarna har gett resultat men i framtiden finns ytterligare områden och mål man vill arbeta med såsom: genomlysning av verksamheten hög delaktighet tydliga ansvarsområden nya arbetssätt planeringsgrupp flyt i driften Har man kommit närmare ortopeden in i framtiden? 2.3 Redovisning av våra intervjuer Svaren från ortopedmottagningen Lund presenteras först där två personer har svarat (klinikassistent och sjukgymnast), sedan ortopedmottagningen Hässleholm, vårdcentralen Centrum och vårdcentralen Norrestad. Telefonsamtal med vårdcentralen Västra Fäladen presenteras för sig själv. Svaren från vårdcentralen Centrum är baserade på personlig intervju medan de övriga svarat på intervjufrågorna via mail. 1. Har enheten gjort nya mätningar/utvärderingar efter sin slutrapport? Klinikassistenten svarar att de grupper inom kliniken som arbetat med Bra mottagning inom kliniken har lämnat slutrapport. Däremot svarar sjukgymnasten att den grupp hon ansvarar för fortsätter sitt arbete, men att det tar tid då frågor ska diskuteras och förankras inom olika yrkeskategorier för att sedan skrivas ner som PM. Hässleholm mäter T3 tiden varannan onsdag, mäter belastningen varje vecka, tider som var bokade och hur många patienter som uteblev från planerat mottagningsbesök. På vårdcentralen Centrum görs ständiga mätningar av väntetider för besök hos läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut. Målet är att ha en väntetid under sju dagar. Man har lyckats uppnå detta, men så är det inte i dag gällande väntetid hos läkare. Detta beror på att förutsättningarna också förändras kontinuerligt. Efterfrågan är större än tillgångarna. Mätning av telefonsamtal görs också för att se hur mycket personal som krävs för tillgängligheten. Utav inkommande samtal per år skulle 4-5 sjuksköterskor behöva ta vars 55 samtal under en sju timmar lång arbetsdag om det ska bli jämnt fördelat. I dag finns tre sjuksköterskor avsatta för telefonrådgivning. Man har jämfört diagnostoppar -04 med -06 och funnit att de psykosociala sjukdomstillstånden ökat markant; diagnoser såsom depression, utmattning, ångest, anpassningsstörningar. Detta har resulterat i att man fått en psykologtjänst till de tre vårdcentralerna i Landskrona, vilket dock inte är tillräckligt, väntetiden är ett halvår! Men att få ytterligare psykologresurs tilldelad är en lång process. Dock har det höga ohälsotalet i Landskrona gjort 12

14 att vårdcentralerna fått sig tilldelade en halv läkartjänst utöver grundbemanningen. Man har prövat olika arbetssätt för att försöka minska väntetiden hos läkare genom akuttider hos kurator, sjukgymnast och utökad bedömning hos distriktssköterska. Kuratorerna har januari -07 infört en egenremiss för patienter som söker deras hjälp, för att ta reda på kontaktorsaker och kunna sortera och ev. hänvisa till andra instanser. Grund till denna åtgärd var uteblivna besök, och outnyttjad tid är dyrbar. En annan åtgärd för att minska trycket är att man träffar patienterna i grupp Stressgrupper. Grupperna leds av kurator, psykolog och sjukgymnast. Åtta patienter åt gången deltar. På vårdcentralen Norrestad har en del mätningar gjorts efter slutrapporten. 2. Har man fortsatt fått avsätta tid för att göra mätningar? Klinikassistenten svarar att mätning av T3 tiden görs en gång i månaden medan sjukgymnasten svarar nej på den frågan. Hässleholm svarar ja. På vårdcentralen Centrum får man i det dagliga arbetet avsätta tid för förbättringsarbete, där de olika yrkesgrupperna har egna möten för att fånga idéer och hitta nätverk. Ett exempel är diabetessjuksköterskorna som för -07 har fyra huvudmål att försöka uppnå; att fånga upp diabetespatienterna och att få dem registrerade i det nationella diabetesregistret, att 75 % av gruppen ska ha ett blodsockervärde inom referensvärdet, att utarbeta samarbete med diabetssjuksköterskor på medicinmottagningen och kommunens hemsjukvård. Det finns också astma-kol mottagning. Direkt efter genomförd Bra mottagning var ett av målen att införa infektionsmottagning. Fem sjuksköterskor fick uppgiften delegerad och fick fördjupad utbildning i infektionssjukdomar. I dag finns endast två av dem kvar i tjänst, varför denna bit haltar just nu. Sekreterarna arbetar med att dokumentera och revidera sina rutiner. Vårdcentralen Norrestad har inte avsatt tid för mätningar. 3. Har man lyckats hålla frågor kring förbättring levande? Klinikassistenten svarar att vissa frågor lever i allra högsta grad och det är efterfrågan och kapacitet. Sjukgymnasten svarar ja på den frågan. Hässleholm svarar att man håller frågorna levande genom bl.a. Springlife (personalenkät om arbetsmiljön), telefontiderna, teammottagning, läkemedelsmoduler (bildat arbetsgrupper). På vårdcentralen Centrum tas förbättringsfrågor upp som en naturlig del på internat planeringsdagar vilket man har årligen. Diskuteras också på personalkonferenser. Förslagen till programmet dessa dagar kommer från medarbetarna. 13

