Banvaktens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Sida 1 av 7 Banvaktens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola a för planen Anci Rehn, förskolechef Valbo förskoleenhet Tomas Rigvald, verksamhetsansvarig Banvaktens förskola och likabehandlngsrepresentant AnnSofie Johansson, förskollärare Kristina Wirén, förskollärare Vår vision I Gävle Kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Barnen har deltagit i temaarbete med fokus på likheter/olikheter, där barn i olika åldrar arbetat tillsammans med några gemensamma mål. Det är en del i vårt arbete med att göra barn delaktiga i arbetet med förskolans likabehandlingsplan. I verksamheten har vi låtit barnen återkomma flera gånger till samma material, aktivitet, eller plats och fokuserat på att man kan göra saker lika som någon annan, eller på flera olika sätt. Genom pedagogisk dokumentation upptäcker barnen att de kan olika saker och att det kan vara roligt, spännande, svårt, roligt eller tråkigt... Vi upplever saker tillsammans och barnen lär sig att vi gör olika och är olika. Personalen uppmuntrar barn att pröva olika saker och tillåter barn att göra på olika sätt. Ett professionellt förhållningssätt i mötet med barn handlar om att ha tilltro till barns förmåga och att vara närvarande som pedagog. I verksamheten har vi delat gruppen ibland och det har givit utrymme åt fler barn att kliva fram och våga ta plats. Upprepningar kan vara positivt, liksom att arbeta i mindre grupper. Vi har också valt att samtala med barn och låtit dem uttrycka vad som kan vara otrygga situationer i vår verksamhet. En del barn har svårt att uttrycka och sätta ord på när eller var de upplever att något känns otryggt. Det är viktigt att personalen genom vårdnadshavare tar reda på rutiner som är viktiga för barnets trygghet. Vår kommunikation med vårdnadshavare är viktig för att det barnen uttrycker om förskolan hemma kommer till vår kännedom. Vårdnadshavarnas delaktighet Vid familjemöten på förskolan har föräldrar deltagit i diskussion och samtal med pedagoger omkring hur vårt arbete med trygghet och likabehandling fungerar. Viktigt att skapa goda mötesplatser där vårdnadshavare uppmuntras att uttrycka tankar och uppfattningar om sina barns förskola. Vad förväntar jag mig som förälder när jag lämnar mitt barn på förskolan? Kommunikation med varje vårdnadshavare omkring barns upplevelse av trygghet/otrygghet sker kontinuerligt. God kommunikation och kontakt mellan personal och vårdnadshavare vid lämning/hämtning är nödvändigt om vi ska klara att erbjuda en trygg miljö på Banvaktens förskola. Utvecklingssamtal ger vårdnadshavare möjlighet att utifrån sitt barns behov samtala med pedagoger på förskolan. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Personalens delaktighet Förskolans personal har arbetat med likabehandling och frågor om trygghet på flera personalmöten. Återkommande sker pedagogiska samtal där arbetslaget tillsammans reflekterar kring ett målområde från Förskolans läroplan(lpfö98), eller en frågeställning som rör likabehandlingsarbetet. Hur vi tillsammans levandegör de grundläggande värden, som vårt demokratiska samhälle vilar på behöver vi ständigt återkomma till. Vi bevakar aktuell forskning och utbud av föreläsningar, samt litteratur och ser behovet av att utveckla personalens kompetens. Förskolan har ett elevhälsoteam, som består av tre pedagoger. Vårt elevhälsoteam träffas varje månad. För vår förvaltning, Barn & Ungdom Gävle, gäller en elevhälsoplan, som ska säkerställa att den pedagogiska verksamheten anpassas till alla barn i förskolan. Genom områdets elevhälsoteam har vår förskola några gånger varje termin möten med specialpedagog, tal- och språkpedagog, kurator/socionom och konsulent från särskolans resursteam(adjungeras vid behov). Flera samtal har genomförts i arbetslaget om hur vi möter och bemöter barn och hur vuxenansvar syns i förskolans vardag. I arbetet med att skapa en trygg förskola är det viktigt att samtlig personal har god kompetens. Pedagoger uttrycker behov av kunskap om barn med NPF-problematik. Barn i behov av särskilt stöd kan ha neuropsykiatriska funktionshinder och vi behöver ha kunskap för att kunna se varje barn och skapa goda förutsättningar i förskolan. Förankring av planen Planen läggs ut på förskolans hemsida och delas ut till vårdnadshavare. Arbetslaget lyfter fram likabehandlingsarbetet och ger utrymme åt samtal och diskussion vid föräldramöte. För personalen är det angeläget att skapa goda mötesplatser där vårdnadshavare upplever att deras tankar och åsikter betyder något. Förskolan ska vara ett stöd till familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Personalen informerar barnen om vår plan för likabehandling. På många skilda sätt försöker vi konkretisera hur förskolan kan bli en tryggare miljö.

