Sjuksköterskors och chefers uppfattningar om RGS webb som arbetsverktyg i telefonrådgivning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjuksköterskors och chefers uppfattningar om RGS webb som arbetsverktyg i telefonrådgivning"

Transkript

1 Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland Sjuksköterskors och chefers uppfattningar om RGS webb som arbetsverktyg i telefonrådgivning - en enkätstudie i primärvården Rapport-FoUrnalen 2014:5 Helena Skansén Nyberg ISSN

2

3 Sjuksköterskors och chefers uppfattningar om RGS webb som arbetsverktyg i telefonrådgivning - en enkätstudie i primärvården Helena Skansén Nyberg

4 Helena Skansén Nyberg, 2014 Arkitektkopia AB, Linköping, Sverige 2013 Rapport-FoUrnalen 2014:5 ISSN

5 Förord Hösten 2012 tillsattes jag, Helena Skansén Nyberg, som verksamhetsnära systemförvaltare för Rådgivningsstödet webb (RGS webb). Tjänsten, som var helt ny i landstinget, innefattade bland annat uppföljning av hur systemet fungerade bland sjuksköterskor i primärvården. Breddinförandet av RGS webb startade i primärvården i västra länsdelen av Östergötland Tidpunkten för studiens start var då sjuksköterskorna använt RGS webb under cirka 1 år, vilket bedömdes vara en lämplig tidpunkt för en första uppföljning tillika utvärdering av hur sjuksköterskorna och deras chefer uppfattade RGS webb som arbetsverktyg. Resultatet av denna studie kan användas av den verksamhetsnära systemförvaltaren för RGS webb i arbetet med att stötta vårdcentralernas sjuksköterskor i användningen av RGS webb. Socialdepartementets strategi för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg anger att nödvändig och strukturerad information ska finnas tillgänglig som underlag för beslut om insatser och behandlingar. Denna strategi ger motivation och vägledning att fortsätta utvecklingsarbetet med RGS webb inom telefonrådgivning given av sjuksköterskor. Erfarenheterna som gjorts i denna studie kommer att tas tillvara vid nästa planerade enkätutskick som vänder sig till sjuksköterskor och chefer som arbetar vid vårdcentraler inom östra länsdelen och i centrala länsdelen av Östergötland. Jag vill tacka Malou Lindberg vid FoU-enheten för närsjukvården i Östergötland för fantastisk handledning och stöd i arbetet med rapporten. Utan dig hade det inte blivit så bra som det blev!

6

7 Sammanfattning Telefonrådgivning är en växande verksamhet såväl i Sverige som internationellt. I många fall räcker det med att ge råd om egenvård till dem som ringer upp, vilket ger en välbehövlig avlastning på vården. På sjukvårdsrådgivningar i Sverige används ett rådgivningsstöd, RGS webb, som är utformat med stöd av bland annat FASS, Socialstyrelsens riktlinjer, Smittskyddsinstitutet och åtskilliga specialister inom olika vårdområden. Syftet med stödet är att uppringaren ska kunna få enhetliga svar vart hen än vänder sig, samt att sjuksköterskan ska få stöd i sin bedömning av patientens symtom. RGS webb infördes i Landstinget i Östergötland med syfte att höja patientsäkerheten. Dessutom önskade ledningen skapa ett gemensamt synsätt där östgötarna får likvärdiga bedömningar och råd oavsett om de ringer sin vårdcentral, 1177 Vårdguiden eller besöker en akutmottagning. En enkätundersökning genomfördes i primärvården i landstingets västra länsdel. Detta för att undersöka sjuksköterskors och chefers uppfattning avseende hur RGS webb fungerar som arbetsverktyg. Enkätverktyget LEO användes och enkäten skickades ut till 116 sjuksköterskor och 17 chefer. Femtiosju sjuksköterskor responderade, vilket gav en svarsfrekvens på 49 %. Resultatet visade att samtliga sjuksköterskor ansåg att RGS webb bidrog till ökad patientsäkerhet, att de fick hjälp i sin bedömning av patienten samt att det var ett stöd för att motivera bokningen till läkare. De uppgav att RGS webb ökade deras kompetens och att stödet bidrog till att de oftare gav råd om egenvård samt att det gick snabbare att analysera patientens symtom, fatta beslut om hur snabbt patienten behövde bedömas, informera och motivera patienten samt att dokumentera. De främsta problemen sjuksköterskorna upplevde vid användning av RGS webb var att hitta sökord, tidsbrist och svårigheter att få stöd i RGS webb verktyget då patienten angav mer än ett symtom. Elva chefer från 8 vårdcentraler besvarade enkäten, vilket gav en svarsfrekvens på 79 %. De flesta hade deltagit i RGS webb-utbildningen och uppgav att de kände sig välinformerade inför införandet av RGS webb. Cheferna svarade att RGS webb påverkade arbetet på deras vårdcentraler, främst genom att utgöra ett stöd för sjuksköterskor vid bedömning så att mer likvärdig rådgivning och prioritering av patienterna gjordes. Den främsta farhågan inför införandet var ökad tidsåtgång per samtal och majoriteten av cheferna svarade att denna farhåga besannats i mycket liten omfattning. Samtliga chefer svarade att patientsäkerheten ökat sedan införandet av RGS webb och att patienterna bedöms mer likvärdigt.

