BITA: Brukarcentrerat IT-stöd inom Personlig Assistans. Utvecklingsstrategi och nuläge Juni 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BITA: Brukarcentrerat IT-stöd inom Personlig Assistans. Utvecklingsstrategi och nuläge Juni 2009"

Transkript

1 BITA: Brukarcentrerat IT-stöd inom Personlig Assistans Utvecklingsstrategi och nuläge Juni 2009 Detta är ett internt arbetsdokument för BITA-projektet. Dokumentet kommer att uppdateras löpande och spridas till projektets intressenter. Jonas Sjöström, Uppsala Universitet ( Gunilla Hallqvist, Sambruk ( )

2 2

3 INNEHÅLL 1.Bakgrund: LSS/LASS-projektet Projektmål Projektarbetsformer Projektresultat Genomförbarhet och fortsatt arbete BITA-projektet: Brukarcentrerat IT-stöd inom personlig assistans Projektmål och leverabler Projektarbetsformer Kommersiella förutsättningar Tekniska förutsättningar Projektets forskningsförankring BITA-projektet: Nuläge och planerat fortsatt arbete Utvecklingsstatus Planerat arbete Referenser...15 Bilaga 1 Resultat av problemanalys...16 Bilaga 2 Målformuleringar för kommunal LSS/LASS-verksamhet...17 Bilaga 3 Åtgärdsförslag för kommunal LSS/LASS-verksamhet...18 Bilaga 4 IT-arkitektur för TidIT...19 Bilaga 5 Processtöd i TidIT, från tre centrala aktörers perspektiv

4 1. Bakgrund: LSS/LASS-projektet Föreningen Sambruk beslutade i december 2006 att starta projektet Sammanhållen e- förvaltning inom LSS/LASS, med den kortare benämningen LSS/LASS-projektet. Bakgrunden var en tidigare förstudie som Sambruk genomfört vilken visade att administration och ärendehantering inom LSS/LASS är en mycket tidsomfattande och kostsam verksamhet för kommunerna. Det gäller särskilt beslutshantering och tidsrapportering mellan assistansberättigade, assistansutförare-kommunerna och Försäkringskassan. LSS & LASS Reglering Kommun Ansökan & underlag Provisoriskt beslut Klient som sökande Försäkringskassan Definitivt beslut Reglerad drift Tillstyrkan Försäkringskassan Kommun Räkning Ersättning Assistansanordnare (kommun, extern, egen) Erbjudanden Avtal Assistans Klient som brukare Figur 1 - Översikt av området LSS/LASS 1.1.Projektmål Det övergripande syftet med LSS/LASS-projektet var att effektivisera administrativa processer och utveckla e-tjänster/e-förvaltning vid tidsrapportering mellan assistansberättigade, assistansutförare, kommuner och Försäkringskassan. Följande övergripande projektmål har angivits i projektdirektiv: Att med hjälp av sammanhållen e-förvaltning förenkla administrationen och öka effektiviteten inom tidsrapportering vid personlig assistans Skapa standardiserade rutiner för samverkan mellan kommuner och Försäkringskassan Ökad samfunktionalitet mellan kommuner och Försäkringskassan 4

5 Kvalitetssäkra att den assistansberättigade får det beviljade antalet timmar verkställt Öka effektiviteten och bättre nyttja kommunernas resurser inom LSS/LASS 1.2.Projektarbetsformer LSS/LASS-projektet har bedrivits som en processinriktad verksamhets- och ITutveckling. Projektledare har varit Sambruks projektkoordinator Gunilla Hallqvist. Projektet har karaktäriserats av aktiv medverkan från forskare (Göran Goldkuhl, Jonas Sjöström). Forskarna har ansvarat för modelleringsledning och dokumentation. Projektgruppen har bestått av medverkande från 14 kommuner samt en representant för Försäkringskassan. Följande kommuner har medverkat: Borlänge, Botkyrka, Hudiksvall, Karlstad, Kristianstad, Kumla, Linköping, Lund, Mölndal, Nordanstig, Sandviken, Sundsvall, Vellinge och Örebro. Arbetet har varit indelat i en nulägesanalys (en inledande verksamhetsdiagnos där processer, problem, styrkor och mål kartlagts) och en nylägesanalys (där verksamhetsförändringar och utveckling av verksamhetsstödjande IT-system föreslagits). Arbetet har bedrivits i samverkan med en rad viktiga intressenter. Förslag till nya verksamhetsprocesser och IT-lösningar har redovisats och diskuterats med representanter för Försäkringskassan, utredare inom LSS-kommittén, Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA), brukare (assistansberättigade), personliga assistenter, arbetsledare, handläggare och chefer inom kommunal omsorg. I projektet har genomförts en verksamhetsdiagnos av tre problemområden: Från ansökan till beslut Tidsredovisning & ersättning Val av anordnare & avtal 1.3.Projektresultat Projektet har lett till en god insikt i problematiken kring tidsredovisning och ersättning. Projektgruppen beslutade under projektets gång att utöver detta område att ta ett helhetsgrepp om verksamheternas nuläge genom att också studera områdena ansökan och beslut och val av anordnare. Resultatet av problemanalysen finns översiktligt dokumenterat i bilaga 1. Vad gäller tidsredovisning och ersättning kan det kortfattas uttryckas att kommunerna upplever tidsredovisningen som tidskrävande och krånglig, att det är svårt att överblicka verksamheten, samt att det finns anledning att oroa sig för kvaliteten i den information som ligger till grund för ersättningar för personlig assistans (där Försäkringskassan och kommunen är finansiärer). Kommunerna uttryckte också att det krävs bättre underlag för att säkerställa att de assistansberättigade får den assistens de är berättigade till enligt myndighetsbeslut. Verksamhetensdiagnosen övergick i en nylägesanalys. De deltagande kommunerna enades om ett antal målformuleringar för respektive område (se bilaga 2). Målformuleringarna var grunden för att formulera förändringsbehov: 5

