1/2005 mars. Kommunalekonomi. Skattefrågor. Statsandelarna år Bokföringsanvisningar

Transkript

1 1/2005 mars Kommunalekonomi Skattefrågor Statsandelarna år 2005 Bokföringsanvisningar

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2005 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 1300 kpl Upplaga 1300 st Painopaikka / Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat / Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) raija.haaja@kuntaliitto.fi Extra prenumerationer à 75 euro/år av Raija Haaja, raija.haaja@kommunforbundet.fi fax (09) Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor >Kauppapaikka > Kuntatiedotteet>Kuntataloustiedottet > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi INNEHÅLL Skattefrågor 3 Kommunernas skatteinkomster Kommungruppens andelar i redovisningarna av kommunalskatten 2005 Kommunernas samfundsskatteandelar 2005 och justering av beräkningsgrunderna Förfallodagar för fastighetsskatten och kvarskatt Skattestyrelsens ställningstaganden till personalförmåner Momsfrågor Kommunerna har rätt till avdrag och återbäring av moms i gemensamma trafikprojekt Statsandelarna år Statsandelarna och periodiseringen av dem Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Den allmänna statsandelen Statsandelarna för social- och hälsovård Statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet De kommunvisa statsandelarna efter att utjämningen beaktats Rättelse i den allmänna anvisningen om koncernbokslut Utlåtande om behandlingen av markanvändningsavtal i bokföringen 16 OFR-examen och examenskrav Bilagor: Justeringen av kostnadsfördelningen (bilaga 1) Priser per enhet som utgör grund för statsandelarna 2005 (bilaga 2) Priserna per enhet år 2005 (bilaga 3) Exempel på hur nyckeltalet fastställs för den grundläggande utbildningen (bilaga 4) Grunder för beräkning av priset per enhet år 2005 för den grundläggande utbildningen (bilaga 5) Grunder för beräkning av priset per enhet för gymnasiet år 2005 (bilaga 6) Priserna per enhet för bibliotek och medborgarinstitut 2003 och 2005 (bilaga 7) Finansieringsandelen för undervisning och kultur (bilaga 8) Statsandelarna år 2005 (bilaga 9) Utlåtande 67 om behandlingen av markanvändningsavtal i bokföringen (bilaga 10) Sida Vastuuhenkilöt / Ansvariga Martti Kallio Jan Björkwall Toimittanut / Sammanställt av Raija Haaja 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2005

3 Skattefrågor Kommunernas skatteinkomster Basserviceprogrammet för kommunerna har utarbetats för andra gången. I det justerade programmet granskas bland annat kommunernas och samkommunernas inkomster och utgifter till utgången av Den skatteinkomstutveckling som presenteras här baserar sig på programmet. År 2004 vände skatteinkomstutvecklingen i kommunerna mot en svag tillväxt på 1,3 procent. År 2005 uppskattas skatteinkomsterna öka med 4,6 procent och år med i genomsnitt cirka 4 procent per år. Nedskärningarna i kommunernas samfundsskatteandelar och höjningen av avdragen i kommunalbeskattningen år minskade kommunernas skatteinkomster i förhållande till bruttonationalprodukten med omkring en procentenhet. Skattebortfallet kompenserades genom att återkravet på moms hos kommunerna slopades och statsandelarna för social- och hälsovård höjdes. Från 2003 till 2004 ökade redovisningarna av kommunalskatt endast med knappt en procent, vilket främst beror på de höjda avdragen i kommunalbeskattningen. De förlorade skatteinkomster som skattelättnaderna förorsakat kommunerna har kompenserats till hälften för skatteåret 2003 och till fullt belopp för skatteåret 2004 genom att statsandelarna till kommunerna höjts. Också bortfallet i kommunalskatten för 2005 kompenseras fullt ut. År uppskattas inkomsterna av kommunalskatten växa med i genomsnitt knappt 4 procent om året, dvs. ungefär lika mycket som förvärvsinkomsterna. Utvecklingen påverkas av regeringens beslut om finansieringen av de nya skattelättnaderna och den förväntade förbättringen av sysselsättningsläget. Kommunalskatten för i år ökar också till följd av att skattesatserna höjts. Kommunernas skatteinkomster År mn euro Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Skatteinkomster totalt % av BNP 9,5 9,2 9,3 9,3 9,4 9,4 9,4 Förändring, % Kommunalskatt -1 0,8 4,3 3,9 4,1 4,1 4,1 Samfundsskatt -32,4 6 8,6 2,7 3,4 2,5 2,5 Fastighetsskatt 4,3 3,5 3,8 14,1 2,5 3,6 3,5 Skatteinkomster totalt -4,1 1,3 4,6 4,3 4 3,9 3,9 Kommunalskattesats, i snitt 18,03 18,12 18,3 18,3 18,3 18,3 18,3 Samfundsskattesats Kommunens andel av samf.skatten, % 19,75 19,75 22,03 22,03 22,03 22,03 22,03 * I kalkylen antas den genomsnittliga kommunalskattesatsen under hela perioden vara den samma som år Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2005 3