2 Sida 2 av 7 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Fjolårets plan har utvärderats på kvällsmöte av arbetslaget. Vi använder pedagogisk dokumentation där pedagoger gemensamt samtalar om och reflekterar över en aktivitet eller situation i förskolan. Dokumentation är betydelsefullt i förskolans systematiska kvalitetsarbete. Fokus har legat på barns inflytande och frågor om hur förskolans miljö kan förbättras avseende tillgänglighet och hur den inbjuder och lockar barn till lärande och upptäckande. Genom pedagogisk dokumentation har barn varit delaktiga och fokus har legat på förskolans temaarbete omkring vad som kan vara bra med olikheter eller likheter. Föräldrar har vid föräldramöte samtalat och diskuterat med pedagoger omkring förskolans likabehandlingsplan. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Arbetslaget har vid flera tillfällen fört pedagogiska samtal med fokus på hur vi möter och bemöter barn i vår verksamhet. Vi har också utvärderat hur vår förskolas arbete kring barn i behov av särskilt stöd fungerar. Vårt arbetslag bedömer att vi har stor nytta av den kompetens som finns i områdets elevhälsoteam, med specialpedagog, tal- och språkpedagog och kurator/socionom. Föräldrar har deltagit genom samtal på föräldramöte och synpunkter har kommit fram vid utvecklingssamtal. Barn har kommit till tals vid samtal med pedagoger och de har uttryckt tankar om hur de upplever vår förskola. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Våra mål: "att ge barnen möjligheter att upptäcka vad som kan vara bra eller mindre bra med likheter och olikheter och att barnen får samarbeta omkring små och stora uppgifter" har vi uppnått. Genom temaarbete med utgångspunkt i olika berättelser(bla sagan om de tre små grisarna och vargen och boken om Bagare Bengtsson) har gruppen stärkts. Skapande verksamhet har givit utrymme åt många olika barn att samarbeta.vi har också utvärderat arbetet med att utveckla förskolans utemiljö, där våra mål var att fler barn ska leka tillsammans och att vi ska skapa fler attraktiva och trygga lekmiljöer. Det vi har genomfört är vi nöjda med och vi upplever att barnen använder det vi har skapat/tillfört. Vi har också arbetat med hur vi kan locka barn till lek och upptäckande. Hur gör vi för att få med de som är lite försiktiga? Att samla barngruppen och göra lekar tillsammans ger möjlighet för barn att upptäcka fler kompisar och att känna att vi har roligt. Det betyder mycket som gruppstärkande aktivitet och barn får möjlighet att träna på att förstå regler och att följa regler för en lek. Personalen har uttryckt ett stort värde av att vi några gånger per termin har möten med Elevhälsoteam där specialpedagog, tal- och språkpedagog och socionom/kurator deltar. Det är en trygghet att det i organisationen finns kompetens, som kan fungera som stöd till försolans personal. Genom denna kontakt har personalens kompetens ökat omkring barn i behov av särskilt stöd. Vi bedömer att det ökar vår kunskap även kring hur vi kan främja likabehandling och motverka att kränkningar sker i förskolans miljö. Verktyget pedaggoisk dokumentation använder personalen med mål att ge barn möjlighet att reflektera och upptäcka. Hjälper det barn att bli medvetna om vad de kan göra och vad de vill göra i förskolan? Det är viktiga frågor som handlar om barns inflytande och trygghet. Vi behöver fortsätta detta arbete. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Arbetslaget ska arbeta med dokumentet på APT och bjuda in föräldrar att dela tankar och åsikter om likabehandlingsarbete på familjemöte. För oss är det viktigt att alla vårdnadshavare får möjlighet att uttrycka tankar om sina barns förskola och att vi har god kommunikation med alla barns vårdnadshavare. Alla kommer inte på föräldramöten och det blir viktigt att frågor om barns trygghet tas upp vid utvecklingssamtal. Trygghet är grunden för utveckling och lärande. Vår förskola ska vara en trygg miljö för alla barn som deltar i verksamheten. för att årets plan utvärderas Tomas Rigvald, verksamhetsansvarig Banvaktens förskola Främjande insatser Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning. Områden som berörs av insatsen Mål under året är att pedagogerna på förskolan arbetar med förutsättningar i förskolans miljö och verksamhet, för att ge alla barn bättre möjligheter till lärande och utveckling. Att dokumentera och identifiera vad vi behöver anpassa och hur vi kan öka tillgängligheten i förskolans hela miljö. Intervjua barn om vad de skulle vilja göra på förskolan och försöka genomföra några önskemål. Följa upp genom pedagogisk dokumentation och reflektionssamtal tillsammans med olika barn. Arbetslaget följer upp och utvärderar varje kvartal på kvällsmöte. Insats Förskolans pedagoger har i den reviderade läroplanen Lpfö 98 ett förstärkt pedagogiskt ansvar. Vi arbetar utifrån strävansmål i läroplanen och ska med hjälp av pedagogisk dokumentation få syn på barns intressen och behov. Utifrån tydliga mål uttrycker vi områden där barn ska ha möjlighet att lära och göra upptäckter genom vår verksamhet. Att arbeta i teman ger utrymme för många barn att upptäcka och lära och uppmuntrar också till samarbete. En medvetenhet hos pedagoger ska synas i verksamheten där vi anger olika lärandeobjekt, som ger varje barn utrymme att förändra sitt kunnande genom tex lek, upplevelser, skapande och samtal.

3 Sida 3 av 7 Tomas Rigvald, AnnSofie Johansson och Kristina Wirén utveckla förskolans utemiljö Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Funktionsnedsättning och Ålder Att främja barns lika rättigheter och möjligheter i hela förskolans miljö. Att bättre ta tillvara möjligheter till lärande genom att fortsätta utveckla förskolans utemiljö. Att pedagoger uppmuntrar barn att pröva olika saker och att pedagoger i verksamhet och miljö ger utrymme åt det som olika barn visar intresse för. Att barn tycker det är roligt att vara på förskolan. Att varje medarbetare är delaktig i processer för att stödja barn som har svårt att komma in i och delta i lek med andra barn. Förskolans personal samlar barnen och ger dem möjlighet att lära sig olika lekar och att leka flera tillsammans. Uppföljning genom pedagogisk dokumentation och på personalmöten kontinuerligt under året. Insats Barnens utemiljö inbjuder till att använda vatten genom en tunna med tappkran där barn ska kunna hämta vatten för lek och upptäckande. Pedagoger arbetar under hela året med att lära barn olika lekar. Att göra saker tillsammans i stor grupp och i mindre grupper är en främjande åtgärd som minskar känslan av att vara utanför och lär barn att vara tillsammans. Förskolans tre pedagoger arbetar med pedagogisk dokumentation. Fokus ligger på hur barn blir delaktiga i och intresserade av sitt förändrade kunnande och hur vi gör för att uppmuntra varje barn att välja utifrån intresse. Vi uppmuntrar barn att pröva allt möjligt. En metod är att dela gruppen för att olika barn ska ges utrymme att prova, att skapa utrymme för fler aktörer. Barn intresserar sig för varandra och upptäcker att de kan lära av varandra! Naturvetenskap och teknik ska få större utrymme i vår förskolas verksamhet. I utemiljö finns många möjligheter att låta barn prova på och upptäcka naturvetenskapliga fenomen, förändringar i naturen och hur vi kan använda teknik. Tomas Rigvald, AnnSofie Johansson och Kristina Wirén främja nyfikenhet oavsett ålder, kön eller funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Genom en rikedom av metoder och olika material ska samtliga medarbetare i vår förskola väcka och uppmuntra barns lust till lärande. Här finns rika tillfällen att vara en inkluderande förskola där olikheter ses som en tillgång. I reflekterande samtal och på arbetsplatsträffar ska arbetslaget arbeta med pedagogisk dokumentation. Mål för vårt arbetslag är att vi ska tänka kring vilka normer som påverkar oss och som kan styra om eller hur barn väljer