6 Förändringsbehov ansökan - beslut: Samspel mellan FK och kommun behöver förbättras och klargöras Eliminera behov av avvaktansbeslut Snabbare handläggning till LASS-beslut Förändringsbehov tidsredovisning ersättning: Förbättrad kvalitetssäkring Förenklad hantering från tidrapport till räkning Förändringsbehov val av anordnare: Förtydliga avtalets (anordnare-klient) status i relation till aktörerna anordnare, klient, Försäkringskassan Klargöra kommunens informationsroll avseende assistans Utifrån förändringsbehoven och kunskaper om nuläget togs 15 åtgärdsförslag fram (se bilaga 3). Dessa förändringsförslag omfattade en del förändringar i samspelet mellan kommunen och Försäkringskassan, men även interna förändringar av kommunens processer samt utveckling av IT-stöd för de nya processerna. En kravdokumentation och designprototyper för det nya IT-stödet togs fram (Sjöström m fl, 2008). Det nya IT-stödet gavs arbetsnamnet TidIT. 1.4.Genomförbarhet och fortsatt arbete Föreslagna förändringsförslag togs fram i en idealistisk anda, vilket innebar att flera av dem inte var genomförbara under rådande omständigheter. Parallellt med projektarbetet har samtal förts med Försäkringskassan. Där har framkommit skilda synsätt på hur verksamheten kan utvecklas med hänsyn till tolkning av gällande lagstiftning. Försäkringskassan kräver bland annat att underskrift från assistansberättigad alternativt god man finns på räkningen. Vidare menar man att Försäkringskassan inte kan ha särlösningar gentemot kommunerna. Försäkringskassan uttryckte att det inte fanns finansiella möjligheter till utveckling av elektroniska lösningar inom LASS, men parterna är överens om fortsatt samarbete. Man ville också avvakta den kommande LSSutredningen. I augusti 2008 presenterade LSS-kommittén slutbetänkandet Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77). I betänkandet föreslås att regleringen av de insatser och uppgifter som nu anges i LSS och LASS samlas och förtydligas i en lag LSS. LASS ska upphävas och tillämpliga delar av lagen inarbetas i LSS. Flera av LSS-kommitténs förslag går helt i linje med förändringsförslag som framkommit inom LSS/LASS-projektet: Staten ska ha ett samlat huvudmannaskap för beslut om och finansiering av insatsen personlig assistans Regeringen bör överväga att införa handläggningsregler i LSS för att stärka den 6

7 enskildes rätt enligt lagen Assistansersättningen ska betalas ut direkt till de anordnare som den enskilde väljer. Anordnare av assistans ska vara ansvariga för redovisningen av hur medlen använts och också för eventuell återbetalning Försäkringskassan bör få i uppdrag att undersöka möjligheterna att hantera rapporteringen av utförd assistanstid och medel som använts genom kostnadseffektiva tekniska lösningar. Inom LSS/LASS-projektet beslutades att dela upp fortsatt arbete i två steg. Det första steget, som är omedelbart genomförbart, innebär en utveckling av förbättrat IT-stöd (TidIT) för kommunens interna processer rörande planering, rapportering, kvalitetssäkring och redovisning av tid och omkostnader för personlig assistans. I första steget skall utvecklingen ske med god framförhållning, för att enkelt möjliggöra en utveckling mot steg 2: Att (om möjligt) komma ifrån att brukare/god man måste signera räkningar till Försäkringskassan, samt att överföra räkningar (och detaljerade tidrapporter) elektroniskt till Försäkringskassan. Steg 1 innebär en klar förbättring för kommunerna med avseende på kvalitet, effektivitet och uppföljningsbarhet i den interna administrationen: Kvalitetsmässigt kan TidIT innebära en bättre kommunikation mellan olika aktörer i assistansprocesserna, samt ge goda underlag till brukare/god man i samband med att räkningar till Försäkringskassan ska signeras. Vidare kan tjänstekvaliteten gentemot medborgarna/brukarna förbättras genom tydligare och mer relevant kommunikation via Internet. Effektivitetsmässigt ger TidIT, tack vare sin anpassning till kommunernas processer, möjlighet att komma ifrån den pappersexercis som idag råder i samband med tidrapportering och sammanställning av räkningar. Uppföljningsmässigt kommer TidIT leda till att kommunen får god ordning på bokföringen kring personlig assistans, med möjligheter att ta fram rapporter från verksamheten i planerings- och uppföljningssyfte. Realiseringen av steg 1 sker inom ramen för BITA-projektet, som beskrivs i nästa kapitel. Fortsatt arbete med steg 2 sker bland annat inom Sambruksprojektet SAMSKOP - SAMverkan mellan Statliga och KOmmunala Processer. SAMSKOP är ett forskningsprojekt finansierat av VINNOVA för att utveckla nya arenor och samverkansformer i samband med e-förvaltningsutveckling över myndighetsgränserna. LSS-kommitténs slutbetänkande (SOU 2008:77) är i sig ett steg i rätt riktning. 7

8 2. BITA-projektet: Brukarcentrerat IT-stöd inom personlig assistans I avvaktan på LSS-kommitténs slutbetänkande enades projektgruppen I LSS/LASSprojektet i maj 2008 om att fortsätta projektet med syftet att effektivisera de kommunala processerna. Man beslutade att genomföra ett pilotprojekt i en av de deltagande kommunerna (Kumla). Motiveringen bakom att arbeta med ett pilotprojekt var att undvika en regelrätt och ofta långdragen upphandlingsprocess av IT-system. Övriga kommuner som i nuläget medverkar i BITA-projektet är Järfälla, Kristianstad, Nordanstig, Sandviken och Södertälje. 2.1.Projektmål och leverabler BITA-Projektet är att betrakta som en naturlig fortsättning på LSS/LASS-projektet. Målsättningarna kan därför av naturliga skäl ses som en konkretiserad version av LSS/LASS-projektmålen: Med hjälp av sammanhållen e-förvaltning förenkla administrationen och öka effektiviteten inom tidsrapportering vid personlig assistans och bättre nyttja kommunens resurser inom personlig assistans Tillsammans med Kumla kommun och leverantörer konstruera det IT-stöd som utformats i det tidigare genomförda projektet Sammanhållning e-förvaltning inom LSS/LASS. Implementera IT-stödet i Kumla kommun och primärt fungera som ett stöd för berörda aktörer inom LSS: personliga assistenter, arbetsledare, brukare/gode män, samt samfungera med relevanta delar av Kumlas befintliga IT-system Hanteringen av tidrapporter och räkningar skall leda till bättre redovisning såväl internt inom kommunen som till Försäkringskassan Kvalitetssäkra att den assistansberättigade får det beviljade antalet timmar verkställt Assistansberättigad/god man ges möjlighet att granska scheman, tidrapporter och eget timsaldo via nytt IT-stöd (via e-tjänst alternativt utskrivna underlag) Förbereda IT-stödet tekniskt för att det skall kunna anpassas till andra kommuners IT-miljöer och därmed tas i bruk av andra kommuner Förväntade resultat är: Ett utvecklat IT-stöd för mobil tidsredovisning och uppföljning 8

9 Förenklad, tidseffektiviserad och kvalitetssäkrad hantering av tidrapportering och räkningar till Försäkringskassan Möjligheter att göra strukturerad och kvalitetssäkrad uppföljning och statistik Förbättrad kommunikation mellan medborgare och kommun rörande ekonomiska förutsättningar för personlig assistans och redovisning av utförd assistans IT-stöd/e-tjänst för assistansberättigad/god man. Se bilaga 5 för en översikt av de tänkta funktionerna i IT-stödet. Sjöström m fl (2008) ger en mer detaljrik bild av IT-stödets utformning och funktionalitet. BITA-projektet kommer att avrapporteras genom ett antal leverabler till uppdragsgivarna: IT-stöd (testat och implementerat i Kumla kommun) Källkod och systemdokumentation Hjälpmaterial Projektrapport Lägesrapporter Resultatet (nuläge) delges kontinuerligt till respektive samverkansparter samt alla Sambrukskommuner genom gängse kanaler (konferenser, medlemsskrifter etc.). Vidare skall alla Sambrukskommuner få möjligheter att köpa in systemet och implementera i egen verksamhet. Forskare ska kunna använda resultatet för publicering och vidareutveckling. 2.2.Projektarbetsformer I samma anda som LSS/LASS-projektet kommer arbetet i BITA-projektet att bedrivas intressentcentrerat. BITA-projektet bedrivs enligt agil (lättrörlig) utvecklingsfilosofi, vilket kortfattat innebär: Täta leveranser av värdeskapande programvara Välkomnande av och anpassning till ändrade krav och prioriteringar genom hela utvecklingsprocessen Kontinuerlig uppmärksamhet på bra design och teknisk excellens En strävan mot enkelhet med avseende på utvecklingsprocess, dokumentation & programkod Kontinuerlig reflektion kring hur effektiviteten kan förbättras och ett pragmatiskt förhållningssätt till att anpassa sig efter nya omständigheter 9