8

9 Innehåll Bakgrund... 1 Internationellt... 1 Nationellt... 2 Syfte... 5 Metod... 5 Etik... 6 Resultat... 7 Sjuksköterskor... 7 Patientsäkerhet... 7 Användarvänlighet... 8 Samtalet och påverkan på bokningar till läkare Farhågor, synpunkter och inställning till RGS webb Chefer Bakgrundsfakta och införandet av RGS webb Påverkan på arbetsplatsen Farhågor, synpunkter och inställning till RGS webb Patientsäkerhet Diskussion Resultatdiskussion Sjuksköterskor Chefer Metoddiskussion Konklusion Referenser Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Enkät till sjuksköterskor Enkät till chefer

10

11 Bakgrund Telefonrådgivning ses som en process där samtal tas emot, bedöms och sedan hänvisas patienten till lämplig vårdnivå eller får egenvårdsråd. Under de senare åren har telefonrådgivning utförd av sjuksköterskor byggts ut. Detta för att möta det ökade behovet av besök till såväl akutmottagningar som primärvård. Forskning har visat att i hälften av alla telefonrådgivningssamtal räcker det med egenvårdsråd, det vill säga att ett möte öga mot öga inte alltid krävs (1). Telefonrådgivning har inneburit att besöken till läkare minskat samt att ökningen av antalet besök till akutmottagningar stabiliserats, minst 50 % av samtalen hanteras med endast egenvård. Studier har även påvisat att den typen av triage endast försenar besöken till läkare (1). Internationellt Telefonrådgivning är en internationell företeelse som förekommer i flera länder, exempelvis Danmark, England, Nederländerna, och USA (1, 2). Många av de så kallade OOH -tjänsterna (out-of-hours), där även sjukvårdsrådgivning ingår, är knutna till primärvården då det ses som en fördel att ha kännedom om patienten. I Danmark genomfördes en förändring av primärvården i början av 1990-talet som innebar att bland annat hembesök av läkare ersattes av OOH- tjänsten under kvällar och nätter. (3). Åtgärden innebar en minskning av andelen hembesök med 28 % för läkarna (1). I Nederländerna utför sjuksköterskor telefonrådgivning och i samarbete med läkare beslutar de om patienten ska undersökas av läkare eller få egenvårdsråd (3). I England tillhandahålls en telefonrådgivningstjänst kallad NHS Direkt (National Health Service Direct) där invånarna har tillgång till tjänsten dygnet runt och bedömningen av patienten sker med hjälp av ett datoriserat beslutsstöd. NHS Direkt startade 1998 och målet är att hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig för alla som behöver hjälp när som helst på dygnet. Vidare anges att det ska vara möjligt för människor att per telefon lätt och snabbt få råd och information avseende hälsa eller sjukdom, så att de bättre kan ta hand om sig själva och sin familj. Studier som genomförts av tjänsten NHS Direkt har visat att antalet samtal ökade kraftigt den första tiden och att de som ringde var nöjda med informationen de fått. Statistik visar att ökningen fortsätter, inte minst genom de 27 miljoner besök deras hemsida har varje månad. Detta motsvarar en 76-procentig ökning från föregående år (4). I USA har forskning påvisat en stor ekonomisk vinning med telefonrådgivningstjänsten då uppringaren istället för att uppsöka vården i 50 % av fallen istället får egenvårdsråd per telefon. Dessutom är nöjdheten med telefonrådgivningen god och 99 % anger att de skulle använda servicen igen vid behov (5). 1

12 Nationellt I Sverige startade telefonrådgivning inom primärvården på 1970-talet. Idag ger sjuksköterskor vid de flesta vårdcentraler råd och stöd via telefon på dagtid, samtidigt som befolkningen över hela landet kan nå den nationella sjukvårdsrådgivningen (1177 Vårdguiden på telefon, SVR) dygnet runt. En av faktorerna till att telefonrådgivning startade var att det sågs som ett besparande alternativ då det minskade besöken till läkare. Dessutom resulterade rådgivningen i att den hjälpsökande hänvisades till rätt vårdnivå på ett tidigt stadium (6). Utveckling och implementering av informationssystem är nödvändigt, dels för att öka kvalitet och effektivitet i patientvård, dels för att stödja beslutsfattande (7). När sjuksköterskor jobbar utan ett rådgivningsstöd sker bedömningar bland annat utifrån erfarenhet, intuition och genom att rådfråga kollegor, vilket gör att råden som uppringaren får kan skilja sig åt beroende på vem de pratar med (8, 9). Patientsäkerhetslagen är tydlig och anger att arbetet som sjuksköterskan utför ska överensstämma med vetenskap och beprövad erfarenhet (10). Likaså anger Socialdepartementet att Vård- och omsorgspersonal ska ha tillgång till välfungerande och samverkande elektroniska beslutsstöd som säkerställer en hög kvalitet och säkerhet samtidigt som det underlättar deras dagliga arbete (11). I kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor anges vidare att ett avgörande kompetensområde för sjuksköterskan handlar om förmågan att söka och använda evidensbaserad kunskap (12). RGS webb är ett rådgivningsstöd som är uppbyggt genom att man söker på det symtom patienten ringer om, exempelvis ont i magen. Sökningen genererar ett antal sökträffar som kallas beslutsunderlag. Tanken är redan här att sjuksköterskan inte ska falla in i tratten och göra en för snäv bedömning, utan titta igenom beslutsunderlagen som kommit upp för att därifrån kunna ställa kompletterande frågor till patienten. Detta för att sedan kunna välja det beslutsunderlag som stämmer bäst in på patientens symtom. Inne i varje beslutsunderlag finns 5 brådskegrader (hur snabbt en patient behöver bedömas) uppradade: Omgående, Skyndsamt, Närmsta dygnet, Vardag närmaste tiden samt Avvakta. Förklaringen på vad varje brådskegrad innebär kan hittas genom att klicka på ordet. Under varje brådskegrad finns ett antal symtomrader som ska hjälpa sjuksköterskan att identifiera hur allvarligt sjuk patienten är. Raderna ska också hjälpa till att ställa kompletterande frågor. Ett exempel: Patienten anger att den har ont i magen, feber och kräkningar. Vid sökning på samtliga symtom anger RGS webb 11 olika beslutsunderlag (Kräkning spädbarn 0-6 mån, Feber vuxen, Feber barn, Främmande kropp i matstrupe eller mage, Diarré barn över 6 mån, 2

13 Buksmärta vuxen, Buksmärta barn, Halsont, Urinvägsbesvär barn, Blodig upphostning, Utslag barn). Utifrån information sjuksköterskan fått av patienten och eventuellt kompletterande frågor väljer hen ut det beslutsunderlag som verkar passa bäst. Genom att gå igenom symtomraderna i beslutsunderlaget och ställa fler frågor till patienten kan allvarlighetsgraden i symtomen avgöras. Till exempel finns symtomraderna Nedsatt immunförsvar och Medicinsk fertilitetsbehandling med under brådskegraden Omgående i beslutsunderlaget Buksmärta vuxen, frågor som kanske inte alltid är helt uppenbara att ställa för den rådgivande sjuksköterskan. Åtgärd eller hänvisning sker då sjuksköterskan anser att hen ringat in problemet. RGS webbs funktion är att bistå sjuksköterskan i bedömningen av uppringarens vårdbehov samt att ge egenvårdsråd (13) och då råden är standardiserade minskar behovet av att rådfråga kollegor vilket ger kortare väntetider och därmed ökad tillgänglighet. Genom att sjuksköterskor använder det webbaserade rådgivningsstödet, RGS webb, ökar överensstämmelsen i de givna råden (8). Enligt Ernesäter et al. (8) upplever sjuksköterskor att de tack vare RGS webb har ett bra stöd för att inte missa viktiga frågor, och rädslan för felaktiga beslut minskar. Många av dem som använder RGS webb i sitt arbete ser det som ett kunskapskomplement (2, 7, 8). Sjuksköterskor upplever också att deras trovärdighet stärks tack vare den kompletterande kunskapen de får, och som vid behov kan läsas upp direkt ur RGS webb. De upplever att detta ger tyngd åt de råd de ger, och att RGS webb ger dem en känsla av säkerhet (8), medan sjuksköterskor som inte använder rådgivningsstödet ser det som ett hot mot professionalism och yrkesroll (14). Integrationen av ett datasystem i det patientnära arbetet kan upplevas negativt då det kan påverka patientflödet. Även systemets flexibilitet kan ifrågasättas, datakunskapen hos användarna kan vara bristfällig och att implementera nya riktlinjer kan väcka motstånd (7). Användningen av ett rådgivningsstöd är ett sätt att säkerställa att de råd och åtgärder sjuksköterskan föreslår vilar på vetenskaplig evidens (6). Det hjälper även sjuksköterskan att arbeta mer effektivt och säkert samt att strukturera telefonarbetet (15). RGS webb har sin grund i vetenskaplig evidens framtagen och sammanställd av olika organisationer exempelvis Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, Socialstyrelsen, och Smittskyddsinstitutet. Även annan medicinsk expertis kunskap tas tillvara. Då RGS webb fungerar som ett komplement till sjuksköterskans egna kunskaper anses patientsäkerheten öka (8, 13). Enligt projektet Breddinförande RGS webb, är målet att i länet ha ett gemensamt rådgivningsstöd vid vårdcentralerna, SVR och andra enheter 3

14 för att höja patientsäkerheten och skapa ett gemensamt synsätt där Östgötarna ska känna sig trygga med att få likvärdiga bedömningar och råd oavsett om man ringer sin vårdcentral, SVR eller besöker en akutmottagning. Troligen kan detta också leda till att patienterna inte upplever samma behov av att kontakta vården om samma sak två eller flera gånger om inte en förändring i tillståndet har skett. (16) Landstinget i Östergötland påbörjade breddinförandet av RGS webb i primärvården i år 2012, efter att en pilotstudie genomförts under 2011 (17). Utbildningen av primärvårdens sjuksköterskor i handhavandet av RGS webb påbörjades våren 2012 med start i västra Östergötland. Utbildningen var dagslång och innehöll dels en genomgång av rådgivningsskalets uppbyggnad och hur man använder RGS webb på ett säkert sätt. Dels också samtalsmetodik samt hur dokumentationen i Cosmic ska utföras. Vidare innehöll utbildningen praktiska övningar, därmed fick deltagarna en möjlighet att ställa frågor direkt till utbildarna. Utbildningsinsatsen i alla tre länsdelar inom landstinget i Östergötland avslutades hösten Innan utbildningen startade fick deltagarna besvara en enkät. Målet med detta var att göra en baslinjeundersökning för att senare kunna jämföra om några förändringar skett (opublicerad data). Ett resultat av projektet Breddinförande RGS webb i Landstinget i Östergötland var att ett behov framkom av en verksamhetsnära systemförvaltare för RGS webb. I systemförvaltarens arbetsuppgifter ingår att ge utbildning i RGS webb till nya sjuksköterskor, vidareutbilda dem som redan fått utbildning och skapa rutiner och följa upp användningen. Att undersöka hur sjuksköterskor och chefer uppfattar RGS webb som arbetsverktyg är viktigt, dels för att det är ett nytt arbetsverktyg som har implementerats i vården och dels för att användbarheten behöver kartläggas för att vid behov utvecklas. Kunskapen om användbarheten är viktig eftersom om och hur verktyget används påverkar effektiviteten och patientsäkerheten i telefonrådgivningstjänsten. Genom en enkätundersökning till sjuksköterskor och chefer kan eventuella problem i användbarheten identifieras och åtgärdas. 4

15 Syfte Syftet är att undersöka sjuksköterskors och chefers uppfattningar om hur RGS webb som arbetsverktyg fungerar vid telefonrådgivning. Metod En enkät utformades i samarbete med Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland. Frågorna i enkäten formulerades dels utifrån frågeställningar som väckts under det tidigare pilotprojektet, men även utifrån frågeställningar och synpunkter som kommit upp under utbildningarna då RGS webb-utbildarna träffade sjuksköterskorna. Dessutom användes samma frågor som ställdes vid baslinjeundersökningen innan sjuksköterskorna fick utbildning i RGS webb. Enkätundersökningen genomfördes med enkätverktyget LEO, Landstingets enkätverktyg i Östergötland, Publech Survey 5.7, vilket är ett webbaserat verktyg för att hantera enkäter. Enkäten testades med en pilotstudie, två experter med stor erfarenhet av RGS webb i telefonrådgivning besvarade enkäten, inga förändringar gjordes från ursprungsversionen. Sjuksköterskorna identifierades genom kontakt med Human Resources (HR) som tillhandahöll listor med alla anställda, 116 stycken. Mailadresser hittades genom sökning i Landstingets globala adresslista på respektive namn och enhet. Därefter skickades enkäten ut till sjuksköterskor inom primärvården i närsjukvården i västra Östergötland (NSV). Två påminnelser skickades med två veckors intervall. Enkäten bestod av 45 påståenden, varav 7 hade följdfrågor till tidigare ställda påståenden. Av dessa 45 påståenden valdes 19 påståenden samt 1 följdfråga ut att redovisas i föreliggande studie på grund av att de bedömdes kunna ge svar på studiens syfte (redovisas i Bilaga 1). Dessutom var de övriga frågorna samma som ingick i baslinjeundersökningen och därmed sådana som var till för projektledarens redovisning. Svarsskalan hade 4 svarsalternativ, dessa var; Instämmer inte alls, Instämmer delvis, Instämmer till stor del och Instämmer helt. De följdfrågor som vissa av påståendena hade besvarades först med ja- eller nej- svar. Dessa frågor hade ett villkor, det vill säga att beroende på vilket svar som lämnats gavs en följdfråga. Exempel på sådan fråga är Upplever du något/några problem vid användningen av RGS webb? Svarar respondenten ja på den frågan kommer hen vidare till nästa fråga som lyder Vilka problem? Svarar respondenten nej kommer hen direkt vidare till nästa påstående och går därmed förbi 5

16 följdfrågan. Det fanns även frågor med fritextsvar, dessa har kategoriserats i olika grupper. Cheferna identifierades via Landstinget i Östergötlands (LiÖ) hemsida på respektive vårdcentrals hemsida. Mailadresser till dessa 17 chefer hittades antingen direkt via hemsidan, eller via den globala adresslistan i LiÖ:s mailsystem. Enkäten till chefer innehöll 6 frågor med dikotoma svarsalternativ, ja- och nej- svar. För övrigt fanns 10 frågor med fritextsvar och 5 påståenden med svarsalternativen Instämmer inte alls/instämmer delvis/instämmer till stor del/instämmer helt. Sju frågor hade ett villkor, det vill säga att beroende på vilket svar som lämnats gavs en följdfråga (Bilaga 2). Etik Studien är att betrakta som verksamhetsuppföljning, inget tillstånd från etikprövningsnämnd söktes. Inga patientuppgifter är inkluderade, inga persondata på personal har registrerats. Respondenterna informerades skriftligt om syftet med studien, att inga persondata skulle registreras samt förväntad tidsåtgång i samband med att enkäten skickades ut. All data har bearbetats och registrerats på gruppnivå. 6

17 Resultat Sjuksköterskor Totalt skickades 116 enkäter (Bilaga 1) ut och 57 sjuksköterskor responderade, vilket gav en svarsfrekvens på 49 %. Patientsäkerhet Samtliga sjuksköterskor instämde delvis/helt i att RGS webb kunde bidra till ökad samsyn i landstinget gällande vilka egenvårdsråd som gavs vid ett visst symtom. Lika väl upplevde majoriteten, delvis/helt, att RGS webb kunde bidra till ökad samsyn i landstinget gällande hur snabbt en patient borde bedömas på lämplig vårdnivå. Resultatet visade att samtliga sjuksköterskor upplevde att patientsäkerheten ökat och att de fick hjälp sin bedömning med hjälp av RGS webb. Sjuttiofem procent (42 respondenter) svarade att RGS webb bidrog till att hen oftare gav egenvårdsråd. Majoriteten upplevde också att de ökade sin kompetens, en sjuksköterska angav att hens kompetens inte alls ökat genom användning av RGS webb. Majoriteten uppgav också att de hade stöd i att motivera bokningen till läkare (Figur 1). % RGS webb kan bidra till högre patientsäkerhet RGS webb kan bidra till att jag ökar min kompetens RGS webb bidrar till att jag får hjälp i min bedömning RGS webb bidrar till att jag har ett bra stöd för att motivera bokningen till läkare Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer till stor del/instämmer helt Figur 1. Redovisar påståendena RGS webb kan bidra till högre patientsäkerhet, RGS webb bidrar till; att jag ökar min kompetens; att jag får hjälp i min bedömning; att jag har ett bra stöd för att motivera bokningen till läkare, n=57 sjuksköterskor, redovisas i antal och procent. Nästan samtliga, 52 sjuksköterskor svarade att de delvis/till stor del/helt instämde i att de hade lätt att hitta sökord i RGS webb, 21 sjuksköterskor att de till stor del/helt instämde i detta. Likaså svarade majoriteten att de 7

18 instämde delvis/helt i att RGS webb bidrog till att de hade god tillgång till länkar för att komma vidare till annan relevant information. Då sjuksköterskor inte använde sig av RGS webb var det framförallt tidigare erfarenhet som utgjorde grunden för bedömning. Fyrtiotre sjuksköterskor svarade att erfarenheten användes främst, som nummer 2 svarade sjuksköterskor att samtalen handlade om administrativa uppgifter vilket var anledningen till att RGS webb inte användes. Övriga svar gavs av 1-3 sjuksköterskor och handlade om att hen använde sig av nätsidor, patienten var sedan tidigare känd, läsning ur journalen, konsulterar läkare eller att hen använde sig av PM/rutiner på vårdcentralen. Svaren gavs i fritext och flera svarsalternativ kunde lämnas av samma individ. Frågan besvarades av 56 sjuksköterskor. Användarvänlighet Fyrtiofyra sjuksköterskor instämde delvis/helt i att uppföljningen som utbildarna i RGS webb hade haft med dem underlättade användandet, medan 29 sjuksköterskor ansåg att de behövde mer utbildning i arbetssättet kring RGS webb. Trettiosex sjuksköterskor svarade att de upplevde något/några problem när de använde RGS webb. De problem som de angav de upplevde redovisas i Tabell 1. Tabell 1. Redovisar vika problem som sjuksköterskorna angav när de använde RGS webb, n=36. Svarsalternativen angavs i fritext, flera svarsalternativ kan vara lämnade av samma individ. Problem Antal Andel % Sökord Fyrkantigt 2 4 Svårt med passande symtomrad 7 14 >1 symtom 6 12 Svårt att hitta 3 6 Dokumentation 1 2 Negativ attityd gentemot RGS webb 1 2 Kopiering 3 6 Bokningar har ökat 1 2 Brådskegrad stämmer ej med organisation 3 6 Tidsförlust/tidspress 6 12 Tar inte felstavningar 1 2 Svårt att läsa under samtalet 2 4 8

19 Mellan 21 och 37 sjuksköterskor (37-65 %) svarade att de till stor del/helt instämde i att det med hjälp av RGS webb gick snabbare att; analysera patientens symtom; fatta beslut om hur snabbt en patient behöver bedömas; ge egenvårdsråd; informera och motivera en patient samt dokumentera (Figur2). % Analysera patientens symtom 5 Fatta beslut om hur snabbt en patient behöver bedömas 2 Ge egenvårdsråd 3 Informera och motivera en patient Dokumentera Instämmer till stor del/ Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls Figur 2. Redovisar frågorna Med RGS webb går det snabbare att ; analysera och dokumentera patientens symtom; fatta beslut om hur snabbt en patient behöver bedömas; ge egenvårdsråd; informera och motivera en patient; dokumentera, n=57, redovisas i antal och procent. Svarsalternativen angavs i fritext, flera svarsalternativ kan vara lämnade av samma individ. 9

20 Samtalet och påverkan på bokningar till läkare Av svaren gick också att utläsa att 18 sjuksköterskor till stor del/helt upplevde att de gjorde fler bokningar till läkare och att 6 av dessa bokningar var mer relevanta än de var innan RGS webb infördes. Femtioen procent svarade att de upplevde att de gjorde mindre relevanta bokningar till läkare (Figur 3). % Instämmer till stor del/ Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls 10 0 Fler bokningar till läkare Mer relevanta bokningar till läkare Mindre relevanta bokningar till läkare Figur 3. Redovisar frågorna RGS webb bidrar till att jag gör fler bokningar till läkare och RGS webb bidrar till att jag gör; mer relevanta bokningar till läkare; mindre relevanta bokningar till läkare, n= 57, redovisas i antal och procent. De som använde RGS webb fullt ut, det vill säga jobbade enligt samtalsprocessen och kopierade in text från RGS webb till patientjournalen, i princip i varje samtal, besvarade ett förhållandevis lågt antal samtal per dag, median 10. Bland de sjuksköterskor som använde RGS webb på något vis i princip i alla sina rådgivningssamtal, hade medianen 27,5 samtal per dag. Fyrtiotvå sjuksköterskor (74 %) upplevde att bokningarna till läkare ökat sedan införandet av RGS webb. Av dem som svarat att de upplevde att de gjorde fler bokningar upplevde 34 sjuksköterskor, (81 %) att deras bokningar delvis/helt var mer relevanta, 11 sjuksköterskor, (26 %) upplevde att deras bokningar till stor del eller helt var mer relevanta. 10

21 Tjugonio sjuksköterskor (51 %) instämde inte alls i att deras bokningar blivit mindre relevanta, och 25 sjuksköterskor (44 %) svarade att de delvis/helt gjorde färre bokningar till läkare. Sexton sjuksköterskor instämde delvis/helt i att de tog emot fler samtal med hjälp av RGS webb och 47 sjuksköterskor (82 %) instämde delvis/helt i att de tog färre samtal med RGS webb. Sjuksköterskorna angav att de besvarade mellan 1-50 rådgivningssamtal per dag och användningen av RGS webb pendlade mellan <1 per dag och >20 per dag (Tabell 2). Tabell 2. Redovisar frågorna Uppskattningsvis; Hur många rådgivningssamtal utför du per dag; Vid hur många samtal per dag använder du dig på något vis av RGS webb; Vid hur många samtal per dag använder du dig fullt ut av RGS webb, n= 56, redovisas i antal. Hur många rådgivningssamtal utför du/dag? Vid hur många samtal/dag använder du dig på något vis av RGS webb? Vid hur många samtal/dag använder du dig fullt ut av RGS webb? <1/dag 1-5/dag 6-10/dag 11-20/dag >20/dag Farhågor, synpunkter och inställning till RGS webb Tjugosex sjuksköterskor svarade att de hade farhågor inför införandet av RGS webb. Majoriteten, 22 stycken, av sjuksköterskorna svarade Längre tid per samtal som farhåga, övriga svar angavs av mellan 2-6 sjuksköterskor. De svar som angavs var i stigande ordning: Svårt med sökord, Att inte få använda den egna kompetensen, Ökade läkarbokningar, Svårt med nytt system. Svaren gavs i fritext och flera svarsalternativ kunde lämnas av samma individ. Av dessa sjuksköterskor svarade elva att farhågorna införlivades. Resultatet visade att sjuksköterskornas uppfattning avseende deras egen professions och läkargruppens inställning till RGS webb till övervägande del var positiv. Trettiotvå sjuksköterskor svarade att läkarna var positiva (57 %) och då det gällde den egna professionens inställning svarade 53 sjuksköterskor att den var positiv (95 %). 11

22 Upplevelsen av uppmuntran till användning av RGS webb från vårdcentralsledning, primärvårdsledning samt närsjukvårdsledning var att framförallt vårdentralens ledning uppmuntrat mycket (Figur 4). % Ingen uppfattning Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer till stor del/ Instämmer helt Vårdcentralens ledning uppmuntrar Primärvårdsledningen uppmuntrar Närsjukvårdens ledning uppmuntrar Figur 4. Redovisar påståendena Vårdcentralens ledning; Primärvårdens ledning; Närsjukvårdens ledning uppmuntrar till användning av RGS webb. Redovisas i antal och procent. Första frågan, n=56 sjuksköterskor, övriga 2 frågor, n= 57. Elva sjuksköterskor (20 %) svarade att de hade synpunkter på RGS webb. De synpunkterna som gavs var att det var svårt med sökord, att det var ett bra stöd samt att det upplevdes fyrkantigt. Tidspress, svårigheter att använda stödet då patienten har mer än ett symtom, att kopieringen från RGS webb till journalsystemet Cosmic var krångligt och/eller att informationen i RGS webb var svårtolkad. Alla svar har angivits av 1-3 sjuksköterskor och svaren gavs i fritext och flera svarsalternativ kunde lämnas av samma individ. Sju sjuksköterskor uppgav att de har lämnat in synpunkten till sin kontaktperson. En person uppgav att hen hade lämnat det vidare till den verksamhetsnära systemförvaltaren. Anledningen till att man inte lämnade vidare synpunkter angavs vara tidsbrist och att man hade diskuterat synpunkterna på vårdcentralen. 12

23 Chefer Enkäten till chefer (Bilaga 2) skickades ut till 17 chefer som arbetade vid 10 vårdcentraler. Dessa var såväl verksamhetschefer som vårdenhetschefer. Elva chefer responderade från 8 vårdcentraler, vilket gav ett externt bortfall på 31 %. Från 2 vårdcentraler inkom inga svar, och 2 chefer från 2 andra vårdcentraler avbröt sitt responderande tidigt in i enkäten (7 respektive 12 frågor) och behandlas som ett internt bortfall. Bakgrundsfakta och införandet av RGS webb Majoriteten av chefer som besvarade enkäten var sjuksköterskor som arbetar regelbundet i telefon och som deltagit i utbildningen av RGS webb. Likaså kände sig merparten välinformerade inför införandet (Tabell 3). Tabell 3. Frågorna besvarades av 11 chefer. Ja Nej Jag är sjuksköterska 10 1 Arbetar du själv regelbundet med telefonrådgivning? Har du själv deltagit i utbildningen av RGS webb? Känner du dig välinformerad inför införandet av RGS webb? De chefer som inte upplevde sig välinformerade angav som orsaker till detta inkonsekvent information och otydlighet angående vilka krav som gällde kring användandet av RGS webb. Åtta chefer svarade att de hade underlättat införandet på vårdcentralen, 2 att de inte hade gjort det. De 2 chefer som inte underlättat införandet svarade att de ansåg att telefontillgängligheten var viktigare samt att införandet upplevts svårt att styra då vårdenhetschefen är den som haft kontakten med sjuksköterskorna. De som ansåg att de underlättat införandet menade att de gjort det genom att ha minskat antalet inringande samtal/timme alternativt ökad upp bemanningen i telefonrådgivningen (5 respondenter), att sjuksköterskorna fått gå utbildningen (4 respondenter) samt positivt bemötande gentemot RGS webb införandet (3 respondenter). Åtta chefer besvarade frågan och fler svarsalternativ kunde anges. 13

Sjukvårdsrådgivningen 1177 Vårdguiden. STRAMA- 2014 lena.runius@jll.se

Sjukvårdsrådgivningen 1177 Vårdguiden. STRAMA- 2014 lena.runius@jll.se STRAMA- 2014 lena.runius@jll.se 1 Lena Runius Leg. sjuksköterska/distriktssköterska Metodutvecklare 2003-2013 Kandidat vårdvetenskap (nov 2012) Kvalitetsutvecklar 1177 Jämtland Runius. L (2012) Beskrivning

Läs mer

Ring 1177 till sjukvårdsrådgivningen. från vision till verklighet

Ring 1177 till sjukvårdsrådgivningen. från vision till verklighet Ring 1177 till sjukvårdsrådgivningen från vision till verklighet Visionen Inom några år kan alla i Sverige ringa samma nummer 1177 och nå sjukvårdsrådgivningen när som helst på dygnet, året runt. En orolig

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013 Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 213 Folkhälsocentrum Linköping augusti 213 Ann-Charlotte Everskog Katarina Åsberg Maria Elgstrand www.lio.se/fhc Resurser till tobaksavva

Läs mer

Föreningen för telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård, TRIHS. Kompetensbeskrivning

Föreningen för telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård, TRIHS. Kompetensbeskrivning Föreningen för telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård, TRIHS & svensk sjuksköterskeförening Kompetensbeskrivning För Telefonsjuksköterska Innehåll 3 Förord 4 arbetsprocess 4 arbetsgrupp 5 bakgrund

Läs mer

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Strategi för vårddokumentation i LiÖ Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Vårdhygien i primärvård Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Plan för passet med primärvård 10.30 11.30 Kort om såromläggning som ett exempel på risk för spridning mellan patienter Vad

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal 2013: 6 Lena Sjöström Marie Sjöström Vänersborgs kommun Innehåll 1. Sammanfattning 3

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport : Rapport Kundvalskontoret 2009-05-18 Elisa-Beth Widman/Gun-Britt Kärrlander 08-590 971 50/972 33 Dnr Fax 08-590 733 41 SÄN/2009:148 gun-britt.karrlander@upplandsvasby.se Social- och äldrenämnden Tillgängligheten

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR?

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? Examensarbete 35 poäng Författare: Lena Gräsberg Paula Salloum Handledare: Doris Karlsson Våren 2015

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Lika Villkor Rätt Nivå

Lika Villkor Rätt Nivå Lika Villkor Rätt Nivå Rapport Del 2, Vårdnivå Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus Ett arbete inom Gör det Jämt! Kunskapscentrum för jämställd vård Författare: Mikael Bengtsson Eva Grimbrandt Tommy Claesson

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Tobaksavvänjning. inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013. Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland. www.lio.se

Tobaksavvänjning. inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013. Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland. www.lio.se Tobaksavvänjning inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013 Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland www.lio.se Sammanfattning Bakgrund Tandvården i Östergötland, såväl folktandvård som privattandvård,

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena

Läs mer

Patientsäkerhet vid telefonrådgivning på vårdcentral

Patientsäkerhet vid telefonrådgivning på vårdcentral EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2011:74 Patientsäkerhet vid telefonrådgivning på vårdcentral Anita Blom Anna Claesson Uppsatsens titel: Författare: Ämne:

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Mer tid för patienten hos läkare i England En jämförande tidsstudie av svenska och engelska läkares arbetsdag

Mer tid för patienten hos läkare i England En jämförande tidsstudie av svenska och engelska läkares arbetsdag Mer tid för patienten hos läkare i England En jämförande tidsstudie av svenska och engelska läkares arbetsdag Johanna Edvardsson, läkarstudent termin 11 Anja Arnholdt-Olsson, läkarstudent termin 11; båda

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk?

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Hitta rätt i vården Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Om du blir sjuk Akut sjuk Akutmottagning 112 Nödnummer 112 Genom nödnummer 112 når man: - Ambulans - Räddningstjänst/Brandkår

Läs mer

Ledningsstrukturen för ehälsa

Ledningsstrukturen för ehälsa Ledningsstrukturen för ehälsa Nationella ledningsgruppen Inera och andra utförare Invånare Privata vårdgivare Invånartjänster Vårdpersonal Omsorgspersonal Sveriges Kommuner och Landsting Socialstyrelsen

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Storträff för ombud Linköping 2014-03-25 och Norrköping 2014-03-27

Storträff för ombud Linköping 2014-03-25 och Norrköping 2014-03-27 Storträff för ombud 2014-03-25 och 2014-03-27 RAK - Rätt Använd Kompetens Vad betyder RAK för dig? : Rätt person på rätt plats/rätt uppgift/gör rätt saker Den med mest adekvat kunskap gör jobbet Utbildning

Läs mer

Återkoppling till Sjukvårdsrådgivningen Skaraborg från Akutmottagningen KSS på hänvisningar

Återkoppling till Sjukvårdsrådgivningen Skaraborg från Akutmottagningen KSS på hänvisningar Återkoppling till Sjukvårdsrådgivningen Skaraborg från Akutmottagningen KSS på hänvisningar Etablering av ett nytt system FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Green Belt-spår Författare: Barbro

Läs mer

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Varumärkesutredning Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Vad är 1177 Vårdguiden? 1177 Vårdguiden erbjuder råd, information, inspiration och e-tjänster

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens 12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett socialt och/eller hygieniskt problem, samt är objektivt mätbart(1).

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2013-05-29 Protokollsutdrag

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Avrop av jourläkarbilar

Avrop av jourläkarbilar Avrop av jourläkarbilar Jourläkarna ska göra medicinska bedömningar och behandlingar på plats i patientens hem följande tider: Måndag fredag 17.00 08.00 Lördag söndag Alla röda dagar Julafton, Nyår Midsommarafton

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Cytostatika utgör en stor

Läs mer

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Informationshantering och journalföring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Målet för hälso- och sjukvården 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Telefonrådgivning om sjuka barn

Telefonrådgivning om sjuka barn Telefonrådgivning om sjuka barn Infektioner, feber, magsmärta och huvudvärk vilka egenvårdsråd kan du ge och när ska barnet till läkare? Akut omhändertagande vid kramper vilka råd på telefon kan du ge

Läs mer

Tillgänglighet Sjukvårdsrådgivningen och SOS Alarm

Tillgänglighet Sjukvårdsrådgivningen och SOS Alarm www.pwc.se Revisionsrapport David Boman Tillgänglighet Sjukvårdsrådgivningen och SOS Alarm december 2013 Revisorerna landstinget Gävleborg Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

ESS projekt för utbrottsdetektion och lägesbilder

ESS projekt för utbrottsdetektion och lägesbilder ESS projekt för utbrottsdetektion och lägesbilder Nationella Dricksvattenkonferensen 2015-04-15, Pär Bjelkmar & Deleer Barazanji System för händelsebaserad övervakning (ESS) Utvecklings- och krisberedskapsprojekt

Läs mer

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen.

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. 1 (5) Akutkliniken, Huddinge Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. Projektrapport från utbildningen Säkra vården Stockholm

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

Brukarenkät hemtjänsten 2011

Brukarenkät hemtjänsten 2011 Rapport 0-0-0 (5) Handläggare Johan Norbelie Planeringssamordnare 0-5 90 johan.norbelie@bollebygd.se Brukarenkät hemtjänsten 0 Omsorgsförvaltningen i Bollebygd genomför varje år en enkätundersökning bland

Läs mer

Patientmedverkan i riskanalyser

Patientmedverkan i riskanalyser nationell satsning för ökad patientsäkerhet Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal mars 2009 2 (10) Innehåll

Läs mer

Video- och distansmöten. Landstinget Jönköpings län Webbenkät till användare December 2012

Video- och distansmöten. Landstinget Jönköpings län Webbenkät till användare December 2012 Video- och distansmöten Landstinget Jönköpings län Webbenkät till användare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter om videomöten hos användare

Läs mer

Video- och distansmöten. Norrbottens läns landsting Webbenkät till användare December 2012

Video- och distansmöten. Norrbottens läns landsting Webbenkät till användare December 2012 Video- och distansmöten Norrbottens läns landsting Webbenkät till användare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter om videomöten hos användare

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

Video- och distansmöten. Landstinget i Västmanland Webbenkät till användare December 2012

Video- och distansmöten. Landstinget i Västmanland Webbenkät till användare December 2012 Video- och distansmöten Landstinget i Västmanland Webbenkät till användare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter om videomöten hos användare

Läs mer

Resultatet av 2015 års FoU-enkät Christina B. Embretsen Henrik Karlsson Martin Åberg

Resultatet av 2015 års FoU-enkät Christina B. Embretsen Henrik Karlsson Martin Åberg Resultatet av 2015 års FoU-enkät Christina B. Embretsen Henrik Karlsson Martin Åberg FoU-rapport Innehåll Inledning... 1 Resultat... 1 Vilka har besvarat enkäten?... 1 Kontakt och utbyte med FoU-Nordväst

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Medarbetarundersökning

Medarbetarundersökning Bilaga 1 Medarbetarundersökning Februari 2008 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Säte: Stockholm Org nr: 556029-6740 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1 Inledning... 3 2 Syfte, metod och omfattning...

Läs mer

CHEFSUTBILDNING FÖR ARBETSLEDARE INOM FRITIDSSEKTORN. Skarpnäcks Folkhögskola 2007-2008

CHEFSUTBILDNING FÖR ARBETSLEDARE INOM FRITIDSSEKTORN. Skarpnäcks Folkhögskola 2007-2008 Utvärdering CHEFSUTBILDNING FÖR ARBETSLEDARE INOM FRITIDSSEKTORN Skarpnäcks Folkhögskola 27-28 av Jens Eriksson Skarpnäcks Folkhögskola Horisontvägen 26 128 34 SKARPNÄCK 8-683 18 3 www.skarpnack.fhsk.se

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012 psykosociala riskbedömningar projektrapport Rapport 2013:6 2013-04-25 IN 2012/101102 1 (8) Projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012, psykosociala riskbedömningar Projektnamn:

Läs mer