15 På vårdcentralen Norrestad pågår förbättringsarbete kontinuerligt men kanske inte enligt Bra mottagning. 4. Har man lyckats bevara en positiv arbetsmiljö eller har entusiasm stagnerat efter en tid? Klinikassistenten svarar att entusiasmen går i vågor och sjukgymnasten svarar att positivism råder fortfarande eftersom man ser förbättringar såsom ökad effektivitet och att detta minskar irritationerna. Hässleholm svarar ja på den frågan. Vårdcentralen Centrum säger sig ha lyckats bevara en positiv arbetsmiljö. Vid hög arbetsbelastning kan denna dock bli litet pressad. På vårdcentralen Norrestad har entusiasmen för Bra mottagning stagnerat men man försöker bevara en positiv arbetsmiljö. 5. Har chefen verkat för ett fortsatt förbättringsarbete? Både klinikassistent och sjukgymnast på ortopedmottagningen Lund svarar ja. Hässleholm svarar att detta finns i ortopedens mål- och verksamhetsbeskrivning. Chefen (den intervjuade) på vårdcentralen Centrum visar stort intresse för ständiga förbättringar och verkar aktivt för att hålla det levande. Det blir aldrig färdigt. Kraven på ökad produktivitet får inte ske till priset av försämrad kvalitet, vilket man kontinuerligt måste hitta nya sätt att tackla. På vårdcentralen Norrestad har chefen verkat för ett fortsatt förbättringsarbete men inte helt enligt Bra mottagning. 6. Finns nyckelpersoner på enheten som håller i förlängningen av projektet? Både klinikassistent och sjukgymnast på ortopedmottagningen i Lund svarar ja. Hässleholm svarar att det är de som deltagit i projektet Bra mottagning som fortfarande håller i arbetet. Nyckelpersoner finns på vårdcentralen Centrum, vilka chefen bollar med och vilka försöker entusiasmera medarbetarna. Vårdcentralen Norrestad har inga nyckelpersoner som håller i förlängningen av Bra mottagning. 14