olika saker och prövar olika aktiviteter. Ett normkritiskt perspektiv handlar om att våga ifrågasätta normen för vad som är "normalt" med målet att alla oavsett olikheter och förutsättningar ingår i normen "vad det är att vara människa". En viktig fråga är hur vi kan skapa miljöer och sammanhang där det är lätt att vara inkluderad? Mål för alla medarbetare är att sträva efter att vara närvarande och intresserad i mötet med olika barn. Insats Pedagogerna arbetar med att konkretisera vad en inkluderande förskola betyder för oss. Hur gör jag/vi olikheter till något positivt? Hur märks det att vi har ett normkritiskt perspektiv? Att bryta ner formuleringar till handlingar i mötet med barnen betyder jättemycket. Barn ser hur vi gör-de läser inte likabehandlingsplaner. Vi lyfter fram och uppmuntrar barns egna lek, då vi ser att barn utvecklar begrepp och lär sig använda språket när de leker tillsammans. Ger vår förskola genom miljö och verksamhet barn möjligheter att bli intresserade av varandra? Tomas Rigvald, AnnSofie Johansson och Kristina Wirén

4 Sida 4 av 7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi har valt att göra kartläggning genom gruppdiskussioner under familjemöte. Vi uppmuntrar föräldrar till dialog med förskolans personal och uppfattar att många åsikter och tankar kommer fram om vi delar in föräldrar i smågrupper. Vi efterfrågar varje vårdnadshavares uppfattning om de risker och brister de upplever finns i förskolans verksamhet och miljö. Vårdnadshavare anger i vilken grad vår förskola uppfattas som trygg och var och när det finns risk för kränkningar. Utveklingssamtal ger oss tillfälle att möta vårdnadshavare enskilt och där fråga om de upplever förskolan som en trygg miljö. Utvecklingssamtal är betydelsefulla då vårdnadshavare kan ta upp frågor som är känsliga. Det är viktigt att det finns forum där man som vårdnadshavare upplever att man kan och vågar uttrycka både positiva och negativa upplevelser. Områden som berörs i kartläggningen Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barn har tillfrågats vid samlingar om hur de uppfattar förskolan. Är det en trygg miljö? Känner sig barn rädda någon gång eller är det något barn eller någon vuxen som säger dumma saker? Vi har delat upp barngruppen och kunnat sitta med några barn och samtala om hur man ska vara mot varandra. Det är en viktig uppgift i förskolans uppdrag att få barn att förstå och vilja vara en del av vårt demokratiska samhälles grundläggande värden. Vuxna personer är viktiga förebilder för alla barn och förskolans personal ska samarbeta med vårdnadshavare för att barn ska få uppleva trygga miljöer. Att genomföra utvecklingssamtal är viktigt, då det är en möjlighet för föräldrar att berätta om tex kränkningar eller annan otrygghet på förskolan. Frågor om trivsel och trygghet är alltid en del av utvecklingssamtalet. Vi har vid familjemöte involverat föräldrar då vi använt husmodellen för att få syn på situationer och rum/platser där kränkningar eller diskriminering kan ske. De olika diskrimineringsgrunderna har vi tagit upp och berättat om vid ett familjemöte. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har vid ett flertal arbetsplatsträffar gått igenom hur och när verksamheten kan innehålla trakasserier och kränkande behandling. Pedagoger har samtalat med föräldrar vid familjemöte om hur vi kan undanröja risker för att något barn blir diskriminerat eller utsatt för kränkande behandling. Förskolans pedagoger har deltagit i studiedag med föreläsning om dikrimineringsgrunder och kränkande behandling. En pedagog deltar i nätverk i Valbo förskoleenhet med utbildning omkring likabehandlingsuppdraget och erfarenhetsutbyte med andra förskolor. Resultat och analys Vår kartläggning har gjort oss medvetna om att barn i olika situationer uttrycker känslor. Barn har olika förmåga att kommunicera vad de vill och vad de känner och vi kommer under året prioritera stödjande arbete där barn kan lära