Förskolans betydelse för barns lärande, utveckling och hälsa. Sven Persson
|
|
- Joakim Kjell Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förskolans betydelse för barns lärande, utveckling och hälsa Sven Persson
2 Rapportens uppläggning Forskning om förskolans betydelse för barns lärande, utveckling och hälsa. Hur ser det ut i Malmö? Vad har gjorts i Malmö? Förslag på åtgärder
3 Tidiga insatser viktigast Tidiga insatser i förskola är samhällsekonomiskt mycket lönsamma och har stor betydelse för att främja befolkningens hälsa.
4 Heckmans kurva
5 Förskolan är socialt utjämnande Barns förskolevistelse har positiva effekter för barns prestationer i skolan. Det gäller i stort sett alla skolans områden. Longitudinella studier har kunnat påvisa att förskolan har utjämnande socio-ekonomiska effekter genom att barn från resursfattiga miljöer och utsatta barn drar störst nytta av att vistas i förskola Dessa effekter har visat sig vara stabila över en längre tidsperiod.
6 Men För att förskolan ska ha positiva effekter ska kvaliteten i verksamheten vara hög. Den svenska förskolan håller, i internationell jämförelse, hög kvalitet, men det finns stor variation. Vad kan vi i Malmö göra för att utveckla förskolan?
7 Viktigast är kvaliteten i de pedagogiska relationerna
8 Kvalitet - process och struktur Vad möjliggör och hindrar goda pedagogiska relationer?
9 3.1 Likvärdighet och kvalitet Mål: Alla barn och unga i Malmö stad ska ha tillgång till likvärdig förskola/fritidshem/skola av hög kvalitet Resultatet av varje skolforms systematiska kvalitetsarbete ska ligga till grund för hur personalens fortbildning och vidareutbildning prioriteras. Barns och ungas inflytande över vardagen i förskola, fritidshem och skola, utifrån de förutsättningar som råder på varje skolnivå, ska stärkas genom att aktivt inkludera dem i det systematiska kvalitetsarbetet. Detta gäller även föräldrainflytande.
10 Det behövs systematisk kvalitetsutveckling och utvärdering av gjorda insatser Ett arbete har påbörjats för att använda ECERS i en modifierad form för systematisk kvalitetsutveckling vid några förskolor i Malmö. Det arbetet är av värde för hela Malmö stad och behöver stödjas och utvärderas. Det flerspråkighetsprojekt som utvecklats inom stadsdelen Rosengård är ett bra exempel på systematisk kvalitetsutveckling inom ett för Malmö angeläget område, nämligen flerspråkighet. Även detta projekt behöver stödjas i framtiden och kunskaper kan spridas till andra stadsdelar.
11 Förskolan har störst betydelse för barn från resursfattiga miljöer och för utsatta barn För att kunna ge särskilt stöd till utsatta barn behövs ett kontinuerligt fortbildningsarbete av personal inom skola, förskola och fritidshem. I Malmö har Birthe Hagström (2010) framgångsrikt drivit ett fortbildningsprojekt kallat Små barn där förskolepersonal i Kirseberg utbildats att vara kompletterande anknytningspersoner. Kunskaper och erfarenheter från det projektet bör spridas över stadsdelarna. Fortbildningsinsatser bör riktas mot utsatta barn och barn i behov av särskilt stöd Resursteam bör inrättas i de stadsdelar som inte har något. Resursteamen bör organiseras i samverkan med andra sociala instanser i Malmö.
12 Förskolan som integrationsarena Förskolan har stor potential att vara kulturellt och språkligt gränsöverskridande och socialt utjämnande men det krävs en medveten pedagogik och hög utbildning bland personalen för att detta ska uppnås. Samarbete med föräldrar är en nyckelfaktor En förskola där personalen är känslomässigt involverade och har förmåga att stimulera barnen. Barn skapar hybrida kulturella identiteter genom att de ingår i flera olika sammanhang och kulturella referensramar. (Burchinald & Cryer 2003; Loeb et al, 2004).