16 7. Har Bra Mottagning ersatts med andra verktyg eller modeller för förbättring? Klinikassistenten svarar kort nej medan sjukgymnasten svarar nej, men att Lean-production (utbildningsprogram för chefer som ska leda till att entusiasmera medarbetarna) är i antågande. Hässleholm svarar att de har jobbat och jobbar ständigt med nya förbättringsalternativ och att Bra mottagning således inte är deras första verktyg. Vårdcentralen Centrum har utvecklat Bra mottagning till Bättre mottagning, ett pilotprojekt att få andra synsätt, utveckla arbetssätten. Tre vårdcentraler i Skåne; Lunden i Lund, Åhus, Centrum i Landskrona ska göra en verksamhetsanalys där man graderar alla bitar i verksamheten 1-4 där fyra är bäst. Utifrån resultatet görs en handlingsplan som ligger till grund för verksamhetsplanen. Bra mottagning har gjort att man inte är rädda för att mäta! Ett exempel här är att utarbeta ett samarbete mellan vårdcentralen och försäkringskassan, arbetsförmedlingen och andra vårdgivare kring långtidssjukskrivna patienter, men hur ska man få tiden att räcka till? Man hade tjänat på detta på sikt. Inga andra verktyg eller modeller har ersatt Bra mottagning på vårdcentralen Norrestad. 8. Är effekten följd av annat tidigare eller parallellt genomfört förändringsarbete? Klinikassistenten svarar nej medan sjukgymnasten svarar delvis. Hässleholm ger detsamma svar som föregående fråga, d.v.s. att de har jobbat och jobbar ständigt med nya förbättringsalternativ och att Bra mottagning således inte är deras första verktyg. På vårdcentralen Centrum genomfördes Bra mottagning 2003, samma år som enhetschef Agneta Svensson tillträdde sin tjänst. Dessförinnan hade vårdcentralen 2000 genomgått stor förändring då man fick byta lokaler och samlokaliseras med jourläkarcentralen. Exempel på tidigare påbörjade förbättringsarbeten är närsjukvårdsutvecklingen i Landskrona. Närsjukvårdsrådet sammanträder en gång per månad. Aktörerna här är andra vårdgivare och socialtjänsten. Förra året inleddes strukturering av missbruksvården. Vårdcentralen Norrestad menar att effekten är delvis följd av annat genomfört förändringsarbete. 15

17 9. Kan inre eller yttre faktorer ha påverkat resultatet t.ex. införande av ny teknik, ändrad bemanningssituation, samarbetspartners, ändrade arbetssätt? Klinikassistenten svarar nej medan sjukgymnasten svarar delvis. Hässleholm svarar att deras uppdrag är tydligare och att både yttre och inre faktorer har påverkat deras arbete. Vårdcentralen Centrum menar att yttre faktorer som påverkat resultatet har varit väntan på införande av bättre telefonisystem. Kommande förändringar är att hårddiskarna ska bytas ut till tunna klienter, en huvudserver ska finnas i Malmö. Vårdcentralen Norrestad menar att de yttre faktorer som påverkat är att man fått en ny verksamhetschef och att man haft problem med bemanning på distriktssköterskesidan och även på läkarsidan har man varit underbemannade. 10. Finns en efterfrågan av förbättringsarbete eller har det något som endast kommit uppifrån att göra? Klinikassistenten svarar att förbättringsarbete är väl alltid efterfrågat och sjukgymnasten svarar att alla är positiva till förbättringar som leder till något men att alla ser samtidigt svårigheter när tid inte finns avsatt för detta arbete. Hässleholm svarar att de ständigt jobbar med förbättringar. Gällande efterfrågan av förbättringsarbete på arbetsplatsen eller krav uppifrån svarar Vårdcentralen Centrum att det är både/och. De olika yrkesgrupperna ser på sitt och vill prioritera detta medan kraven uppifrån kan vara andra som inte går ihop med tillgång och efterfrågan. Vårdcentralen har i dag inte tillräcklig kapacitet att möta efterfrågan hos patienterna. Det fria vårdsökandet gör att fler patienter än upptagningsområdet sökt sig till vårdcentralen. Därför att det bra att arbeta på att anpassa verksamheten efter patienternas önskemål. Sjukgymnastgruppen har infört akuttider inom två veckor men har svårt att komma med i teamet p.g.a. att lokalerna befinner sig utanför vårdcentralens. Vårdcentralen Norrestad svarar att efterfrågan av förbättringsarbete finns hela tiden. Med vårdcentralen Västra Fäladen gjordes försök till telefonintervju med medicinsk sekreterare Margita Andersson (man ville inte ta emot våra intervjufrågor). Anledningen är att man inte återupptagit Bra mottagning. Chefen blev sjuk och som tidigare nämnts skulle totalrenovering ske. Därefter har man inte haft tillräcklig bemanning på läkarsidan, det finns fyra av nio distriktsläkare i tjänst. Man informerar att man har tidsbeställd distriktssköterskemottagning, men att denna förändring inte kommer av Bra 16