4 År 2003 minskade kommunernas samfundsskatteinkomster då kommunernas samfundsskatteandel skars ner och inkomsterna av samfundsskatten minskade. År 2004 ökade kommunernas samfundsskatteinkomster med omkring 6 procent. Då samfundsskattesatsen sänktes från 29 till 26 procent fr.o.m. år 2005 fick kommungruppen full kompensation genom att kommungruppens andel höjdes från 19,75 till 22,03 procent. Under uppskattas kommunernas samfundsskatteinkomster öka med 2,5 3 procent per år. Kalkylen bygger på antagandet att inkomsterna av fastighetsskatten stiger med cirka 100 miljoner euro år Uppskattningen baserar sig på det förslag om höjning av de undre och övre gränserna för fastighetsskattesatserna som framlagts av en arbetsgrupp som dryftat kommunernas finansiering och statsandelar. Från och med 2007 uppskattas kommunernas inkomster av fastighetsskatten öka med ungefär 3,5 procent per år. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Jan Björkwall, tfn (09) , Juhani Turkkila, tfn (09) , Kommungruppens andelar i redovisningarna av kommunalskatten 2005 I februari togs nya fördelningsandelar i bruk vid redovisningen av förvärvs- och kapitalinkomster för skatteåret Då justerades både skattetagargruppernas och de enskilda kommunernas andelar. Skattetagargruppernas andelar beräknas på uppgifterna om den slutförda beskattningen för år Vid beräkningen beaktas också den uppskattade utvecklingen av olika inkomstslag och avdrag under perioden Löntagarnas inkomstnivå har uppskattats stiga med 7,12 % under åren Den inkomst av anställningsoptioner som beskattas som förvärvsinkomst beräknas år 2005 uppgå till ca 200 miljoner euro. Kommungruppens andel i det här skedet har fastställts till 55,83 %. Andelarna för enskilda kommuner fastställs så att den kommunalskatt som ska betalas för skatteåret 2003 justeras med hjälp av en korrigeringskoefficient som utgörs av förhållandet mellan kommunens invånarantal och Dessutom beaktas eventuella ändringar i inkomstskattesatserna. Kommunernas samfundsskatteandelar 2005 och justering av beräkningsgrunderna Från och med skatteåret 2005 är kommungruppens samfundsskatteandel 22,03 %. Höjningen beror på att samfundsskattesatsen sänkts från 29 till 26 procent. De enskilda kommunernas samfundsskatteandelar för år 2005 fastställs som ett medeltal som beräknats på basis av beskattningen och uppgifterna om arbetsställen för 2002 och Finansministeriet har genom förordning /977 fastställt principerna för hur de enskilda kommunernas samfundsskatteandelar ska beräknas. De nya kommunvisa andelarna togs i bruk i redovisningarna i januari. De samfundsskatter för skatteåret 2005 som redovisades före utgången av 2004 rättades i redovisningarna i januari i enlighet med de nya andelarna. Skatteförvaltningen har skickat specifikationer till kommunerna av beräkningen av samfundsskatteandelarna. Specifikation T 201 innehåller alla beräkningsfaktorer för andelarna för den enskilda kommunen och för hela landet. Specifikation T 202 innehåller uppgifter om fördelningsandelarna för 2002 och På specifikation T 211 finns uppgifter om samfund som bidragit mest till kommunens företagsverksamhets- 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2005

5 post. I fältet för belopp står den andel av samfundets inkomstskatt som tillfaller kommunen. I antalsfältet anges antalet årsverken. I fältet med procentandel står kommunens relativa andel av samfundets årsverken, vilket samtidigt anger kommunandelen av inkomstskatten. Procentandelen anges med en decimals noggrannhet och därför kan den statistiska uppgiften ge resultatet 0,0 %. Det är önskvärt att alla kommuner granskar specifikationerna. Kommunerna bör ägna särskild uppmärksamhet åt följande punkter på blankett T 211: att alla de viktigaste samfund som har verksamhet i kommunen finns med på utskriften (kontrollera om de samfund som finns med i de officiella uppgifterna har debiterats samfundsskatt), att de uppgivna årsverkena motsvarar den uppfattning som kommunen har om samfundens personalfördelning på olika orter och att utskriften innehåller uppgifter om de samfund i en koncern enligt koncernbidragslagen som har verksamhet i kommunen. Vi ber er omedelbart meddela alla fel till Skattestyrelsen (Ilkka Karjalainen, tfn ) så att felaktigheterna kan rättas till så snabbt som möjligt. Senast vid redovisningen i maj beräknas alla fel som uppdagats i beräkningsgrunderna bli korrigerade. Skattestyrelsen har publicerat de kommunvisa andelar som ska tillämpas i samband med redovisningarna av samfundsskatten De finns på adressen >Svenska >Redovisningar till skattetagare >Samfundsskattens fördelningsandelar för skatteåret Den samfundsskatt som ska betalas beräknas uppgå till miljoner euro, varav kommunernas andel är cirka miljoner euro. Förfallodagar för fastighetsskatten och kvarskatt Förfallodagar för kvarskatt Den första raten av stats-, kommunal- och kyrkoskatten samt den försäkrades sjukförsäkringspremie som debiteras för skatteåret 2004 ska betalas senast den 1 december 2005 och den andra raten senast den 1 februari Förfallodagar för fastighetsskatten Den första raten av fastighetsskatten för 2005 ska betalas senast den 15 september 2005 och den andra raten senast den 3 november Skattestyrelsens ställningstaganden till personalförmåner Vid ingången av 2004 blev rekreations- eller hobbyverksamhet som arbetsgivaren ordnar skattefri enligt 69 1 mom. 4 punkten i inkomstskattelagen. Hit hör också motionssedlar som arbetsgivaren bekostar. Nu är även kultursedlar aktuella. Skattebehandlingen av dem är oklar. Skattestyrelsen har gett följande meddelanden om skattebehandlingen av motions- och kultursedlar (Kommunförbundets översättning): 1. Även motionssedlar är en skattefri förmån Sedvanlig och skälig rekreations- och hobbyverksamhet som arbetsgivaren ordnar och som riktas till hela personalen utgör en skattefri förmån. Motion hör till denna verksamhet. Arbetsgivaren kan själv ordna motion för sin personal t.ex. genom att utrusta en träningslokal eller genom att anställa en idrottsinstruktör som verkar i arbetsgivarens egna lokaliteter. Motionstjänster kan också köpas av en utomstående Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2005 5

6 serviceproducent. Verksamheten kan då betalas med motionsanläggningens eller den tredje partens motionssedlar eller genom direkt fakturering mellan arbetsgivaren och den som producerar tjänsten. Skattefriheten förutsätter att förmånen tillhandahålls av arbetsgivaren. Fritidsverksamhet som löntagaren själv valt och som arbetsgivaren betalat mot kvitto är alltid skattpliktig. Från och med ingången av 2004 är också motionssedlar som arbetsgivaren bekostar skattefria enligt lag. De anställda kan fritt välja mellan motionsanläggningar som accepterar sedlarna som betalningsmedel. Det finns ändå vissa begränsningar för hur en motionssedel eller ett motionskort kan användas. Hela personalen ska ha möjlighet att använda motionssedlarna För alla personalförmåner är förutsättningen för skattefrihet att hela personalen kan utnyttja förmånen på samma sätt. Förmånen kan också ges skattefritt till tidigare arbetstagare som gått i pension. Villkoren för skattefrihet uppfylls när alla intresserade får motionsförmånen. Även om en del av personalen väljer att inte utnyttja förmånen, är den ändå skattefri för dem som använder den. Om arbetsgivaren har verksamhetsställen på flera orter kan förmånen tillhandahållas på olika sätt vid olika verksamhetsställen, men förmånen ska ha samma värde för alla anställda. Exempel: En arbetsgivare har 100 anställda i Helsingfors. Arbetsgivaren har ingått avtal med ett motionscenter i Helsingfors enligt vilket de anställda kan besöka motionscentret en gång i veckan. Arbetsgivarens stöd är 4 euro per besök, vilket innebär att stödets maximala belopp är 208 euro per arbetstagare. Arbetstagaren betalar den eventuella mellanskillnaden. Motionscentret räknar antalet besök av företagets anställda och fakturerar arbetsgivaren direkt för tjänsterna. Förmånen är skattefri. Arbetsgivaren har också tre anställda vid sin verksamhetsenhet i Kajana och 2 i Loimaa. Arbetsgivaren kan utan skattepåföljder ge de anställda i Kajana och Loimaa motionssedlar till ett värde av 208 euro per person. Motionssedlarna är avsedda endast för personalen Det måste gå att kontrollera att den som utnyttjar en skattefri motionsförmån är anställd hos den som gett förmånen. Detta gäller framför allt motionssedlar. Om en motionssedel kan användas till exempel av familjemedlemmar, betraktas den som lön till hela sitt värde. Pengar får inte ges tillbaka Även om motionssedelns nominella värde är större än värdet på tjänsten, får pengar inte ges tillbaka. Användningen av motionssedlar motsvarar i det här hänseendet lunchsedlar. Sedlarna är avsedda endast för sedvanlig fritidsverksamhet Den skattefria motionsförmånen gäller endast motionsformer som utövas allmänt i Finland. Förmånen är avsedd att stödja arbetstagarnas egen motionsutövning och gäller inte t.ex. solarium eller inträdesavgifter till idrottstävlingar. Normala och skäliga kostnader I lagen anges inte hur stora belopp som betraktas som skäliga. Enligt motiveringarna till regeringens proposition har ett årligt belopp på omkring 200 euro per arbetstagare ansetts vara skäligt i beskattningspraxis. I finansutskottets betänkande (24/2003 rd) sägs att beloppet främst är informativt och avspeglar rådande skattepraxis. Avsikten är inte att slå fast ett belopp för skattefriheten. Enligt utskottet är det i grund och botten fråga om ersättning av levnadskostnader och arbetstagarna bör därför huvudsakligen själva stå för sina motionskostnader. Lagrummet är avsett att ge arbetsgivarna en möjlighet att genom en sedvanlig och skälig 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2005

7 personalförmån uppmuntra sina anställda att motionera. Lagen berättigar alltså inte arbetsgivaren att skattefritt ersätta alla idrotts- och motionskostnader för de anställda. I det praktiska skattearbetet måste bedömningen av skäligheten i en motionsförmån som arbetsgivaren beviljat göras utifrån förmånens belopp. Man kan fortfarande utgå från ett belopp på omkring 200 euro per år. Beloppet justeras vid behov. Bedömningen av om en förmån är sedvanlig och skälig görs för all motionsverksamhet som arbetsgivaren bekostar. Om arbetsgivaren till exempel beviljar både simhallsbiljetter och motionssedlar, ska deras sammanlagda belopp vara skäligt. Däremot behöver kostnader för personalens gemensamma friluftsdagar o.d. inte beaktas. Kostnader för motionsverksamhet i arbetsgivarens egna lokaler, t.ex. en motionssal, behöver inte heller uppskattas separat. Vid bedömningen av om kostnaderna är skäliga granskar man ändå de motionsförmåner som arbetsgivaren bekostar som en helhet. Om arbetsgivaren har ordnat motionsmöjligheter i sina egna lokaler och dessutom ger sina anställda motionssedlar, simhallsbiljetter e.d., får värdet på de biljetter som används utanför arbetsgivarens lokaler sammanlagt uppgå till högst cirka 200 euro. Om arbetsgivaren däremot endast erbjuder motionsmöjligheter utanför sina egna lokaler, kan kostnaderna per arbetstagare vara något högre. I oklara fall kan arbetsgivaren be skatteverket om ett förhandsavgörande om skattefriheten för de förmåner arbetsgivaren tillhandahåller. Gränsen på 200 euro gäller endast den del av motionsförmånen som arbetsgivaren bekostar. Den andel som arbetstagaren eventuellt betalar själv beaktas inte vid skälighetsbedömningen. I fråga om stöd för annan fritidssysselsättning bedöms skäligheten separat. Mervärdesskatt När motionsservice beviljas som personalförmån får arbetsgivaren inte dra av den mervärdesskatt som ingår i tjänstens anskaffningspris. Eftersom motionssedeln är ett betalningsmedel, ingår moms inte i anskaffningspriset. Försäljning av motionstjänster är momspliktig verksamhet oberoende av om tjänsten betalas direkt av arbetsgivaren eller om arbetstagaren betalar den med en motionssedel som han eller hon fått. Motionssedlar ger alltså inte arbetsgivaren någon skatteförmån i mervärdesbeskattningen. 2. Kultursedlar Rekreations- och hobbyverksamhet som arbetsgivaren tillhandahåller utgör en skattefri förmån. Förutsättningen är att förmånens värde är sedvanligt och skäligt och att förmånen är tillgänglig för hela personalen. Om förmånen är att betrakta som ersättning för levnadskostnader utgör ersättningens belopp däremot lön. Om löntagaren fritt kan välja form och tidpunkt för fritidsverksamheten är det mycket oklart huruvida det är fråga om verksamhet som arbetsgivaren tillhandahåller eller ersättning för löntagarens egen fritidsverksamhet. Gränsdragningen blev aktuell när motionssedlarna kom ut på marknaden. Frågan löstes genom att inkomstskattelagen fick en uttrycklig bestämmelse om att motionssedlar som en arbetstagare får av arbetsgivaren utgör skattefri förmån under vissa förutsättningar. Nu finns det också kultursedlar. Skattestyrelsen har inte fått någon begäran om utlåtande eller om förhandsavgörande angående skattebehandlingen av dem. Ingen lagändring är heller under arbete. Den uppfattning om skattefriheten som framförts i offentligheten är alltså inte skatteförvaltningens ståndpunkt. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2005 7

8 Momsfrågor Kommunerna har rätt till avdrag och återbäring av moms i gemensamma trafikprojekt Enligt Centralskattenämndens förhandsavgörande (nr 3/2005) har en kommun rätt att tillgodoräkna sig moms som ingår i trafikprojekt som genomförs i samarbete med staten, om staten tar ut moms på den betalningsandel som tas ut av kommunen. I det aktuella fallet har staden två trafikprojekt på gång vilka genomförs i samarbete med staten. Det första projektet går ut på att fördjupa farleden till hamnen. Sjöfartsverket ska bekosta fördjupningsarbetet på farledsområdet som Sjöfartsverket ansvarar för, medan staden bekostar fördjupningen av hamnområdet som är stadens ansvarsområde. Sjöfartsverket ansvarar för genomförandet av projektet och fungerade därmed också som byggherre och övervakare av arbetet. Sjöfartsverket tar också emot och godkänner entreprenaden. Det andra projektet går ut på att bygga en planskild anslutning till en riksväg som staten ansvarar för och lägga om det kommunala trafiknätet som ett gemensamt vägprojekt mellan staden och Vägförvaltningen. I samband med den planskilda anslutningen till vägen som är Vägförvaltningens ansvarsområde byggs också en sådan del av anslutningen som kommunen ansvarar för inklusive en led för lätt trafik. Vägförvaltningen genomför projektet också till de delar som staden ansvarar för och fakturerar staden för dess andel av projektet. I avtalet om kostnadsfördelning har man kommit överens om att staden står för byggkostnaderna för den planskilda korsningen och gatorna och för de olika kostnader som byggandet av en tunnel för lätt trafik föranleder. Den slutliga faktureringen baserar sig på de verkliga kostnaderna. Stadens andel av kostnaderna blir den andel av de verkliga byggkostnaderna som anges i avtalet om kostnadsfördelning. Centralskattenämnden ansåg i sitt avgörande att fördjupningen av farleden var att betrakta som skattepliktig vidareförsäljning av byggtjänster från Sjöfartsverket till staden. Staden har enligt 102 i mervärdesskattelagen rätt att dra av den moms som ingår i priset på den tjänst staden köper av Sjöfartsverket, då anskaffningen görs för stadens skattepliktiga hamnverksamhet. I vägprojektet är det fråga om vidareförsäljning av byggtjänster från Vägförvaltningen till staden. Staden har enligt 130 i mervärdesskattelagen rätt att få återbäring av den moms som ingår i priset på den tjänst som staden köper av Vägförvaltningen. Centralskattenämndens avgörande gäller situationer där en del av ett projekt genomförs på ett område som kommunen ansvarar för. Man kan inte nödvändigtvis dra samma slutsatser för renodlade finansieringsprojekt där kommunen frivilligt deltar i finansieringen av infrastruktur på områden som endast staten ansvarar för, t.ex. iståndsättning av vägar. För närvarande antas sådana projekt i beskattningspraxis tolkas så att kommunerna inte har rätt till återbäring. För att rätten till momsåterbäring i renodlade samfinansieringsprojekt ska kunna säkerställas krävs ett särskilt förhandsavgörande av Centralskattenämnden. Momsbelastningen kan å andra sidan också elimineras genom att kommunens andel av kostnaderna i finansieringsavtalet fastställs på det momsfria entreprenadpriset. CSN /3 (ej vunnit laga kraft) Rätt till avdrag och återbäring av moms Staden Sjöfartsverket Vägförvaltningen Staden och Sjöfartsverket genomförde ett gemensamt projekt som gick ut på att fördjupa farleden till hamnen. Sjöfartsverket debiterade staden för kostnaderna för den del av arbetet som utfördes på ett område som staden ansvarade för. Staden hade enligt 102 i mervärdesskattelagen rätt att dra av den moms som ingick i priset på tjänsten som staden köpte av Sjöfartsverket, då anskaffningen gjordes för stadens skattepliktiga hamnverksamhet. 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2005

9 I ett gemensamt vägprojekt mellan staden och Vägverket debiterade Vägverket staden för kostnaderna för den del av arbetet som utfördes på ett område som staden ansvarade för. Staden hade enligt 130 i mervärdesskattelagen rätt att få återbäring av den moms som ingick i priset på tjänsten som staden köpte av Vägförvaltningen. Förhandsavgörande för tiden Mervärdesskattelagen 6 1 mom., 19, 29 1 mom. 6 punkten, 102 och 130 Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Statsandelarna år 2005 Statsandelarna och periodiseringen av dem Justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna uppgår till 502 miljoner euro, som periodiserats över åren Periodiseringen för år 2005 är 136 miljoner euro (RP 181/2004, lagändringar ) Den har beaktats i statsandelsgrunderna för Information om periodiseringen finns på Kommunförbundets webbplats, > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi > Statsandelar > Statsandelarna 2005 (bilaga 1) I statsandelarna år 2005 har 100 miljoner euro av periodiseringen beaktats i de kommunvisa statsandelarna för social- och hälsovård. I statsandelarna för undervisning och kultur är det periodiserade beloppet 36 miljoner euro. Av detta belopp har 23 miljoner euro beaktats i priserna per enhet och statsandelarna för undervisning och kultur. Det återstående beloppet på 13 miljoner euro beaktas senare på våren 2005 när priserna per enhet för de enskilda kommunerna rättats till och besluten om statsandelarna fattats utifrån de nya priserna per enhet. Effekterna på statsandelarna för undervisning och kultur kommer troligen att synas i betalningsraterna i maj. Statsandelsprocenten för social- och hälsovården är 32,99 och finansieringsandelen per invånare 1 525,44 euro. Statsandelsprocenten för undervisning och kultur är 57; när nedskärningarna av statsandelarna beaktas är den cirka 45 procent. Finansieringsandelen per invånare för undervisningsoch kulturväsendet har preliminärt fastställts till 608,09 euro per invånare innan verkningarna av det återstående beloppet på 13 miljoner euro beaktats. Finansieringsandelen kommer att höjas med uppskattningsvis omkring 2 euro och statsandelarna med högst 2 2,5 euro per invånare. Uppgifter om statsandelarna för de enskilda kommunerna finns på Kommunförbundets webbplats, > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi > Statsandelar > Statsandelarna Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2005 9

10 Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomsterna baserar sig år 2005 på den verkställda beskattningen för skatteåret Beskattningen har slutförts Utjämningen av statsandelar baserar sig på den kommunalskatt, samfundsskatt och fastighetsskatt som ska betalas enligt skattedebiteringen. De enskilda kommunernas samfundsskatteandelar för skatteåret 2003 baserar sig på medeltalet av andelarna för 2000 och 2001 (skattetagarnas andel för år 2003 enligt den redovisningsspecifikation för samfundsskatten som skickats till kommunen). Beslutet om utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster har fattats (SM /Ha-43). På grund av ett fel i beslutet fattas nya beslut i mars, där de 6 miljoner euro som saknats i samfundsskatteandelen beaktas. Rättelsen har redan beaktats i den kommunvisa kalkylen på Kommunförbundets webbplats, > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi > Statsandelar > Statsandelarna Kommunsammanslagningar under 2005 har beaktats i kalkylen. Kalkylen baserar sig på följande uppgifter: - kalkylerad kommunalskatt euro (+ 3,1 %) - samfundsskatt euro ( 13,3 %) - kalkylerad fastighetsskatt euro (+ 4,9 %) Följande grunder har använts i utjämningskalkylen för 2005: invånarantalet (hela landet exklusive Åland ) genomsnittlig inkomstskattesats 18,04 genomsnittliga fastighetsskattesatser: allmän 0,70 stadigvarande bostad 0,27 annan bostad 0,82 kraftverk 1,39 kärnkraftverk 2,20 allmännyttiga samfund 0,39 obebyggd byggplats 2,19 kalkylerad skatteinkomst euro/invånare utjämningsgräns (90 %) 2 319,00 euro/invånare Vid utbetalningen av statsandelar fördelas skatteinkomstutjämningen så att 6 procent hänförs till den allmänna statsandelen, 57 procent till statsandelen för social- och hälsovård och 37 procent till statsandelen för undervisning och kultur. Detta har inte beaktats i de kommunvisa kalkylerna på Kommunförbundets webbplats. Rättelsen av felet i utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomster föranleder också ändringar i statsandelsbesluten för undervisnings- och kulturväsendet och social- och hälsovården under våren. Mer information om statsandelarna för olika förvaltningar ges nedan. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2005

11 Den allmänna statsandelen Den allmänna statsandelen uppgick år 2004 till i genomsnitt 27,64 euro/invånare (grunddelen). År 2005 blir grunddelen i den allmänna statsandelen med en indexjustering på 2,3 procent 27,32 euro/invånare (indexjustering till 75 % av det fulla beloppet). Grunddelen har fastställts av statsrådet I beloppet ingår ett avdrag på 6,15 miljoner euro med anledning av att kretsalarmcentralerna förstatligats. Dessutom inverkar den gamla nedskärningen på 7,53 euro per invånare, vilket innebär att grunddelen i verkligheten blir 19,80 euro per invånare. Beslutet har fattats (SM /Ha-43). Det kommer att ändras under våren på grund av felet i utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster (se ovan). Felet har ringa betydelse. Vissa kommuner får utöver grunddelen tillägg för särförhållanden, dvs. skärgårdstillägg, fjärrortstillägg och språktillägg samt tätortstillägg när tätortsbefolkningen överstiger invånare. Tilläggens belopp framgår av den kommunvisa tabellen och grunderna anges i lagen och förordningen om statsandelar till kommunerna. Kommunsammanslagningar har beaktats. De kommunvisa beräkningarna av den allmänna statsandelen finns på Kommunförbundets webbplats, > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi > Statsandelar > Statsandelarna Statsandelsutjämningen på basis av skatteinkomster har inte beaktats i den allmänna statsandelen på Kommunförbundets webbplats. Statsandelarna för social- och hälsovård De preliminära statsandelarna för social- och hälsovård 2005 presenterades i förra numret av Kommunalekonomi (6/2004). Social- och hälsovårdens andel av justeringen av kostnadsfördelningen är 370 miljoner euro, varav 100 miljoner euro beaktats i grunderna för statsandelarna 2005: dels i statsandelsprocenten, dels i bestämningsgrunderna enligt åldersgrupp (RP 181/2004, lagändringar /2004). Utöver justeringen av kostnadsfördelningen har statsandelarna indexjusteras med 2,3 procent (75 procent av det fulla beloppet). Statsandelsprocenten har höjts med 1,17 procentenheter, dvs. från innevarande års 31,82 procent till 32,99 procent. I de kalkylerade statsandelsgrunderna enligt åldersgrupp har beaktats justeringen av kostnadsfördelningen och kostnadsökningar för uppgifter som påbörjas eller utvidgas år 2005 (se Kommunalekonomi 6/2004). Av ökningen av statsandelarna för social- och hälsovård år 2005 utgör 121 miljoner euro kompensation till kommunerna för förlorade skatteinkomster (höjda förvärvsinkomstavdrag år 2005). Detta har beaktats i statsandelsgrunderna genom att kommunens finansieringsandel per invånare skurits ner med 23,30 euro (lagändring 1369/2004). Beslutet om statsandelarna för social- och hälsovården fattades i december 2004 (SHM nr 68/502/2004). Ändringen i utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomster föranleder också ändringar i statsandelsbesluten för social- och hälsovården (se ovan). De kommunvisa kalkylerade statsandelarna för social- och hälsovård (SHM ) finns på Kommunförbundets webbplats, > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi > Statsandelar > Statsandelarna Kalkylerna på Kommunförbundets webbplats innehåller ingen utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomster. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

12 Beräkningarna för 2005 (SHM ) baserar sig på följande kalkylerade grunder efter åldersgrupp och övriga kalkylerade grunder (ändring av statsrådets förordning om resurser för social- och hälsovården 1417/2004): Åldersgrupp Socialvård Hälso- och sjukvård ( /invånare) ( /invånare) (euro/invånare) (euro/invånare) v v v v åringar 4 290, ,92 538,40 559, åringar 307,91 322,70 612,39 636, åringar 571,75 596, , , åringar 3 492, , , , år fyllda 9 757, , , ,62 Övriga kalkylerade grunder (euro/invånare): år 2004 år 2005 Enligt antal arbetslösa 391,28 406,81 Enligt arbetslöshetsgrad 35,72 37,14 Enligt sjukfrekvens 264,8 275,31 Kommunens finansieringsandel (euro/inv.) 1 461, ,36 Höjningar av finansieringsandelen (euro/inv.) 29,92 41,38 Kompensationen för förvärvsinkomstavdraget (ökning av statsandelarna) - -23,3 Finansieringsandel totalt (euro/inv.) 1 491, ,44 Övriga grunder: Arbetslöshetsprocent 11,60 % 11,40 % Invånarantal Statsandelsprocent 31,82 % 32,99 % Statsandelen för social- och hälsovård får man genom att multiplicera finansieringsandelen per invånare med invånarantalet och dra av resultatet från kommunens kalkylerade kostnader. Som invånarantal för år 2005 används invånarantalet vid årsskiftet 2003/2004. De kommunvisas statsandelsbesluten väntas under våren bli korrigerade på grund av felet i utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomster. Felet har ringa betydelse. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet I förra numret av Kommunalekonomi (6/2004) gav vi preliminära uppgifter om statsandelarna för undervisning och kultur och priserna per enhet Undervisnings- och kulturväsendets andel av justeringen är 132 miljoner euro, varav 36 miljoner euro hör till år 2005 (27 % av hela justeringen). Justeringen har beaktats i den fastställda budgeten och i de genomsnittliga priserna per enhet (RP 181/2004, lagändringar 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2005

13 1189 och , statsrådets ändrade förordning 98/2005 om de genomsnittliga priserna per enhet för 2005). Av justeringen år 2005 har 23 miljoner euro beaktats i de priser per enhet för enskilda kommuner och huvudmän som fastställdes i november. Resten, dvs. totalt 13 miljoner euro, beaktas i de nya statsandelsbesluten och priserna per enhet. De fastställs år 2005 troligen så att verkningarna kan beaktas i betalningsraterna för maj. Samtidigt beaktas rättelsen av felet i utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomster (se ovan). Verkningarna är inte stora, men förutsätter ändå att besluten om statsandelar och priserna per enhet ändras. Finansieringen till samkommuner bestäms utgående från priset per enhet och investeringstillägg (elevantalet gånger priset per enhet). Statsandelen till kommunerna bestäms som skillnaden mellan statsandelsgrunderna (antalet elever/studerande gånger priset per enhet) och kommunens finansieringsandel per invånare. Resultatet kan också vara negativt, varvid kommunen ska betala det negativa beloppet till staten (betalning enligt faktura två gånger om året). Statsandelen för eftermiddagsverksamhet är cirka 450 euro per elev år Enligt finansieringslagen bestäms statsandelen för eftermiddagsverksamhet på basis av priset per enhet för ledda timmar och det antal ledda timmar som fastställts för nästa år. Som pris per ledd timme har faststlagits 20,46 euro, varav statsandelen är 57 %. Detta motsvarar i snitt en statsandel på 450 euro per elev. Till exempel år 2004 gavs fler ledda timmar till kommuner med mycket specialundervisning, vilket höjde dessa kommuners statsandel per elev beräknat (specialundervisningens vikt 1,5). Priset per enhet för förskoleundervisning beräknas utgående från kommunens pris per enhet för grundläggande utbildning. År 2005 utgör grunden 91 procent. I övrigt har priserna per enhet beräknats på samma sätt som tidigare. Priserna per enhet år 2005 har beräknats på basis av de verkliga kostnaderna år 2003 (den s.k. tvåårsjusteringen varvid till exempel formlerna för beräkning av priserna per enhet för den grundläggande utbildningen har ändrats). Priserna per enhet höjdes av indexjusteringen och av 2005 års andel av justeringen av kostnadsfördelningen. Besluten om priserna per enhet har fattats i mitten av november (t.ex. den grundläggande utbildningen och gymnasiet ). Den ovan nämnda statsandelsraten på 13 miljoner euro har alltså inte beaktats. Priserna per enhet finns på utbildningsstyrelsens webbplats, > Rahoitus > Opetustoimen rahoitusjärjestelmä ja käyttökustannukset > Raportit > Yksikköhintaraportit. Anvisningar om beräkning av priserna per enhet finns under länken Yksikköhintojen määräytymisperusteet. Utjämningskoefficienterna för priserna per enhet år 2005 är 0, för den grundläggande utbildningen och 0, för gymnasieutbildningen. Finansieringen för finansåret beräknas t.ex. inom den grundläggande utbildningen enligt genomsnittet i september under finansåret och september året innan. Inom gymnasieutbildningen och den övriga verksamheten beräknas finansieringen enligt det vägda medeltalet av antalet studerande i januari och september under finansåret. Därför är finansieringens belopp preliminärt i början, men ändras enligt elevantalet på statistikföringsdagarna. De genomsnittliga priserna per enhet för undervisnings- och kulturverksamhet enligt Statsrådets förordning (98/2005) framgår av bilaga 2. Den nya förordningen upphäver den gamla förordningen 880/2004. Uppgifter om de genomsnittliga priserna per enhet enligt statsrådets nya förordning finns i bilaga 3 (bl.a. priserna för yrkesutbildningen enligt utbildningsområde och priserna per timme för yrkeshögskoleutbildningen). Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

14 De genomsnittliga priserna per enhet utgör inte statsandelsgrunder för de enskilda kommunerna. Av de grunder som anges i bilagan kan man använda priserna per enhet för grundläggande konstundervisning, kultur, idrott och ungdomsarbete samt museer, teatrar och orkestrar. Av dessa har endast priserna per enhet för museer och orkestrar indexjusterats. Priset per enhet för ungdomsarbete har fastställts till 12,50 euro (höjning 0,20 euro). Bestämningsgrunderna för priserna per enhet för den grundläggande utbildningen och gymnasieundervisningen år 2005 framgår av bilaga 4, 5 och 6 (ändrade, eftersom bilagorna i Kommunalekonomi 6/2004 var felaktiga). Priserna per enhet år 2005 för bibliotek och medborgarinstitut enligt bosättningsstruktur framgår av bilaga 7. I priserna har beaktats statsrådets förordning 98/2005, som upphävde motsvarande tidigare förordning 880/2004. Priserna per enhet för yrkesutbildning, yrkeshögskolor och andra uppgifter finns på Utbildningsstyrelsen webbplats, > Rahoitus > Opetustoimen rahoitusjärjestelmä ja käyttökustannukset > Raportit > Yksikköhintaraportit. Kommunens finansieringsandel per invånare för 2005 påverkas av indexjusteringen på 2,3 procent och ändringarna i statsandelsgrunderna. Kommunernas preliminära finansieringsandelar år 2005 har fastställts till 608,09 euro per invånare. Av justeringen av kostnadsfördelningen har 23 miljoner euro beaktats, vilket innebär att 13 miljoner euro ännu saknas. Den preliminära finansieringsandelen har uppskattats på följande sätt (bilaga 8): Kalkyl över finansieringsandelen år 2004 år 2005 (preliminär) (preliminär) Kalkylerade kostnader (milj. ) kommunernas andel (ca 43 %) investeringstillägget Sammanlagt (miljoner ) Kostnader per invånare ( /inv.) 470, ,712 skjutsar och tilläggsutbildning 6,389 6,538 statsandelsnedskärningar på 90-talet 115, ,843 Totalt ( /inv.) 592, ,093 Kommunens finansieringsandel ( /inv.) 592,14 608,09 Ökning jämfört med året innan (%) 1,99 2,69 När statsandelarna för 2005 bestäms används invånarantalet (årsskiftet 2003/2004). Beslutet om statsandelarna för 2005 (nr 56/ ) har fattats (se finansieringsbesluten för 2005 på utbildningsstyrelsens webbplats). När den slutliga periodiseringen av kostnadsfördelningen inom undervisnings- och kulturväsendet beaktas, ökar statsandelarna för 2005 ytterligare något, dvs. med 13 miljoner. Detta beräknas inverka på statsandelsgrunderna så att finansieringsandelen per invånare ökar med knappt två euro från 608,09 till cirka 610 euro per invånare. Kommunens statsandel ökar med högst 2 2,5 euro per invånare. Uppskattningen av statsandelsökningen är genomsnittlig. Alla priser per enhet kommer alltså att bestämmas på nytt, enligt nuvarande uppgift i början av 2005, så att effekterna (ökningarna) syns i betalningsraterna för maj Det ovan nämnda statsandelsbeslutet ändras då också. 14 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2005

15 Strukturen på statsandelskalkylen 6VOS för år 2005 framgår av bilaga 9. Den enskilda kommunen beaktar de delar som är aktuella i kommunens verksamhet och antalet prestationer/invånare, priser per enhet och finansieringsandelen per invånare år 2005 (koefficienten för förskoleundervisning 0,91, statsandelen för morgon- och eftermiddagsverksamhet 450 euro, den preliminära finansieringsandelen 608,09 euro och det förhöjda priset per enhet för ungdomsarbete 12,50). Om antalet ledda timmar inom morgon- och eftermiddagsverksamheten går att uppskatta t.ex. på basis av antalet timmar som fastställts för i år, kan statsandelen också räknas ut enligt priset per enhet för en ledd timme (57 % x 20,46 x antalet timmar år 2005). Specialundervisningstimmarna för årskurs 3 9 har större vikt (1,5). Se anvisningarna på Utbildningsstyrelsens webbplats. När statsandelen bestäms används 12 elever som kalkylerad gruppstorlek. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Gustav Wikström, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Päivi Rajala, tfn (09) , De kommunvisa statsandelarna efter att utjämningen beaktats De preliminära statsandelarna för de enskilda kommunerna 2005 har sammanställts till en tabell som finns på Kommunförbundets webbplats, > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi > Statsandelar > Statsandelarna Statsandelarna har beaktats i enlighet med de beslut som fattats för år I utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomster har rättelsen beaktats (se ovan). Utjämningen har fördelats så att 6 % hänförs till den allmänna statsandelen, 57 % till statsandelen för social- och hälsovård och 37 % till statsandelen för undervisning och kultur. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Rättelse i den allmänna anvisningen om koncernbokslut 2004 Ett tekniskt fel har uppdagats i balansräkningsschemat i bilaga 1 i den allmänna anvisningen om upprättande av koncernbokslut för kommuner och samkommuner (2004). Posten Minoritetsandelar hade fallit bort och posten Koncernreserv hade hamnat på fel plats. Felet har nu rättats till i webbpublikationen, > Kommunalekonomi > Bokföring > Allmänna anvisningar > Upprättande av koncernbokslut, Bilaga 1, Koncernbalansräkning för kommun och samkommun, s. 23. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Anneli Heinonen, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

16 Utlåtande om behandlingen av markanvändningsavtal i bokföringen Kommunsektionen har gett ett utlåtande 67/ om behandlingen av markanvändningsavtal i bokföringen. Den kommun som bett om utlåtandet har slutit ett markanvändningsavtal med en enskild markägare och i samband med avtalet upprättat ett köpebrev angående det markområde som enligt avtalet överlåts som ersättning. Kommunen bad kommunsektionen ge ett utlåtande om hur markanvändningsavtalet och markägarens ersättning i form av marköverlåtelse skall behandlas i bokföringen. Enligt den ändring i markanvändnings- och bygglagen (222/2003) som trädde i kraft den 1 juli 2003 har man gått in för att de markägare som har avsevärd nytta av en detaljplan är skyldiga att delta i kommunens kostnader för samhällsbyggande i samband med planen. Fördelningen av kostnaderna bör i första hand regleras genom markanvändningsavtal mellan kommunen och markägarna (MBL 91 a ). Med markanvändningsavtal avses ett avtal mellan kommunen och markägaren om inledande av detaljplanering av markägarens områden och parternas inbördes rättigheter och skyldigheter vid genomförandet av planen. Genom lagändringen klarlades förhållandet mellan markanvändningsavtalet och planläggningen. Man kan inte avtala om innehållet i planerna. Avtal om genomförande av planer kan ingås först när ett utkast eller förslag till plan har varit offentligt framlagt. Genom markanvändningsavtal kan man utan att begränsas av markanvändnings- och bygglagens bestämmelser om utvecklingskostnadsersättning också i större omfattning avtala om parternas inbördes rättigheter och skyldigheter. (MBL 91 b ). Enligt Kommunförbunds utredningar har man markanvändningsavtal i typiska fall kommit överens om ändringar av användningsändamålet, utökade byggrätter, planläggning av råmark och smärre planändringar. I markanvändningsavtalen förband sig markägarna att delta i områdesöverlåtelser, direkta kostnaderna för samhällsbyggande, indirekta ospecificerade kostnader för samhällsbyggande och i kostnader för bildande av fastighet. I andra hand har kommunen getts möjlighet att ta ut en del av kostnaderna för samhällsbyggande av markägare som har avsevärd nytta av detaljplanen och med vilka ingen överenskommelse har nåtts om ersättning för kostnaderna. Detta sker i form av en kommunal offentligrättslig avgift, en så kallad utvecklingskostnadsersättning. Kommunen kan hos markägaren i utvecklingskostnadsersättning ta ut en andel av de uppskattade kostnaderna för samhällsbyggandet som betjänar bebyggandet av ett planområde, vilken har avpassats enligt den värdestegring på en tomt enligt detaljplanen som har uppstått på grund av byggrätt, utökad byggrätt eller ändrade användningsmöjligheter som i detaljplanen har anvisats för tomten (MBL 91 c Innehållet i markanvändningsavtalet varierar från fall till fall och karaktären av de prestationer som anges i avtalet bestämmer i sista hand vilken bokföringspraxis som tillämpas. Enligt Kommunsektionen är utgångspunkten att man skall iaktta den allmänna bokföringsprincipen utgift mot inkomst vid bokföring av prestationerna. I det aktuella fallet hade kommunen och markägaren genom markanvändningsavtal kommit överens om att kommunen planlägger markägarens markområde och bygger kommunalteknik på området. Som ersättning för kostnaderna överlåter markägaren i enlighet med villkoren i köpebrevet ett markområde på det område som planläggs. Enligt avtalet övergår mark- 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2005

17 området på kommunen när både kommunens beslut att godkänna köpet och kommunens beslut att godkänna detaljplanen för det avtalade området har vunnit laga kraft. I detta fall får kommunen ersättningen innan huvudparten av kostnaderna för kommunens avtalsenliga skyldigheter uppfylls. Nästan enbart planläggningskostnader uppkommer innan besluten vunnit laga kraft. Överlåtelsen av markområdet tas i det här skedet upp i balansposten Erhållna förskott bland passiva och i balansposten Mark- och vattenområden bland aktiva. Den erhållna förskottsbetalningen inkomstförs i balansräkningen bland avgiftsintäkter i posten Avgifter för samhällstjänster per räkenskapsperiod enligt hur kostnaderna för planläggning och byggande realiserats i förhållande till den totalsumma som kommunen har förbundit sig till i markanvändningsavtalet. Det är motiverat att kommunen följer upp markanvändnings- och utvecklingskostnadsersättningarna på ett separat konto, Markanvändningsoch utvecklingskostnadsersättningar. Kommunsektionen ansåg att ersättningar och utvecklingskostnadsersättningar som med stöd av markanvändnings- och bygglagen avtalats genom markanvändningsavtal till sin natur utgör offentligrättsliga avgifter som kommunen kan ta ut i egenskap av myndighet och att de inkomstförs bland avgiftsintäkter resultaträkningen. Endast kommunen har rätt att avtala eller påföra sådana avgifter i samband med planläggning på de grunder som anges i markanvändnings- och bygglagen. Avgifterna kan i allmänhet inte heller till sin natur betraktas som betalningsandelar som hänför sig till investeringsprojekt och som dras av från projektets anskaffningsutgift, även om markägaren mot den ersättning eller utvecklingskostnadsersättning som anges i markanvändningsavtalet måste delta i kostnaderna för planläggningen och samhällsbyggandet på planområdet och dess verkningsområde. Dessutom skall i noterna till bokslutet ges en redogörelse för de skyldigheter som markanvändningsavtalet innebär för kommunen och som kommunen inte uppfyllt före bokslutet. Utlåtandet finns i sin helhet i bilaga 10. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Anneli Heinonen, tfn (09) , Oiva Myllyntaus, tfn (09) , OFR-examen och examenskrav 2005 OFR-nämnden har beslutat att OFR-examen ordnas lördagen den 17 och söndagen den 18 september Examen kan avläggas med hjälp av dator. En kungörelse om examen har publicerats i Officiella tidningen Ansökningstiden för personer som ansöker om nya examensrättigheter går ut kl Examensfordringarna fastställs senast Mer information finns på nämndens webbsidor Närmare upplysningar: Hilkka Kankaanpää, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

18 Kommunalekonomi 1/2005 bilaga 1 Justering av kostnadsfördelningen Staten, budgetprop. 2005, Totalt komplettering SHM UVM INPO, tidigareläggning SHM UVM FvUB 23/2004 rd SHM UVM Kommunförbundet SHM UVM

19 Kommunalekonomi 1/2005, bilaga 2 Priser per enhet som utgör grund för statsandelarna 2005 År 2004 baserar sig på Statsrådets förordning (837/2003) Indexförhöjning 1,8 % År 2005 baserar sig på Statsrådets förordning 98/ , (880/2004) upphävd Indexförhöjning 2,3 % Av justeringen av kostnadsfördelningen har 27 % förverkligats (1291/2004) År 2004 År 2005 Ändring i % /elev /elev jämf. med (utan moms) (utan moms) år 2004 Grundläggande utbildning 4 863, ,15 3,70 Förskoleundervisning 4 268, ,42 6,96 Gymnasieutbildning 4 288, ,68 4,40 Yrkesutbildning och yrkesinriktad tilläggsutbildning 7 406, ,28 3,16 Yrkeshögskolor 6 209, ,62 3,21 Läroavtalsutbildning 5 925, ,22 3,16 /timme /timme Medborgarinstitut och sommaruniversitet 62,08 63,52 2,32 Grundundervisning i musik och konst 53,55 54,97 2,65 Morgon- och eftermiddagsverks. 20,00 20,46 2,30 /invånare /invånare Bibliotek 43,11 44,31 2,78 Grundundervisning i konst 1,4 1,4 - Kulturväsendet 4,2 4,2 - Ungdomsarbete 12,3 12,5 1,63 Idrott 10,8 10,8 - /årsv. /årsv. Teatrar , ,00 - Orkestrar , ,00 2,30 Museer , ,00 2,30