10 Agila utvecklingsmetoder har vunnit mark i industrin det senaste årtiondet. Projektet organiseras i en styrgrupp och en projektarbetsgrupp. Styrgruppen utgörs av representant från Linköpings universitet, Sambruks styrelse. Kumla kommun och övriga deltagarkommuner. Styrgruppen ansvarar för att projektet följer mål och budget. Styrgruppen sammanträder 2 gånger per år. Utöver inplanerade styrgruppsmöten sammankallar projektledaren styrgruppen vid behov. I projektarbetsgruppen ingår Gunilla Hallqvist, projektledare, Jonas Sjöström, forskare och utvecklare samt Thomas Rosén, forskare och representanter (från verksamhets- och IT-sidorna) från Kumla kommun. Projektledaren rapporterar kontinuerligt till styrgruppen och Sambruks styrelse (status på projektet, budget etc.). 2.3.Kommersiella förutsättningar Förutsättningarna för genomförandet av BITA och för att resultat ska kunna säkras är förtroende, delaktighet och engagemang från samtliga centrala intressenter: Kumla kommun, övriga delprojektkommuner, Intresseföreningen för Assistansberättigade (IFA), assistansberättigade och IT-leverantörer. En viktig förutsättning är en säkrad finansiering av projektet. Därför ska avtal tecknas mellan Kumla kommun, delprojektkommuner, leverantörer och föreningen Sambruk. Ytterligare förutsättning för projektet är samverkan med Sambruks FoU/VINNOVAprojekten Bossanova och SAMSKOP, som dels är medfinansiärer av projektet, dels står för viktiga personella resurser och kunskap. 2.4.Tekniska förutsättningar En viktig utgångspunkt för BITA-projektet är Sambruks kravdokument för ickefunktionella krav: Öppen Teknisk Plattform (ÖTP 2.0, 2007). En viktig grundprincip i utvecklingen av det tänkta systemet är att det inte skall skapas direkta beroenden mellan specifika system. All interaktion mellan system ska ske via proxytjänster/adaptrar, som tar emot förfrågningar och returnerar svar. Därmed blir det tänkta systemet beroende av den tjänst adaptern erbjuder, men ej direkt beroende av de system adaptern i sin tur kommunicerar med för att utföra sitt arbete. Förfrågningar och svar mellan TidIT och omgivande system skall utväxlas i enlighet med välspecificerade dokumenttyper (s.k. nyttomeddelanden eller scheman). Så långt som möjligt ska öppna standarder inom området användas av leverantören, för att säkerställa att inga särskilda beroenden till specifika produkter eller leverantörer byggs in i programvaran. 2.5.Projektets forskningsförankring Projektet är en fortsättning av tidigare etablerat samarbete mellan Föreningen Sambruk, Linköpings universitet och forskningsnätverket VITS genom Sambruks VINNOVA - finansierade FoU-verksamhet ( ). Projektet genomförs koordinerat med nya FoU/VINNOVA - projekt ( ) SAMverkan mellan Statliga och Kommunala Processer (SAMSKOP) och Affärsmodeller för öppen programvara i offentlig sektor: Nya möjligheter för kunder och leverantörer (Bossanova). 10

11 Ett mål på forskningsnivå med BITA-projektet är att projektet ska bidra till att utveckla kunskap som kan vara till gagn för framtida interorganisatoriska verksamhetsutvecklingsprojekt inom offentlig sektor. I praktiken innebär detta att forskare kommer att bidra med kunskap och arbetsinsatser till BITA-projektet, samtidigt som de genom sin medverkan får underlag för att utveckla praktiska teorier, modeller och metoder. 11

12 3. BITA-projektet: Nuläge och planerat fortsatt arbete Under hösten 2008 gjordes en sondering bland Sambruk-kommunerna kring medverkan i BITA-projektet. I finanskrisens spår fanns det hos många kommuner ingen möjlighet att prioritera nyutveckling av IT-system. I nuläget har sex kommuner anslutit sig som finansiärer och medverkande i projektet: Järfälla, Kristianstad, Kumla, Nordanstig och Sandviken. Enligt föreslagen kostnad per kommuninvånare (ca 80 öre) ger detta en budget på drygt SEK. I den ursprungliga budgeteringen för projektet bedömdes att 1000 konsulttimmar behövdes för att konstruera den tänkta IT-lösningen, vilket motsvarar en kostnad på mellan SEK och SEK, beroende på val av leverantör. Flera kommuner, bland annat Nynäshamn och Södertälje, överväger att träda in som medverkande, vilket gör att finanserna kan komma att förstärkas. Den bristfälliga finansieringen diskuterades på ett Sambruks dygnsmöte i april På förslag från forskarhåll beslutades att utvecklingsarbete skulle inledas från forskarsidan. Detta innebär att utveckling av TidIT för närvarande bedrivs av forskare. Resten av detta kapitel beskriver översiktligt vad som är utfört, samt hur arbete kan bedrivas framöver för att uppnå projektmålen. Trots denna utvecklingsmodell kommer en budget att behöva upprättas. Utvecklingen medför en del expenser (inköp av utrustning, vissa konsultkostnader för integration mot befintliga system, köp av externa arbetsinsatser m m). Någon form av avtal med medverkande kommuner bör skrivas inom kort, följt av en fakturering mot kommunerna för att få utrymme för utvecklingskostnader av dylika slag. 3.1.Utvecklingsstatus I samverkan med Kumla kommun har en tjänsteorienterad arkitektur i enlighet med de planerade arkitekturtankarna utarbetats för TidIT (se bilaga 4). Denna arkitektur ligger till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. Vidare har det beslutats att TidITs serverdel skall köras i Microsoft-miljö. Merparten av Sveriges kommuner har en sådan plattform i dagsläget. En databas har utvecklats, som i nuläget hanterar 80-90% av kraven på TidIT. Databasen är implementerad i SQL server. En utvecklingsmiljö för web services har upprättats i Microsofts webbmiljö Internet Information Services, och ett par enklare tjänster har körts på test från utvecklarsidan. Dessa erbjuder informationstjänster och returnerar nyttomeddelanden i form av XMLmeddelanden, en viktig förutsättning för att TidIT skall leva upp till kraven på en tjänsteorienterad arkitektur i enlighet med ÖTP 2.0. Med databaslösningen och stöd för arkitekturen på plats har utveckling av applikationer inletts. Med applikationer avses den del av TidIT som användarna kommer i kontakt med: Gränssnitten till IT-systemet där människor kommer åt systemets funktionalitet och därmed kan utföra viktiga handlingar i verksamheten. Bilaga 5 visar en översikt av den tänkta funktionaliteten i TidIT. 12