18 mottagning. Man har inte kunnat hålla de läkartider/scheman som man lärt och man har heller inte gjort några nya mätningar. 3 Diskussion av resultat Slutsatsen vi har kommit fram till är att det har betydelse hur lång tid som gått sedan man genomgått Bra mottagning och om man fortfarande gör mätningar eller inte. Där man avsatt tid för mätningar (ortopedmottagningarna Lund och Hässleholm, vårdcentralen Centrum), arbetar man fortfarande efter konceptet. Sedan beror det också på om det finns engagerade nyckelpersoner kvar i verksamheten som håller igång förändringsarbetet. Chefen har givetvis en betydande roll i hur detta arbete ges utrymme i det dagliga arbetet, t.ex. fanns det inskrivet i mål- och verksamhetsbeskrivningen hos en av klinikerna vi tittat på (ortopedmottagningen Hässleholm). Något som är genomgående är att i stort sett alla upplever det som svårt att få tid till mätningar. Sedan kan man ju alltid diskutera om det är något man upplever som svårt eller att det verkligen är svårt i praktiken. Vi har också diskuterat om mätmetoderna är krångliga och tidskrävande och inte anpassade till den tid- och resursbrist som finns i många verksamheter. Detta har inte direkt framkommit men tål att diskuteras. Patientarbetet ska ju givetvis prioriteras och personalen kan känna sig kluven inför detta förändringsarbete som man trots allt har en positiv inställning till men som man inte riktigt hinner med p.g.a. av tids- och resursbrist. Det framkommer även att arbetsgivare och arbetstagare kan ha olika mål med förändrings- och förbättringsarbete (vårdcentralen Centrum). Arbetsgivaren ser till helheten, har besparingskrav som måste tillgodoses, medan arbetstagaren är de olika yrkesgrupperna som vill se att deras specialkunskaper utnyttjas optimalt. Det vi har sett är att Bra mottagning för vissa verksamheter har gjort att man gått vidare till andra förbättringsmetoder och på så sätt lyckats hålla förändringsarbetet igång (Ortopedmottagningarna Lund, Hässleholm och vårdcentralen Centrum). Yttre faktorer kan också inverka på hur man anser sig kunna avsätta tid till förbättringsarbete. Byte av t. ex. telefonisystem, datorsystem göra att man inte hinner med. Anställningsstoppet på vissa sjukhus där personalbrist kan bli en konsekvens är en anledning, likaså det höga ohälsotalet i Landskrona som i förlängningen påverkar vårdcentralerna med större efterfrågan på vård. De utvärderingar av Bra mottagning som vi har studerat (Boman m.fl -05, Westerelve -05, Kansli för utvärdering, Region Skåne -07) har haft andra frågeställningar än de vi har haft. De har undersökt hur verksamheten fungerat före Bra mottagning och hur det fungerar efteråt. Man har undersökt en vårdcentral på djupet. Vår undersökning innefattar flera vårdcentraler och två specialistmottagningar där vi jämfört dem emellan, hur man arbetar i dag, mer än före och efter införande av Bra mottagning. Alltså kan utvärderingarna användas på olika sätt. 17

19 4 Källförteckning 4.1 Tidskrifter, tidningar Utvecklingscentrum, Läropärm, Region Skåne, 2004 Strindhall, M. Pettersson, A. Andreasson, S. Henriks, G. När tiden inte räcker till En handbok i tillgänglighet. Qulturum, Landstinget i Jönköpings län, 2003, rev Internet senast hämtad senast hämtad Boman, A-K, Hjort, J, Ödegård, K. En analys av Bra mottagning. Psykologiska institutionen, g_bra%20mottagning_psykologen.pdf senast hämtad Westerelve, C. Bra mottagning en analys av 27 vårdcentralers slutrapporter. Kristianstad, %20Mottagning_%20Vesterelve060123_webb senast hämtad Utvecklingscentrum, Förbättringsarbete med inriktning på tillgänglighet Bra mottagning, Region Skåne senast hämtad Kansli för utvärdering och verksamhetsanalys, Bra mottagning i Region Skåne Ett framgångsrikt program för att främja tillgängligheten?, Region Skåne, apport%20bra%20mottagning pdf senast hämtad Universitetssjukhuset i Lund, Slutrapport Bra mottagning pport_bm_7_ort_usil.pdf senast hämtad Ortopedmottagningen i Hässleholm, Slutrapport Bra mottagning 2006 pdfslutrapporter. Kristianstad, t_ort_hlm.pdf senast hämtad Vårdcentralen Centrum, Slutrapport Bra mottagning, Landskrona, krona_centrum.pdf senast hämtad Vårdcentralen Västra Fäladen, Redovisning av förbättringsarbete i Bra mottagning, Landskrona,

