Offentliga e-tjänster i teori och praktik
|
|
- Ola Magnusson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Disposition Offentliga e-tjänster i teori och praktik Anders Persson IEI Linköpings universitet Utbudssidan av etjänster Mognadsmodeller Diamantmodellen Efterfrågesidan på etjänster När misslyckas man med etjänster? Varför används inte tjänster? Att värdera nyttan med en etjänst Utvärdera etjänsteprojekt etjänster som delar av Verksamheter Vad är offentliga etjänster? och för vem? Externt orienterade smala synsätt och externt och internt orienterade breda synsätt på etjänster i offentlig sektor Externt orienterade synsätt fokuserar på e-tjänster och ICT för att transformera relationerna mellan medborgare och stat. Layne & Lee (2001) faster and cheaper services for citizens. World Bank (2003): E-Government refers to the use by government agencies of information technologies (such as Wide Area Networks, the Internet, and mobile computing) that have the ability to transform relations with citizens, businesses, and other arms of government Externt och internt orienterade synsätt fokuserar på ICT för att transformera arbetssätt inom myndigheter, relationer mellan myndigheter och gränsytan mot medborgare. Heeks (2006) all kinds of use of digital information technology in the public sector. OECD (2003) egovernment is the use of ICT to achieve better government Breda synsätt uppmärksammar även de interna IT-systemen och processutvecklingen som ett viktigt led I utvecklingen Historiskt perspektiv Atkinson & Leigh identifierar tre faser i utvecklingen Fas 1: Internet för informationsdelning Internet för att tillhandahålla information för medborgare Passiv syn på IT:s roll Fortfarande den viktigaste rollen för den elektroniska förvaltningen Inga egentliga etjänster utan snarare en webbnärvaro Fas 2: Transaktionstjänster och onlinetjänster Inledningsvis nedladdningsbara formulär Transaktionstjänster växer fram på bred front etjänster för att initiera och följa ärenden inom en verksamhet Fas 3: Integration Joined-up problems need joined-up sollutions (Tony Blair) Medborgares och förvaltningens problem finns ofta i gränslandet mellan och behöver hanteras över förvaltningsgränser Stora organisatoriska problem att möjliggöra integrationen Synsätt på Public Management Sedan 20 år har reform av den offentliga förvaltningens funktionssätt funnits på den internationella agendan under olika paroller: New Public Management Den mildare varianten Utkontraktering, privatisering och resultatorientering orientering Reinvention of government Extremvarianten Fokusera på kostnader och resultat Håll cheferna ansvariga för resultaten Skapa en mer responsiv förvaltning som svarar upp mot medborgarnas behov Digital era governance NPM ledde till fragmentering svåröverskådlighet behov av reintegration NPM var tekniskt naiv och tillvaratog inte möjligheterna Skapa mer helhetliga strukturer, informationsutbyte och samverkan en förvaltning ur medborgarens perspektiv Grunder om utbudssidan kring etjänster E-förvaltning för att transparensen är större i en offentlig verksamhet. Vi vet bättre hur, och varför etjänsteprojekt misslyckas i det offentliga Forskning och utveckling inom offentliga e-tjänster är inriktad mot att realisera potentialen som finns i kölvattnet bakom ökad digitalisering. Svaga kopplingar mellan utveckling av etjänster och kunskap om vad medborgare efterfrågar i form av information och e-tjänster Resultatet blir kraftigt utbudsorienterad forskning och utveckling Svagheten är att det blir ett antal axiom som grund: Enkla lösningar tas för givna och problematiseras inte Tekniken överfokuseras som lösning Risk för överutbud av etjänster och underskott på effektiva relationer Forskning och praktik överfokuserar lösningar i gränsytan och underfokuserar lösningar back office Enögd tävling att ha mest etjänster snarare än bäst eförvaltning 1
2 Mognadsmodeller (Arvet) Introducerades under 70-talet för att beskriva förväntad progression inom Information systems management Beskriver tänkta utvecklingar enligt predestinerade steg eller faser Ofta är de även normerande d v s högre steg i modellerna är bättre än lägre. Kopplades sedan vidare till andra mer specifika områden Enterprise resource planning systems Intranet adoption egovernment Syftet med modellerna oavsett inriktning Sätta fingret på utvecklingsbehov Utgöra en deterministiskt utvecklingsbeskrivning Ge stöd åt att hantera svårigheter att migrera från operativ användning av X till en strategisk taktisk användning av X Mognadsmodeller (Layne & Lee, 2001) En evolutionär utveckling i fyra steg Cataloguing En närvaro online genom webbsidor Generellt innehåll Ingen interaktivitet Tillgång till publikationer Transaction Integration av interna verksamhetssystem med externa gränssnittet I slutet av steget är interna system fullt integrerade med gränssnittet. T ex lämna ansökningar, deklarera och betala skatt Vertical integration Integration av förvaltningen i olika nivåer inom funktioner Lokala tjänster integreras med regionala och statliga system Äger mest tillämpning i en federal stat Horizontal integration Integration av myndigheter mellan funktioner Exemplifieras genom att man kan betala avgifter till flera olika myndigheter samtidigt och inte till var och en Mognadsmodeller (Layne & Lee, 2001) Mognadsmodeller (Hiller & Belanger) Statskontorets 24-timmarstrappa Om etjänstetrappor/stegmodeller? Den tidigare i Sverige fokuserade modellen för utbudsorienterad styrning av etjänsteutveckling Liknande modell styrde i Australien och användes för utvärdering av eeurope Har gradvis försvunnit som modell för etjänsteutveckling i Sverige Fyra steg: Paketerad information Interaktivitet Lämna/hämta personlig info Integrerad förvaltning Karaktäristiska drag: Teknocentrisk Underskattar information Överskattar transaktion En beskrivningsmodell? Lämpliga kategorier? Uttömmande kategorier? En prediktiv modell? Sker utvecklingen enligt dessa steg? Ska man planera för utveckling enligt dessa steg? En normativ modell? Ska man sträva mot högre nivåer? Är högre nivåer alltid bättre än lägre nivåer? Är det lämpligt att värdera och jämföra e-tjänsteinitiativ med trappan som måttstock? 2
3 Lösning söker problem Mognadsmodeller - Kritik E-tjänster är nog bra Vad kan vi göra e-tjänster för? Finns något botemedel till åkomman att ta IT-utveckling för givet? Teknikorienterade modeller Implicit antagande mer IT bättre service Fokuserar instinktivt att styra mot mer IT och mer etjänster Normerande modeller Senare steg i modellerna inkluderas i de tidigare Fokuserar och styr mot högre steg i modellerna Tjänstecentrerade modeller Svagt verksamhetsfokus Asfaltering av kostigar en implicit effekt Fokuserar ibland på fel tjänster Inriktning på produktion inte användning Fokus på uppåt istället för bra Stegen i modellerna är inte distinkta Stämmer den evolutionära synen med verkligheten? Behov av ett reviderat synsätt Det behövs en mer pragmatisk inriktning på utveckling Utveckling av de tjänster det finns behov av på en rimlig nivå som motsvarar kostnadseffektivitet och andra uppnådda nyttor Svårt få ekonomi i avancerade tjänster för ärenden med små volymer Statskontorets modell fokuserar i fel riktningar och på ytan Den goda tjänsten inte samma sak som den avancerade En god tjänst innebär stora förbättringar för såväl medborgare som myndighet till en proportionell kostnad Den bästa tjänsten vid en given tidpunkt för ett givet ärende kan vara en lågnivåtjänst enligt STAKO-trappan Tumregel: Att medicinera den allvarligaste sjukdomen med lämlig medicin Vi vill inte bota förkylning med benmärgstransplantation! Diamantmodellen Utgöra ett grund för att kategorisera och diskutera olika typer av e-tjänster Avsaknad av teknikdeterminism Ingen tydlig väg som e-tjänsteutvecklingen följer Informationstjänster kan lösa större problem än transaktionstjänster En nedringd kundtjänst kan spara mer pengar med basala informationstjänster än handläggningen på transaktionstjänster Neutralitet med avseende på tekniknivå Bygger på tre polariteter Separate Coordinated General Individualized Informative Performative Diamantmodellen (2) Diamantmodellen (3) Polariteterna kan utvecklas Coordinated i subklasserna aligned och fused Individualized i subklasserna Non-secure och Secure Informative i subklasserna Pre-arranged och Selected En mer förutsättningslös modell Inget säger att en etjänst i övre regionen löser problem bättre än en tjänst i den nedre regionen Fokuserar på situationsanpassad verksamhetsutveckling och anpassning av etjänster Kategorisering och analys av etjänster Ickelinjär Tredimensionell Värdelös Utvecklingsneutral Teknikneutral 3
4 Behovsmotiverade e-tjänster Undvik att använda e-trappan E-trappor kan lura beslutsfattare att felaktigt sträva mot högre nivåer Varför ska man försöka implementera en koordinerad, transaktionell och individualiserad e-tjänst om behovet snarare är en informativ, generell och separat tjänst? Funktionaliteten i en e-tjänst ska motsvara aktuella kommunikationsbehov för huvudmannaorganisationen och kunderna Som instrument för planering av nya e-tjänster Som guide för nyutveckling och vidareutveckling av e-tjänster Som kriterium för utvärdering av utvecklade e-tjänster Som måttstock för nationell/internationell jämförelse avseende utvecklingshöjd Välj en neutral modell istället! Går allt att e-tjänstegöra? Ärendens komplexitet avgörande Stora skillnader mellan körkortsingripanden och att anmäla behov av förskoleplats, förlustanmälan för körkort, ansökan om utbyte av körkort. E-tjänster: Ett nytt gränssnitt mellan organisationer och kunder Viktigt att enkla ärenden av karaktären registerkontroll kan frigöra resurser till ärenden som kräver personligt möte eller individbaserad handläggning Den decentraliserade förvaltningen återigen i fokus Myndigheters områden speglar ofta inte hela spännvidden Jfr t ex Trafikregistret inom Transportstyrelsen med Socialtjänsten Vägverket har övervägande enkla ärenden Socialtjänsten har övervägande komplexa ärenden Överföring av resurser mellan myndigheter svårt (Omöjligt?) Denna spännvidd behöver adresseras myndighetsövergripande! Hur tänka vid design av e-tjänster? Vilken fokusering? Inte bara fokus på e-tjänsten Inte bara fokus på e-tjänsten e-tjänster är delar av verksamhetsprocesser 4
5 Olika fokuseringar Olika fokuseringar IT-fokus Fokus på e-tjänst Olika fokuseringar E-tjänster: Tre kvalitetsskikt Fokus på verksamhetsprocess Fokusera helheten och delarnas funktion i helheten Processkvalitet Interaktionskvalitet Kommunikationskvalitet E-tjänster: E-tjänster som delar av verksamheter Vad gör organisationen? från någon till någon Vad gör kunden? Få reda på något Säga något Viktigt att inte bara fokusera på etjänsten i sig utan även på den omgivande verksamheten. Parallell utveckling av verksamhetsprocesser och e-tjänster Tjänsterna bygger på och kräver väl fungerande verksamheter Det kan svårligen bli bra tjänster med en dåligt fungerande verksamhet som grund ens problem ligger lika ofta i verksamhetens funktionssätt som i bristen på tillgänglighet E-tjänster: Teknikförmedlad kommunikation mellan Organisationer och medborgare Undvik beläggningsarbete på kostigar 5
6 Efterfrågesidan av egovernment eförvaltning framförs som ett botemedel på den offentliga förvaltningens alla problem med ineffektivitet, svag legitimitet, samverkansproblem Efterfrågan förutsätts och lösningarna och efterfrågan granskas inte kritiskt Hur efterfrågan ser ut och vad som lämpar sig för etjänster är otillräckligt problematiserat Relationerna mellan lagstiftningens utformning och etjänstepotentialen är outforskad Hur går det för e-governmentprojekt? Stor skillnad mellan den uppskrivna roll som IT kan ha i den offentliga förvaltningen och utfallet i verklighetens eförvaltning Kostnader för systemutveckling och integration => internationellt en omfattande kapitalförstöring Viktigt att veta att den svagaste legitimiteten som finns i offentliga åtgärdsprogram gäller administrativa kostnader Hur är det då med misslyckade IT-projekt? egovernment projekt misslyckas i hög utsträckning Tillgängligheten i offentliga verksamheter gör att detta lättare kan utvärderas. Lite pekar på att privata verksamheter är substantiellt bättre eförvaltningens misslyckanden (forts) Most e-government projects fail (Heeks, 2006) UNDESA (2003) % helt eller delvis misslyckade Gartner (2002) 60 % misslyckanden Symonds (2000) 85 % Anmälan om förnyat registreringsbevis (Texas) 2 % av samtliga ärenden elektroniska. k Amerikansk kommun: Inga externa användare till system för $ Länsstyrelsen i Stockholm, 2 elektroniskt signerade ansökningar på 24 månader (Dyrt system per ärenden men andra effekter!) Tillväxtverket: etjänsteimplementation enligt EU-direktiv som gör myndighetskontakterna omständigare än innan. Försäkringskassans miljardrullning för svag systemlösning Varför blir det så här? (1) Medborgare och företag är i mindre utsträckning än antaget beredda att migrera till nya interaktionssätt (Rand, 2003) Digital divide Många använder inte dagligen internet Komplexa ärenden i icke-transparanta ärendeprocesser Skulle du riskera att göra fel och få göra om eller ringa? Målstyrning har skapat mer flexibla och svårtydda regelverk. Perspektivgrund i egen internt monetär nytta Kan bli svag nytta för externa användare T ex körkortstillstånd besparing 24 tim och 5 kr i porto men måste ta reda på hur och sedan skaffa e-leg för sin första myndighetsinteraktion Svag kravställning (Beställarkompetens är ett stort problem i org som ej är systemutvecklingsvana) Varför blir det så här? (2) Svag hantering av: Processutveckling: Att digitalisera något ineffektivt och omedborgarvänligt blir något digitalt men fortfarande ineffektivt och omedborgarvänligt. Helheten: Ofta teknikfokusering och svagt socio-kulturelt/sociotekniskt synsätt etjänsteutveckling kan ses som olika lager som behöver hanteras Ofta nöjer man sig med information, teknik, teknikmedierade informationssystem och ekonomi och glömmer andra aspkekter t ex Kunskapshantering, att informationssystem är lika mycket processer och människor som teknikmedierad informationsspridning. Att organisationen finns i en omgivning som har vissa aspekter och egenskaper Myndigheten förstår oftast sina processer och vem man skall interagera med men gör medborgare ute på gatan det? Känner de till myndigheten alls? Omgivningen är politiskt styrd på rättslig grund med ekonomiska begränsningar och ett helhetsperspektiv på förvaltningen Kalkylera nyttan med en etjänst Olika nyttor med en e-tjänst är olika konkreta och olika enkla att räkna hem. Direkt intern nytta: Enkelt kvantifierbar nytta med en e-tjänst. Faktiska besparingar i kronor och ören för organisationen. Implicit nytta: Implicit nytta: Mer implicita besparingar/rationaliseringar som uppstår på grund av e-tjänsten. Potentiell bruttonytta som uppstår på andra enheter och delar av organisationen. Extern nytta: Nyttor som uppstår på andra håll än i den egna organisationen. Ren medborgarnytta och medborgarservice Positiva effekter som inte går att värdera i pengar. 6
7 Vanliga brister i nyttoresonemang Design Reality gap model Vanligt är att endast interna nyttor som är lätt kvantifierbara räknas i e-tjänsteprojekt Det innebär att medborgarnyttan inte alltid är frilagd Benämns som strategi ibland build it and they will come. Ett grundantagande om att tjänster som realiseras också kommer användas av medborgare (vilket inte är helt sant). Intern motiveringsgrund vid val av och design av e-tjänster E-tjänster bygger ofta på en myndighetsrationalitet Utvecklade för att leverera interna besparingar men till ringa mervärde för kunden. Ibland uppstår en oidenifierad negativ extern nytta Bygger på att man måste undvika att ha glapp mellan verkligheten och det önskade designtillståndet För stora glapp och e-tjänsteutvecklingen riskerar misslyckas Designtillståndet är det tillstånd som ligger implicit i de antaganden i projektet om vart man vill nå. Modellen bygger på 7 olika analyskategorier som kan användas för att förstå, förklara och förutspå fel i den e- tjänstedesign man skapat. Kategorierna bygger upp ITPOSMO-akronymen Utvärderingsfaktorer vid etjänsteprojekt (ITPOSMO) Information: Är informationsbehov och informationsstrukturer konstruerade i enlighet med de behov som verksamheten har? Teknik: Bygger projektet på beprövad, existerande eller behövs ny teknik? Processer: De informationsstrukturer som ligger implementerade i systemet. Stämmer dessa rationella processer med de processer som verksamheten arbetar efter? Mål och värden: Är de normer och värden som systemet bygger på i överensstämmelse med organisationens mål och värden? Utvärderingsfaktorer vid etjänsteprojekt (ITPOSMO) Bemanning och kunskap: Är projektet bemannat i enlighet med de kunskaper och kompetenser som behövs för att kunna utföra? Styr- och ledningssystem: Är de styrnings och managementsystemen i organisationen utformade på ett sätt som harmonierar med e-tjänsteprojektet? Andra resurser (Tid och pengar): Är projektet tidsatt och utformat på ett sätt som gör att resurserna är rimliga? Arketyper för designluckor i etjänsteutveckling Designluckor mellan hårda och mjuka faktorer: Risk att fokusera på hårda tekniska faktorer och teknisk excellens Organisationer och användare agerar utifrån mjuka faktorer som relationer, säkerhet, känslor och kultur Ensidigt fokus på tekniska egenskaper leder ofta till misslyckanden Designluckor mellan offentliga och privata rationaliteter Ofta finns liknande produkter/system på den privata marknaden Många misslyckanden sker när en offentlig värdegrund och en privat värdegrund kolliderar genom de system som man vill överföra från en privat miljö till en offentlig (j fr Försäkringskassan) Oreflekterade överföringar mellan offentlig och privat sektor kan bli problematiskt. Arketyper för designluckor i etjänsteutveckling (2) Designluckor mellan kontextuella faktorer: Kontextuella faktorer kan vara aspekter som rör skillnader mellan länder, kulturer, men även användarkulturer, myndighetskulturer etc. Faktorer av kontextuell t natur försvårar överföringar mellan två olika sammanhang utan att riskera dysfunktioner Think global act local! 7