13 Den nuvarande situationen i Kumla med avseende på schemaläggning har varit styrande när det gäller ordningsföljden för utveckling av applikationer. Kumla kommun står i begrepp att ersätta schemasystemet Medvind med Personec P. Detta gjorde det nödvändigt att prioritera schemaläggningsfunktionalitet. I nuläget finns en fungerande schemaläggningsapplikation i TidIT, som även kommer att vara en integrerad del av den färdiga lösningen. Det är dock viktigt att kommunernas befintliga schemaläggningssystem skall kunna samfungera med TidIT. I skrivande stund håller en kravspecifikation på att utformas, där det regleras hur TidIT skall inhämta information från befintligt schemaläggningssystem (Personec P). TidIT skall även kunna leverera lönegrundande information tillbaka till Personec P de faktiskt arbetade timmarna för respektive assistent alternativt avvikelser i arbetad tid i relation till schemat. Konstruktionen av den adapter som inhämtar informationen kommer att genomföras av leverantören till Personec P. Notera att fler integrationer kommer att behöva implementeras innan TidIT kan stödja verksamheten enligt den totala målbilden: Koppling mot ekonomisystem (Ekonoma i Kumlafallet) krävs för att räkning skall kunna överföras elektroniskt (minska pappersexercis) Koppling mot befintlig säkerhetslösning (adapter/koppling mot MobilityGuard) krävs för att enkelt kunna administrera användare (assistenter och brukare) utan dubbelarbete Koppling mot SMS-gateway för att TidIT skall kunna skicka SMS i enlighet med tankarna kring utökad trygghet (Se Sjöström m fl, 2008) 3.2 Planerat arbete Tiden fram till semestern kommer att ägnas åt fortsatt utveckling av schemaläggningsfunktionen i TidIT, samt funktionalitet för arbetsledaren att tidrapportera och att granska och fastställa tidrapporter. Ett ytterligare projektmöte I Kumla bör äga rum i mitten på juni. En aktuell version av denna lägesrapport kommer att distribueras till medverkande kommuner innan semestern, samtidigt som en kallelse till ett möte (augusti-september) skickas ut till samtliga medverkande. På detta möte kan vi, utifrån den utveckling som skett, göra en värdering av hur vi skall gå vidare med arbetet. Från forskarhåll kommer utrymmet för utvecklingsinsatser att vara mindre under hösten än den varit sedan dygnsmötet i april (maximalt 30% av en tjänst). För närvarande utreds möjligheten att hyra in en utvecklare under sommarmånaderna (20/6 30/8) för att inte tappa tempo i IT-utvecklingen. Diskussion har förts med en masterstudent vid Uppsala Universitet som har dokumenterat bra kunskap och praktisk erfarenhet av programvaruutveckling i allmänhet, samt i den utvecklingsmiljö som är aktuell i projektet. Studenten har också börjat få en inblick i Sambruk i annat uppdrag denne är inblandad i ( Samplats II ). Studenten talar inte Svenska, men kommer att samverka tätt med befintlig utvecklare för att säkerställa att ingen språkproblematik uppstår. Timkostnaden för personen i fråga kommer att ligga runt 200 SEK/h, vilket är ett mycket lågt pris för denna typ av tjänst. Masterstudenten i fråga skall under hösten arbeta med sin masteruppsats, vilket kan innebära att denne fortsatt bidrar till utvecklingen av 13

14 systemet som en del av uppsatsarbetet (utan ytterligare kostnad för projektet). Givet att förstärkning under sommarmånaderna hyrs in enligt ovan bedöms följande plan för hösten vara rimlig: Kärnfunktionalitet i TidIT (tidrapportering och redovisning i arbetsledarvyn och assistentens e-tjänst av systemet) har utvecklats och testats Kumla har under hösten införskaffat mobila enheter och dataabonnemang till brukarmobilerna. Innan midsommar bör en mobil enhet med abonemmang vara på plats för utvecklarna. I slutet på augusti bör en till mobil enhet med abonemmang finnas tillgänglig för en pionjärbrukare i Kumla. Mobil tidsregistrering har under hösten utvecklats och testats. TidIT har vid årsskiftet använts i skarp drift för minst en brukare i Kumla i två månader Kumla har gjort en utvärdering av TidIT och har därmed underlag för att besluta huruvida IT-stödet kan tas i "fullskalig" drift i kommunen under våren 2010 utvärderingen finns dokumenterad i en rapport som samtliga deltagarkommuner fått tillgång till Under hösten förväntas vi därmed ha ett "proof-of-concept" att demonstrera för avvaktande (och andra) kommuner. Detta torde resultera i att fler kommuner stiger in som medfinansiärer av utvecklingsarbetet, vilket skapar bättre förutsättningar att fortsätta utvecklingen. Ett ytterligare spår som diskuterats är att föra en fortsatt diskussion med IFA kring samverkan i utvecklingen av brukarens e-tjänst. Detta skulle vara enormt bra ur goodwillsynpunkt både för BITA-projektet och ett bra sätt för IFA att bidra till bra villkor för sina intressenter (brukarna). Det blir ett sätt att bli än mer brukarcentrerade. Sammanfattningsvis kan sägas att BITA-projektet, trots en viss friktion vad gäller att få till stånd en tillräcklig finansiering, tack vare kreativa lösningar för programvaruutveckling rör sig i rätt riktning. De medverkande kommunerna förväntas dock tillföra engagemang och finansiering för projektet, för att säkerställa att IT-systemet på ett fullvärdigt sätt kan utvecklas till att stödja det nyläge som utarbetades i LSS/LASS-projektet. 14

15 4. Referenser Goldkuhl m. fl. (2008) E-tjänster för Sambruk- Möjligheter och hinder. Slutrapport från FoU-projekt Sjöström, J., Goldkuhl, G. och Hallqvist, G. (2008) Brukarcentrerat IT-stöd för personlig assistans Underlag för IT-utveckling. Internt arbetsdokument. ÖTP 2.0 (2007) Öppen Teknisk Plattform version 2.0. Sambruk. 15

16 Bilaga 1 Resultat av problemanalys [Infogas i senare version av lägesrapporten] 16

17 Bilaga 2 Målformuleringar för kommunal LSS/LASSverksamhet Mål - Från ansökan till beslut Effektiv och överenskommen arbetsfördelning och samverkan mellan Försäkringskassan och kommuner Rättssäker hantering Kvalitet i utredningar och beslut Samstämmighet mellan kommun och Försäkringskassa avseende assistansbehov Korta handläggningstider Likformigt beslutsfattande hos Försäkringskassan ( från Norr till Söder ) Mål - Tidrapportering och ersättningslogik Kvalitetssäkrade underlag för ersättning Korrekta betalningar utbetald ersättning skall motsvara utfört arbete Utbetalning av ersättning från FK skall ske i tid Tids- och resurseffektiv hantering av ersättningsprocessen (kommun får LASSersättning från FK) Tids- och resurseffektiv lönehantering avseende personliga assistenter Mål - Erbjudanden och avtal Klienten har rätt att välja assistansanordnare Respekt för den enskildes självbestämmande och integritet, största möjlighet till inflytande och medbestämmande över insatser (LSS paragraf 6) Klienten ges möjlighet att vara delaktig i val av personliga assistenter Klienten önskar överblicka olika assistansutbud Kommunen ska informera om mål och medel inom personlig assistans / för verksamheten enligt LSS (LSS paragraf 15.3) Tydlighet och följsamhet i avtal mellan klient, anordnare och FK 17

18 Bilaga 3 Åtgärdsförslag för kommunal LSS/LASSverksamhet 1. FK utvecklar rutiner för att förse kommun med information löpande, främst med avseende på inkomna ansökningar, samt alla typer av beslut. 2. FK utreder och fattar framledes alla beslut gällande personlig assistans. 3. FK delegerar/bemyndigar handläggare att fatta LASS-beslut 4. FK inrättar rutiner för kontinuerlig uppföljning och jämförelse mellan olika delar av landet 5. Datafångst vid tidrapportering skall ske vid källan med stöd av lämplig informationsteknik 6. Kommun (arbetsledare) får fullmakt av brukaren att kontrollera/godkänna assistenternas redovisade timmar 7. Framtida IT-stöd bör ge stöd för integration med lönesystem, ekonomisystem och omsorgssystem 8. FK vidareutvecklar systemet med stickprover i stället för att begära signering av alla räkningar 9. IT-stödet bör ge möjlighet att skicka komplett, kvalitetssäkrad räkning till FK efter ca 7-10 dagar. 10. Utveckla en kanalstrategi för brukarkommunikation 11. FK bör ta ett ansvar vad gäller hur det skall gå till att övergå/byta från en anordnare till en annan. 12. Tjänsteorienterad design av kommunens information till medborgarna inom LSS/ LASS-området 13. Länka från webbplats till icke-kommersiella föreningar/organ t ex assistanskoll.se och IFA som har information och jämförelser av olika anordnare. 14. Kommunen kan finnas med i jämförelser (t ex den på assistanskoll) för att kunna jämföras med andra aktörer. 18

19 Bilaga 4 IT-arkitektur för TidIT Notera att det kommer att krävas adaptrar för att respektive kommun skall kunna använda TidIT i sin verksamhet. I pilotutvecklingen skapas endast adaptrar för systemen som är i bruk i Kumla kommun. Strategin bör självfallet vara att en adapter endast utvecklas en gång sedan kan den nyttjas av alla kommuner som har systemet adaptern stödjer. 19

20 Bilaga 5 Processtöd i TidIT, från tre centrala aktörers perspektiv Notera att utvecklingen i första skedet fokuserar på arbetsledarens applikation och går från höger till vänster. Därefter kommer assistentens vy (mobil applikation samt e- tjänst). Detta innebär inte att brukarens e-tjänst är lägre prioriterad det krävs en viss inbördes ordning i prioriteringen för att komma igång med pilotbruk av systemet i höst. 20

Sammanhållen e-förvaltning inom LSS/LASS

Sammanhållen e-förvaltning inom LSS/LASS Sammanhållen e-förvaltning inom LSS/LASS Projektägare: Sambruk Intresseförening för verksamhetsutveckling och e-förvaltning 74 kommuner (ca 3,9 miljoner innevånare) 2 regionförbund Sveriges Kommuner och

Läs mer

Brukarcentrerat IT-stöd för personlig assistans BITA

Brukarcentrerat IT-stöd för personlig assistans BITA Brukarcentrerat IT-stöd för personlig assistans BITA Agenda Föreningen Sambruk Sammanhållen e-förvaltning inom LSS/LASS Brukarcentrerat IT-stöd för personlig assistans (BITA) Övergripande om projekten

Läs mer

E-tjänster för Sambruk

E-tjänster för Sambruk E-tjänster för Sambruk VINNOVA-projekt 2005-2008 Samverkan mellan Föreningen Sambruk och Forskningsgruppen VITS, Linköpings universitet FoU-syften Utveckla metodik och modeller för kollektiv e-tjänsteutveckling

Läs mer

BITA projektet. Brukarcentrerat IT stöd för personlig Assistans

BITA projektet. Brukarcentrerat IT stöd för personlig Assistans BITA projektet Brukarcentrerat IT stöd för personlig Assistans Bakgrund LSS/LASS projektet Förstudie med grundlig genomgång av (14) kommuners processer inom LSS/LASS Processkartläggning, målanalys, problemanalys,

Läs mer

FoU i kommunal e-förvaltningsutveckling - hur går vi vidare?

FoU i kommunal e-förvaltningsutveckling - hur går vi vidare? FoU i kommunal e-förvaltningsutveckling - hur går vi vidare? Göran Goldkuhl Forskningsgruppen VITS Inst f ekonomisk & industriell utveckling Linköpings universitet E-tjänster för Sambruk FoU-anslag från

Läs mer

e-tjänster - lika viktigt för kommunens personal som för medborgarna!

e-tjänster - lika viktigt för kommunens personal som för medborgarna! e-tjänster - lika viktigt för kommunens personal som för medborgarna! Claes-Olof Olsson Verkställande tjänsteman Föreningen Sambruk claes-olof.olsson@sambruk.se 0703 14 11 92 Två projekt med FoU-stöd Sammanhållen

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum:

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 (1)6 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning etjänster inom socialtjänsten Dokumentbeskrivning: Anslutning till den sammansatta basttjänsten SSBTEK

Läs mer

Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning

Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning Konsekvensutredning 1 (8) Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning Bakgrund och överväganden Med anledning av

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Digital strategi för Strängnäs kommun

Digital strategi för Strängnäs kommun 1/8 Beslutad: Kommunfullmäktige 2016-01-25 8 Gäller fr o m: 2016-01-26 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2015:646-005 Ersätter: Ansvarig: IT-strateg Digital strategi för Strängnäs kommun 2/8

Läs mer

Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner

Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner Projektbeskrivning Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner Forskningsgruppen VITS vid Linköpings universitet inbjuder på uppdrag av Tillväxtverket, Bolagsverket, Skatteverket och Sveriges Kommuner

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Hur du frigör tid och pengar i personlig assistans

Hur du frigör tid och pengar i personlig assistans Hur du frigör tid och pengar i personlig assistans Mille Salomaa Lindström Enhetschef Enheten för personligt stöd i Farsta Sdf Marie Kringberg Kundansvarig projektledare Kaustik AB RÖRIGT FELAKTIG REDOVISNING