20 t%20bm%20sk2%20v%20faladen.pdf senast hämtad Vårdcentralen Norrestad, Redovisning av förbättringsarbete i Bra mottagning, Landskrona, _Norrestad.pdf senast hämtad senast hämtad

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Projektgruppen: Verksamhetschef Gunnel Wahlgren Distriktssköterska Kristina Hofvander Distriktsläkare Regina Feierberg Distriktsläkare Henrik Sieradzki Läkarsekreterare

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

På ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare.

På ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare. Bra Mottagning Skåne 4 Verksamhetsområde Ögonkliniken Sjukhuset i Ängelholm Deltagare i teamet Per Carlsson Helena Ingemarsson Björn Hasselqvist Petronella Pedro På ögonmottagningen arbetar fem läkare,

Läs mer

Målsättning Övergripande mål Avancerad tillgänglighet Det vill säga att patienten ska få vård på rätt vårdnivå inom 3 dagar.

Målsättning Övergripande mål Avancerad tillgänglighet Det vill säga att patienten ska få vård på rätt vårdnivå inom 3 dagar. Inledning Vårdcentralen Törnrosen har haft ett stort underskott på personal. Detta har lett till att vi tvingats se över vårt arbetssätt och inleda ett förändringsarbete redan innan vi gick kursen Bra

Läs mer

Innehållsförteckning.

Innehållsförteckning. 1 2 Innehållsförteckning. sida Teamets medlemmar 3 Sammanfattning 3 Områdesbeskrivning 3 Problembeskrivning 3 Syfte och mål 4 Mätningar 4 Förändringar 4 Resultat 5 Hur går vi vidare 5 Reflektion 5 3 Förändringsarbetets

Läs mer

SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9

SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9 SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9 Förbättringsprogram och Team: Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Förbättra tillgängligheten

Läs mer

Psykiatrin i sydväst svarar!

Psykiatrin i sydväst svarar! Psykiatrin i sydväst svarar! Slutrapport från utvecklingsarbete för ökad telefontillgänglighet maj 27 Team sydväst bestod av: Kontaktperson: Catharina Mattsson, enhetschef Älvsjö, tel: 8/578 38 95 mail:

Läs mer

Välkommen till Lasarettet Trelleborg

Välkommen till Lasarettet Trelleborg Välkommen till Lasarettet Trelleborg 1 Lasarettet Trelleborg 1930 2010 2 Om Lasarettet Trelleborg 660 anställda 5 vårdavdelningar Övervakningsavdelning Operation/anestesi Akutmottagning kl. 8-20 Specialistmottagningar

Läs mer

BESLUT. Dnr 1500098. Regelverk för schemaläggning och online-tidbok i Region Skåne

BESLUT. Dnr 1500098. Regelverk för schemaläggning och online-tidbok i Region Skåne Regiondirektören Lars-Åke Rudin +46 44 309 34 66 +46 768 87 07 67 lars-ake.rudin@skane.se BESLUT Datum 2015-04-28 (rev 2105-06-01) Dnr 1500098 1 (7) Regelverk för schemaläggning och online-tidbok i Region

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Lean Healthcare. Strategiska staben

Lean Healthcare. Strategiska staben Lean Healthcare Strategiska staben En dag på Universitetssjukhuset i Lund 870 inneliggande patienter 2 900 patienter besöker olika mottagningar varav 180 uppsöker akut mottagningen 710 patienter röntgas