8 Exempel etjänster och näringslivsutveckling Processer, IT-system och koordination Illustrerar vikten av utveckling av helheten för framgångsrik eförvaltning Företag som vill etablera verksamhet i en kommun behöver: En lämplig lokal (Planändring, Bygglov, Bygganmälan) Verksamhetstillstånd (Livsmedelstillstånd, miljötillstånd) Personliga tillstånd (ackrediteringar, certifikat) Anpassningar i sin omgivning (infrastruktur, kollektivtrafik) Detta kan hanteras med etjänster men annat är lika viktigt Genomförande av ärenden -> bra information Genomförande av nya ärenden -> bra rådgivning Många olika ärenden -> komplicerad process Komplicerad process -> behov av internt och externt koordinationsstöd Behov av externt koordinationsstöd -> Råd, stöd och möjlighet att följa sina ärenden Behov av internt koordinationsstöd -> behov av intern insyn, samverkan och informationsdelning i kommunen. Komponenter i en kommunal företagsorienterad förvaltningsvision! Olika variantprocesser visar på behovet av olika kanalstrategier Roller, attityder och ledarskap Utveckling från rigida oflexibla strikta byråkrater och trixande fixande konsulter bland tjänstemännen Utveckling mot serviceorienterade empatiska byråkrater Processer och sammanhållen förvaltning Få Från: Fragmenterad dhantering av företagsärenden Till: Helhetssyn och samordning/processorientering av företagsärenden (sammanhållen förvaltning) E-tjänster och e-förvaltning Från: Oklara rutiner och pappersblanketter Till: Webbaserade e-tjänster med guidande kunskapsstöd, tjänstetydlighet och transparens & tematisering av processer för effektiv kommunikation och ärendehantering Intern handläggning & beslutsfattande Intern handläggning & beslutsfattande Interna IT-system Interna IT-system E-tjänster Kvalificerad rådgivning & interaktion Näringslivsutveckling i kommuner - målbild Sammanhållen förvaltning Roller Empatiska byråkrater Processer IT-verktyg etjänster - Interna IT-stöd Kunskapsstöd Handlingsstöd Koordinationsstöd Processtransparens Tack så mycket! Kommunen = En samlad aktör Samklang mellan verktyg, roller och processer 8
Interoperabilitet, utveckling och samverkan
Disposition Interoperabilitet, utveckling och samverkan Från webbnärvaro till integrerad förvaltningsupplevelse Mognadsmodeller predestination eller styrning? Samverkansproblemet Joined-up Government Interoperabilitet
Läs merKommunikationsperspektiv på e-tjänster
Kommunikationsperspektiv på e-tjänster Verksamhetsutveckling och processdrivna e-tjänster Seminarium för Sambruk Sätt att tänka om e-tjänster har betydelse Hur vi uppfattar e-tjänster Hur vi tycker e-tjänster
Läs merKaraktärisering och värdering av e-tjänster - från trappa till diamant
Karaktärisering och värdering av e-tjänster - från trappa till diamant Göran Goldkuhl Forskningsgruppen VITS (www.vits.org) IEI Linköpings universitet Sätt att tänka om e-tjänster har betydelse Hur vi
Läs merKommunala handläggarroller
Kommunala handläggarroller På väg mot empatiska Göran Goldkuhl (goran.goldkuhl@liu.se) Forskningsgruppen VITS (www.vits.org) Institutionen för Ekonomisk & Industriell utveckling Linköpings universitet
Läs merAtt utveckla processer, roller och IT tillsammans
Att utveckla processer, roller och IT tillsammans FoU-projektet PROFET för kommunal näringslivsutveckling Göran Goldkuhl Forskningsgruppen VITS (www.vits.org) Institutionen för Ekonomisk och Industriell
Läs merNytt projekt: Kommunal näringslivsutveckling (PROFET)
Nytt projekt: Kommunal näringslivsutveckling (PROFET) Göran Goldkuhl Forskningsgruppen VITS Inst f ekonomisk & industriell utveckling Linköpings universitet FoU-initiativet PROFET för kommunal näringslivsutveckling
Läs merPROFET-projektet för kommunal näringslivsutveckling Hur skapa processdrivna e-tjänster
PROFET-projektet för kommunal näringslivsutveckling Hur skapa processdrivna e-tjänster Annie Röstlinger Forskningsgruppen VITS Linköpings universitet FoU-projekt med stöd från VINNOVA 2006-2009 PROFET
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,
Läs merVerksamhetsutveckling och processdrivna e-tjänster. Seminarium för Sambruks medlemmar Arrangeras av Sambruks forskargrupp/vits-nätverket
Verksamhetsutveckling och processdrivna e-tjänster Seminarium för Sambruks medlemmar Arrangeras av Sambruks forskargrupp/vits-nätverket Forskning inom Sambruk Två delprojekt Processdrivna e-tjänster för
Läs merIT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18
IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens
Läs merLedningen i fokus - starkare styrning krävs för att utveckla statlig verksamhet med bra och säkra IT-/e-tjänster
Bengt E W Andersson 2008-11-19 Föredrag vid Dokumentinfos Strategiseminarium, IT i offentlig sektor offentliga e-tjänster, den 19 november 2008, World Trade Center, Stockholm. Ledningen i fokus - starkare
Läs merTeknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning
Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet
Läs merKommunerna är på e! Bengt Svenson. Sveriges Kommuner och Landsting. IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad
Kommunerna är på e! Bengt Svenson IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 08-4527430 bengt.svenson@skl.se Offentliga Rummet Västerås 080603 1 Meny e-förvaltningsmätning
Läs merNationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad
Utlåtande 2009: RI (Dnr 031-2279/2008) Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Den Nationella IT-strategin
Läs merKommits vårkonferens 2009
Kommits vårkonferens 2009 Erfarenheter från Vinnova projektet E-samhället och företagen Örjan Scheller IT-strateg Oxelösunds kommun 1 Kommits vårkonferens 2009 E-samhället o företagen Orust Upplands Väsby
Läs merSammanhållen förvaltning utifrån ett klientperspektiv
Sammanhållen förvaltning utifrån ett klientperspektiv Anders Persson Göran Goldkuhl Forskningsgruppen VITS (www.vits.org) Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling (IEI) Linköpings universitet
Läs merEmpatiska Byråkrater
Empatiska Byråkrater Hur förena myndighetsutövning och servicegivning? Göran Goldkuhl Forskningsgruppen VITS (www.vits.org) Institutionen för Ekonomisk & Industriell utveckling Linköpings universitet FoU
Läs merTjänster för elektronisk identifiering och signering
Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir
Läs merModern e-förvaltning...och hur Lemontree hjälper er att uppnå detta!
Modern e-förvaltning..och hur Lemontree hjälper er att uppnå detta! Bakgrund Problemen som många av Sveriges kommuner står inför idag är många: Omfattande krav på besparingar Andelen äldre som behöver
Läs merDigital strategi för Uppsala kommun 2014-2017
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,
Läs merRiktlinjer. Kanalstrategi för Luleå kommun
Riktlinjer Kanalstrategi för Luleå kommun 2017-2020 1 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Riktlinje Kanalstrategi 2017-05-02 2020-12-31 Dokumentansvarig Senast reviderad Beslutsinstans Dokument
Läs merProcessdrivna e-tjänster för näringslivsutveckling i kommuner (PROFET)
Processdrivna e-tjänster för näringslivsutveckling i kommuner (PROFET) 3. Processdiagnos - resultat FoU-projekt med stöd från Vinnova 2006-2009 Förbättrad näringslivsutveckling i kommuner Resultat från
Läs merE-tjänster för Sambruk
E-tjänster för Sambruk VINNOVA-projekt 2005-2008 Samverkan mellan Föreningen Sambruk och Forskningsgruppen VITS, Linköpings universitet FoU-syften Utveckla metodik och modeller för kollektiv e-tjänsteutveckling
Läs merNya grunder för IT-bas erad verks amhetsutveckling. M agnus E nzell. Finans departementet
Nya grunder för IT-bas erad verks amhetsutveckling M agnus E nzell B akgrund S vensk förvaltning har haft svårt att tillgodogöra sig den nya nätverksorienterade användningen av IT M ats Odell tilsatte
Läs merLokal digital agenda för Bräcke kommun
2019-09-27 Lokal digital agenda för Bräcke kommun 2019-2023 Fastställt av: Bengt Flykt Diarienr: KSK 2018/115 Dokumentet gäller för: Kommunens samtliga nämnder och avdelningar Dokumentet gäller t.o.m.:
Läs merNyttorealisering i praktiken e-tjänstutveckling Göteborgs Stad. Mimi Lopez e-tjänstprojektkoordinator
Nyttorealisering i praktiken e-tjänstutveckling Göteborgs Stad Mimi Lopez e-tjänstprojektkoordinator Kort om mitt arbete Mimi Lopez, anställd i Göteborgs Stad. e-tjänstprojektkoordinator för e- tjänstutveckling
Läs merProcessdrivna e-tjänster för näringslivsutveckling ger nytta för företag och kommun!
Processdrivna e-tjänster för näringslivsutveckling ger nytta för företag och kommun! Annie Röstlinger Forskningsgruppen VITS Linköpings universitet FoU-projekt med stöd från VINNOVA 2006-2009 Processdrivna
Läs mer1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument
1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-02-21 20 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Övergripande mål och
Läs merManagementbyråkrati. Ett kritiskt perspektiv på kvalitetsstyrning
Managementbyråkrati Ett kritiskt perspektiv på kvalitetsstyrning Vad är managementbyråkrati? En ny typ av byråkrati som använder sig av näringslivsinspirerade modeller ( management ) för att utföra sekundära
Läs merE-strategi för Strömstads kommun
E-strategi för Strömstads kommun Antagen 2016-11-24 KF 134 1. Sammanfattning 3 2. Förutsättningar 3 3. Syfte 3 4. Vision och övergripande mål 3 5. Områden med avgörande betydelse för kommunens mål 4 6.
Läs merÅterredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06
Landstinget i Kalmar Län Utvecklings- och Folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-01-11 Landstingsstyrelsen Diarienummer 150054 Sida 1 (1) Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag
Läs merDRAKEN ITiden Om IT i näringsliv och samhälle. Kurt Lundgren maj 2007 kurt@it.kth.se
DRAKEN ITiden Om IT i näringsliv och samhälle Kurt Lundgren maj 2007 kurt@it.kth.se Innehåll 1)Vilken fas i IT-utvecklingen är vi i? 2)Hur skapar IT-värden i företag, offentlig verksamhet och för samhället
Läs merEn enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag
Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60
Läs mermedborgarservice En resa mot ett esamhälle som ger enhetlig och förbättrad service för göteborgarna Klas Eriksson chefredaktör goteborg.
medborgarservice En resa mot ett esamhälle som ger enhetlig och förbättrad service för göteborgarna Klas Eriksson chefredaktör goteborg.se Utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice 2006: Kommunfullmäktigeuppdrag
Läs merStrategi för digitalisering
Strategi för digitalisering Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2017:666 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den:
Läs merExpertgruppen för digitala investeringar. Framgångsfaktorer för ett agilt arbetssätt
Expertgruppen för digitala investeringar Framgångsfaktorer för ett agilt arbetssätt När man pratar om ett agilt arbetssätt syftar det ofta på att man använder metoder som främjar lättrörlighet, smidighet
Läs merSvenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva
Svenska e-legitimationer och certifikat Wiggo Öberg, Verva Presentation av rapport och förslagets inriktning Historia och bakgrund Målbild Alternativa vägar Förslag Genomförande Frågor, synpunkter och
Läs merKörkortstillstånd på nätet utmaningar & lärdomar
Körkortstillstånd på nätet utmaningar & lärdomar Karin Axelsson e-post: karin.axelsson@liu.se Forskningsnätverket VITS, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet Abstract
Läs merE-förvaltning för vem?
teknik Föreläsning E-förvaltning för vem? Agenda E-förvaltningens historiska framväxt Myndighetsperspektivet Medborgarperspektivet IT och management, åk 1 Karin Axelsson IEI/LiU Några definitioner Grundelement
Läs merStrategi för digital utveckling
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22
Läs merTransportstyrelsen: Reskontra. Datum: Dnr: Komm2018/
Transportstyrelsen: Reskontra Datum: 2018-05-31 Dnr: Komm2018/00612-1 Reskontra Transportstyrelsen har sedan flera år tillbaka bedrivit ett utvecklingsarbete där syftet har varit att införa ett nytt reskontrasystem
Läs merVINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster
VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster Syfte och mål med CeSams verksamhet CeSams verksamhet ska bidra till att uppnå målsättningarna i SKL:s strategi för esamhället:
Läs merBefintliga strategidokument och utredningar
Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på
Läs merVerksamt.se i samspel med Sveriges kommuner
Projektbeskrivning Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner Forskningsgruppen VITS vid Linköpings universitet inbjuder på uppdrag av Tillväxtverket, Bolagsverket, Skatteverket och Sveriges Kommuner
Läs merIT-strategi. Krokoms kommun
IT-strategi Krokoms kommun Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms
Läs merSmarta e-tjänster. Projekt RIGES. - resultat och visioner. Hur kan vi erbjuda kommunala e-tjänster inom plan- och bygglovsverksamheten på nya sätt?
Smarta e-tjänster Projekt RIGES - resultat och visioner Hur kan vi erbjuda kommunala e-tjänster inom plan- och bygglovsverksamheten på nya sätt? Åsa Jadelius, IT-strateg, Sundsvalls kommun Regional Innovativ
Läs mer24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén
24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén bo.franden@statskontoret.se 08-454 47 45 Vi är ett stabsorgan till regeringen och Regeringskansliet. Vår uppgift är
Läs merSäkerställd digitalisering. Magnus Gunnarsson Mats Goffhé
Säkerställd digitalisering Magnus Gunnarsson Mats Goffhé ESV:s uppdrag och roll 2 Regeringens program för digital förnyelse av det offentliga Sverige 2016-2018 3 Regeringsuppdrag till ESV Uppdrag att ge
Läs merYttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-11-18 LS 2015-1121 Landstingsstyrelsen Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)
Läs merSeminarierapport av RESONANS SEMINARIERAPPORT AV RAPPORTEN RESONANS FREDRIK OGRAHN
2015 Seminarierapport av RESONANS SEMINARIERAPPORT AV RAPPORTEN RESONANS FREDRIK OGRAHN Grundläggande begrepp Digital resurs: I rapporten betyder begreppet digital resurs information och mjukvara som är
Läs merIT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014
IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi
Läs merRedovisning av resultat
Redovisning av resultat Tillståndshantering för färdtjänst NU- och BÖR- lägeskartläggning samt effekter Jan Törnebohm o Susanne Ribbing, 2009-04-20 Redovisning Den valda exempeltjänsten bakgrund och syfte
Läs merFörsäkringskassans IT-strategi
1 (7) Försäkringskassans IT-strategi 1 Sammanfattning Försäkringskassan är en IT intensiv myndighet. Att styra och leda IT verksamheten är därför viktigt för den dagliga verksamheten men IT är även en
Läs merTieto Forum dagar
Tieto Forum - 360 dagar Digitaliseringsresan Daniel Brandell, digitaliseringsstrateg Tieto Sweden daniel.brandell@tieto.com Digitaliseringsresan Digitalisering vad innebär det? Digitaliseringens nytta
Läs merNationellt samordnad IT-användning i kommunal vård och omsorg. Lägesrapport, kommunerna, nationella IT- strategin
Nationellt samordnad IT-användning i kommunal vård och omsorg Lägesrapport, kommunerna, nationella IT- strategin 1 Syftet med uppdraget Förankring av den nationella IT-strategin Framtagning av en handlingsplan
Läs merFörvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV
Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen
Läs merProgram för digitalisering
Program för digitalisering 2019-2022 Dokumentnamn Program för digitalisering 2019-2022 Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Dokumentinformation Kommunfullmäktige Version Dokumenttyp Program
Läs merEtt minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80)
YTTRANDE 2014-03-12 N Fi2009:01/2014/1 E-delegationen N Fi 2009:01 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) Sammanfattning: E-delegationen anser att
Läs merLänsstyrelsernas gemensamma e-tjänster
24-TIMMARSUPPDRAGET Länsstyrelsernas gemensamma e-tjänster Håkan Jönsson hakan.jonsson@o.lst.se Verva 28 sept 24-TIMMARSUPPDRAGET 24-timmarsuppdraget är en del av ett antal regeringsuppdrag För alla länsstyrelser
Läs merDialogmöte. 24 april Tillsammans förenklar vi företagarens vardag
Dialogmöte 24 april 2012 Tillsammans förenklar vi företagarens vardag Bolagsverket i samarbete med Länsstyrelsen Kronoberg samt Sveriges Kommuner och Landsting Syfte med dagens dialogmöte Avslut utifrån
Läs merBo Johansson. Sollentuna - en plats för möten, utveckling och aktivitet
Sollentuna - en plats för möten, utveckling och aktivitet Gemensamma principer för dokument- och ärendehantering samt e-arkiv i Sollentuna kommun Fakta om Sollentuna 2 mil norr om Stockholm C:a 67 000
Läs merE-program för Jönköpings kommun
E-program för Jönköpings kommun Ks 2008:225 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder E-program för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 303 1 2 1 (7) E-program för Jönköpings kommun
Läs merBegreppsmodell över StandIN:s ramverk
Begreppsmodell över StandIN:s ramverk Bilaga till Slutrapport StandIN fas 1 Version:1.0 Datum: 2016-05-10 Begreppsmodell över StandINs ramverk Begreppsmodell över de grundläggande begreppen för leveransen
Läs merIT och användbarhet. KIA-projektet. Kvalitet i (IT-)användning http://www.it.uu.se/research/kia. Uppsala universitet
IT och användbarhet KIA-projektet Kvalitet i (IT-)användning http://www.it.uu.se/research/kia Uppsala universitet Projektet KiA Kvalitet i användning (KiA) Syftet är att förbättra användbarhet och nytta
Läs merDIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER
DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER Erfarenheter och omvärldsanalys Rapport från Följeforskning om införande av Digital Agenda i Örebro län (FIDA) av Anders Avdic Shaji Joseph Handelshögskolan Örebro
Läs merLomma kommun Digitalisering. Patrik Flensburg
Lomma kommun Digitalisering Patrik Flensburg Lomma kommun Lomma kommun har drygt 24 000 invånare. Bjärred: 9 700 invånare Lomma: 10 700 invånare Flädie: 250 invånare. Övriga; Borgeby, Fjelie, Önnerup,
Läs mer* Skatteverket. Skatteverkets Kanalstrategi
* Skatteverket Skatteverkets Kanalstrategi Framtagen av Charlotte Rylander 2010 * Skatteverket 2(8) Kanalstrategi 1 INLEDNING Skatteverkets långsiktiga mål är att medborgare och företag har förtroende
Läs merStrategi för e-service
Strategi för e-service Dokumenttyp: Strategi Dokumentansvarig: IT-funktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2017-04-24 DNR: KS-2015/00790 Strategi för e-service i Umeå kommun Innehållsförteckning
Läs merPostadress Besöksadress Telefon Stockholm LM Ericssons väg 30, Hägersten
1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning avseende Ramverk för it-kostnader Sammanfattning Enligt Försäkringskassans regleringsbrev för 2017 ska myndigheten delta i arbetet med att undersöka
Läs merDIGITALISERING FÖR MERVÄRDE EN ILLUSTRERAD GUIDE FÖR SOCIALTJÄNSTEN I SUNDSVALL
DIGITALISERING FÖR MERVÄRDE EN ILLUSTRERAD GUIDE FÖR SOCIALTJÄNSTEN I SUNDSVALL 1 Användarcentrerad digitalisering av Socialtjänsten i Sundsvall Illustrerad och författad av Caisa Sixtensdotter under handledning
Läs merDokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum:
Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 (1)6 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning etjänster inom socialtjänsten Dokumentbeskrivning: Anslutning till den sammansatta basttjänsten SSBTEK
Läs merBorås Stads remissyttrande över Remiss av slutbetänkandet reboot - omstart för den digitala förvaltningen
REMISSYTTRANDE Datum 2018-05-07 Instans Kommunstyrelsen Dnr KS 2018-00105 1.1.2.1 1(6) Johannes Adolfsson Handläggare 033 353061 Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Enheten för digital
Läs merProcesser och värdegrund
2009-08-06 Processer och värdegrund Ann-Sofie Mattsson Processer och värdegrund Innehåll 1 SAMMANFATTNING 2 2 INLEDNING 3 3 KOMMUNENS VÄRDERINGAR UTTRYCKS I PROCESSER 6 3.1 Professionalitet 6 3.2 Engagemang
Läs merMolnet ett laglöst land?
Molnet ett laglöst land? 31 januari 2012 Pernilla Borg, CISA Magnus Ahlberg Om Ernst & Young IT Risk and Assurance Inom IT Risk and Assurance hjälper vi organisationer att hantera IT-risker på ett sätt
Läs merFÖRÄNDRINGSPRINCIPER FÖR SMART MILJÖINFORMATION VERSION Naturvårdsverket
FÖRÄNDRINGSPRINCIPER FÖR SMART MILJÖINFORMATION VERSION 0.51 Naturvårdsverket 2018-03-29 Naturvårdsverket är utsedd till utvecklingsmyndighet 2016-2018 för smartare miljöinformation miljöinformation är
Läs merVägledning för kanalstrategi
Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för kanalstrategi Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: att bidra till att offentlig förvaltning levererar service till privatpersoner och företag
Läs merGeografins roll i DIGITALISERINGEN
E k o n o m i s k h å l l b a r h e t E k o l o g i s k h å l l b a r h e t G e o g r a f i s k a f f ä r s a n a l y s S o c i a l h å l l b a r h e t D e m o k r a t i s k h å l l b a r h e t 24h m y
Läs merRiksantikvarieämbetets strategiska plan
Riksantikvarieämbetets strategiska plan 2017 2019 Inledning Detta är Riksantikvarieämbetets strategiska plan. Den beskriver inte allt vi ska göra. Den pekar ut riktningen för vårt interna planeringsarbete
Läs merE-strategi för Skellefteå kommun
1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till
Läs merRekommendation Migrationsverket för investeringarna Min Sida, e-dar och Informationskvalitet. Datum: Dnr: Komm2018/
Rekommendation Migrationsverket för investeringarna Min Sida, e-dar och Informationskvalitet Datum: 2018-03-15 Dnr: Komm2018/00306-1 Tre strategiskt viktiga satsningar för att förbättra service och snabbare
Läs merOffentliga Sektorns Managementprogram
Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och
Läs merStyrande dokument. Strategi e-hälsa inom H2O Fastställd av kommunfullmäktige , 109. Gäller från och med
Styrande dokument Strategi e-hälsa inom H2O- 2017-2025 Fastställd av kommunfullmäktige 2017-09-11, 109 Gäller från och med 2017-09-26 Strategi e-hälsa inom H2O 2017-2025 Sida 1 av 8 Innehåll Inledning...
Läs merSäkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer
Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer Gabriella Jansson och Ulf Melin Statsvetenskap och informatik utveckling Linköpings universitet Offentliga e-tjänster i vår vardag 1 Offentliga e-tjänster
Läs merDigital strategi för Strängnäs kommun
1/8 Beslutad: Kommunfullmäktige 2016-01-25 8 Gäller fr o m: 2016-01-26 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2015:646-005 Ersätter: Ansvarig: IT-strateg Digital strategi för Strängnäs kommun 2/8
Läs merDigitala verktyg för dialog och deltagande. Kenneth Nordberg Åbo Akademi
Digitala verktyg för dialog och deltagande Kenneth Nordberg Åbo Akademi kenneth.nordberg@abo.fi Vad är problemet? Samhällsutveckling innebär stigande komplexitet Complexity turn 1990-talet och framåt med
Läs merVad kan lean och systemsyn innebära för effektivitet och kundnöjdhet i offentlig sektor?
Vad kan lean och systemsyn innebära för effektivitet och kundnöjdhet i offentlig sektor? Föreläsning vid Innovationskonferensen - den 18 september 2012 - Kontaktuppgifter: Jakob Brandt 072-714 03 98 jakob.brandt@social.ministry.se
Läs merNEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap
NEW PUBLIC MANAGEMENT Pia Renman Arbetsvetenskap 2014-02-10 Dagens översikt 1 New Public Management 2 3 Kritik mot offentlig sektor Interaktiv samhällsstyrning New Public Management, NPM Samlingsbegrepp
Läs merStatusrapport. Digital Mognad i Offentlig Sektor
Statusrapport Digital Mognad i Offentlig Sektor 2019 02 Statusrapport 2019 Om Digital Förvaltning Digital Förvaltning är ett forskningskonsortium inom ramen för Swedish Center for Digital Innovation. Målsättningen
Läs merNormativ specifikation
1 (6) Underskriftstjänst Svensk e-legitimation 2 (6) INNEHÅLL 1 Inledning... 3 2 Omfattning... 3 3 Tjänster... 3 3.1 Elektronisk underskrift (grundtjänst)... 4 3.1.1 Utställare av certifikat... 4 3.1.2
Läs merRegionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv
Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala
Läs merFörvaltningsmodell e- tjänsteplattform
Förvaltningsmodell e- tjänsteplattform 2018-11-20 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Modell... 3 2.1 Förvalta plattform och förvalta e-tjänst... 3 2.2 Vilket ansvar behöver finnas kopplat
Läs mer360 i Sverige nuläge och framtid. Anders Palm Per Luks Software Innovation
360 i Sverige nuläge och framtid Anders Palm Per Luks Software Innovation 360 Erfarenheter 2009-2010 Agenda Summering 2009-2010 Proiriteringar 2010 Vår grundtanke/arbetssätt Vad är nästa steg efter första
Läs merRemissyttrande över betänkandet av E-hälsokommittén Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:20)
YTTRANDE 1(3) 2015-09-09 Diarienr Dnr 2015/254-ÄN-010 Dnr 2015/145-NF-010 Dnr 2015/610-IFN-010 Er referens 2015/716-KS-010 Sociala nämndernas förvaltning Mats Rundkvist Strateg Remissyttrande över betänkandet
Läs merANALYS AV BIG DATA -NÄSTA STORA KLIV FÖR OFFENTLIG SEKTOR NIKLAS HUSS RÅDGIVARE OFFENTLIG SEKTOR
ANALYS AV BIG DATA -NÄSTA STORA KLIV FÖR OFFENTLIG SEKTOR NIKLAS HUSS RÅDGIVARE OFFENTLIG SEKTOR TRENDER INOM OFFENTLIG SEKTOR» Ökade krav på effektivitet vilket kräver:» Kortare handläggningstider» Automatiserad
Läs merKompetenser för effektiv kvalitets- och verksamhetsutveckling och digitalisering
Kompetenser för effektiv kvalitets- och verksamhetsutveckling och digitalisering Jason Martin & Mattias Elg Propia frukostseminarium 6 mars 2019 Introduktion Pågående HELIX-studier Kompetenser i kvalitets-
Läs merLean i offentlig verksamhet
Lean i offentlig verksamhet Erfarenheter och tankar med utgångspunkt i Länsstyrelsen utvecklingsarbete Kontaktuppgifter: Magnus Langendoen Tfn 090-10 82 69 magnus.langendoen@lansstyrelse.se Vad ska jag
Läs merPolicy för innovation och digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Policy för innovation och digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte...3 2. Tillämpning...4 3. Definition...4 3.1 Avgränsningar...4 4. Mål...5 5. Viljeriktning...5 5.1 Fokus
Läs merKarlstads kommun e-plattform
Karlstads kommun e-plattform Det ska bli bättre att vara medborgare i Värmlands kommuner Per-Erik Karlsson, projektledare Karlstad 2012-09-25 KARLSTADS KOMMUN E-tjänsteutveckling Innehåll Bakgrund Kriterier
Läs merFörvaltning och IT. Gidlund kap 10
Förvaltning och IT Gidlund kap 10 1 Tre skilda begrepp E-tjänster Myndighetsutövning via elektroniska kanaler E-förvaltning Insatser för att öka den inre effektiviteten E-demokrati Insatser för att öka
Läs merÅtgärder och aktiviteter
Åtgärder och aktiviteter 2017-01-24 1 2017-01-24 2 Samhällsdebatten om digitalisering och i-förvaltning 2017-01-24 3 2017-01-24 4 Skattning av baserad på enkätsvar 2017-01-24 5 Verkan Ställer krav på styrning
Läs mer