sig mer om olika känslor. Det kommer att handla både om att uttrycka/visa känslor och att uppfatta och tolka känslouttryck hos andra. Språk och kommunikation är ett viktigt område i förskolan där barn ska få möjligheter till lärande och utveckling. Arbete med språk och tecken som stöd kommer att vara viktiga i vårt förebyggande arbete. Vår kartläggning visar att barn behöver stöd från vuxna i olika situationer i förskolan. I arbetslaget behöver vi samtala om hur stödet från vuxna kan se ut och hur vi bemöter barn. Vi behöver tydliggöra hur vi kan bryta oönskade beteenden utan att kränka barn. Det är viktigt att kunna be en kollega om hjälp och det ska vara självklart för oss att säga till en kollega som brister i bemötande av barn i olika situationer. I vårt arbetslag ska vi återkommande prata om bemötande och vilka rutiner som kan hjälpa oss att säkerställa barnens trygghet på förskolan. Var och en i arbetslaget känner till att det går att vända sig till Anci Rehn, förskolechef för Valbo förskoleenhet om något inträffar som man inte vill ta upp med en kollega. Det är en kvalitetssäkring av vårt likabehandlingsarbete. I vår organisation finns Elevhälsoteamet i Valbo där vi kan konsultera och söka stöd och handledning genom specialpedagog, tal- och språkpedagog och socionom. Det är viktigt att vi har tydliga skrivna rutiner för hur vi agerar om/när vi upptäcker fall av diskriminering eller kränkande behandling på vår förskola. Hur gör vi med det barn som blir utsatt för en kränkning? Om det är ett barn som har ett beteende mot andra barn som är diskriminerande eller kränkande ska vi veta hur vi ska agera. I vårt arbetslag har kommunikation stor betydelse och för att säkerställa att likabehandlingsuppdraget hålls levande arbetar vi med dessa frågor vid ett personalmöte varje månad. Förebyggande åtgärder Bryta oönskade beteenden hos barn utan att utsätta dem för trakasserier eller annan kränkande behandling. Områden som berörs av åtgärden Personalen på Banvaktens förskola har ett bra bemötande av barn som har ett oönskat beteende. När vi bryter ett beteende eller när vi säger till barn och tillrättavisar dem ska det ske utan att vi kränker ett barns värdighet. Varje medarbetare är närvarande och möter varje barn med intresse och respekt. Vi följer upp detta mål en gång varje kvartal under året vid personalmöte då vi arbetar med likabehandlingsuppdraget. Åtgärd Barn som upplever svårigheter att delta i samling eller som stör andra barn tex vid måltider placerar vi nära en vuxen och ger därigenom stöd så att barnet får förutsättningar att vara med och vara delaktig. Vid samling tänk på att förbereda barn på vad vi ska göra-skapa en förväntan och gör det möjligt för barnet att klara av

5 Sida 5 av 7 att deltaga. Om det blir jobbigt ska barnet veta att hon/han kan gå undan tillsammans med en vuxen. Barnet ska inte känna att det misslyckas och blir bortvisad från gruppen. Motivera åtgärd Förskolan som miljö ska vara fri från kränkningar. I vårt arbetslag är det viktigt för oss att samtala om hur vi bemöter barn i olika situationer och hur det kan se ut när vi brister och inte behandlar barn med respekt. Det här är konkreta åtgärder, som sätter fokus på siuationer när barn kan uppleva att de är ensamma och utsatta i en miljö där de ska kunna lita på oss vuxna. AnnSofie Johansson, Kristina Wirén och Tomas Rigvald Barn lär sig känna igen och sätta ord på olika känslor. Områden som berörs av åtgärden Barn på vår förskola får möjlighet att träna på att känna igen och uttrycka olika känslor. De får möjlighet att benämna flera olika känslor. En förståelse handlar också om att jag kan göra något eller säga något som får någon annan att känna sig på ett visst sätt. Ett viktigt mål är att alla barn som deltar i förskolans verksamhet får uppleva att jag är viktig och värdefull. Jag får uppleva att jag lyckas och att jag är en tillgång i gruppen. Mina känslor är viktiga och de vuxna jag möter i