Läs mer

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet PIF - Telefontillgänglighet Nacka öppenvårdsmottagning Ett arbete gjort av: Jonny Larsson, Marie Haking, Helena Ruokonen-Johansson, Lena Thörner, Karin Wohlmer Tel: 08-718 66 00 Telefontillgänglighet på

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-27 Vårdcentralen Centrumkliniken Vårdcentral Trelleborg Ort Ulf Eklund och Thord Svanberg Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Jordbro vårdcentral VIF 1 JORDBRO VÅRDCENTRAL. Verksamhet i förändring. www.slso.sll.se/jordbro

Jordbro vårdcentral VIF 1 JORDBRO VÅRDCENTRAL. Verksamhet i förändring. www.slso.sll.se/jordbro Jordbro vårdcentral VIF 1 JORDBRO VÅRDCENTRAL Verksamhet i förändring www.slso.sll.se/jordbro Jordbro vårdcentral VIF 2 Det här är VIF-teamet Annika Karlsson, Verksamhetschef Tfn: 606 14 76 Mail: Annika.I.Karlsson@sll.se

Läs mer

Kirsebergs Vårdcentral

Kirsebergs Vårdcentral Slutrapport Bra Mottagning för Kirsebergs Vårdcentral Malmö Teamets deltagare: Eva Pulverer-Marat, verksamhetschef Gunnar Forssell, distriktsläkare Cindy Abrahamss, undersköterska Anna Frankell, sjuksköterska

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Lean healthcare har visat sig vara ett oslagbart arbetssätt för att använda de resurser vi har på bästa sätt. Bent Christensen Sjukhuschef

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne

Socialdemokraterna i Region Skåne i Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Förord En fungerande hälso- och sjukvård är en viktig del av människors trygghet i vardagen. Det är

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Bättre tillgänglighet på Hässelby vårdcentral Förbättringsarbete inom projektet Vård i Förändring (ViF)

Bättre tillgänglighet på Hässelby vårdcentral Förbättringsarbete inom projektet Vård i Förändring (ViF) 1 Bättre tillgänglighet på Hässelby vårdcentral Förbättringsarbete inom projektet Vård i Förändring (ViF) Teamets medlemmar Katalin Boér Ann-Sofie Danneholt Ulla-Märtha Cederhage Gun Rubeling Jan Holmstrand

Läs mer

AKUTTEAM I PRIMÄRVÅRDEN Mönsteråsmodellen

AKUTTEAM I PRIMÄRVÅRDEN Mönsteråsmodellen AKUTTEAM I PRIMÄRVÅRDEN Mönsteråsmodellen Maria A Hilberth Verksamhetschef Mönsterås Hälsocentral 121127 Mönsterås Hälsocentral Ca 8 600 listade patienter Storlek 6 av 27 offentliga HC Ca 40 medarbetare

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö Slutrapport 071016 1 Teamets medlemmar Ann-Katrin Alveblom ST läkare allmänmedicin Vc Centrum Mailadress: ann-katrin.alveblom@ltkronoberg.se

Läs mer

Vernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm

Vernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Vernissage 17 december 2012 kl. 13.00 16.00 Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Det pågår en strukturförändring inom svensk vård och social omsorg. För att svara upp mot de ökade krav

Läs mer

REDOVISNING AV SAMTLIGA UPPDRAG I SOLUTIONFOCUS I MORA AB TIDEN 2004 2009 (några uppdrag har pågått över längre tid)

REDOVISNING AV SAMTLIGA UPPDRAG I SOLUTIONFOCUS I MORA AB TIDEN 2004 2009 (några uppdrag har pågått över längre tid) 1 REDOVISNING AV SAMTLIGA UPPDRAG I SOLUTIONFOCUS I MORA AB TIDEN 2004 2009 (några uppdrag har pågått över längre tid) UTBILDNINGAR I LÖSNINGSFOKUSERAT ARBETSSÄTT OCH KASAM INOM AMS (ARBETSMARKNADSVERKET)

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Malmköping

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Malmköping Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Malmköping Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Klamydiasmittspårning

Klamydiasmittspårning Klamydiasmittspårning 2007 Projektledare: Annbritt Lidfeldt Kurator Verksamheten för Hud-och Könssjukvård SU/Sahlgrenska Göteborg CVU Rapportserie 2008: 30 Klamydiasmittspårning Projektansvarig: Namn:

Läs mer

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk?

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Hitta rätt i vården Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Om du blir sjuk Akut sjuk Akutmottagning 112 Nödnummer 112 Genom nödnummer 112 når man: - Ambulans - Räddningstjänst/Brandkår

Läs mer

Ett bättre akutflöde. Så skapar vi ett bättre akutflöde. Bäst förändring byggs underifrån! En kundberättelse. PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT

Ett bättre akutflöde. Så skapar vi ett bättre akutflöde. Bäst förändring byggs underifrån! En kundberättelse. PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT Ett bättre akutflöde En kundberättelse. Bäst förändring byggs underifrån! Så skapar vi ett bättre akutflöde PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT Kjell Ivarsson, verksamhetschef för Akutcentrum, Helsingborgs

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Landstinget Dalarna Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Mora lasarett Mora lasarett har genom sitt geografiska läge en särställning i länet vad gäller turisttillströmningen. Detta gör att den

Läs mer

Slutrapport Patientnärmre vård på vårdavdelning 81, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset Eskilstuna

Slutrapport Patientnärmre vård på vårdavdelning 81, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset Eskilstuna Division Länssjukvård 2006-11-10 Verksamhetssamordnare Tel 016-103366 Slutrapport Patientnärmre vård på vårdavdelning 81, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset Eskilstuna Bakgrund Kliniken för

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser 2012-09-06 Martin Östberg 2 (8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Genomförande... 5 3 Bemanningssituationen under

Läs mer

Revisionsrapport. Sociala jouren ALVESTA KOMMUN. 11 juni 2012. Jard Larsson. Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Sociala jouren ALVESTA KOMMUN. 11 juni 2012. Jard Larsson. Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Sociala jouren ALVESTA KOMMUN 11 juni 2012 Jard Larsson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 1 2 Revisionsfråga och kontrollmål... 1 3 Metod... 1

Läs mer

Återföring. Remisshantering

Återföring. Remisshantering Handläggare: Renate Cremer PaN 2013-09-19 P 10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-04 PaN V1112-0487558 PaN V1112-0488858 PaN V1112-0503458 PaN V1206-0255458 PaN V1207-0303458 PaN V1207-0303558 Återföring Remisshantering

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Raska fötter springa tripp, tripp, tripp

Raska fötter springa tripp, tripp, tripp Raska fötter springa tripp, tripp, tripp Vilka patienter med fotproblem söker Årsta vårdcentral i Uppsala och hur tar vid hand om dem? Uppsats specialistexamen mars 2012 Cecilia Eich, ST läkare Årsta vårdcentral,

Läs mer

Uppföljning av verksamheten under sommaren

Uppföljning av verksamheten under sommaren VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Omsorgsnämnden 2015-10-14 5 On Dnr 2014.034 026 Uppföljning av verksamheten under sommaren Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar att Ärendebeskrivning

Läs mer

Resultat från seminarium 2

Resultat från seminarium 2 Projektet Vård och Omsorgscollege Västerbotten Resultat från seminarium 2 En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag från BUSprojektets seminarieserie i Vilhelmina, Lycksele, Umeå och Skellefteå

Läs mer

Vårdcentralen Björkekärr

Vårdcentralen Björkekärr Vårdcentralen Björkekärr - för en bättre tillgänglighet Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Ingrid Frödell, Mottagningssköterska Per-Arne Stenberg, Distriktsläkare Anne-Marie

Läs mer

Patientstatistik 2011

Patientstatistik 2011 Patientstatistik 2011 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker,

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23 Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 Villkor 3, 2015 inom Sjukskrivningsmiljarden -tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen Funktionen (dvs. rehabsamordnaren) ska ha både en intern och extern

Läs mer

Svar på revisorernas granskning angående vårdgarantin inom JLL (LS/1622/2011)

Svar på revisorernas granskning angående vårdgarantin inom JLL (LS/1622/2011) ... Jämtlands Läns Landsting 1(4) Kontaktperson v rdgaranti JLL Marie Norlen Tfn: 063 142475 E-post: marie.norlen@jll.se 2012-01-24 LSj1622j2011 Landstingets revisorer Svar på revisorernas granskning angående

Läs mer

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC?