Läs mer

Erbjudande när Kramfors kommun nyttjas som anordnare av personlig assistans bilaga till avtal om personlig assistans uppdaterad senast 2009-03-01

Erbjudande när Kramfors kommun nyttjas som anordnare av personlig assistans bilaga till avtal om personlig assistans uppdaterad senast 2009-03-01 Erbjudande när Kramfors kommun nyttjas som anordnare av personlig assistans bilaga till avtal om personlig assistans uppdaterad senast 2009-03-01 Kramfors kommun som assistansanordnare När Du väljer Kramfors

Läs mer

Nationellt samordnad IT-användning i kommunal vård och omsorg. Lägesrapport, kommunerna, nationella IT- strategin

Nationellt samordnad IT-användning i kommunal vård och omsorg. Lägesrapport, kommunerna, nationella IT- strategin Nationellt samordnad IT-användning i kommunal vård och omsorg Lägesrapport, kommunerna, nationella IT- strategin 1 Syftet med uppdraget Förankring av den nationella IT-strategin Framtagning av en handlingsplan

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Verksamhetsutveckling och processdrivna e-tjänster. Seminarium för Sambruks medlemmar Arrangeras av Sambruks forskargrupp/vits-nätverket

Verksamhetsutveckling och processdrivna e-tjänster. Seminarium för Sambruks medlemmar Arrangeras av Sambruks forskargrupp/vits-nätverket Verksamhetsutveckling och processdrivna e-tjänster Seminarium för Sambruks medlemmar Arrangeras av Sambruks forskargrupp/vits-nätverket Forskning inom Sambruk Två delprojekt Processdrivna e-tjänster för

Läs mer

Intressent- och behovskarta

Intressent- och behovskarta Dokument nr: Version: Status: Sida: 1 Utgåva (0)6 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Leveransrapport ehälsa/mobilitet 1403 Dokumentbeskrivning: Intressent- och behovskarta Utfärdat av: Utf datum: Godkänt

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Ekonomiskt bistånd: Lägesrapport och förslag på fortsatt arbete. Jonas Sjöström, Uppsala Universitet ( jonas.sjostrom@dis.uu.se)

Ekonomiskt bistånd: Lägesrapport och förslag på fortsatt arbete. Jonas Sjöström, Uppsala Universitet ( jonas.sjostrom@dis.uu.se) Ekonomiskt bistånd: Lägesrapport och förslag på fortsatt arbete Jonas Sjöström, Uppsala Universitet ( jonas.sjostrom@dis.uu.se) Gunilla Hallqvist, Sambruk (gunilla.hallqvist@sambruk.se) Innehåll INNEHÅLL...2

Läs mer

FoU-samverkan 2008-11 Sambruk - VITS/Linköpings universitet

FoU-samverkan 2008-11 Sambruk - VITS/Linköpings universitet FoU-samverkan 2008-11 Sambruk - VITS/Linköpings universitet Göran Goldkuhl Anna Öhrwall Rönnbäck Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling (IEI) Linköpings universitet Två FoU-projekt Finansiering

Läs mer

TidIT: Förslag till IT-stöd för personliga assistenter

TidIT: Förslag till IT-stöd för personliga assistenter TidIT: Förslag till IT-stöd för personliga assistenter Tänkt arbetssätt för assistenter Inleda arbetspass Pia Persson, personlig assistent, anländer till dagens arbetspass hos Karin Karlsson 2007-07-10

Läs mer

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 1 av 12 Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 2 av 12 Innehållsförteckning Inledning... 4 Deltagande kommuner... 4 Sammanfattning... 5 Förstudiens

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

Affärsmodeller vi sambruk av e-tjänster

Affärsmodeller vi sambruk av e-tjänster Affärsmodeller vi sambruk av e-tjänster Göran Goldkuhl Forskningsnätverket VITS (www.vits.org) Linköpings universitet Internationella Handelshögskolan/Jönköping ggo@ida.liu.se Forskning inom sambruk FoU-projekt

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

eprogram 2025 Verksamhetsutveckling med e-stöd

eprogram 2025 Verksamhetsutveckling med e-stöd Verksamhetsutveckling med e-stöd eprogram 2025 beslutades av kommunfullmäktige den 29 augusti 2013. Förord Under 2009 inleddes diskussionen kring uppdatering av eprogrammet. Det då gällande eprogrammet

Läs mer

ESA STATUSRAPPORT 3.DOC

ESA STATUSRAPPORT 3.DOC STATUSRAPPORT 3 ESA Titel: Statusrapport 3 Projekt: ESA- Entreprenörskap Skola Arbetsliv Idnr: Siffor Beställare: Kommunförbundet västernorrland/skolcheferna i länet Version: 1.0 Skriven av: Malin Heimer

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Yttrande över Försäkringskassans förslag till föreskrifter om assistansersättning

Yttrande över Försäkringskassans förslag till föreskrifter om assistansersättning Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MARKS KOMMUNS INTERNATIONELLA ARBETE OCH SAMARBETE INOM EU

RIKTLINJER FÖR MARKS KOMMUNS INTERNATIONELLA ARBETE OCH SAMARBETE INOM EU Sida 1(5) RIKTLINJER FÖR MARKS KOMMUNS INTERNATIONELLA ARBETE OCH SAMARBETE INOM EU Bakgrund Marks kommuns riktlinjer för internationellt arbete och samarbete inom EU är grunden för kommunens internationella

Läs mer

Kommunala handläggarroller

Kommunala handläggarroller Kommunala handläggarroller På väg mot empatiska Göran Goldkuhl (goran.goldkuhl@liu.se) Forskningsgruppen VITS (www.vits.org) Institutionen för Ekonomisk & Industriell utveckling Linköpings universitet

Läs mer

Yttrande LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra (SOU 2008:77)

Yttrande LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra (SOU 2008:77) 090205 Änr. Sov 69/2008 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra (SOU 2008:77) Örebro kommuns ställningstagande till betänkandet i sin helhet

Läs mer

Nytt projekt: Kommunal näringslivsutveckling (PROFET)

Nytt projekt: Kommunal näringslivsutveckling (PROFET) Nytt projekt: Kommunal näringslivsutveckling (PROFET) Göran Goldkuhl Forskningsgruppen VITS Inst f ekonomisk & industriell utveckling Linköpings universitet FoU-initiativet PROFET för kommunal näringslivsutveckling

Läs mer

Modernt stöd för en effektiv e-förvaltning

Modernt stöd för en effektiv e-förvaltning Modernt stöd för en effektiv e-förvaltning Så enkelt som möjligt för så många som möjligt Genom EF1 tillhandahåller Softronic en plattform (uppsättning tekniska tjänster) som tillsammans med övriga tjänster

Läs mer

Presentation Förstudie kring förändringar av hantering och administration för LSS/LASS. Gemensam plattform för kommunala e-tjänster

Presentation Förstudie kring förändringar av hantering och administration för LSS/LASS. Gemensam plattform för kommunala e-tjänster Presentation Förstudie kring förändringar av hantering och administration för LSS/LASS Sammanfattning Förstudie innehållandes en nyttoanalys för LSS/LASS Kommunernas uppdrag att verkställa LSS/LASS besluten

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

Frågor och svar om arbetad tid och blanketten Tidsredovisning (FK 3059)

Frågor och svar om arbetad tid och blanketten Tidsredovisning (FK 3059) 1 Frågor och svar om arbetad tid och blanketten Tidsredovisning (FK 3059) Publicerat första gången 2014-08-28 Ändringar och tillägg 2014-10-07, 2015-11-23, 2015-12-23 Arbetsgivare/uppdragsgivare 1. Är

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

24-timmarsmyndigheten

24-timmarsmyndigheten DATUM RAPPORTNUMMER 11 februari 2004 PTS-ER-2004:7 ISSN 1650-9862 24-timmarsmyndigheten Innehåll Sammanfattning... 5 1 Uppdrag... 7 2 Genomförande... 7 2.1 Organisation och genomförande... 7 2.2 Huvudmål

Läs mer

1 av 7 2011-03-03 16:35

1 av 7 2011-03-03 16:35 1 av 7 2011-03-03 16:35 Kommun som du representerar Antal svar: 14 Din funktion/roll Kommunledning 28.6% (4) Information/kommunikation 7.1% (1) IT-chef/strateg 42.9% (6) Verksamhetsansvarig 0.0% (0) Annan

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

Projektdirektiv. Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö

Projektdirektiv. Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö Projektdirektiv Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektdirektiv 1.0 130930 Ursprunglig version Projektdirektiv 1.1 131004 Möte

Läs mer

Avec 2013. e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet. Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv

Avec 2013. e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet. Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv Avec 2013 e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv Capital of Scandinavia Agenda Stockholms stads vision, e-strategi och it-program

Läs mer

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/22 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionshistorik... 2 1. Inledning... 3 2. FK AF1 - Skapa medicinskt vid

Läs mer

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 1 (13) Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 Uppdaterad: (vilka frågor som är nya eller har uppdaterats markeras i vänstermarginalen) 2013-06-11 2013-06-18 2013-07-19

Läs mer

Redovisning av arbetet med en gemensam kundservice och gemensamma webbtjänster

Redovisning av arbetet med en gemensam kundservice och gemensamma webbtjänster 1 (6) 2008-05-30 Redovisning av arbetet med en gemensam kundservice och gemensamma webbtjänster Uppdraget Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten (PPM) har i regleringsbreven för 2008 fått i uppdrag

Läs mer

Projektredovisning. Vårkonferensen 24 april 2008

Projektredovisning. Vårkonferensen 24 april 2008 Projektredovisning Vårkonferensen 24 april 2008 Redovisning Barnomsorg Ekonomiskt bistånd ÖTP / Applikationsdistribution DÄHS Föreningsbidrag & lokalbokning Digitala assistenter IT-strategisk workshop

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen Regeringsbeslut II:1 2014-01-16 S2013/3515/FST S2014/398/FST (delvis) Socialdepartementet Försäkringskassan 103 51 Stockholm Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en

Läs mer

Förslag på verksamhetsplan 2015-2016

Förslag på verksamhetsplan 2015-2016 Förslag på verksamhetsplan 2015-2016 I. Fundament Verksamhetsplanen är det uppdrag som valårsstämman ger förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsens uppdrag är att, efter bästa förmåga uppfylla den inriktning

Läs mer

Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2016:4) om assistansersättning

Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2016:4) om assistansersättning Aktuell lydelse Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2016:4) om assistansersättning Bestämmelser oavsett om betalning sker i efterskott eller förskott Starttidpunkt för beviljandeperiod 1 När Försäkringskassan

Läs mer

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans.

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans Umeå kommun Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans för vuxna Vår vision är att gemensamt skapa det bästa och självklara

Läs mer

Förvaltningsstrategi NyA 2015-2017

Förvaltningsstrategi NyA 2015-2017 Avdelningen för systemförvaltning och systemdrift Föredragande Per Zettervall Avdelningschef 010-470 03 00 per.zettervall@uhr.se DNR 4.2.2-1048-2014 Datum 2014-06-02 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm

Läs mer

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST 17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning

Läs mer

Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning. Slutbetänkande av LSS-kommittén (SOU 2008:77)

Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning. Slutbetänkande av LSS-kommittén (SOU 2008:77) Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning Slutbetänkande av (SOU 2008:77) uppdrag och sammansättning Parlamentarisk kommitté med ledamöter från

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Projektets bakgrund... 4 2 Projektbeskrivning 4 2.1 Uppdragsbeskrivning... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Avgränsningar... 4 2.5 Framgångsfaktorer... 4 2.6 Risker... 5 Utsikt

Läs mer

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete UPPLANDS VÄSBY KOMMUN OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN Bilaga 3. Verksamhet som ska bedrivas i samverkan SWECO STRATEGY 2 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN

Läs mer

IfAs Frågeguide inför val av assistansanordnare

IfAs Frågeguide inför val av assistansanordnare IfAs Frågeguide inför val av assistansanordnare Det är mycket att tänka på vid val av assistansanordnare och det är viktigt med hög kvalitet på assistansen. Genom IfA kan en verksamhet ansöka om IfA-godkännande.

Läs mer

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 1 (11) Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 Uppdaterad: (se markering i marginal) 2013-06-11 2013-06-18 Innehåll Allmänna frågor...3 1. Vart ska man vända sig

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Att utveckla processer, roller och IT tillsammans

Att utveckla processer, roller och IT tillsammans Att utveckla processer, roller och IT tillsammans FoU-projektet PROFET för kommunal näringslivsutveckling Göran Goldkuhl Forskningsgruppen VITS (www.vits.org) Institutionen för Ekonomisk och Industriell

Läs mer

Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland 2016-2017

Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland 2016-2017 Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) Sida 35 KS/2016:51 Handlingsplan för e-hälsa 2016-2017 Kommunerna och Region Östergötland bedriver sedan några år tillbaka

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER SOCIALFÖRVALTNINGEN Pm och riktlinjer Dokumentnamn Kvalitetsdokument och kvalitetsrutiner Utarbetad av Pia Berg med PLU som arbetsgrupp Fastställd av Socialnämnden 2011-02-23 Godkänd Gäller från 2011-03-01

Läs mer

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 1(5) IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 Antagen av kommunstyrelsen den 17 augusti 2011 118 2(5) 1. Inledning 1.1 Bakgrund 2000 antogs en IT-strategi för åren 2000-2003. I strategin redovisades kommunens

Läs mer

Ersättningsbelopp för personlig assistans enligt LSS

Ersättningsbelopp för personlig assistans enligt LSS OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Petra Sundström 2015-05-21 OSN-2015-0204 Omsorgsnämnden Ersättningsbelopp för personlig assistans enligt LSS Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås

Läs mer

Utveckling av FRG-konceptet

Utveckling av FRG-konceptet samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Utveckling av räddningstjänst och krishantering Jassin Nasr 010-240 5321 jassin.nasr@msb.se Utveckling av FRG-konceptet Inledning Konceptet frivilliga resursgrupper

Läs mer

Protokoll Styrelsesammanträde för föreningen Sambruk

Protokoll Styrelsesammanträde för föreningen Sambruk Lotta Ruderfors 1 (5) Protokoll Styrelsesammanträde för föreningen Sambruk Plats: Radisson hotell, Göteborg Tid: 17.00 18.30 Deltagare: Lars Flintberg, Sandviken kommun Jan Kylhammar, Botkyrka kommun Siv

Läs mer

Att utveckla, förvalta, och införa FGS:er

Att utveckla, förvalta, och införa FGS:er Vägledning Att utveckla, förvalta, och införa FGS:er Vägledning för arbetet med förvaltningsgemensamma specifikationer RAFGS1D20150815 Kontakta oss Information om arbetet med FGS:er hittar du på vår webbplats:

Läs mer

Snabbintroduktion till Öppen Teknisk Plattform (ÖTP) för inköpare

Snabbintroduktion till Öppen Teknisk Plattform (ÖTP) för inköpare Utfärdad Sven-Håkan Olsson Godkänd av Dokumenttyp Snabbintroduktion Status Arbetsversion Identitet Se filnamn Version Till ÖTP 3.0. Se filnamn Sid 1 (7) Versionsdatum Se filnamn Snabbintroduktion till

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2011-10-19, 125 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1... 2 1.2 E-vision... 2 1.3 Informationssäkerhetspolicy... 2 2 Styrande principer... 2 2.1 Fokusera

Läs mer

Modern e-förvaltning...och hur Lemontree hjälper er att uppnå detta!

Modern e-förvaltning...och hur Lemontree hjälper er att uppnå detta! Modern e-förvaltning..och hur Lemontree hjälper er att uppnå detta! Bakgrund Problemen som många av Sveriges kommuner står inför idag är många: Omfattande krav på besparingar Andelen äldre som behöver

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Målbilden för framtidens studieadministration

Målbilden för framtidens studieadministration Nya Ladok Målbilden för framtidens studieadministration Sammanfattning av målbildsarbetet 2014: studenter, lärare kursadministratörer, studierektorer och programansvariga Några av de önskemål som studenter,

Läs mer

PROJEKTPLAN KURSDATABAS 1 nov 2003-30 jun 2005 PROJEKTANSVARIG: EINAR LAURITZEN PROJEKTLEDARE: ELISABETH LUNDBERG version 1 mars- 2004

PROJEKTPLAN KURSDATABAS 1 nov 2003-30 jun 2005 PROJEKTANSVARIG: EINAR LAURITZEN PROJEKTLEDARE: ELISABETH LUNDBERG version 1 mars- 2004 PROJEKTPLAN KURSDATABAS 1 nov 2003-30 jun 2005 PROJEKTANSVARIG: EINAR LAURITZEN PROJEKTLEDARE: ELISABETH LUNDBERG version 1 mars- 2004 Beslutat av styrgruppen 040318 Kontaktinformation: Ordförande i styrgruppen:

Läs mer

E-program för Jönköpings kommun

E-program för Jönköpings kommun E-program för Jönköpings kommun Ks 2008:225 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder E-program för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 303 1 2 1 (7) E-program för Jönköpings kommun

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Systemförvaltningshandbok

Systemförvaltningshandbok Systemförvaltningshandbok Titel: Systemförvaltningshandbok Version: 1.3 Godkänd av: Joakim Jenhagen Datum: 2011-09-15 Systemförvaltningshandbok 1(12) Innehållsförteckning FÖRÄNDRINGSHISTORIK... 2 RELATERADE

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Vägledning för kanalstrategi

Vägledning för kanalstrategi Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för kanalstrategi Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: att bidra till att offentlig förvaltning levererar service till privatpersoner och företag

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Company Cybercom Sweden AB Doc no - Title Version A Date 2013-01-30 Förstudie Responsible Dan Nilsson RIGES - Stödinformation för bygglovsansökan Prepared Patrik Johnsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INTRODUKTION...

Läs mer

Jag är egen arbetsgivare (kräver ej tillstånd från IVO)

Jag är egen arbetsgivare (kräver ej tillstånd från IVO) Härmed utfäster sig undertecknad att min/vår verksamhet. ska följa och arbeta efter IfAs regler för IfA-godkännade 1 (IfA Löfte) Jag är egen arbetsgivare (kräver ej tillstånd från IVO) Vi är en mindre

Läs mer

Slutrapport projektgenomförande - Aurora Innovation AB

Slutrapport projektgenomförande - Aurora Innovation AB Stockholm 2012-01-31 Ver 0.5 Slutrapport projektgenomförande - Aurora Innovation AB Projektet är genomfört inom ramen för Post- och telestyrelsens (PTS) innovationstävling Innovation för alla. Innehållsförteckning

Läs mer

Förslag från E-delegationens Förstudier. Plattform för esamhället Sambruk Vårkonferens 2012

Förslag från E-delegationens Förstudier. Plattform för esamhället Sambruk Vårkonferens 2012 Förslag från E-delegationens Förstudier Plattform för esamhället Sambruk Vårkonferens 2012 Vilka är med i E-delegationen? 16 mest IT-intensiva myndigheterna och SKL Vision 2020 Digitala välfärdstjänster

Läs mer

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370 Projektdirektiv Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun Dnr: Son 2014/370 Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA Jenny Wilhelmsson, Telefon växel: 08-580

Läs mer

Exempel på verklig projektplan

Exempel på verklig projektplan Exempel på verklig projektplan Detta är ett exempel på en proffessionell projektplan hämtad ur verkliga livet. Den visas inte i sin fullständighet, det mesta är bortklippt, men strukturen och mycket av

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan Riktlinjer 1 (7) 2011-09-21 Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan 1 Riktlinjer i korthet 1.1 Riktlinjer för medarbetare vid Försvarshögskolan i allmänhet Medarbetare vid Försvarshögskolan

Läs mer

Protokoll Styrelsesammanträde för föreningen Sambruk

Protokoll Styrelsesammanträde för föreningen Sambruk Bo Frändén 1 (8) Protokoll Styrelsesammanträde för föreningen Sambruk Plats: SKL, Hornsgat 20, Stockholm Tid: 2009-03-18 kl. 10.00 15.00 Deltagare: Deltar ej: Protokollförare: Olle Nilsson- Sträng, Bollnäs

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Externt finansierade projekt

Externt finansierade projekt Revisionsrapport Externt finansierade projekt Gällivare kommun Mars 2010 Hans Forsström, certifierad kommunal revisor Rolf Särkimukka, revisionskonsult 2010-03-11 Hans Forsström Rolf Särkimukka Innehållsförteckning

Läs mer

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Ett IM gäller i högst ett år från utgivningsdatum, men kan upphöra att gälla tidigare. För korrekt information om vilka IM som är giltiga, titta alltid på Fia.

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer