4/2008 december. Skattefrågor Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2009 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter

Transkript

1 4/2008 december Skattefrågor Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2009 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2009 Bokföringsanvisningar Konkurrensutsättning av revisionstjänster för kommuner, samkommuner och dottersamfund för perioden Grund- och dröjsmålsräntan Det gemensamma eurobetalningsområdet SEPA Utredning om e-fakturering i kommunerna

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2008 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 1120 kpl Upplaga 1120 st Painopaikka / Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat / Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) raija.haaja@kuntaliitto.fi Extra prenumerationer à 75 euro/år av Raija Haaja, raija.haaja@kommunforbundet.fi fax (09) Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor >Kuntatalous > Julkaisut, Kuntatalous-tiedote >Kuntatiedotteet > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi Vastuuhenkilöt / Ansvariga Martti Kallio Jan Björkwall Toimittanut / Sammanställt av Raija Haaja INNEHÅLL Sida Skattefrågor 3 Beskattningen och debiteringsredovisningen för skatteåret 2007 Redovisningen av kommunalskatt för skatteåren 2008 och 2009 Grunderna för beräkning av de enskilda kommunernas samfundsskatteandelar för skatteåret 2009 Naturaförmånsvärden 2009 Årsanmälningar för 2008 Elektronisk anmälan 2009 Moms på personalmåltider Kalkylerad återbäring av skatt på stöd för privat vård av barn och på kommuntillägg för privat vård Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet samt 45 i inkomstskattelagen (RP 176/2008) Statsandelarna för de enskilda kommunerna år Kalkylerade statsandelar och höjningar av dem Övergångsutjämningen Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Grunddelen och avdrag i den allmänna statsandelen Tillägg för särförhållanden i den allmänna statsandelen och grunderna för dem Statsandelen för social- och hälsovård Statsandelsbeloppet Ändringar i statsandelsbeloppet och statsandelsprocenten (utan utjämningsposter) Grunderna för statsandelarna Statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet Priser per enhet Finansieringsandelarna år 2008 och 2009 Statsandelen Fastställande av grunderna och beslut om dem Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter Socialskyddsavgifter Arbetslöshetsförsäkringsavgifter Pensionsavgifter KomPL-avgiften StPL-avgiften Bokföringsanvisningar 21 Allmän anvisning om avskrivningar enligt plan för kommuner och samkommuner Utlåtande 84. Byte av aktier av samma slag mellan kommuner för uppskrivning av aktierna och resultatföring av försäljningsvinsten Utlåtande 85. Byteshandel med samma bolags aktier mellan två kommuner Utlåtande 86. Tillsyn över kommunens bokföring Konkurrensutsättning av revisionstjänster för kommuner, samkommuner och dottersamfund för perioden Grund- och dröjsmålsräntan Det gemensamma eurobetalningsområdet SEPA 25 Utredning om e-fakturering i kommunerna 26 Prenumerationer på Kommunalekonomi år Bilagor: Finansieringsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet 2009 (ZE60C09) (bilaga 1) Statsandelen år 2009 (VOS6SL) (bilaga 2) Statsandel/Finansieringstillämpning 2009 Undervisnings- och kulturverksamhet ZE6OC09 (bilaga 3) StPL-pensionsavgifterna 2009 (bilaga 4) Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (bilaga 5) Utlåtande 84 om byte av aktier av samma slag mellan kommuner för uppskrivning av aktierna och resultatföring av försäljningsvinsten (bilaga 6) Utlåtande 85 om byteshandel med samma bolags aktier mellan två kommuner (bilaga 7) Utlåtande 86 om tillsyn över kommunens bokföring (bilaga 8) Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2008

3 Skattefrågor Skatteredovisningar Beskattningen och debiteringsredovisningen för skatteåret 2007 Beskattningen för skatteåret 2007 blev färdig i slutet av oktober Kommunerna har fått uppgifter om den verkställda beskattningen. Uppgifterna har också publicerats på skatteförvaltningens webbsidor, > Tjänster för skattetagare. I tabellen presenteras utöver uppgifter om kommunalbeskattningen också kommunernas andelar av samfundsskatten. På inkomst- och kapitalinkomster betalas skatt till ett totalt belopp av miljoner euro. Kommunalskattens andel av beloppet är 56,65 procent, dvs miljoner euro. Eftersom den senast använda samfundsskatteandelen från 2007 var 56,74 procent tas 24,6 miljoner euro ut av kommunerna som rättelse, dvs. skillnaden mellan den samfundsskatt som influtit och den som redovisats. Kommunalskattens andel av förskottsåterbäringen är 1 107,5 miljoner euro. Debiteringsredovisningen har gjorts i samband med redovisningen i november. Kommunalskattens andel av kvarskatten är 650,8 miljoner euro. Kommunerna får merparten av den i redovisningarna i januari och mars Kommunalskattens belopp ökade med 7,6 procent jämfört med året innan. Kommunernas samfundsskatteandel uppgår till cirka miljoner euro, vilket innebär en förändring på 19,1 procent jämfört med föregående år. Redovisningen av kommunalskatt för skatteåren 2008 och 2009 Kommunalskatteandelarna för skatteåret 2008 justeras i december. Kommungruppens andel stiger från 57,11 till 57,97 procent. Ändringen beror framför allt på att kapitalinkomsterna har varit lägre än beräknat, vilket minskar statens andel och ökar kommunernas andel med cirka 200 miljoner euro. Ändringen genomförs i samband med redovisningen i december. Samtidigt justeras de kommunspecifika andelarna för förskottsuppbörden för skatteåret 2008 på basis av de slutliga beskattningsuppgifterna för Skatteförvaltningen har publicerat preliminära uppgifter om andelarna på sin webbplats. De nya samfundsskatteandelarna för 2009 tillämpas för första gången i februari Grunderna för beräkning av de enskilda kommunernas samfundsskatteandelar för skatteåret 2009 De enskilda kommunernas andel av samfundsskatten fastställs som medeltalet av de samfundsskatteandelar som beräknats utgående från uppgifterna för de två senast slutförda beskattningarna. De kommunvisa samfundsskatteandelarna för skatteåret 2009 beräknas alltså som ett medeltal av de andelar som baserar sig på uppgifterna för skatteåren 2006 och Beskattningen för skatteåret 2007 slutfördes , vilket innebär att skatteuppgifterna finns tillgängliga för båda de år som används i beräkningarna. Också motsvarande års uppgifter om företag och verksamhetsställen finns att tillgå för beräkningen. I detta skede används samfundsskatteandelarna för år 2008 i redovisningarna av samfundsskatten för skatteåret De slutliga kommunvisa andelarna för skatteåret 2009 beräknas vid årsskiftet och införs i januari Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Jan Björkwall, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2008 3

4 Naturaförmånsvärden 2009 Naturaförmånerna för 2009 har fastställts. Beslutet finns på skatteförvaltningens webbplats, Bilförmån Om en löntagare eller löntagarens familj använder arbetsgivarens person- eller paketbil för privatkörning betraktas förmånen som bilförmån. Bilförmånens belopp består av två delar: en procentuell del som räknas på kapitalkostnaderna och ett belopp som baserar sig på driftskostnaderna. När den procentuella delen räknas ut används som nyanskaffningspris det rekommenderade pris som importören uppgett för bilen vid ingången av den månad då bilen togs i bruk minskat med euro. I stället för driftskostnader till ett fast belopp kan man använda ett värde per kilometer. Värdet på bilförmånen består då av en procentuell andel som beräknas på nyanskaffningspriset och ett värde enligt det antal kilometer som körts med bilen under året. För att värde per kilometer ska kunna användas krävs en körjournal eller någon annan tillförlitlig utredning om antalet kilometer som körts med bilen. Vid användning av värde per kilometer blir naturaförmånsvärdet mindre om antalet kilometer per år underskrider Bilförmånsvärden år 2009: fri bilförmån/mån. åldersgrupp A 1,4 % eller 1,4 % + 19 cent/km (år ) bruksförmån/mån. 1,4 % eller 1,4 % + 7 cent/km åldersgrupp B 1,2 % eller 1,2 % + 20 cent/km 1,2 % eller 1,2 % + 8 cent/km (år ) åldersgrupp C 0,9 % eller 0,9 % + 21 cent/km 0,9 % eller 0,9 % + 9 cent/km (före år 2004) Telefonförmånerna oförändrade Telefonförmånernas värden är oförändrade år Såväl mobiltelefonernas som de fasta anslutningarnas naturaförmånsvärden är 20,00 euro i månaden. Värdet på en mobiltelefonsförmån täcker kostnaderna för samtal, sms- och multimediemeddelanden. Bostadsförmånernas värden ändras Bostadsförmånernas värden ändras i hela landet. Penningvärdet av bostadsförmån inklusive uppvärmning för bostad med centralvärme är följande: a) Huvudstadsregionen, förmånens värde Bostaden blivit färdig före år 1961 år år 1984 eller senare Förmånens värde euro/mån 137,00 + 8,80 per kvadratmeter 129,00 + 6,90 per kvadratmeter 135,00 + 7,60 per kvadratmeter b) Övriga Finland, förmånens värde Bostaden blivit färdig före år 1984 år år 1992 eller senare Förmånens värde euro/mån 93,00 + 5,00 per kvadratmeter 93,00 + 5,90 per kvadratmeter 100,00 + 6,80 per kvadratmeter 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2008

5 Kostförmån Penningvärdet för kostförmån i samband med anstaltsmåltider för personalen på sjukhus, skolor, daghem eller andra motsvarande inrättningar är 4,13 euro per måltid år 2009 (3,90 euro år 2008). Värdet på den kostförmån som personalen i skolor, daghem eller motsvarande inrättningar får i samband med övervakning av elevernas eller vårdtagarnas bespisning är 3,30 euro per måltid (3,12 euro år 2008). Beskattningsvärdet på vanlig kostförmån för en anställd är 5,50 euro per måltid (5,20 euro år 2009) förutsatt att summan av råvaru- och lönekostnaderna för måltiden inte överstiger 9,20 euro per måltid (8,70 euro år 2008). Årsanmälningar för 2008 Årsanmälningarna för år 2008 ska i regel lämnas in senast Årsanmälan ska vara framme hos skatteförvaltningen senast den sista inlämningsdagen. Den som inte kan lämna in årsanmälan inom utsatt tid bör ansöka om uppskov. Ansökan ska lämnas in till företagsskattebyrån vid hemkommunens skatteverk, i Nyland dock till Betalningsövervakningsenheten senast den sista inlämningsdagen för årsanmälan före tjänstetidens utgång. Årsanmälan ska lämnas in senast på den dag till vilken skatteverket beviljat uppskov. Elektronisk årsanmälan (Tyvi-tjänsten eller skatteförvaltningens tjänst Ilmoitin) är det snabbaste och enklaste sättet att lämna uppgifter. I Skattestyrelsens beslut om en allmän skyldighet att lämna uppgifter sägs att en arbetsgivare måste lämna årsanmälan elektroniskt om årsanmälan gäller över 40 arbetstagare. Detta gäller också kommunala arbetsgivare. Skatteverket kan påföra en försummelseavgift om uppgifterna lämnas på något annat sätt än vad Skattestyrelsen har bestämt. Skattestyrelsens elektroniska tjänster finns på Man kan också ringa skatteförvaltningens servicenummer Årsanmälningarna kan tills vidare lämnas in också genom datamedier, t.ex. på disketter och cd-romskivor. Datamedierna skickas till Skattestyrelsen/Produktionscentralen, PB 265, Jyväskylä. Årsanmälningsuppgifterna kan också lämnas på de årsanmälningsblanketter som fastställts för år 2008, om årsanmälan gäller färre än 40 anställda. Blanketterna med anvisningar finns på > Årsanmälningsblanketter. Årsanmälan får inte göras på gamla blanketter eller som adb-utskrift. De årsanmälningar som kommer in på blanketter avläses optiskt. För att den optiska avläsningen ska lyckas är det viktigt att alla siffror och andra uppgifter antecknas tydligt och i rätta fält enligt instruktionerna på blanketterna. Skatteförvaltningen rekommenderar att blanketterna fylls i innan de skrivs ut. Den optiska läsningen lyckas inte om blanketterna är kopierade. Optiskt läsbara blanketter ska skickas till Optisk läsning av årsanmälningar, PB 300, SKATT. Närmare upplysningar om årsanmälningarna ges på skatteförvaltningens servicenummer: Årsanmälningsrådgivning för arbetsgivare , årsanmälningsrådgivning för andra Elektronisk anmälan 2009 Man behöver en Katso-kod för att kunna sköta ärenden elektroniskt hos skatteförvaltningen. Katso-koden är en identifikationskod avsedd för företagskunder (även kommuner och samkommuner). Mer information om Katso-koden finns på Skatteförvaltningen har infört en ny avgiftsfri tjänst för elektronisk anmälan, Ilmotin.fi. Tjänsten kan användas för granskning och överföring av anmälningsfiler som skapats i ekonomiadministrationsprogam. Mer information om tjänsten finns på Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2008 5

6 Mervärdesskatt Moms på personalmåltider Skatteförvaltningen har gett en anvisning (Dnr 1881/40/2008) om momsbeskattningen av personalmåltider. I anvisningen behandlas bland annat skatt på eget bruk av personalmåltider. I början av 2008 ändrades bestämmelserna om skatt på eget bruk av tjänster i 22 i mervärdesskattelagen. Enligt de nya bestämmelserna beskattas endast överlåtelse utan vederlag som eget bruk. Enligt den tidigare bestämmelsen skulle skatt på eget bruk betalas också vid överlåtelse av en tjänst mot ett vederlag som var avsevärt lägre än det gängse värdet. Skatt på eget bruk betalas i situationer där arbetsgivaren gratis överlåter sådana måltider till personalen som tillretts i arbetsgivarens egen personalrestaurang eller köpts av en utomstående restaurang. I löntagarens inkomstbeskattning är det då fråga om en natuarförmån som utgör skattepliktig löneinkomst för löntagaren. Grunden för skatten på måltidstjänst som köpts enligt 74 i mervärdesskattelagen är det skattefria inköpspriset eller ett lägre sannolikt överlåtelsepris. Grunden för skatten på en måltidstjänst som utförts som eget arbete är de direkta och indirekta kostnaderna för utförandet av tjänsten. Som belopp för de indirekta kostnaderna kan den skattskyldige använda 22 procent av de direkta kostnaderna. Försäljning av måltider till personalen Efter ändringen i skatten på eget bruk tillämpas de allmänna bestämmelserna i mervärdesskattelagen vid bedömningen av om arbetsgivaren ska betala moms på måltider som säljs till de anställda. Grunden för skatten på försäljningen är vederlaget utan skattens andel. Med vederlag avses det pris som avtalats mellan säljaren och köparen inklusive samtliga pristillägg (MomsL 73 ). Grunden för skatten på en måltid som sålts till de anställda kan ändå enligt paragraferna 73 c 73 e, som gäller överlåtelse mot lågt vederlag och som trädde i kraft vid ingången av 2008, höjas till gängse marknadsvärde, om vederlaget utan skattens andel är betydligt lägre än det gängse värdet. I regeringens proposition RP 110/2007, som gäller överlåtelse mot vederlag som är lägre än det gängse värdet, sägs att bestämmelsen om höjning av skattegrunden inte tillämpas om vederlaget för måltiden inte underskrider det penningvärde för kostförmån som fastställts i inkomstbeskattningen. Skatteförvaltningens bedömning är att om vederlaget för måltiden underskrider det penningvärde för momspliktig kostförmån som fastställts i inkomstbeskattningen kan som gängse marknadsvärde enligt 73 e i lagen betraktas penningvärdet för kostförmån. Kalkylerad återbäring av skatt på stöd för privat vård av barn och på kommuntillägg för privat vård I Kommunalekonomi 3/2008 behandlades högsta förvaltningsdomstolens beslut L 2227 som gällde kommunens rätt att få kalkylerad återbäring av skatt på sådant stöd för privat vård av barn som betalats via Folkpensionsanstalten. I motsats till skatteförvaltningens tidigare tolkning har kommunerna rätt till kalkylerad återbäring av skatt också i det fallet att stödet för privat vård av barn betalats till serviceproducenten via FPA. Stödmottagaren ska vara en registrerad socialvårdsproducent. Stöd som betalas direkt till familjerna berättigar inte till kalkylerad återbäring. Kommunerna har möjlighet att retroaktivt anhålla om kalkylerad återbäring av dessa stöd för de senaste tre åren, dvs. år Ansökan för år 2005 ska skickas till skattebyrån före utgången av Ansökan kan formuleras fritt. För att un- 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2008

7 derlätta behandlingen av ärendet lönar det sig att i ansökan hänvisa till högsta förvaltningsdomstolens beslut. Inkomstbeskattning Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet samt 45 i inkomstskattelagen (RP 176/2008) I propositionen föreslås att överförbara anslutningsavgifter ska bli skattepliktig inkomst för mottagaren. Riksdagen godkände propostionen Enligt 4 i näringsskattelagen betraktas som skattepliktiga inkomster av näringsverksamhet de inkomster i penningar eller de förmåner med penningvärde som erhållits i näringsverksamheten. Avgörande för inkomsternas skattepliktighet är gränsdragningen mot kapitalbetalningar. En inkomst är till sin karaktär en slutgiltig betalning av vederlagskaraktär medan en kapitalinvestering är förbunden med återbetalningsskyldighet, utan någon direkt motprestation. Överförbara avslutningsavgifter som inte kan återbetalas är ur mottagarens synpunkt en slutlig inkomst och ersättning för att betalaren ansluts till ett distributionsnät. Sådana anslutningsavgifter har i allmänhet en klar anknytning till de kostnader som orsakas av anslutningen och de är poster av vederlagskaraktär. Från kundens synpunkt är det fråga om en betalning som är baserad på kundförhållandet och inte om en kapitalbetalning som har samband med ägarförhållandet. Med stöd av det som sagts ovan föreslås att avgifter som tas ut för anslutning till el-, tele-, vatten-, avlopps- eller fjärrvärmenät och som ger förmåner som betalaren har rätt att överföra till tredje person ska betraktas som skattepliktig inkomst för mottagaren. På motsvarande sätt föreslås att de nämnda anslutningsavgifterna ska betraktas som avdragbara utgifter vid beskattningen av betalaren. När det gäller periodiseringen av utgiften vid beskattningen ska näringsskattelagens allmänna principer tillämpas. Den föreslagna ändringen förenhetligar behandlingen av anslutningsavgifter i bokföringen med behandlingen av dem i mervärdesbeskattningen och minskar skillnaderna i förhållande till bokslut som upprättats i enlighet med IFRSstandarderna. Förslaget innebär att anslutningsavgifter som berättigar till återbetalning fortsättningsvis är skattefria inkomster för mottagaren och icke avdragbara utgifter för betalaren. Den nya bestämmelsen ska enligt förslaget tillämpas på anslutningsavgifter som tagits ut efter att lagändringen trätt i kraft. Lagändringen har betydelse för sådana kommunägda aktiebolag, och eventuellt samkommuner, som har överförbara anslutningsavgifter. Åtminstone i kommunerna är ändå största delen av anslutningsavgifterna sådana som kan återbetalas, och de utgör också i fortsättningen skattefria inkomster för mottagaren. Närmare upplysningar: Henrik Rainio, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2008 7

8 Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2009 Kalkylerade statsandelar och höjningar av dem Statens budgetproposition för 2009 överlämnades till riksdagen och kompletteringen av den Kompletteringen medför inga betydande förändringar i statsandelarna. Genomförandet av anläggningsprojekt för allmänbildande läroanstalter (grundskolor) påskyndas genom att bevillningsfullmakterna för projekt utökas med 30 miljoner euro för till exempel mögelskadade skolor. Anslaget för år 2009 höjs inte. Den kostnadsbaserade statsandelen för grundläggande utkomststöd höjs med 20 miljoner euro. Denna statsandel ingår inte i de kalkylerade statsandelarna. Indexjusteringen av statsandelarna föreslås bli 3,9 procent, vilket inbegriper 75 % av 2007 års nivåjustering på 1,0 procentenhet. Den uppskattade förändringen i kostnadsnivån år 2009 är därmed 3,2 procent utan korrigeringen. Indexhöjningen ökar statsandelarna med sammanlagt 333 miljoner euro, varav kommunernas andel är 303 miljoner euro. I de kalkylerade statsandelarna ingår följande indexjusteringar: FM 5 mn euro UVM 130 mn euro, varav kommunernas andel 100 mn euro SHM 199 mn euro De kalkylerade statsandelarna är utan utjämningar följande: den allmänna statsandelen 160,7 mn (minskning 13,6 mn ) statsandelen för social- och hälsovård mn (ökning 530 mn ) statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet mn (ökning 136 mn enligt basservicebudgeten ) I statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet ingår miljoner euro i finansiering enligt pris per enhet till samkommunerna (enligt basservicebudgeten ). Kommunens finansieringsandelar per invånare är år 2009 följande: social- och hälsovård 1994,30 euro/invånare (ökning 1,05 %) undervisnings- och kulturverksamhet 799,30 euro/invånare (höjning 3,4 %). Övergångsutjämningen Övergångsutjämningen i anslutning till statsandelsreformen 2006 gick ut År 2009 får alla kommuner med andra ord statsandelar i enlighet med reformen. Övergångsutjämningens verkningar på statsandelarna presenteras i en tabell på > Statsandelar > Statsandelarna år Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Utjämningen av statsandelarna år 2009 bestäms enligt den slutförda beskattningen för år Skattestyrelsen har gett uppgifter om den slutförda beskattningen som använts som grund för beräkning av det preliminära utjämningsbeloppet för de enskilda kommunerna (Skattestyrelsen ). De preliminära uppgifterna är slutgiltiga om inte det uppstår behov att ändra debiteringsstatistiken innan det slutliga beslutet fattas. Beslutet fattas före årsskiftet. 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2008

9 Den kommunindelning som gäller från ingången av 2009 har beaktats (anges med fet stil i tabellen). Dessutom har ändringar i invånarantalet vid kommundelssammanslagningar beaktats enligt följande: Enonkoski: 1 invånare till Nyslott Hattula: 33 invånare till Tavastehus Sibbo: 2042 invånare till Helsingfors Vanda: 20 invånare till Helsingfors. Kommundelssammanslagningarnas inverkan på invånarantalet har beräknats på basis av invånarantalet i den överlåtande kommunen som proportionen mellan antalet överlåtna invånare och hela invånarantalet. Som invånarantal används invånarantalet vid årsskiftet 2007/2008, vilket är det samma som vid beräkningen av statsandelarna (RP 110/2008). De övriga grunderna för hur utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster beräknas ingår i ändringen av statsandelslagen (1219/2005). Den kommunvisa kalkylen finns på > Statsandelar > Statsandelarna Kalkylen (FM/Kommunavdelningen ) baserar sig på uppgifter om den kalkylerade kommunalskatten, den kalkylerade fastighetsskattesatsen beräknad med de genomsnittliga skattesatserna och kommunernas samfundsskatteandel. Kalkylerade skatteinkomster och samfundsskatteandelen Kalkylerad kommunalskatt euro (förändring + 7,6 %) Samfundsskatt euro (förändring + 19,2 %) Kalkylerad fastighetsskatt euro (förändring + 8,0 %) Genomsnittlig inkomstskattesats Antalet invånare vid årsskiftet 2006/2007 var (ej Åland) Genomsnittlig inkomstskattesats 18,46 % (ej Åland) Genomsnittliga fastighetsskattesatser: allmän 0,75 % stadigvarande bostad 0,29 % annan bostad 0,87 % kraftverk 0,75 % (allmän procent) allmännyttiga samfund 0,41 % obebyggd byggplats 2,03 % Kalkylerad skatteinkomst och utjämningsgräns per invånare Kalkylerad skatteinkomst 3 155,55 euro/invånare Utjämningsgräns (91,86 %) 2 898,69 euro/invånare När utjämningen räknas ut används enligt lagen den allmänna genomsnittliga fastighetsskattesatsen som genomsnittlig fastighetsskattesats för kraftverk och kärnkraftverk (förordning 1203/ a ). Vid utjämningen av statsandelarna är utjämningstillägget 100 procent upp till utjämningsgränsen. Utjämningsavdraget utgör 37 procent av de kalkylerade skatteinkomster som överskrider utjämningsgränsen. Vid utbetalningen fördelas skatteinkomstutjämningen så att 6 % hänförs till den allmänna statsandelen, 57 % till statsandelen för social- och hälsovård och 37 % till statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2008 9

10 Utjämningsavdragen är 4,2 miljoner större än utjämningstilläggen. Totalt 57 kommuner får avdrag och 275 får tillägg. År 2008 var utjämningstilläggen 21,7 miljoner euro större. Beslutet fattas av finansministeriet, och varje ministerium sköter sin andel (betalning eller uppbörd). I de kommunvisa kalkylerna på Kommunförbundets webbplats har utjämningen inte fördelats på de olika statsandelarna. Utjämningarna beaktas i ministeriernas statsandelsbeslut och ingår alltid i de månatliga belopp som betalas. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Jan Björkwall, tfn (09) , Den allmänna statsandelen Grunddelen och avdrag i den allmänna statsandelen Den allmänna statsandelen år 2008 är i genomsnitt 29,06 euro per invånare (grunddelen). År 2009 blir grunddelen i den allmänna statsandelen 29,68 euro per invånare (fastställt av statsrådet ). I beslutet har beaktats en full indexhöjning på 3,9 procent (indexhöjning av den del av statsandelen som inte skurits ned). Nytt i den allmänna statsandelen är att en korrigering av den kompensation som kommunerna får på grund av höjda skatteavdrag har beaktats. Kommunerna får tillägg eller avdrag beroende på hur avdragen i beskattningen drabbar kommunen (RP 191/2008, mer information längre fram i informationsbladet). De kommunspecifika kalkylerna finns på > Statsandelar > Statsandelarna Från det totala beloppet av den allmänna statsandel som beräknats på basis av grunddelen avdras den statsandelsnedskärning på 10,75 euro per invånare som alltjämt tillämpas. Den kommunindelning som gäller från ingången av 2009 har beaktats i kalkylen (fet stil). Dessutom har ändringar i invånarantalet vid kommundelssammanslagningar beaktats enligt följande: Enonkoski: 1 invånare till Nyslott Hattula: 33 invånare till Tavastehus Sibbo: 2042 invånare till Helsingfors Vanda: 20 invånare till Helsingfors. Kommundelssammanslagningarnas inverkan på invånarantalet har beräknats på basis av invånarantalet i den överlåtande kommunen som proportionen mellan antalet överlåtna invånare och hela invånarantalet. Som invånarantal räknas invånarantalet vid årsskiftet 2007/2008, vilket är det samma som vid beräkningen av statsandelarna (RP 110/2008). I en del fall ändras statsandelen betydligt. Ändringarna beror på att det uppstått särförhållanden som berättigar till tillägg i den allmänna statsandelen eller att tidigare särförhållanden inte längre existerar. I vissa fall är ändringarna en följd av kommunindelningen. Särförhållanden som påverkar statsandelarna är tätortsstruktur, förändringar i invånarantalet, skärgårdsförhållanden och avsides läge. Alla kommuners statsandelar påverkas negativt av överföringen av vissa uppgifter till staten, finansieringen av arbetsmarknadsstödet 2006 och finansieringen av vissa temporära uppgifter. 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2008

11 Exempel på uppgifter som överförs till staten i början av år 2009 och som påverkar den allmänna statsandelen är konsumentrådgivning, intressebevakningen inom förmyndarverksamheten och underhållsstödet (för de administrativa kostnadernas del). Dessa uppgifter minskar den allmänna statsandelen med totalt cirka 19,5 miljoner euro. År 2006 utökades eller minskades statsandelen med den kommunvisa kompensationen för arbetsmarknadsstödet (nettotillägget till den allmänna statsandelen var omkring 30 miljoner euro). Tillägget har slopats år 2007 och I praktiken har den allmänna statsandelen för varje kommun under bägge åren skurits ner med 2,90 euro/invånare (den minskande effekt som de aktiverande åtgärderna inom arbetsmarknadsstödsreformen uppskattades ha på kommunernas utgifter). Den kommunvisa kompensationen presenteras i tabellen i en egen spalt enligt situationen år Avdragen på totalt 5,80 euro per invånare med anledning av aktiverande åtgärder inom arbetsmarknadsstödsreformen ingår i spalten för nedskärningar av statsandelen. Med finansiering av temporära uppgifter avses kostnaderna för Kommun IT-projektet och kostnaderna för att finansiera myndighetsradionätet. Statsandelsnedskärningarna för dessa uppgifter är de samma som år 2008, dvs. sammanlagt omkring 7,0 miljoner euro eller 1,33 euro per invånare. Alla avdrag (sammanlagt cirka 114 miljoner euro eller 21,63 euro per invånare) har beaktats i avdragsspalten. I den nya spalten Kompensation för skatteavdrag framgår det tillägg eller avdrag i statsandelarna som beror på inexaktheter i den kompensation för skatteavdrag som gjorts i statsandelen för social- och hälsovård. Eftersom statsandelstillägget till statsandelarna för social- och hälsovård är jämstort per invånare och inte tar hänsyn till avdragens verkningar på de enskilda kommunerna, har den allmänna statsandelen korrigerats utgående från de verkliga avdragen per kommun på basis av beskattningsuppgifterna för år Korrigeringsbeloppet har räknats ut genom att 69,2 euro per invånare har dragits av från skattebortfallet per invånare (RP 191/2008). Denna utjämning mellan kommunerna hänförs endast till år 2009 och är slutgiltig. Den justeras till exempel inte på basis av den slutliga beskattningen för år Efter år 2009 inverkar avragen på kommunernas skatteunderlag i normal ordning och en utjämning sker år 2011 genom utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster. Efter avdragen får kommunerna sammanlagt 160,7 miljoner euro i allmän statsandel utan utjämningsposter. Statsandelens belopp minskar med 13,6 miljoner euro jämfört med år Tillägg för särförhållanden i den allmänna statsandelen och grunderna för dem Vissa kommuner får utöver grunddelen tillägg för olika särförhållanden: skärgårdstillägg, fjärrortstillägg, språktillägg, tillägg för en betydande förändring i invånarantalet samt tätortsstrukturtillägg när tätortsbefolkningen överstiger invånare. I den statsandelsjustering som trädde i kraft vid ingången av 2006 (ändringen av statsandelslagen 1068/2005) ingår följande nya eller justerade tillägg för särförhållanden: - Förhöjt skärgårdstillägg för kommuner med minst skärgårdsbor. Tillägget är kommunens invånarantal multiplicerat med grunddelen, dvs. kommunen får grunddelens hela belopp fördubblat. - Alla kommuner som har skärgårdsdelar och som får skärgårdstillägg har samtidigt också rätt till fjärrortstillägg, om grunderna för tillägget uppfylls. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

12 - Förhöjt skärgårdstillägg med 7 x grunddelen för kommuner där minst hälften av befolkningen är utan fast vägförbindelse; för övriga skärgårdskommuner 4 x grunddelen. - Ett nytt fjärrortstillägg till kommuner med färre än 0,5 invånare per km 2. Beloppet är 9 x grunddelen. - Begreppet tätortstillägg ändrades till tätortsstrukturtillägg. Det graderas genom att följande koefficient multipliceras med tätortsbefolkningens mängd gånger grunddelen: 0,75, om tätortsbefolkningen uppgår till ,70, ,01, eller mer - Ett tillägg som baserar sig på förändringar i invånarantalet, om kommunens invånarantal har förändrats minst sex procent under de tre år som föregår finansåret (förändring ). I så fall multipliceras grunddelen med 1,39. Följande tillägg för särförhållanden förblev oförändrade: - till kommuner med skärgårdsdelar betalas i skärgårdstillägg 1,5 x grunddelen x antalet skärgårdsbor (i skärgårdsdelarna mindre än invånare) - fjärrortstillägg betalas på basis av kommunens fjärrortstal (ändring av 3 i statsandelsförordningen , där kommunsammanslagningar beaktats) enligt följande: 6 x grunddelen om fjärrortstalet är 1,50 eller högre 5 x grunddelen om fjärrortstalet är 1,00 1,49 3 x grunddelen om fjärrortstalet är 0,50 0,99 - språktillägg till tvåspråkiga kommuner och kommuner på samernas hembygdsområde 0,10 x grunddelen. Tilläggens belopp framgår av den kommunspecifika tabellen. Statsandelsutjämningen på basis av skatteinkomster har inte beaktats i den kommunvisa kalkylen. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelen för social- och hälsovård Statsandelsbeloppet På > Statsandelar > Statsandelarna 2009 finns kommunvisa kalkylerade statsandelar för social- och hälsovården. Kalkylerna (SHM ) baserar sig på statens budgetproposition och basservicebudgeten ( ) som ingår i propositionen samt resursförordningen (728/2008, korrigeringar görs). Bland annat följande faktorer som påverkar statsandelen för social- och hälsovård har beaktats: förändringar i invånarantalet indexjusteringen år ,9 % statsandelsnedskärningar till följd av att vissa uppgifter förstatligas avdrag på grund av högre avgiftsinkomster vissa statsandelsökningar enligt budgetpropositionen skattekompensation (mer statsandelar för social- och hälsovård som kompensation för förlorade skatteinkomster). - skattekompensationen omfördelas i den allmänna statsandelen i enlighet med de enskilda kommunernas avdrag (se artikeln om den allmänna statsandelen ovan). 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2008

13 Dessutom har den nya kommunindelningen i början av 2009 beaktats (fet stil). Uppgifterna om befolkningen och arbetslösheten motsvarar grunderna för år De kommunvisa befolkningsuppgifterna finns i den andra tabellen i statsandelskalkylen. Övriga statsandelskoefficienter, såsom dagvårdskoefficienten, handikappkoefficienten, barnskyddskoefficienten och sjukfrekvenskoefficienten har justerats i enlighet med de senaste uppgifterna. Dessutom har ändringar i invånarantalet vid kommundelssammanslagningar beaktats enligt följande: Enonkoski: 1 invånare till Nyslott Hattula: 33 invånare till Tavastehus Sibbo: 2042 invånare till Helsingfors Vanda: 20 invånare till Helsingfors. Kommundelssammanslagningarnas inverkan på invånarantalet har beräknats på basis av invånarantalet i den överlåtande kommunen som proportionen mellan antalet överlåtna invånare och hela invånarantalet. Som invånarantal räknas invånarantalet vid årsskiftet 2007/2008, vilket är det samma som vid beräkningen av statsandelarna (RP 110/2008). Enligt kalkylen kommer statsandelarna utan utjämningsposter att öka med omkring 530 miljoner euro, dvs. 10,5 % inklusive skattekompensationen. Statsandelens totala belopp blir då omkring miljoner euro och de kalkylerade kostnaderna cirka miljoner euro. Ändringar i statsandelsbeloppet och statsandelsprocenten (utan utjämningsposter) Statsandelsprocenten år ,74 Förändring i statsandelen Mn Procentuell för ändring förändring i invånarantalet och andra ändrade grunder 47 indexjusteringen (3,9 %) 198 överföringen av underhållsstödet till staten 72 mn (fr.o.m. 1.4) genom kostnaderna - 49 genom procenten ,14 överföringen av ersättningar för sjukvård för utlänningar 7 mn och rättspsykiatriska undersökningar av barn och unga 4 mn ,07 överföringen till genomförandet av KASTE-programmet - 2-0,01 överföringen av ökade avgiftsinkomster till staten ,22 vissa ökningar i statsandelarna (budgetpropositionen och basservicebudgeten) 29 bättre service för äldre 19 mn revideringen av handikapplagstiftningen 2 mn höjningen av hemvårdsstödet 7 mn utvidgningen av bröstcancerscreeningen 1 mn skattekompensation ,34 Ökningar jämfört med nivån år 2008 totalt (netto) ,90 Statsandelsprocenten år ,64 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

14 Grunderna för statsandelarna I de kommunvisa kalkylerna har beaktats en indexhöjning på 3,9 procent och övriga ovan nämnda faktorer som inverkar på statsandelsbeloppet. Statsandelsprocenten blir omkring 34,64, vilket är 1,90 procentenheter mer än år Höjningen av statsandelsprocenten till följd av skattekompensationen medför att den invånarbaserade finansieringsandelen höjs endast med cirka en procent jämfört med år Med en statsandelsprocent på 34,64 blir kommunens finansieringsandel per invånare 1 994,30 euro. Skattekompensationen minskar finansieringsandelen per invånare med 70,92 euro. Budgetpropositionen Kommunens finansieringsandel Förändring (%) Miljoner euro Euro/invånare 1 973, ,30 20,78 (1,05) Följande åldersgruppsvisa och andra kalkylerade grunder har använts som statsandelsgrunder i de kommunvisa kalkylerna i enlighet med resursförordningen (728/2008, korrigeringar görs) (SHM ): De kalkylerade grunderna år 2009, euro/invånare Åldersgrupp Socialvård Hälso- och sjukvård 0-6-åringar 6 082,40 749, åringar 280,36 854, åringar 824, , åringar 4 984, ,19 85 år fyllda , ,33 Övriga kalkylerade grunder: Enligt antalet arbetslösa/arbetslös 545,75 Enligt arbetslöshetsgraden/invånare 49,78 Enligt antalet gravt handikappade/invånare 14,84 Enligt antalet omhändertagna barn/invånare 41,93 Enligt sjukfrekvensen/invånare 369,15 Kommunens finansieringsandel/invånare 1 994,30 Arbetslöshetsprocent 8,50 % Invånarantal (årsskiftet 2007/2008) Statsandelsprocent 34,64 % De fjärrortskoefficienter som påverkar statsandelarna för social- och hälsovården är enligt de fjärrortstal som används i den allmänna statsandelen följande: 1,05, om fjärrortstalet är 0,50 0,99 1,08, om 1,00 1,49 1,17, om 1,50 eller högre 1,10 för skärgårdskommuner. Fjärrortstalen baserar sig på en ändring av 3 i statsandelsförordningen , där kommunsammanslagningar beaktats. De fjärrortskoefficienter som används vid beräkning av statsandelen för social- och hälsovården har fastställts för de enskilda kommunerna genom en ändring av finansministeriets förordning Av de nya kommuner som uppstår efter kommunsammanslagningarna är det endast Siikalatva kommun som har rätt till fjärrortstillägg med en fjärrortskoefficient på 1,05. I de kommunvisa tabellerna ingår ingen utjämning på basis av skatteinkomster. 14 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2008

15 På Kommunförbundets webbsidor finns en kalkyleringstabell med hjälp av vilken man kan kontrollera eller räkna ut statsandelen för social- och hälsovården genom att mata in de egna uppgifterna om priset per enhet, invånarantal och koefficienter. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet Det finns ännu inga kommunvisa kalkyler över statsandelarna för undervisningsoch kulturverksamheten. På Kommunförbundets webbplats > Statsandelar > Statsandelarna 2009 finns en kalkyleringsmodell som underlättar uträkningen av statsandelsbeloppet och priset per enhet för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. Statsandelarna för de enskilda kommunerna klarnar i slutet av december. Uppgifterna skickas till kommunerna inom januari. År 2009 är ett år som bildar kostnadsbas i statsandelssystemet, och priserna per enhet för år 2012 kommer att beräknas utgående från kostnaderna år Därför är det viktigt att de kostnader som uppges för år 2009 så väl som möjligt motsvarar verkligheten. Det är möjligt att statsandelsreformen år 2010 orsakar förändringar i systemet, men eftersom det ännu är oklart vilka förändringarna blir finns det skäl att bereda sig på insamling av uppgifter enligt nuvarande system. När priserna per enhet räknas ut och statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamheten beviljas beaktas kommunindelningen år Kommundelssammanslagningar har i avvikelse från det övriga statsandelssystemet beaktats beroende på vilken kommun som fått i uppdrag att tillhandahålla tjänsterna i fråga. Om invånarantalet utgör grund för beräkningen används invånarantalet enligt befolkningsdatalagen vid föregående årsskifte (årsskiftet 2007/2008). Det här är en förändring jämfört med tidigare praxis också i fråga om kommundelssammanslagningar, där den överförda befolkningen beaktas enligt motsvarande tidpunkt (RP 110/2008). Ändringar i invånarantalet vid kommundelssammanslagningar har beaktats enligt följande: Enonkoski: 1 invånare till Nyslott Hattula: 33 invånare till Tavastehus Sibbo: 2042 invånare till Helsingfors Vanda: 20 invånare till Helsingfors Priser per enhet Priserna per enhet för de enskilda kommunerna och huvudmännen finns på Utbildningsstyrelsens webbplats >Raportit > Yksikköhinnat. De genomsnittliga priserna per enhet för statsandelen år 2009 baserar sig på förordning 605/2008 som utfärdades De övriga priserna per enhet baserar sig på statens budgetproposition och undervisningsministeriets beslut som fattades i november. De flesta priser per enhet indexjusteras till fullt belopp, vilket enligt budgetpropositionen är 3,9 %. En del av priserna per enhet har höjts i enlighet med budgetpropositionen och undervisningsministeriets beslut. Det gäller bland annat idrott och ungdomsarbete: idrott 12,00 euro/inv. (höjning 1,10 euro) ungdomsarbete 14,00 euro/inv. (höjning 0,50 euro). Det genomsnittliga priset per enhet för grundläggande utbildning är 6 503,77 euro. I priset ingår en höjning på 41,72 euro för mindre gruppstorlekar inom den grund- Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

16 läggande utbildningen (26,17 euro) och förberedande undervisning för invandrare (15,55, euro, se också punkten statsandel). Priset per enhet för grundläggande utbildning för personer över 18 år är 60 % av det pris per enhet för grundläggande utbildning som fastställts för kommunen. Priset per enhet för förskoleundervisning är 91 % av det pris per enhet för grundläggande utbildning som fastställts för kommunen. Det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildning är 5 886,49 euro. I priset ingår en sänkning på 28,34 euro med anledning av att ämnesstudier har beaktats kostnadsneutralt vid bestämningen av statsandelen. I praktiken innebär det att kurserna inom ämnesstudierna under föregående läsår har omräknats till kalkylerade studerande genom att antalet kurser under läsåret har dividerats med 15. Förfarandet och vilka kurser som godkänns bestäms genom en förordning av statsrådet som utfärdas senare. För vissa huvudmän för gymnasieutbildning minskar statsandelarna och för vissa ökar de en aning, beroende på hur många kurser som beaktas. De kurser som kommer i fråga är enligt regeringens proposition (RP 119/2008) gymnasiets obligatoriska kurser och de riksomfattande kurser som erbjuds som fördjupade studier. Kurser för studerande som avlägger examen vid en annan läroanstalt eller som avlägger två examina beaktas inte. Priset per enhet för gymnasieutbildning för personer över 18 år är 58 % av det pris per enhet som fastställts för kommunen (tidigare 60 %). Följande utjämningskoefficienter tillämpas i samband med de genomsnittliga priserna per enhet: grundläggande utbildning 0, gymnasieutbildning 0, bibliotek 0,98426 medborgarinstitut 0, Priset per enhet för bibliotek och medborgarinstitut graderas efter förhållandena på samma sätt som tidigare. Priset per enhet för bibliotek höjs med 20 % för kommuner med en befolkningstäthet på högst 2 invånare/km 2 och för skärgårdskommuner. För kommuner med en befolkningstäthet på mer än 2 men färre än 5 invånare/km 2 höjs priset per enhet med 10 %. Enligt undervisningsministeriets beslut höjs priset per enhet också för kommuner som upprätthåller central- eller landskapsbibliotek. Priset per enhet för medborgarinstitut höjs med 15 % för kommuner med en befolkningstäthet på mer än 100 invånare/km 2. Priserna per årsverke för kulturinstitutioner (teatrar, orkestrar och museer) kommer utöver indexjusteringen att nivåjusteras, varvid priserna per enhet höjs så att de bättre motsvarar den verkliga grunden under tre år. Höjningarna grundar sig på den lagstiftning som trädde i kraft vid ingången av Den första nivåhöjningen gjordes för år Den andra nivåhöjningen görs för år 2009, varvid priserna per enhet höjs med 33 % av skillnaden mellan det ursprungliga priset och den verkliga statsandelsgrunden (höjning 66 % jämfört med den ursprungliga nivån). Den sista nivåhöjningen görs för år I likhet med det övriga statsandelssystemet för undervisnings- och kulturverksamhet baserar sig kostnaderna i statsandelsgrunden på kostnaderna för år Statsandelsbeloppet höjs med samma procentsats som priset per enhet. Statsandelen är inte öronmärkt, men det är bra att vara medveten om stegringen och vid behov beakta den när finansiering anslås för institutionerna. I propositionen föreslås följande priser per enhet för kulturinstitutioner: teatrar /årsverke (höjning ) orkestrar /årsverke (höjning ) museer /årsverke (höjning ) 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2008

17 Finansieringsandelarna år 2008 och 2009 Kommunens slutliga finansieringsandel per invånare år 2008 har fastställts till 769,32 euro (UVM ), vilket är 3,57 euro mindre än den prelminära finansieringsandelen. Kommunens preliminära finansieringsandel per invånare år 2009 har fastställts till 799,30 euro (UVM ) (bilaga 1). Kommunförbundets tidigare uppskattning var 803 euro. Den nuvarande preliminära finansieringsandelen per invånare är 772,89 euro, vilket ger en ökning på omkring 3,4 %. Som tillägg till finansieringsandelen har dessutom beaktats 5 miljoner euro som kompensationen för förlorade statsandelar till kommuner som slås ihop (höjning av finansieringsandelen med 0,97 euro). Syftet med tillägget är att trygga att också statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamheten minskar med det nämnda beloppet, eftersom de statsandelar som kommunerna förlorar vid ändringar i kommunindelningen inte automatiskt minskar statsandelarnas nationella totalbelopp (till skillnad från social- och hälsovården). I praktiken betyder det att kommunens finansieringsandel är 0,07 procentenheter större än tidigare. Som avdrag från finansieringsandelen har beaktats kommunandelen på cirka 9 miljoner euro av tillägget för minskning av gruppstorlekarna (finansieringsandelen minskar med 1,74 euro). Enligt lagändringen (RP 118/2008) inverkar statsandelstillägget inte på kommunens finansieringsandel per invånare. Förändring i kommunens finansieringsandel: Kommunens finansieringsandel Förändring (%) Miljoner euro ) 161 Euro/invånare 772,89 799,30 26,41 (3,4) 1) Kalkylerade kostnader miljoner euro, ökning 4,0 % utan särskilt tillägg och avdrag i finansieringsandelen (rapport ZE6O bilaga 3). Statsandelen Enligt tabell 24 i basservicebudgeten, som ingår i statens budgetproposition, ökar de kalkylerade statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet inklusive utjämningsposter med 127 miljoner euro netto, varav största delen består av indexförhöjningen, som för kommunernas del uppgår till 100 miljoner euro. Statsandelarna för konstinstitutioner ökar med omkring 16 miljoner euro. För minskning av gruppstorlekarna inom den grundläggande utbildningen anslås 16 miljoner euro och för förberedande undervisning för invandrare 9,5 miljoner euro. Dessa tillägg påverkar inte kommunens finansieringsandel per invånare. För den grundläggande utbildningens del införs en undantagsbestämmelse i finansieringslagen. Statsandelen för förberedande undervisning för invandrare fördubblas genom att antalet invandrare beaktas dubbelt upp vid beräkningen av statsandelsfinansieringen (RP 118/2008). Kommunerna beviljas fortfarande på särskild ansökan 17 miljoner euro för utveckling av kvaliteten på den grundläggande utbildningen. Understöden kommer troligen att kunna sökas i slutet av året. Förslaget om att utöka elevantalet inom yrkesutbildningen med över medför att enhetsprisfinansieringen för huvudmännen ökar, men också kommunernas finansieringsandel per invånare ökar samtidigt. Höjningen av priset per enhet för idrott och ungdomsarbete utökar statsandelen till kommunerna en aning. Normalt har dessa priser per enhet inte höjts ens på grund av höjningar i kostnadsnivån. Statsandelen kan beräknas och kontrolleras med hjälp av kalkyleringstabellen på Kommunförbundets webbplats. Tabellen har uppdaterats enligt grunderna ovan. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

18 Statsandelsprocenten för undervisnings- och biblioteksväsendet kvarstår på 41,89 %. Också de övriga statsandelsprocenterna är i huvudsak oförändrade (bilaga 2). Ändringar enligt propositionen (RP 118/2008, ändring av finansieringsförordningen 720/2008 t.ex i fråga om yrkesutbildning och tilläggsutbildning) görs bland annat i procenterna för läroavtalsutbildning och tilläggsutbildning och i priserna per enhet (både höjningar och sänkningar i priserna per enhet, om budgetpropositionen godkänns). Sammandrag över statsandelsprocenterna och förändringarna i dem: grundläggande utbildning 41,89 % - kansalaisopisto 57 % timbaserad grundläggande konstundervisning 57 % idrott och ungdomsarbete 29,7 % museer, teatrar och orkestrar 37 % (specialmuseum 47,5 %) läroavtalsutbildning 63,13 % (tidigare 77 %) beräknat på den genomsnittliga priset för yrkesutbildning yrkesinriktad tilläggsutbildning 85,60 (tidigare 87 %) personalutbildning 47,23 (tidigare 48 %) Fastställande av grunderna och beslut om dem Statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamheten fastställs för de enskilda kommunerna före utgången av december och finns därefter på utbildningsstyrelsens webbplats. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2009 Socialskyddsavgifter Sjukförsäkringsavgiften Kommunarbetsgivarens sjukförsäkringsavgift år 2009 stiger en aning och är 2,00 % av lönen (fastställts ), medan den var 1,97 % år Folkpensionsavgiften Kommunarbetsgivarnas folkpensionsavgift är år 2009 den samma som 2008, dvs. 1,851 % av lönen. Befrielse från socialskyddsavgift i vissa kommuner Lagen om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift i vissa kommuner (1200/2002) har gällt i Enare, Enontekis, Kemijärvi, Kittilä, Kolari, Muonio, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Salla, Savukoski, Sodankylä, Utsjoki och Övertorneå och i de så kallade A-skärgårdskommunerna, dvs. Houtskär, Iniö, Karlö, Korpo, Nagu och Velkua (försöksområde) från ingången av Lagen ändrades år 2005 (1112/2005) då dess giltighetstid förlängdes från 2006 till utgången av Samtidigt utvidgades avgiftsbefrielsen så att den utöver privata arbetsgivare också gäller bland annat kommuner och samkommuner. Ett liknande försök med socialskyddsavgifter har också genomförts i landskapet Kajanaland Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2008