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? En intervjustudie där patienten får säga sin mening Jenny Nordlöw September 2010 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3

Läs mer

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING Linköpingsmodellen! Stefan Blomberg, psykolog Charlotta Wigander, ST-läkare Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset, Linköping Definitioner Trakasserier Diskriminering

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Bra Mottagning Slutrapport

Bra Mottagning Slutrapport Ortopediska kliniken Bra Mottagning Slutrapport Ortopediska Kliniken Malmö 2006-09-06 Innehållsförteckning VERKSAMHETSOMRÅDE...3 PROBLEM /FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN...4 Historik...4 MÅLSÄTTNING...4 DELMÅL...4

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser 2013-06-03 Jonas Vallgårda 2 (12) Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Metod och genomförande... 5 3 Bemanningssituationen

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg

Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg Underlag AT-kansliet SU:s sammanställning av primärvårdsenkät 120501 121116,

Läs mer

LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN

LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN JOHAN MOBERG RAMBÖLL MANAGEMENT AGENDA 01 Vad är Lean för något och passar det oss? 02 Arbete med Lean i praktiken ett

Läs mer

Ledning Styrning Utveckling av verksamhetens processer

Ledning Styrning Utveckling av verksamhetens processer Ledning Styrning Utveckling av verksamhetens processer Centrum för Verksamhetsutveckling Tel: 031-7051674 Besöksadress: 1 Bakgrund Stora satsningar görs för närvarande inom Västra Götalandsregionen för

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Verksamhetsutveckling på Nuklearmedicin

Verksamhetsutveckling på Nuklearmedicin Verksamhetsutveckling på Nuklearmedicin 2005-01-01-2006-06-30 Projektledare: Johan Fredén Lindqvist, specialistläkare Nuklearmedicin, Klinisk Fysiologi, Område Hjärta-Kärl, Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Datum 2013-05-23 Ert datum Beteckning FaR rapport 2012 1(5) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Bakgrund FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Teamträffar i hemtjänsten

Teamträffar i hemtjänsten HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Teamträffar i hemtjänsten Halmstad 2010-01-28 Åsa Rydberg Sammanfattning Teamträffar i hemtjänsten i Halmstads kommun har funnits sedan september 2007. Idag bedrivs teamträffar i

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Kjell Norman 2014 04 23 Översyn av det akuta flödet inom Landstinget Gävleborg för att på ett patientsäkert sätt borga för att patienter får ett gott bemötande

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten 1 2009-04-28 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Verksamhetsinformation 2.1 Presentation

Läs mer

Riskanalyser. Införandet och användandet av Läkemedelsmodulen I Melior

Riskanalyser. Införandet och användandet av Läkemedelsmodulen I Melior 090130 er Införandet och användandet av Läkemedelsmodulen I Melior 1 Uppdragsgivare Chefläkarna Ingrid Mattiasson och Peter Jerntorp. 1.1 Projekttid 080815-081231 1.2 Återföringsdatum 081217 2 Uppdrag

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Vad tycker patienterna?

Vad tycker patienterna? Vad tycker patienterna? En enkät kring hur Helsingborgs Fysios patienter upplever tillgänglighet bemötande behandling Helsingborgs Fysio AB november 2011 1 Helsingborgs Fysio bemannas av sju privatpraktiserade

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

!! " # # $ " # # % % & & ' (' # ) * %% ) 2

!!  # # $  # # % % & & ' (' # ) * %% ) 2 !! " ## $ " ##%% & &' ('#) * %% ) 2 "# Enligt avtal mellan beställare och utförare har beställaren rätt att genomföra brukarundersökningar och kvalitetsuppföljningar även i form av aktiv uppföljning genom

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer