Managementbyråkrati. Ett kritiskt perspektiv på kvalitetsstyrning

Transkript

1 Managementbyråkrati Ett kritiskt perspektiv på kvalitetsstyrning

2 Vad är managementbyråkrati? En ny typ av byråkrati som använder sig av näringslivsinspirerade modeller ( management ) för att utföra sekundära funktioner (administrera, styra, samordna, dokumentera och marknadsföra kärnverksamhet snarare än att utföra den) Kommer till uttryck via 1,enheter 2, funktioner samt 3, uppgifter relaterade till management

3 Vad är management? Två varianter: marknadisering och företagisering, fr a den senare handlar om att utforma företagsliknande, styrbara organisationer i offentlig sektor Detta sker genom 1, styrsystem såsom standarder, resultatenheter, prestationsbaserade tilldelningssystem Samt 2, förändringsmodeller såsom lean, olika trebokstavskoncept såsom TQM, BPR Styrsystem och förändringsmodeller kan hamna i konflikt med varandra t ex kan ett processtänkande utmana hierarkiska linjer

4 Kvalitetsstyrning som exempel Sker i kundens namn, även om man skulle kunna säga att detta är en generaliserad kund som man hänvisar till snarare än den konkreta kunden Stark inspiration från näringslivsidéer, t ex kaizen (ständig förbättring) Är tänkt att styra verksamheten genom användande av olika, externa standardiseringsverktyg, t ex ISO 9001

5 Kvalitetsstyrning kan samhällsvetenskapligt tolkas på olika sätt Som ett sätt att signalera till omvärlden att organisationen är modern och anpassningsbar (kan ev ha ytliga konsekvenser) Som ett sätt att konstruera om den offentliga sektorn enligt näringslivsprinciper som bl a bygger på individualisering ( medarbetaren, kunden ). Enligt ett sådant synsätt stora strukturella konsekvenser Som en karriärväg för enskilda byråkrater chefer eller blivande chefer Som ett sätt för ledningen att ta makten över organisationen, t ex i relation till professionella (lärare, läkare, bibliotekarier ). Osynliggör medvetet det politiska inslaget i alla organisationer.

6 och av olika aktörer På utbudssidan vill konsulter/säljare vill tjäna pengar. Standardiseringsorgan vill ha legitimitet för sina standarder. På efterfrågesidan vill: Politiker signalera handlingskraft i delegeradedecentraliserade system Ledningar skapa kontroll och förutsägbarhet Vissa aktörer (t ex personalare, controllers) vill utöka sitt inflytande Andra aktörer kan se en möjlig karriärväg (t ex sjuksköterskor inom vården) Medarbetare vill ha en hanterbar vardag Avnämarna /kunderna är märkligt frånvarande

7 En viktig svensk förutsättning Den bottentunga svenska förvaltningen. Mycket stor offentlig sektor i Sverige, men också starkt delegerad eller decentraliserad Detta förstärker politikers och statliga myndigheters vilja att visa handlingskraft och förmåga till styrning Organ på lägre nivå vill samtidigt signalera uppåt att kvalitetsstyrning genomförs och att man är en modern verksamhet

8 Delegering i siffror i Sverige Arbetsgivare/andel av offentligt anställd personal Stat 33,5% ( ) 18% ( ) Landsting/region 28% ( ) 19% ( ) Kommun 38,5% ( ) 63% ( ) Summa 100% ( ) 100% ( )

9 Utvärdering som exempel på kvalitetsstyrning Genom olika former av extern kontroll ska kvaliteten i verksamheten säkras Extra framträdande i delegerade system som det svenska Beslutsfattare ska få information som beslutsunderlag starkt rationalistisk syn på beslutsfattande Genom en kombination av extern och intern utvärdering kan en lärande och ständigt förbättrande organisation skapas Exempel på outputbaserad styrning, dvs att man fokuserar på resultat snarare än input

10 Ett kritiskt perspektiv Svårt att mäta effekter i relation till gjorda insatser. Även stora mätproblem i kundenkäter (som man frågar ) Beslutsfattare i realiteten sällan intresserade av utvärderingar. T ex politiker mer nu och framtidsorienterade. Därmed riskerar vi mer tjänstemannamakt och mindre demokrati Det rationella inslaget i utvärderingsmodellen med all sannolikhet orealistiskt. Mer byråkrati, inte minst dokumentation, som kan ta fokus från den reella verksamheten. Kontroll tar överhanden Ögontjäneri/legitimitet/ window dressing Stressmoment du är ständigt utvärderingsbar. En klonad medarbetare

11 Kvalitetsmodellen

12 Vad är fel i KB:s modell? Att bibliotek är en demokratiskt och politiskt styrd verksamhet är helt osynliggjort i modellen! Och detta är medvetet! Man vill att organisationen ska styras av något annat Processtänket utmanar linjerna. Hur gör man? Det går inte att skapa en gemensam bild. Förutsätter en rationalitet som ej går att skapa. Varför måste en gemensam bild finnas? Kundnöjdhet sägs vara målet, men målet är egentligen att styra oganisationen när medarbetarna inser detta minskar legitimiteten. Relation officiella/inofficiella mål Strukturer, processer och resultat går ej att särhålla, ej heller parametrarna kommer att leda till byråkrati och stress, speciellt när nästa modell introduceras Det finns lögn, förbannad lögn och statistik. Mätningarna styrs av frågorna samt vilken prestationsstatistik som råkar finnas tillgänglig (oavsett om denna säger något viktigt)

13 Hur ska man göra i stället? Erkänn organisationens politiska dimension. Personalgrupper bör representeras i kvalitetsstyrning. Mer bottom/up process Tvinga politiker att ta mer ansvar. Vad vill de ha för bibliotek egentligen? Målstyrning är ett sätt att fly ansvar Arbeta mer kvalitativt. T ex fokusgrupper med kunder. Vad vill de egentligen? Släng nöjdhetsenkäterna. Fokusera mer på de interna behoven och verksamhetens specifika förutsättningar, i stället för externa kvalitetsmodeller Utvärdera utvärderandet! Är det värt resurserna? För vem? Om verksamheten ska mätas bör också verksamhetsstyrningen (där kvalitetsstyrningen ingår) mätas Bibliotek är inte och bör inte vara företag. Fundera igenom de normativa grunderna för verksamheten. Fokusera ej bara outputsidan, utan inputsidan, det demokratiska uppdraget