13 Modersmålstöd Antal Inskrivna barn Andel (%) inskrivna Andel (%) barn i totalt andel (%) barn 1-5 år av barn 1-5 år därav kommune n antal i i befolkningen 1-5 år i med annat andel (%) ål d 15/10 er med 2010, n enskild förskola enskild modersmål moders- Kommun 1-5 år Samtliga kommuner Storstäder Göteborg Malmö Stockholm år regi förskola än svenska målsstöd
14 Tvåspråkig personal I några av de mest invandrartäta stadsdelarna i Malmö har man satsat på tvåspråkig personal för att barnen ska ha möjlighet att kommunicera med vuxna på sitt eget språk. Tvåspråkighet är ingen tillräcklig kompetens
15 Stora fortbildningsinsatser behövs Stora fortbildningsinsatser behövs riktade mot tvåspråkig personal utan pedagogisk högskoleutbildning. Organisera pedagoger och barn med samma modersmål till samma avdelningar. Organisera småbarnsavdelningar där pedagoger och barn har samma modersmål och avdelningar för större barn med starkare fokus på svenska. Riktade insatser till vissa avdelningar och/eller vissa pedagoger för att utveckla pedagogernas barnfokus och arbetsmetoder Krav på tydliga och ur ett flerspråkighetsperspektiv väl genomtänkta planeringar när det gäller såväl måltider, samlingar, styrda aktiviteter och fri lek
16 Andel personal i stadsdelarna Andel med pedagogisk högskolutbildning - annan utbildning för arbete med barn i Malmö stads förskolor per stadsdel och % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ce 10 Ce 11 Fo 10 Fo 11 Hu 10 Hu 11 Hy 10 Hy 11 Ped. Högskoleutbildning 60% 57% 49% 46% 56% 55% 52% 51% 61% 52% 52% 51% 50% 49% 43% 43% 53% 51% 68% 61% Annan utb för arbete med barn 40% 43% 51% 54% 44% 45% 48% 49% 39% 48% 48% 49% 50% 51% 57% 57% 48% 49% 32% 39% Ki 10 Ki 11 LB 10 LB 11 Ox 10 Ox 11 Rg 10 Rg 11 S I 10 S I 11 V I 10 V I 11
17 Ojämn fördelning av förskollärare Det är de socialt mest utsatta områdena som har lägst andel förskollärare medan mer välbeställda områden har en betydligt högre andel. Här finns dock betydande skillnader mellan stadsdelarna. I stadsdelen Västra Innerstaden är nästan 70 procent av personalen förskollärare och 30 procent barnskötare medan det i Rosengård är ca 57 procent barnskötare och 43 procent förskollärare. I stadsdelen Fosie finns också en majoritet av barnskötare. (Bilaga 1, diagram 6b, Malmö stad).
18 Rekrytering av förskollärare bör ske med andra medel Högre lön, bättre arbetsvillkor, mer planeringstid, mer och bättre kompetensutveckling till personalen i resursfattiga områden är några av de förbättrade villkor som skulle gynna en bättre fördelning av förskollärare i Malmö. Barnskötare i de områden som har flest barn med invandrarbakgrund har stor språklig samlad kompetens men saknar förskollärarutbildning. De bör därför ges större möjlighet till vidareutbildning till förskollärare, vilket sker idag om än i begränsad omfattning. Resurser bör användas för att i samverkan med Malmö högskola fortsätta och utöka satsningen.
19 Barns perspektiv och inflytande bör ges större utrymme En viktig slutsats från forskning om barns psykiska hälsa är att barn tidigt förstår att deras eget beteende såväl som hur andra beter sig påverkar hälsan. Tidiga erfarenheter av interaktion och samspel gör att barnet kan bedöma sitt eget hälsotillstånd såväl som andra barns utifrån sin egen och andras aktivitet. Barns perspektiv på deras egen vardag i förskolan bör alltid vara en del av utvärdering och systematisk kvalitetsutveckling.
20 Barngruppernas storlek och Motstridiga resultat. personaltäthet Flera studier pekar på att personaltäthet och antal barn i grupperna har betydelse för kvaliteten i interaktion och samspel, och att detta är mest betydelsefullt för de allra yngsta barnen och de utsatta barnen. (Asplund, Pramling Samuelsson och Kärrby, 2001; Balldin, 2010; Bremberg, 2001; de Shipper 2006, Love et al 2003; Munton, Mooney, Moss, Petrie, Clark & Woolner, 2002; Skolverket, 2003).
21 Barn per avdelning storstadskommuner Kommun Samtliga Avdelningar totalt Antal Andel (%) avdelningar med 15 ba rn ba rn ba rn ba rn Antal Antal barn barn avdel därav småbarnsavdelningar (0 3 år) Andel (%) småbarnsavdelningar med per ning barn barn barn bar kommuner , Storstäder , Göteborg , Malmö , Stockholm , n
22 Barns psykiska hälsa Inte mycket forskning om förskolans betydelse för barns psykiska hälsa. Försök att definiera psykisk hälsa, särskilt avseende barn, har resulterat i kopplingar till begrepp som motståndskraft, självreglering, social kompetens, delaktighet, engagemang och självkänsla. En kartläggning av visar att ett stort antal barn mellan 1 och 7 år växer upp med en förälder som har psykisk ohälsa. En mindre grupp barn, 1 2 procent, utstå upprepade fysiska övergrepp och ungefär vart tionde barn i Sverige beräknas vara i riskzonen med fara för sin fortsatta utveckling. Hos 2 5 procent finner man riktigt allvarliga problem. Skolprestation och psykisk hälsa påverkar varandra ömsesidigt. Tidiga svårigheter i skolan och i synnerhet läs- och skrivsvårigheter orsakar internaliserande och externaliserande psykiska problem (Gustavsson m.fl., 2010; Hagström, 2001, 2010, Socialstyrelsens hälsorapport, 2009)
23 Barns psykiska hälsa Barn som klarar sig bäst från svåra förhållanden är de som har minst en trygg relation till vuxna utanför familjen, får hjälp med att bearbeta sina smärtsamma upplevelser och hantera sin aktuella situation så bra som möjligt, samt upplever sammanhang och kontinuitet i livet. Minskad förekomst av utagerade psykiska problem om förskolan använder barncentrerad pedagogik. Samverkan mellan förskolor, föräldrar och sociala myndigheter är av största vikt om man vill hjälpa och förebygga hälsoproblem hos utsatta barn. Ojämn fördelning av utsatta barn i förskolan, trots forskning som visar att specifika insatser fungerar bäst när andelen barn från utsatta miljöer är under 10 procent. (Balldin, 2011; Bremberg, 2001; Cederblad 2003, Hagström 2010; Jespersen, 2006 ; Kihlbom 2003).
24 Förskolans fysiska miljö Förskolans rum bör ha verkstadskaraktär, gärna inredda med tydligt avgränsade hörn för olika områden. Barn behöver miljöer som inspirerar till olika typer av praktiska verksamheter och handlingar. Forskning beskriver brist på utrymme och trånga lokaler. Många förskolor är ursprungligen byggda för mindre barngrupper än vad som oftast förekommer idag, vilket begränsar möjligheterna att arbeta på det sätt man önskar. Behov av avskildhet och lugna rum framhålls, men det finns exempel på att höga ljudnivåer förekommer, även i vilrum. Nyare förskolegårdar är ofta små och insprängda i vanliga bostadskvarter där förskolebarn och boende måste samsas om utrymmet, vilket går ut över barnens rörelsefrihet och de blir mer passiva under utevistelsen. (Björklid, 2005, Eriksson, 2000; de Jong, 2010; Mårtensson (2004)
25 Rekommendationer för den fysiska miljön Barn ska kunna leka ostört med minsta möjliga avbrott i leken. Miljön ska vara självinstruerande så att barnen inte behöver be om hjälp utan kan klara sig själva. Material som betonas i förskolan, är material för rörelse och grovmotoriska aktiviteter inomhus. Värdefullt för barns lek, är tillgång till mycket löst material såsom stolar, kuddar, små bord och madrasser. Då ändrar barnen miljön så att det passar deras lektema. Det gäller även utomhus: små bräder, plankbitar, stenar och pinnar uppmanar barn till samspel med och förändring av miljön. Forskning visar att barn på naturrika förskolegårdar leker fler lekar, leker bättre i grupp och är mer uthålliga. De tränar dessutom sin förmåga till balans, vighet och koordination samt att springa både snabbt och uthålligt. (Björklid, 2005)
Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se
Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD Innehåll Förskolans betydelse för barns utveckling och lärande Samband mellan förskolans miljö och barnets beteende Vilka barn
Läs merBarn och personal i pedagogisk omsorg hösten 2009
1 (7) Barn och personal i pedagogisk omsorg hösten 2009 I oktober 2009 fanns drygt 22 000 barn i pedagogisk omsorg. Det är framför allt de yngre barnen som går i sådan verksamhet, knappt 4 procent av alla
Läs merVälkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv
Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv Vetenskapligt perspektiv Organisation och pedagogik Annika Samuelsson Lovén Följeforskning Ulrika Lundén Relationell
Läs merPLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N SID 1 (7) 2012-11-13 DNR 12-411/7073 BILAGA PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM UPPDRAGET I skollagen står följande om syftet med utbildningen på fritidshemmet:
Läs merTJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2008 SID 2 (5)
SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING BARN- OCH UNGDOMSAVDELNINGEN SID 1 (5) 2008-11-18 Handläggare: Göta Sandin Telefon: 08-508 03 294 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Stockholms stads förskoleplan - en
Läs merFörskola för barnens skull Vänsterpartiet Malmö 2013
Förskola för barnens skull Vänsterpartiet Malmö 2013 Rapporten är framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö, januari 2013. För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Förskola för barnens
Läs merStenhamra och Drottningholms förskolor. Arbetslaget är navet i förskolans utveckling!
PEDAGOGISK PLATTFORM Stenhamra och Drottningholms förskolor Arbetslaget är navet i förskolans utveckling! Vad är viktigast för kvalitet i förskolan? I vår enhet har vi barnet i fokus vilket innebär att
Läs merför Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Läs merRapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4
Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4 Krokofantens fristående förskola Hemmingsmark 2018-04-10 Krokofantens förskola är ett personalkooperativ som startade 2009-01-01. Förskolan
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete. Kungsbacka kommun
Systematiskt kvalitetsarbete Kungsbacka kommun Kungsbacka på kartan Förskola i Kungsbacka Antal barn förskola 4240 totalt Antal förskolor 74 st Antal kommunalt anställda 850 st Fristående förskolor 23
Läs merFörskola i förändring med barnens bästa i fokus. Kungsbacka kommun
Förskola i förändring med barnens bästa i fokus Kungsbacka kommun Förskola i Kungsbacka Antal barn förskola 3750 st Antal förskolor 72 st Antal anställda 750 st Fristående förskolor 21 st Under perioden
Läs merAktuella frågor kring barns lärande med förskolan som utgångspunkt
Aktuella frågor kring barns lärande med förskolan som utgångspunkt Skolledarkonferensen i Tylösand 25/9 2014 Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Bilden av dagens svenska förskola vad blir synligt?
Läs merFörskola i förändring med barnens bästa i fokus. Kungsbacka kommun
Förskola i förändring med barnens bästa i fokus Kungsbacka kommun Kungsbacka på kartan Förskola i Kungsbacka Antal barn förskola 3750 st Antal förskolor 72 st Antal anställda 750 st Fristående förskolor
Läs merKvalitetsarbete på Solveigs förskolor
Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av
Läs merBarn och personal i förskolan hösten 2013
1 (10) Barn och personal i förskolan hösten 2013 Denna promemoria ger en översikt av förskolans utveckling när det gäller barn, personal och grupper hösten 2013. Jämförelser görs framför allt med år 2012
Läs merHemkultur. Dokumentation av Kvalitetsarbete. Dingle förskola Skeppet. Förskolor Norr Munkedals kommun Karin Ohlson Eva-Lotte Olsson Hanne Eklund
Hemkultur Dokumentation av Kvalitetsarbete Dingle förskola Skeppet 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Karin Ohlson Eva-Lotte Olsson Hanne Eklund Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning
Läs merLokal arbetsplan 14/15
Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning: Grön Presentation Gröna avdelningen är en av tre avdelningar på Regnbågens förskola. Vi har ett tätt samarbete mellan
Läs merSPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I
SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för
Läs merKvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014.
Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan skall
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Stallet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tistelstången 2015
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tistelstången 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Läs merAnmälan av skolinspektionens granskning av förskolan i Stockholm
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR FÖRS KOLA OCH KULTUR SID 1 (8) 2011-10-13 Handläggare: Per-Erik Ende Telefon: 08-508 15 097 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2011-11-10 Anmälan av skolinspektionens
Läs merKvalitetsredovisning Fritidshem
Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter
Läs merVilket var/är det roligaste ämnet i skolan?
Barnomsorg Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Religion var det roligaste ämnet eftersom jag lärde mig så mycket om andra kulturer. Annika, 31 år Svenska är roligast för då kan jag läsa böcker
Läs merStenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Grunden för ett livslångt lärande
Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem Grunden för ett livslångt lärande Dagordning. Lpfö 98 reviderad 2010 Pedagogisk plattform Miljöns betydelse för barns lärande Lotus
Läs merPrästkragens förskola. Danderyds Kommun
Prästkragens förskola Danderyds Kommun Observationen genomfördes av: Susanne Arvidsson-Stridsman, Nacka kommun Gunilla Biehl, Nacka kommun Vecka 16, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan Observatörernas
Läs merRiktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16
PROFESSIONELL I FÖRSKOLAN Pedagogers arbets- och förhållningssätt Utgiven av Gothia Fortbildning 2016 Författare: Susanne Svedberg Utbildningschef för förskolan i Nyköpings kommun. Hon har mångårig erfarenhet
Läs merTyck till om förskolans kvalitet!
(6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till
Läs merCharlottenbergs förskola. Danderyds kommun
Charlottenbergs förskola Danderyds kommun Observationen genomfördes av: Susanne Arvidsson-Stridsman Nacka kommun Gunilla Biehl Nacka kommun Vecka 17 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan Observatörernas
Läs merSpråkutvecklingsprogram
Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas
Läs merFörskolan Prosten Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13
1 Förskolan Prosten Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13 Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolan Prosten Dokumentnamn Kvalitetssammanställning Dokumentansvarig Charlotta Blomqvist Dokumentinformation
Läs merGör plats för barn och unga! Vägledning och allmänna råd. Ulrika Åkerlund, Petter Åkerblom,
Gör plats för barn och unga! Vägledning och allmänna råd Ulrika Åkerlund, ulrika.akerlund@boverket.se Petter Åkerblom, petter.akerblom@slu.se Ett regeringsuppdrag Vägledning för barns och ungas utemiljö
Läs merFörskolornas arbetssätt att skapa rum i rummet
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen förskola och äldreomsorg i egen regi Tjänsteutlåtande Dnr 82-2013-1.2.1 Sida 1 (5) 2013-08-28 Handläggare Susanne Forss Gustafsson Telefon: 08-508
Läs merStenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Grunden för ett livslångt lärande
Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem Grunden för ett livslångt lärande Dagordning. Lpfö 98 reviderad 2010 Pedagogisk plattform Miljöns betydelse för barns lärande Lotus
Läs mer2.1 Normer och värden
Riktlinjerna anger förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen. Riktlinjerna anger också uppdraget för var och en i arbetslaget, där förskollärare, barnskötare
Läs merUtvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Kronans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3
Läs merUTVÄRDERING AV BARNGRUPPERNAS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING - Riktlinjer för konsekvensutredning och kontinuerlig
SID 1 (9) 2012-02-21 UTVÄRDERING AV BARNGRUPPERNAS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING - Riktlinjer för konsekvensutredning och kontinuerlig uppföljning Bakgrund Enligt skolverkets lägesbedömning för 2011 ökar
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
2018-11-27 Systematiskt kvalitetsarbete Rapport föräldraenkät förskola 2018/2019 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 1 Rapport föräldraenkät förskola 2018/2019... 1 Samverkan... 2 Vad visar resultatet?...
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i förskolan nya krav och utmaningar
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan nya krav och utmaningar Några utgångspunkter för projektet Små barns lärande i förhållande till: Läroplans- och skollagsförändringar Allmänna råd om systematiskt
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs
Läs merBarn och personal i förskolan hösten 2010
1 (7) Barn och personal i förskolan hösten 2010 I denna promemoria ges en översikt av förskolans utveckling när det gäller barn, personal och grupper hösten 2010. Jämförelser görs framför allt med situationen
Läs merMarieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning
Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder
Läs merDaggkåpans förskola. Nacka kommunen
Daggkåpans förskola Nacka kommunen Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Anita Fröberg Ekerö kommun v. 20 2017 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan Observatörernas
Läs merTUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010
TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN. Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.
Läs merGlemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2015 1/8 Grunduppgifter
Läs merIdala Förskola. Danderyds Kommun
Idala Förskola Danderyds Kommun Observationen genomfördes av: Susanne Arvidsson-Stridsman Nacka kommun Gunilla Biehl Nacka kommun Vecka 16 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan Observatörernas
Läs merSJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Läs merKvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning
Läs merVad är pedagogisk omsorg?
Vad är pedagogisk omsorg? Annan pedagogisk verksamhet eller pedagogisk omsorg? Samlingsbegrepp Föräldrar väljer Ska stimulera barns utveckling och lärande Främja allsidiga kontakter och social gemenskap
Läs merLokal arbetsplan för Eneryda förskola
Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.
Läs merVerksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor.
Verksamhetsplan 2013-2015 Stretereds och Vommedalens förskolor. Tillsammans skapar vi utveckling" Bakgrund och syfte Av stadens styrprinciper framgår att samtliga nämnder ska upprätta verksamhetsplaner
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merSenast uppdaterad: april Kristina Westlund
Senast uppdaterad: april 2016 Kristina Westlund kristina.westlund@malmo.se 0708-133376 Innehåll ANALYSSTÖD FÖRSKOLA... 3 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 4 2.3 Barns inflytande...
Läs merRågsved Förskolors Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Lännäsbacken 5
Rågsved Förskolors Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 Lännäsbacken 5 Sida 2 Innehåll Inledning... 3 Ny lag... 3 Vår vision... 3 Definitioner... 4 Barnens delaktighet...
Läs merKvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014.
Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå
Läs mer2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/
2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ årsarbetare 2014; 13,1 elev/ anställd 2014; 41,1 elev/avdelning
Läs merGlemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2016 1/8 Grunduppgifter
Läs merVERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merTUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010
TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN: Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.
Läs merKvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14
1 (6) Datum Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Läs merVerksamhetsplan Förskolan. Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2017/2018
Verksamhetsplan Förskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2017/2018 Innehållsförteckning 1. Vision 2. Inledning 3. Förutsättningar 4. Organisation 5. Förskolechefernas ledningsdeklaration och pedagogiska
Läs merArbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22
Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk
Läs merBovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018
Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018 Att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter Personalen på Bovallstrands förskola diskuterar värdegrundsfrågor, förhållningssätt
Läs merKvalitetsarbete på Solveigs förskolor
Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi reviderar den för att stämma
Läs merUtvecklingsarbete som inspirerar
Utvecklingsarbete som inspirerar Exempel från Malmö Stad i samarbete med Malmö Högskola Åsa Ljunggren Ansvariga för forskningscirkeln Cirkelledare Åsa Ljunggren f.d. utvecklingssamordnare Malmö Stad, fil.
Läs merwww.medalgon.se Mina föreläsningar - Dokumentation
www.medalgon.se Mina föreläsningar - Dokumentation Mål: Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan förskolan ska.. Riktlinjer: Riktlinjer
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Vi vill varje dag ta till vara och uppmuntra allas förmågor 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens
Läs merBackeboskolans förskola. Nacka kommun
Backeboskolans förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Gunilla Biehl Nacka kommun Inger Dobson Danderyds kommun Vecka 15, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas bild Hur
Läs merKVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET
Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,
Läs merLokal arbetsplan Läsåret 12/13. Stavreskolans Äldrefritids
Lokal arbetsplan Läsåret 12/13 Stavreskolans Äldrefritids Innehållsförteckning Inledning......sidan 2 Vision...sidan2 Fritidshemmets uppdrag...sidan 3 Normer och värden...sidan 3 Jämställdhet mellan flickor
Läs merMaxtak mindre barngrupper i förskolan
2014-06-29 PM Maxtak mindre barngrupper i förskolan - För att vända resultaten i skolan krävs tidiga insatser. Forskning visar att barn som gått i en förskola av hög kvalitet når högre resultat i grundskolan.
Läs merKyrkåsen och Sandbackas kvalitetsredovisning
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) 2017-04-12 Kyrkåsen och Sandbackas kvalitetsredovisning 2016-2017 1. Organisation - Under höstterminen 2016 och vårterminen 2017 har Sandbacka förskola
Läs merFörskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Föräldrakooperativet Sagolunden ordforande@sagolunden.se Dnr 400-2016:209 Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Föräldrakooperativet Sagolunden beläget i Göteborgs
Läs merStockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass
SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
Beslut 1 (3) Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid förskolan Norrskenet i Kalix kommun med Pysslingen förskolor och skolor AB som huvudman Beslut 2 (3) Inledning Skolinspektionen
Läs merKvalitetsredovisning Läsåret 2014-15. Laxå kommuns förskoleverksamhet
Kvalitetsredovisning Läsåret 2014-15 Laxå kommuns förskoleverksamhet Barn- och utbildningsnämnden 2015-09-28, 97, dnr BUN 2015057 611 1 Innehållsförteckning Utbildningens syfte: Sidan 3 Beskrivning av
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning LÄSÅRET 2012 2013 Förskolan Backsippan; Blackstad Förskola 3 5 år Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Styrning och ledning... 3 Personaltäthet och barngruppens
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån
Läs merFörskolan Ängen. Årlig plan för likabehandling mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Ängen Årlig plan för likabehandling mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola avd Humlan, Nyckelpigan och Fjärilen.
Läs merNy skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar
Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns
Läs merKvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302
Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens
Läs merKvalitetsredovisning. Totebo förskola; Pandan
Kvalitetsredovisning LÄSÅRET 2012 2013 Totebo förskola; Pandan Förskola 1 5 år och pedagogisk omsorg 6 10 år Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Styrning och ledning... 3 Personaltäthet
Läs merYttrande över "Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället" (SOU 2018:57)
Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 kulturradet@kulturradet.se www.kulturradet.se Sid 1 (6) Yttrande över "Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället" (SOU 2018:57)
Läs merStenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Pedagogisk plattform grunden för ett livslångt lärande
Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem Pedagogisk plattform grunden för ett livslångt lärande Arbetslaget är navet i förskolans utveckling! Vad är viktigast för kvalitet
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan skall
Läs merVerksamhetsplan Förskolechefsområde 2. Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2018/2019
Verksamhetsplan Förskolechefsområde 2 Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning 1. Vision 2. Inledning 3. Förutsättningar 4. Organisation 5. Förskolechefens ledningsdeklaration
Läs merVERKSAMHETSPLAN - utifrån förskolans identifierade utvecklingsområden. Soldalens förskola. läsåret 2017/2018. Förskolechef: Martina Nebrelius
VERKSAMHETSPLAN - utifrån förskolans identifierade utvecklingsområden Soldalens förskola läsåret 2017/2018 Förskolechef: Martina Nebrelius Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete (SKA) innebär
Läs merUtveckla förskolan i linje med läroplansmålen
Utveckla förskolan i linje med läroplansmålen Planering, uppföljning, analys och utvärdering som underlag för utvecklingsåtgärder Stockholm den 20 september 2017 Inger Fält 1 17-09-19 Innehåll ò Tolkning
Läs merDet nya i Läroplan för förskolan
Det nya i Läroplan för förskolan Som träder i kraft 1 juli 2019 Malin Malmström Bakgrund - Förskolesatsningen Skolinspektionen har mellan 2015-2017 granskat ett stort antal förskolor och deras ledning,
Läs merMontessoriförskolan Delfinen. Sollentuna kommun
Montessoriförskolan Delfinen Sollentuna kommun Observationen genomfördes av: Linda Lovén Nacka kommun Regina Bergendahl Nacka kommun Vecka 43, 2017 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas
Läs merArbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006
Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet
Läs merVerksamhetsplan Förskolechefsområde 1. Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2018/2019
Verksamhetsplan Förskolechefsområde 1 Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning 1. Vision 2. Inledning 3. Förutsättningar 4. Organisation 5. Förskolechefens ledningsdeklaration
Läs merReviderad februari 2015
2015-09-22 VERKSAMHETSPLAN OCH SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLORNA I EMMABODA KOMMUN Reviderad februari 2015 Detta dokument är en sammanfattning av dokumentet Verksamhetsplan Uppdaterad September
Läs merNeglinge gårds förskola. Nacka kommun
Neglinge gårds förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Anita Fröberg Ekerö kommun v 19 2017 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan Observatörernas
Läs merFamiljedaghem. En bra start i livet!
Familjedaghem En bra start i livet! I Göteborg stad finns det kommunalt anställda dagbarnvårdare i samtliga tio stadsdelar. Familjedaghemmen är en del av pedagogisk omsorg. Den är ett kompletterande alternativ
Läs mer