förskolan ser mig och bekräftar mig. Arbete omkring känslor och känslouttryck pågår under hela året, med något tema som avslutas under vårterminen. Förskolans tre pedagoger följer upp vid personalmöten och utvecklar nya teman. Åtgärd Genom att använda dramaövningar och lekar får vi tillsammans prova på att uttrycka olika känslor. Vi pratar med barnen om när man kan känna på olika sätt. Vi arbetar med skapande och målar, fotgraferar tillsammans med barnen. Vi läser för barnen(högläsning) och de får höra olika berättelser. Att prata om känslor och att visa känslor är något positivt, som vi kan uppmuntra till genom förskolans miljö och innehåll. Uppmuntra barns egna lekar och erbjuda stöd när barn har svårt att komma igång och leka. Vi använder oss av lärplatta och dator och skapar lärsituationer som rymmer närhet och samtal mellan barn och pedagoger. Vi använder tecken som stöd i förskolans miljö. Motivera åtgärd Drama och lekar låter barn få distans till något som kan vara svårt att prata om och förstå. Det ska vara lustfyllt och barn ska ha roligt när de är på förskolan. Vi uppmuntrar barn att samarbeta och ger utrymme åt barn att lära av varandra. Tecken som stöd är värdefullt och gör det lättare att förstå och att uttrycka det jag vill. Gemensamma lekar som vi gör i förskolan ger barn möjlighet att lära sig regler och att klara av att följa dem. Även här är känslor viktiga som lärandeobjekt och barn kan träna på att känna igen och förstå olika känslor. När vi leker gemensamma lekar kan barn få möjlighet att utöva inflytande och träna på att lösa konflikter. AnnSofie Johansson, Kristina Wirén och Tomas Rigvald Får jag vara med och leka? Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder Barn får erfarenhet av och förståelse för hur det känns att få vara med eller att inte få vara med. Mål är att stärka barn och lära dem hur man gör för att komma in i en lek och hur man tar kontakt med varandra. Mål är att vi uppmuntrar barn att leka med flera olika kamrater på förskolan. Vuxna i förskolan finns med där barn leker och kan stödja barn som har svårt att ta sig in i lekar. Vi leker gemensamma lekar både utomhus och inne på förskolan. Barnen lär sig några lekar som de sedan kan där man kan leka många tillsammans. Vi följer upp hur vi arbetat i slutet av vårterminen och i slutet av oktober. Åtgärd

6 Sida 6 av 7 Vi läser olika berättelser och bilderböcker för barnen och gör det i mindre grupp. Pedagoger samtalar med barn om hur man kan göra när man leker. Hur kan det bli när det kommer någon mer som vill vara med? Vi arbetar med skapande verksamhet där barn både kan samarbeta och skapa individuellt och uppleva att vi har roligt tillsammans. Vi gör lekar tillsammans där alla får delta. Motivera åtgärd Barn behöver många möjligheter där de kan träna på att bli sociala. Vi vill stärka deras lekförmåga och lära dem hur man kan ta kontakt om man vill leka. Vi leker gemensamma lekar för att stärka gruppen och för att barn ska få uppleva att det är roligt att leka. AnnSofie Johansson, Kristina Wirén och Tomas Rigvald Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom- och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Anci Rehn, förskolechef Valbo förskoleområde nås på telefon: (arb) (mobiltel), eller via mail: Ann-Catrine.Rehn@gavle.se Tomas Rigvald, verksamhetsansvarig Banvaktens förskola nås på telefon: (arb), eller via mail: tomas.rigvald@gavle.se Vårdnadshavare kan vända sig till all personal Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organistionen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare.

7 Sida 7 av 7 Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationer är berörda pedagoger på Banvaktens förskola och Anci Rehn, som är förskolechef för Valbo förskoleområde(vår närmsta chef). Ansvarsförhållande Verksamhetsansvarig för Banvaktens förskola Tomas Rigvald ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Anci Rehn har det övergripande ansvaret.